Nätprovfiske i Halland
Nätprovfiske i Halland Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Företagsvägen, 4 Mölnlycke Tel. 8 4 www.medinsbiologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson Lars Stibe Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande :6 ISSN 84 ISRN LSTYNM/6.SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Omslagsfoto: Övergiven båt i Skärsjö, Falkenbergs kommun. Provfisket visade på ett mycket artfattigt fisksamhälle med ett livskraftigt abborrbestånd och förekomst av mört. Statusen bedömdes till måttlig. Foto Hans Schibli.
Nätprovfiske i Halland Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar Mölnlycke 9 Robert Rådén, Karin Johansson, Ylva Meissner & Åsa Garberg
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Innehållsförteckning. Inledning.... Metodik.... Provfiske.... Utvärdering... 6. Resultat och diskussion... 7. Fisk och försurning... 7. Provfiskade sjöar... 7.. Bossjön (6448/8)... 8.. Fullhövden (699/49)... 9.. Måssjö (6886/76).....4 Oklången (679/64)..... Sjögärdessjön (68/7).....6 Skärsjö (667/74).....7 Skärsjön (698/7)... 4..8 Stora Agnsjön (667/9868).....9 Stora Maresjö (694/84)... 6.. Stora Sävsjö (686/7)... 7.. Store Sjö (67/)... 8.. Sävsjön (69/98)... 9.. Älvasjön (66/46)... 4. Slutsats.... Referenser... Bilaga. Resultatsidor provfiske... Bilaga. Nätinformation...
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar.. Inledning Halland hör till de län i Sverige som har drabbats hårdast av försurning. Det finns flera skäl till detta. Länet är naturligt nederbördsrikt och en stor del av vädersystemen för med sig försurande föroreningar från Syd och Västeuropa. Utöver detta utgörs länets bergrund i mycket hög grad av svårvittrade kalkfattig mineral. Detta medför att markens naturliga buffringsförmåga är låg. För att motverka försurningens effekter i sjöar och vattendrag genomförs årligen omfattande kalkinsatser i länet. Effekterna av dessa insatser kontrolleras både via vattenkemisk och biologisk provtagning. På uppdrag av länsstyrelsen i Hallands län har under undersökt fiskfaunan i av de kalkade sjöarna (Figur ). Syftet var att undersöka i vilken grad sjöarnas fisksamhällen är påverkade av surt vatten samt att ur ett biologiskt perspektiv belysa de utförda kalkningsinsatserna.. Metodik. Provfiske Provfisket utfördes av Karin Johansson, Ylva Meissner och Åsa Garberg(Medins Biologi AB) under perioden 6 till 6. Undersökningarna utfördes i huvudsak enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Den samlade nätansträngningen i sjöarna varierade dock något. Av de tretton provfiskade sjöarna provfiskades nio enligt den standardiserade kvantitativa metodiken (Store Sjö, Fullhövden, Skärsjön, Måssjö, Oklången, Skärsjö, Älvasjö, Stora Sävsjö och Stora Agnsjön). I övriga fyra sjöar (Sävsjön, Sjögärdessjön, Stora Maresjön och Bosjön) utfördes inventeringsprovfisken med fyra lagda nät. Vid samtliga provfisken användes bottensatta översiktsnät av typen Norden. Efter provfisket rapporterades resultaten till Sveriges lantbruksuniversitet, sötvattenslaboratoriet och indexet beräknades (SLU ). Från SLU erhölls även värden baserade på tidigare års provfiskeresultat. är ett index som används för att påvisa påverkan av främst försurning och eutrofiering. Indexet sammanväger åtta delindex som beräknas från fångsten i ett standardiserat provfiske med bottensatta nät. Detaljerad information för respektive lagt nät redovisas i Bilaga. I samband med provfiskena utfördes mätningar av vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Resultaten av dessa mätningar redovisas tillsammans med beräknade index och samtliga resultat från årets provfiske i Bilaga. Samtliga primärdata finns att hämta från datavärden(sveriges lantbruksuniversitet).
