Rutin för Lex Sarah Sida: 1 (10) Ansvariga uppdatering: Kerstin Eklund, Vård- och omsorgsförvaltningen Eva-Britt Jacobsson, Socialförvaltningen Beslutad av: Marie Sundvisson, förvaltningschef 2011-07-01 Reviderad den: 3 september 2015 Lex Sarah 1
Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syftet med lex Sarah... 3 3 Vilka ska rapportera?... 3 4 Vad ska rapporteras?... 3 5 Vem är informationsansvarig?... 4 6 Exempel på missförhållanden... 4 7 Rutin för tillvägagångssätt för ansvarig chef... 7 8 Att genomföra en utredning... 8 9 Bild över centrala moment i Lex Sarah... 10 2
1 Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes en bestämmelse i socialtjänstlagen (SoL) att den som uppmärksammar allvarliga missförhållanden i omsorgen om äldre och funktionshindrade är skyldig att anmäla detta till social-nämnden, den så kallade Lex Sarah (14 kap.2 SoL). Samma bestämmelse infördes den 1 juli 2005 i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (24 a LSS). Den 1 juli 2011 träder nya bestämmelser om lex Sarah i socialtjänstlagen (2001:453), SOL, och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, i kraft. Bestämmelserna om lex Sarah utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten samt all verksamhet vid Statens institutionsstyrelse. Utvidgningen innebär även att bestämmelserna om lex Sarah ska tillämpas i verksamheter enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. 2 Syftet med lex Sarah Att omedelbart undanröja missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande om behov finns Att förhindra att liknande missförhållanden inträffar igen Lex Sarah är en del i det systematiska kvalitetsarbetet enligt SOSFS 2011:9. 3 Vilka ska rapportera? Anställd Uppdragstagare Praktikant, eller motsvarande, under utbildning Deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program 4 Vad ska rapporteras? Det som ska rapporteras är missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållande; Både utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl underlåtit att utföra Att det ska innebära eller ha inneburit ett hot mot eller ha medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa Med en påtaglig risk för ett missförhållande ska avses att det är fråga om en uppenbar och konkret risk för ett missförhållande. 3
5 Vem är informationsansvarig? Närmast ansvarig chef säkerställer att personal som är rapporterings-skyldig : informeras om rapporteringsplikten i samband med att en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod påbörjas informeras om vem i verksamheten som är utsedd att vara mottagare av rapporten Information om rapporteringsskyldigheten bör ges både muntligt och skriftligt minst en gång per år. Närmast ansvarig chef bör regelbundet följa upp att personalen förstår innebörden av Lex Sarah. Diskussioner kring etiska dilemman och vad som kan vara missförhållanden ska återkommande föras på arbetsplatsen. 6 Exempel på missförhållanden Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Psykiska övergrepp Brister i bemötande Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Brister i utförande av insatser Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik Ekonomiska övergrepp Övergreppen ska rapporteras som ett missförhållande om de innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa Fysiska övergrepp Exempel på fysiska övergrepp är slag, nypningar och hårdhänt handlag. Sexuella övergrepp Exempel på sexuella övergrepp är både fysiska sexuella övergrepp och sexuella övergrepp av psykisk karaktär, som sexuella anspelningar. Sexuella övergrepp av psykisk karaktär kan också göras via internet. Psykiska övergrepp Exempel på psykiska övergrepp är hot, hot om bestraffningar, trakasserier och kränkande bemötande. Gäller oavsett om det framförs direkt eller via internet. Brister i bemötande av anställda med flera Hur anställda bemöter den enskilde som får insatser eller kan komma i fråga för insatser är avgörande för hur den enskilde uppfattar verksamhetens kvalitet. Avses ett bemötande som klart avviker från grundläggande krav i lagstiftningen på till exempel respekt för självbestämmanderätt, integritet, trygghet och värdighet. 4
Bemötandet omfattar därmed också hur anställda tilltalar en person och respekterar den enskildes ägodelar Brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande Rättsäkerhetsaspekter är av särskild betydelse i samband med handläggning av ärenden, men även i samband med genomförande av insatser. Att inte följa sådana bestämmelser kan vara ett missförhållande, eftersom det kan beröva den enskilde en del av rättssäkerheten. Exempel vägra ta emot eller utreda en ansökan, en otillräcklig utredning, långa handläggningstider, otydliga beslut, den enskilde får inte ett skriftligt beslut om avslag på sin ansökan eller otillåtna ändringar av gynnande beslut. Att anställda m fl tillämpar bestämmelserna om sekretess och tystnadsplikt felaktigt eller inte alls. Till exempel kan anställda förvara uppgifter så att obehöriga kan komma åt dem, eller glömma handlingar på bussar eller hemma hos andra som får insatser. om anställda lämnar ut uppgifter muntligt eller skriftligt till anhöriga utan den enskildes samtycke eller att en menprövning möjliggör det. Brister i utförande av insatser (insatser som utförts felaktigt eller inte alls En person på ett särskilt boende, som inte kan tillkalla hjälp, "glöms" på toaletten en längre tid. Larm som inte har åtgärdats där den enskilde inte får adekvat hjälp när han eller hon har ramlat i bostaden och får ligga tills någon hittar honom eller henne. En enskild ska ha två personal på plats när vissa insatser ska genomföras. Vid ett tillfälle väntar inte den ena personalen på sin kollega utan genomför insatsen själv, vilket leder till att den enskilde ramlar och skadar sig. Inlåsning eller nedläggning av en enskild är handlingar som kan innebära hot mot eller konsekvenser för den enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Bestraffningar av olika slag, exempel att hindra barn att ha på sig kläder de önskar eller delta i aktiviteter. Brister i fysisk miljö, utrustning och teknik branta trappor trasiga handtag på grindar och fönster, anställda ser inte till att stänga grindar för branta trappor eller att felanmäla trasiga handtag på fönster. I verksamheter som riktar sig till barn kan även andra brister i den fysiska miljön utgöra hot mot eller medföra konsekvenser för barns liv eller fysiska eller psykiska hälsa. Som exempel kan nämnas att; för barn avsaknad av spisskydd, att tvättmedel och andra kemikalier inte förvaras inlåst, 5
lösa persiennsnören trygghetslarm som inte fungerar på grund av felaktig programmering eller att batterier för reservdrift inte fungerar vid ett strömavbrott. Ekonomiska övergrepp Stölder och andra ekonomiska övergrepp som begås av anställda är brottsliga handlingar där arbetsgivaren kan behöva vidta åtgärder, oavsett om händelsen har rapporterats enligt lex Sarah eller inte. Om det till exempel har inträffat en stöld i verksamheten kan det behövas hanteras i särskild ordning. Det är viktigt att utreda händelsen, se över verksamhetens rutiner, tillvarata erfarenheterna från det som hänt och sprida information om hur man kan arbeta för att förhindra ekonomiska övergrepp i hela organisationen. En stöld eller annat ekonomiskt övergrepp kan också vara en händelse som kan utgöra ett hot mot eller medföra konsekvenser för den enskildes fysiska eller psykiska hälsa. Att till exempel bli bestulen av någon som man är beroende av kan vara en påfrestande situation för den enskilde som kan påverka hans eller hennes fysiska eller psykiska hälsa. Sådant som inte behöver vara missförhållanden Alla beslut om förändringar behöver inte vara missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som ska rapporteras enligt lex Sarah. Det kan vara beslut som fattas i en verksamhet eller som rör personer som får insatser inom socialtjänsten. Några exempel på sådana förändringar kan vara förändring av verksamhetens innehåll, flytt av en verksamhet till nya lokaler, nedläggning av en verksamhet eller ordningsregler i en verksamhet. Detta kan uppfattas negativt av personal eller de som får insatser i verksamheten, men är i regel inte missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som ska rapporteras enligt bestämmelserna om Lex Sarah. Besluten innebär sannolikt endast en obetydlig, oklar eller avlägsen risk för hot och konsekvenser för enskilda och torde därför inte omfattas av rapporteringsskyldigheten. Däremot kan följderna av beslut om sådana förändringar leda till missför-hållanden om det uppstår hot mot eller konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Likaså om risken för att ett missförhållande ska inträffa blir påtaglig. Om den enskilde inte är nöjd med ett beslut om bistånd behöver det inte heller vara ett missförhållande, och ska inte rapporteras enligt bestämmelserna om lex Sarah. Vid beslut om avslag på en ansökan finns möjligheten för den enskilde att överklaga till domstol. Syftet med bestämmelserna om lex Sarah är inte heller primärt att lösa problem i relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare, samarbets-problem i en arbetsgrupp eller arbetsmiljöproblem. 6