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Figur. Provfiskade sjöar i Hallands län. Utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cdrom.. Utvärdering Resultaten av de utförda provfiskena utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7 och Havs och vattenmyndigheten ). Resultat från tidigare provfisken erhölls från Anders Kinnerbäck (SLU ). Samtliga vattenkemiska data levererades av Lars Stibe, länsstyrelsen Hallands län (Länsstyrelsen Hallands län ). Information kring tidigare års provfisken har erhållits från länsstyrelsen i Halland (Lennartsson 8, och Ljunggren ). Vid utvärderingen görs en samlad bedömning av resultaten. Denna expertbedömning grundas på ett stort antal faktorer (exempelvis individtäthet av funna arter, förekomst av olika åldersklasser, och känsliga arter). I merparten av dessa bedömningarna ansåg vi att klassningen enligt var korrekt. I de fall vår expertbedömning avvek från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kommenterades detta under resultat och diskussion samt i Bilaga. 6
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar.. Resultat och diskussion. Fisk och försurning Av förklarliga skäl hör fiskar till de djur som påverkas kraftigast av att vattnet de lever i blir surare. Försurning av vattnet leder hos fisk främst till utebliven reproduktion. Äldre individer kan ofta leva kvar under längre perioder i försurade vatten. Därför är det ofta intressant att studera om de förekommande fiskpopulationerna reproducerar sig. Enligt Degerman och Lingdell (99) orsakar försurning fiskmortalitet främst genom:. Försämrad kläckning p.g.a. att ett lågt ph medför att kläckningsenzymet Chorionase inaktiveras.. Vid låga phvärden ökar ofta mängden löst aluminium och andra metaller i vattnet. Aluminiumet kan orsaka direkta skador på fiskarnas gälar men också framkalla kraftig slembildning med en ökad dödlighet som följd. Även utfällningar av andra metalloxider tros bidra till en ökad dödlighet bland fiskar i försurade vatten. Hur känsliga fiskar är för försurning varierar avsevärt mellan olika arter. De i Halland vanligt förekommande arterna och kan reproducera sig vid phvärden strax under, medan karpfiskar som mört och sarv får reproduktionen kraftigt störd redan vid ph 6. Av denna anledning är det av stort intresse om sjöarna hyser livskraftiga bestånd av dessa känsliga arter.. Provfiskade sjöar Nedan följer en redovisning av de sjöar som ingick i årets undersökning. Kommentarer och beräknade index för årets provfiske redovisas i Bilaga. Sammanfattningarna inleds med en text kring sjöns vattenkemi och fisksamhälle. Sedan redovisas årets och tidigare års data i form av fyra diagram. Två diagram beskriver sjöarnas vattenkemi. I phdiagrammet finns en linje inlagd vid ph 6. Denna linje beskriver ett phvärde då känsliga fiskarters reproduktion börjar bli eller redan är kraftigt störd. I alkalinitetsdiagrammet finns en linje som markerar en alkalinitet på,. När alkaliniteten går under detta värde är ett vattens buffringsförmåga så låg att risken för episoder med kraftigt sjunkande ph (så kallade surstötar) är överhängande. Surstötar uppstår ofta i samband med högflödesperioder. Typiska perioder för surstötar är i samband med snösmältningen och eller stor nederbörd på våren. Om surstötar sammanfaller med perioder då fiskpopulationer är känsliga, t ex. vid lek, kan stora skador orsakas. Slutligen redovisas tidigare års fångster (fångst per nätansträngning, F/A) samt en tidserie med beräknade värden i två diagram. Vilka arter som visas i F/Adiagrammet varierar något. Generellt visas fångsten av den historiskt sett dominerande arten (oftast abborre) samt eventuellt en förekommande försurningskänslig art (ofta mört eller sarv). Diagrammen visar alltså inte alltid samtliga förekommande arter (den totala fångsten redovisas i Bilaga ). Bredvid detta diagram återfinns ett diagram som redovisar en tidsserie med beräknade värden för de utförda provfiskena. 7
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Bossjön (6448/8) Bossjön är en långsmal sjö med branta steniga stränder. Den är belägen i Falkenbergs kommun. Sedan 98 kalkas sjön och phvärden under 6 har glädjande nog varit ovanliga. Sedan början av talet har även sjöns buffringsförmåga överlag varit god. Ett undantag är ett vattenprov taget i februari, i detta noterades en mycket lågt alkalinitet (,66 mekv/l). I vatten med så låg buffringskapacitet är risken för surstötar betydande (Figur ) och därmed finns även en risk att fiskar och andra organismer tar skada. När kalkinsatserna inleddes visade provfisken att mörten var utslagen från sjön. Vid provfisket 99 noterades arten åter och vid de kommande två provfiskena (998 och ) uppvisade arten en försiktigt positiv ökning med avseende på fångst per lagt nät (F/A). Vid årets provfiske var dock fångsten av mört mycket låg (Figur ) och inga årsungar fångades. Sammantaget visade årets fångst att sjöns ekologiska status var otillfredsställande. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 98 98 987 99 99 994 997 999 4 6 8 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 98 98 987 99 99 994 997 999 4 6 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Bossjöns utlopp under perioden 98. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 97 976 98 99 998 8 7 76 9 98 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) av abborre och mört i Bossjön under perioden 97. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under perioden 98. 8
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Fullhövden (699/49) Fullhövden är en grund (medeldjup, meter) humös sjö belägen i Halmstads kommun. Sjön omges i huvudsak av myrmark och är belägen långt upp i Fylleåns vattensystem. Omsättningstiden är kort (,6 år). Den snabba vattenomsättningen medför att det krävs tämligen täta kalkinsatser för att skapa en stabil vattenkemi. Sjön kalkades för första gången 984. Sedan början av talet har inga phvärden under 6 noterats. Sjöns alkalinitet (buffringsförmåga) har dock varierat stort och vid ett flertal tillfällen har låga alkalinitetsvärden noterats. ets provfiske visade på en mörtpopulation med ett litet inslag av mindre individer. Det är svårt att säkert säga om detta är ett utslag av någon form av påverkan eller helt enkelt speglar svårigheten att korrekt skatta tätheterna av små fiskar/yngelstadier med ett nätprovfiske. Det är värt att notera att sedan provfisket 998 har fångsten av mört utvecklats försiktigt positivt. Sjöns abborrpopulation är livskraftig med flera årsklasser representerade. ets fångst motiverade att sjöns ekologiska status klassades som måttligt hög (Figur ). Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 976 979 98 98 988 99 994 997 6 9 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 976 978 98 98 984 986 988 99 99 994 996 998 4 6 8 4 Figur 4. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Kvarnsjöns utlopp (målsjö Fullhövden) under perioden 976. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 8 9 98 9 8 98 9 9 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) av abborre och mört i Fullhövden under perioden 97. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under perioden 98. 9
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Måssjö (6886/76) Måssjö är en flikig, stenig sjö kantad av barrskog med betydande inslag av hyggen. Sjön är 7 hektar stor och belägen i Falkenbergs kommun. Sjön kalkades för första gången 99. en innan kalkinsatserna startade noterades låga phvärden och sjöns buffringsförmåga var obefintlig (Figur 6). Glädjande nog svarade sjön snabbt på insatserna och sedan994 har inga phvärden under 6 noterats. Även alkaliniteten har varit stabilt hög. Sammantaget bidrar detta till att sjöns fiskbestånd har goda förutsättningar att återhämta sig. För mörten har detta dock skett relativt sakta. Beståndet har visserligen ökat sedan början av 9talet men förändringen är långsam. Sannolikt hålls mörtpopulationen tillbaka en del av att sjön hyser ett tämligen starkt bestånd av abborre. ets fångst av abborre (8, individer per lagt nät) var den högsta som hittills noterats i Måssjön (Figur 7). Sammantaget klassades sjöns ekologiska status av som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 989 99 99 994 996 998 7 9 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 989 99 99 994 996 998 7 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 9 Figur 6. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Ålasjöns utlopp (nedan Måssjö) under perioden 989. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 8 9 98 8 9 98 Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Måssjö under perioden 98. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar...4 Oklången (679/64) Oklången är en vacker avlång sjö belägen i Varbergs kommun. Sjön omges av ett kuperat uppodlat landskap. Sjön är relativt djup och har tidigare hyst både öring och siklöja, dessa arter finns dock inte registrerade i något provfiske sedan 98. Sjön började kalkas 98, först i mitten av 9talet stabiliserade sig vattenkemin (Figur 8). När sjön började kalkas var mörten sannolikt utslagen, det var först vid provfisket 99 som arten åter noterades (Figur 9). ens återkolonisation har varit långsam och sannolikt påverkad av det faktum att sjön även hyser ett livskraftigt abborrbestånd. Tidigare har även den försurningskänsliga sarven påträffats (vid provfiskena 99 och 998). Sarv uppehåller sig ofta i vegetationsrika områden. Dessa är svåra att provfiska korrekt och glesa bestånd av arten riskerar att underskattas eller i värsta fall helt undgå detektion. Sammantaget klassades sjöns ekologiska status av som otillfredsställande, en klassning vi bedömde vara något låg. Vår bedömning är att årets undersökning indikerar en måttligt hög ekologisk status (med avseende på fisk). Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 7 6 4 ph 976 979 98 98 988 99 994 997 6 9 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 976 978 98 98 984 986 988 99 99 994 996 998 4 6 8 4 Figur 8. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Oklångens utlopp under perioden 976. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 8 89 9 98 8 89 9 98 Figur 9. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Oklången under perioden 98. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Sjögärdessjön (68/7) Sjögärdessjön är en liten (9 ha), långsmal och grund sjö belägen i Falkenbergs kommun. Sjöns vatten är humöst och vattenvegetationen riklig. De första kalkinsatserna i sjön gjordes 987. Trots kalkinsatser har sjöns vattenkemi inte varit helt stabil. Låga phvärden samt kritiskt låg buffringsförmåga (alkalinitet) har noterats vid ett flertal tillfällen. Så sent som februari uppmättes en alkalinitet på endast,8 mekv/l (Figur ). I vatten med så låg buffringsförmåga är risken för skador på sjöns djursamhälle överhängande. har noterats i sjön sedan 99 (Figur ) och vid det efterföljande fisket fångades även sarv. Sedan 998 har båda dessa försurningskänsliga arter noterats vid samtliga utförda provfisken. Detta är en god indikation på att de enstaka episoderna med låga phvärden inte permanent skadad fiskbestånden i sjön. Att reproduktionen enstaka års blir störd av episoder med sjunkande phvärden kan dock inte uteslutas. Fångsten i Sjögärdessjön motsvarade i stort vad man kan förvänta sig att finna i en sjö av detta slag och sjöns ekologiska status klassades som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 7 6 4 ph 987 989 99 99 99 997 999 6 8 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 987 989 99 99 99 997 999 6 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Sjögärdessjöns utlopp under perioden 987. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 9 98 9 98 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Sjögärdessjön under perioden 99. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar...6 Skärsjö (667/74) Skärsjö har en areal av 9 hektar och är belägen 4 m över havet i Ätrans vattensystem. Denna näringsfattiga sjö omges i huvudsak av barrskog med inslag av hyggen. Skärsjö är tämligen djup. Medeldjupet är 6, meter och maxdjupet 8,8 meter. Sjön började kalkas 99. Insatserna har överlag fungerat, även om ett antal låga ph och alkalinitetsvärden har noterats under perioden 98 (Figur ). Senast en kritiskt låg buffringsförmåga (alkalinitet) uppmättes var i februari (, mekv/l). I sjöar med så låg buffringskapacitet är risken stor att det i samband med surstötar uppstår skador på sjöns djursamhälle. När kalkinsatserna inleddes indikerade provfisken att den försurningskänsliga mörten var utslagen. Åtta år senare () återintroducerades arten i sjön. Det var dock först vid provfisket 8 som mört återigen utgjorde en betydande del av fångsten (Figur ). Skärsjös fisksamhälle är artfattigt och det kan inte uteslutas att mörtens reproduktion enstaka år fortfarande störs av episoder med låga phvärden. Sjöns ekologiska status klassades av som måttligt hög. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 98 98 986 988 99 99 99 998 8 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 98 98 986 988 99 99 99 998 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 8 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Skärsjö (Skärven) utlopp under perioden 98. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 9 98 8 9 98 8 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Skärsjö under perioden 99. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar...7 Skärsjön (698/7) Skärsjön är en tämligen grund sjö (medeldjup 4,8 m) belägen i Varbergskommun. Sjön kalkas sedan 986 och sedan kalkstarten har sjöns buffringsförmåga återkommande varit kritiskt låg (Figur 4). En instabil vattenkemi tillsammans med ett tämligen livskraftigt och storvuxet abborrbestånd är sannolikt orsaken till att det tagit lång tid för mörten att åter etablera ett livskraftigt bestånd. Glädjande nog visade årets provfiske på de hittills högsta (sedan 98) tätheterna av mört (Figur ). Sammantaget bedömdes Skärsjöns ekologiska status vara måttligt hög. Den rikliga fångsten av mört var en indikation på att mört de senaste åren kunnat reproducera sig väl i sjön och att den ekologiska statusen närmar sig god status. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 98 98 987 99 99 994 997 999 4 6 8 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 98 98 987 99 99 994 997 999 4 6 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 8 Figur 4. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Skärsjöns utlopp under perioden 98. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 8 98 8 98 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Skärsjön under perioden 98. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar...8 Stora Agnsjön (667/9868) St. Agnsjön är en relativt djup långsmal sjö belägen i Marks kommun. Sjön kalkades första gången 98. Arbetet att kalka sjön har varit framgångsrikt och sedan slutet av 8talet har inga verkligt låga ph eller alkalinitetsvärden uppmätts (Figur 6). Sjöns fisksamhälle var visserligen artfattigt men hyste samtidigt ett till synes livskraftiga bestånd av abborre. Den försurningskänsliga mörten har påträffats vid samtliga utförda provfisken (Figur 7). Tillsammans med en sparsam förekomst av sarv (arten fångades inte vid årets undersökning men vid de föregående provfiskena 998 och ) så är detta en god bekräftelse på att vattenkvalitén varit tillfredställande under en längre tid. Det förefaller sannolikt att sjöns storvuxna abborrbestånd spelar en viktig roll som populationsbegränsare för sjöns mört och sarvbestånd). Sammantaget bedömdes Stora Agnsjöns ekologiska status enligt vara måttligt hög. ph 8 7 6 4 98 986 989 99 99 998 4 7 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 98 98 987 989 99 99 99 997 999 7 9 Figur 6. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Stora Agnsjöns utlopp under perioden 98. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 98 98 Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Stora Agnsjön under perioden 998. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar...9 Stora Maresjö (694/84) Stora Maresjö är namnet till trots en tämligen liten sjö (sjöyta ha) belägen i Falkenbergs kommun. Sjöns stränder är kraftigt kuperade. Sjöns östra sida är långgrund och sandig. Sjön är kalkad sedan 987. Insatserna har tyvärr inte skapat de vattenkemiska förutsättningar man strävat efter. Sedan kalkstarten har kritiskt låga ph och alkalinitetsvärden uppmätts (Figur 8). utgjorde 9, % av fångsten, utöver abborrarna fångades en 4 mm lång gädda. har inte påträffats i Stora Maresjön sedan 99, då en storvuxen kvarvarande individ påträffades (Figur 9). Det låga artantalet, och den höga medelvikten i fångsten är båda starka indikationer på att fisk har svårt att etablera livskraftiga reproducerande bestånd i sjön. Sammantaget uppvisar Stora Maresjöns fiskfauna tydliga tecken på att vara kraftigt störd av försurning. Enligt klassades Stora Maresjöns ekologiska status (med avseende på fiskfaunan) som dålig. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 987 989 99 99 99 997 999 6 8 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 987 989 99 99 99 997 999 6 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 8 Figur 8. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Stora Maresjö södra litoral under perioden 987. 6 F/A Gräns till God status,8 4,6,4,6 9 98, 9 98 Figur 9. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Stora Maresjö under perioden 99. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 6
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Stora Sävsjö (686/7) St. Sävsjö är en grund vegetationsrik sjö belägen i Varbergs kommun. Sjön har kalkats sedan 98. Resultaten av kalkinsatserna var inte omedelbara, under de första åren var sjöns alkalinitet vid upprepade tillfällen kritiskt låg. Sedan mars 999 har ingen alkalinitet under, mekv/l uppmätts (Figur ). ets provfiske visade på ett artfattigt fisksamhälle där fångsten av abborre och mört i princip var jämnstor (Figur ). För båda arterna fanns flera åldersklasser representerade. Detta är en god indikation på en tillfredställande vattenkvalité där fiskarna regelbundet reproducerar sig med framgång. observerades men fångades inte. Enligt klassades Stora Sävsjöns ekologiska status som måttligt hög. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 976 979 98 98 988 99 994 997 6 9 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 976 979 98 98 988 99 994 997 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 6 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Stora Sävsjös utlopp under perioden 976. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 8 8 9 98 8 8 9 98 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Stora Sävsjö under perioden 98. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 7