7 Rutin för tillvägagångssätt för ansvarig chef Nedan följer en beskrivning av tillvägagångssättet för ansvarig chef vid rapportering av missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden enligt Lex Sarah. Den rapporteringsskyldige rapporterar muntligt eller skriftligt alltid omgående till närmaste chef som ansvarar för att skriva ned den rapporterade händelsen på avsedd blankett. Se länk. Av rapporten ska framgå; - vem som rapporterar missförhållandet och/eller en påtaglig risk för missförhållande - vad det rapporterade består i - när och hur det upptäcktes - när (år, månad, dag och om nödvändigt klockslag) olika händelser inträffade och åtgärder vidtogs I direkt anslutning till rapporteringen är det chefen som omedelbart undanröjer eller avhjälper och ansvarar för att åtgärder vidtas för att säkerställa kvaliteten. Därefter ska en muntlig kontakt ske av chef med ansvarig handläggare för utredning av missförhållanden på vård- och omsorgsförvaltningen/socialförvaltningens stab för en information om händelsen. Rapporten ska därefter överlämnas till ansvariga handläggare på vård- och omsorgsförvaltningen alt socialförvaltningen inom en vecka räknat från när missförhållandet eller den påtagliga risken för missförhållandet uppdagades. Rapport om missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande samt vilka åtgärder som har vidtagits för att omedelbart undanröja eller avhjälpa missförhållandet ska dokumenteras i brukarens sociala journal. Vid övervägning av arbetsrättsliga åtgärder kan område HR konsulteras. Information till berörd personal Närmast ansvarig chef tar ställning till - vilka personer i verksamheten som ska informeras och hur de ska informeras om en rapport och de åtgärder som har vidtagits med anledning av den och - om och hur berörd personal ska ges stöd 7
Information till enskild Närmast ansvarig chef ansvarar för att ta ställning till om hur den enskilde som berörs ska ges stöd och informeras om rapporten och de åtgärder som har vidtagits med anledning av den. Polisanmälan Misstanke om brott ska alltid polisanmälas och utesluter inte den interna utredningen. Om det finns anledning att anta att en inträffad händelse är brottslig ska en överenskommelse ske med berörd brukare/ställföreträdare och den ansvarige nämnden vem som ska göra polisanmälan. Om personal inte får respons av ansvarig chef Om personal inte får respons av ansvarig chef för sin misstanke om ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande kan personal kontakta ansvariga handläggare på vård- och omsorgsförvaltningen/socialförvaltningen. Personal kan i ovanstående fall på eget initiativ rapportera missförhållanden till inspektionen för vård och omsorg (IVO) vilka därefter tar ställning till om ett tillsynsärende ska öppnas. 8 Att genomföra en utredning Utredningen syftar främst till att kartlägga Vad har hänt? Varför har det hänt? Vad kan göras för att förhindra att något liknande inträffar igen? Hur en utredning ska genomföras beror på vad som har rapporterats och situationen i det enskilda fallet. Metod vid utredningsförfarandet 1. Efter att en rapport har inkommit och diarieförts kontaktas omgående ansvarig chef på den enhet som rapporteringen kommer ifrån för att bekräfta rapporteringen. En första dialog om den rapporterade händelsen förs för att få en bild över vad som har inträffat. 2. Tid för träff bokas med den närmaste arbetsledaren/chefen och den eller de som enligt rapporten medverkade vid händelsen som har rapporterats. 3. Träff genomförs med berörda för en dialog om vad som har hänt utifrån den situation som har rapporterats. 8
4. Utifrån vad som framkommer på träffen sammanställs en skriftlig kravlista på nödvändiga åtgärder som överlämnas till ansvarig chef som ett stöd för de åtgärder som ansvariga med personal behöver vidta för att förhindra att liknande händelser ska inträffa. En skriftlig redovisning över vidtagna åtgärder samt påbörjade åtgärder skickas av ansvarig chef till utredaren på utsatt datum. 5. Träff/telefonkontakt sker, beroende av ärendets karaktär, med den enskilde som blivit utsatt för ett missförhållande eller dess företrädare. 6. Vid behov sker träff med hela det arbetslag som är berörd av händelsen. 7. Kom i håg att dokumentera fortlöpande under utredningens gång samt datera varje inkommen uppgift. Dokumentationen ska visa: 1. Vad det rapporterade missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i och vilka konsekvenser det har fått eller kunde ha fått för den enskilde 2. När och hur den muntliga eller skriftliga rapporten har tagits emot 3. När och hur missförhållandet eller risken för missförhållandet har uppmärksammats 4. När missförhållandet har inträffat 5. De orsaker till missförhållandet eller risken för missförhållande som har identifierats 6. Om något liknande har inträffat i verksamheten tidigare och i så fall varför det har inträffat igen 7. Bedömningen av om något liknande skulle inträffa igen. Av dokumentationen ska det vidare framgå: 1. Vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för ett missförhållande samt tidpunkt för dessa 2. Vad som i övrigt har framkommit under utredningen 3. Vilket beslut eller ställningstagande som utredningen har avslutats med. 9
9 Bild över centrala moment i Lex Sarah 10