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Store Sjö (67/) Store Sjö har en areal av 74 hektar och är belägen 98 meter över havet i Lagans vattensystem. Sjön som är näringsfattig och försurningskänslig omges av barrskog. Store Sjö är flikig och har mycket öar. Medeldjupet är,9 meter och maxdjupet är 8 meter. Sjöns stränder är överlag flacka med inslag av småsten. Bottnarna utgörs omväxlande av dy, sand, sten och block. Vegetationen är sparsam och dominerad av starr, bladvass och näckrosor. Sjön är kalkad sedan 986. Insatserna sker via doserare i två av sjöns tillflöden. I förhållande till vattenkemiska mätningar från 98 så tycks kalkinsatsernas inverkan på sjöns vattenkemi vara av begränsad karaktär (Figur ). Det är dock noterbart att låga ph och alkalinitetsvärden under perioden 98 har varit mycket få. Sammantaget visade årets undersökning på ett fisksamhälle som överlag stämde väl överens med vad man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Store sjö. Det är dock värt att notera att fångsten av mört (F/A) sedan 98 uppvisar en tendens till att minska (Figur ). Enligt klassas Store sjös ekologiska status som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. 8 7 6 4 ph 98 987 989 99 99 99 997 999 7 9 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 98 987 989 99 99 99 997 999 7 9 Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Smedjeån 6 m nedströms Store sjö under perioden 98. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 8 8 8 8 8 8 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Store Sjö under perioden 98. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 8
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Sävsjön (69/98) Sävsjöns omgivningar domineras i huvudsak av barrskog med inslag av löv och hyggen. Sjön är grund (medeldjup meter) och belägen i Hylte kommun. Sävsjön kalkades för första gången 99 men det dröjde till början av talet innan insatserna resulterade i en mer stabil vattenkemiskt situation. Sedan februari har inga kritiskt låga pheller alkalinitetsvärden noterats (Figur 4). Fångsten dominerades helt av abborre (8 %), i övrigt stämde artsammansättningen mycket väl överens med vad man kan förväntas finna i en sjö med samma förutsättningar som Sävsjön. Det är dock värt att notera att årets fångst av mört var den lägsta som noterats sedan provfiske seriens början 99 (Figur ). Enligt klassas Sävsjöns ekologiska status som god. ets svaga fångst av mört bidrog dock till en ökad osäkerhet kring klassningen. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 99 994 99 997 999 7 8 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 99 994 99 997 999 7 8 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur 4. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Sävsjöns utlopp under perioden 99. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 9 98 9 98 Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Sävsjön under perioden 99. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 9
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar... Älvasjön (66/46) Älvasjön är en relativt stor, klar källsjö i Varbergskommun. Sjön avvattnas via Rammbäcken som rinner ut i Högvadsån i Ätrans vattensystem. Älvasjön kalkas sedan 99 och insatserna har varit framgångsrika. Sedan kalkstarten har sjöns buffringsförmåga varit god och inga låga phvärden noterats (Figur 6). Provfisket visade att sjöns fisksamhälle var artfattigt men att det i övrigt tämligen väl motsvarade vad man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Älvasjön. Fångsten av mört vid de tre utförda provfiskena återspeglar inte en förbättrad vattenkemisk situation (Figur 7). Möjligen är det predationstrycket från abborre som har hållit mörtpopulationen på ungefär samma nivå som i slutet av 7talet. utifrån årets resultat klassades sjöns ekologiska status av som god. En klassning vi bedömer vara korrekt. Enligt klassas Älvasjöns ekologiska status som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph 8 7 6 4 976 979 98 98 988 99 994 997 6 9 ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,,, 976 979 98 98 988 99 994 997 Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, 6 9 Figur 6. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Älvasjöns (Rammbäcken) utlopp under perioden 976. F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, 79 79 Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Älvasjön under perioden 979. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. 4. Slutsats Resultaten visar att kalkinsatserna i de provfiskade sjöarna haft varierande framgång. Utifrån årets resultat klassades fem av de tretton undersökta sjöarna till god ekologisk status med avseende på fiskfaunan (Figur 8). Fem av sjöarna klassades till måttligt hög status, två till otillfredsställande och en dålig (Stora Maresjö). I huvudsak bedömdes klassningen enligt vara korrekt. I två fall ansåg vi dock att klassningen blev något låg. Sjön Oklångens ekologiska status klassades som otillfredsställande det var dock vår åsikt att denna klassning gränsade till måttlig status. Fångsten i Skärsjön resulterade i klassningen måttligt hög ekologisk status. Här ansåg vi att statusen gränsade till god. I flera av de undersökta sjöarna uppstår fortfarande enstaka tillfällen med låg alkalinitet och snabbt sjunkande ph. Då merparten av de undersökta sjöarna provtas sällan (oftast endast två gånger per år) så är risken givetvis stor att man missar extremvärdena vid exempelvis en surstöt i samband med snösmältningen. I tolv av de undersökta vattnen påträffades en eller flera försurningskänsliga fiskarter (i huvudsak mört och sarv). Undantaget var Stora Maresjön. Här påträffades endast ett sparsamt bestånd av abborre samt en gädda. Denna sjö var även den enda som bedömdes ha en dålig ekologisk status. I vissa fall (exempelvis Sävsjön) var tätheterna av känsliga arter dock låg. Sambandet mellan en stabil vattenkemi och fisksamhällena var i de flesta fall tydlig och i de sjöar med få episoder med låga phvärden och en god buffringsförmåga påträffades stabilare bestånd av känsliga arter. God status Måttlig status Otillfredsställande status Hög status,,8,6,4,, Bossjön Fullhövden Måssjö Oklången* Sjösgärdessjön Skärsjö Skärsjön* Stora Agnsjön Stora Maresjö Stora Sävsjö Store sjö Sävsjön Älvasjön Figur 8. Beräknat för nätprovfisken utförda inom ramen för kalkeffektskontrollen i Hallands län. * markerar att expertbedömningen avvek från klassning enligt.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar.. Referenser Degerman, E., Lingdell, PE. 99. phisces Fisk som indikator på lågt ph. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (99) : 74 Havs och vattenmyndigheten. Havs och vattenmyndighetens författningssamling. Havs och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS :9 Lennartsson, T.. Nätprovfisken i hallands län. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet. Lennartsson, T. 6. Nätprovfisken i hallands län 8. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet 8. Lennartsson, T. 8. Nätprovfisken i hallands län 6. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet 6. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen Hallands län.. Sammanställning av årets och historiska kemidata. Data sammanställt av Lars Stibe, Länsstyrelsen Hallands län. Naturvårdsverket. 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Naturvårdsverket Handbok 7:4, utgåva. ISBN 97896476. Rådén, R., Henricsson, A., Johansson, K. Nätprovfiske i Halland. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar.. Rådén, R., Johansson, J., Johansson, K., Martinsson, M., Meissner, Y. Nätprovfiske i Halland. Biologisk effektuppföljning av 9 kalkade sjöar.. SLU.. Resultat samt beräknade index från årets och tidigare nätprovfisken. Data sammanställd av Anders Kinnerbäck, Sveriges lantbruksuniversitet.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Bilaga. Resultatsidor provfiske
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Bossjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 4.9 m 6 8 6448/8 Ätran Halland 6 mg/l C Siktdjup (m) 7 Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: 66 Ylva Meissner, Karin Johansson 46 6 Bossjön är en långsmal sjö med branta steniga stränder. Sjön började kalkas 98. Bosjön är belägen i Falkenbergs kommun och omges av betesmark och blandskog. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt vid cirka meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 44 4 48 Antal Antal/nät Vikt Vikt/nät Medelvikt (%) (st.) (%) 9,7, 4 8,, 8,, 8 9 8, 8, 78 4 4, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Bossjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 6448/8 Datum: 66 Längder 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 Längddata (mm) Art Medel,7 87, Största 8 47 Minsta 7 Antal 44 4 8 6 4 Ingen fångst. 4 4 6 6 7 7 8 8 9 9 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,9,67,4 Kommentar/Bedömning Otillfredställande status Index värde,,,,4 4 6, 4, Referensvärde 4,,9 84 6,,8 Pvärde,,7,6,9,,99,,, Zvärde Provfisket indikerade att fisksamhället var fortsatt stört av försurning och/eller dess följdeffekter. Trots att inga phvärden under 6 uppmätts sedan 998 så visade årets resultat på en mörtpopulation med reproduktionsproblem. ets fångst av mört var mycket låg och inga verkligt små individer påträffades. Detta är en typisk indikation på att arten har svårt med nyrekrytering. Sammantaget indikerade årets resultat att Bossjöns fisksamhälle är mycket artfattigt och att biomassa av fisk är låg. En låg biomassa av fisk kan vara en indikator på näringsfattiga förhållanden men även spegla att fiskar har svårt att etablera livskraftiga bestånd på grund av en störning som exempelvis försurning. Sammantaget klassades årets fångst till otillfredsställande ekologisk status (med avseende på fisk).,,8,9,,,,,, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Fullhövden Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil 6986/4884 Fylleån Halland 8,,,, 4 Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 6 Ylva Meissner, Karin Johansson 7,9 I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt vid meter. Mätningarna visade även att bottenvattnet var något syrefattigt (, mg/l vid 4 meter). 6 Djup (m) mg/l C Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: < m.9 m 4 4 48 4 6 7 Bottensatta nät Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 97 7 49,6 86 66,,4, 4 4 6 7,8 87 4 67,6 77 Vikt/nät 448 64 478 Medelvikt 9 7 7 9, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 6
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Fullhövden Utloppskoordinat: Längder 6986/4884 Datum: Nätprovfiske Sida 6 8 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 8 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 Längddata (mm) Art Medel 8 4 Största 6 8 4 Minsta 7 48 9 Antal 97 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,6,4, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde,6, Referensvärde,,8, 9 68,,,8 49,7 44,,, Pvärde,7,9,8,4,8,6,4,4, Zvärde Fångsten visade att sjöns djupare delar var tillräckligt syresatta för att hysa fisk. Noterbart var att antalet funna arter ( st.) avvek betydligt från det framräknade referensvärdet (,8 st.). Förekomst av flera årsklasser av mört (försurningskänslig) visade att arten återkommande lyckas fortplanta sig i sjön. I vilken grad avsaknaden av årsungar av mört speglar en misslyckad reproduktion våren är svår att säga. ets undersökning visade även på ett livskraftigt bestånd av abborre och förekomst av flera storleksklasser indikerade att artens reproduktion fungerat väl de senaste åren. Det är viktigt att vara medveten om att nätinsatsen var begränsad och att provfiskemetoden generellt underskattar förekomst av mindre arter/årsklasser. Sammantaget motiverade fångsten att sjöns ekologiska status klassades som måttligt hög. En klassning vi bedömer vara korrekt.,8,,,8,,8,79,79, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 7
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Måssjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Siklöja F/A TOTALT: 6886/76 Ätran Halland 9 Bottensatta nät < m.9 m 6.9 m 9.9 m 4 4 7 4 67 mg/l C 7 8 Nätprovfiske Sida Datum: 6 K. Johansson Y. Meissner 7 6, Måssjö är en flikig, stenig sjö kantad av barrskog med betydande inslag av hyggen. Sjön är 7 hektar stor och belägen i Falkenbergs kommun. Sjöns maxdjup är 6 meter. Den västra delen sjön består i huvudsak av en lång tämligen grund vik. De största djupen finner man i de östra delarna. Sjön kalkades för första gången 99. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt vid meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Siklöja TOTALT: (st.) 8 8 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 7 9 688 9, 6 6 6 8,6 79 9 87 Vikt/nät 799 76 47 9,9 Medelvikt 8 6 48 4 9 7, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 8
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Måssjö Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 6886/76 Datum: 6 Längder 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 Längddata (mm) Art Siklöja Medel, 467, 6, 74, Största 8 467 4 8 Minsta 467 67 Antal 8 8 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,86,,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,7 Referensvärde 4, 6,8, 9 9,,7,,7 64 6,,8 Pvärde,7,,,74,88,9,9,, Zvärde Resultatet av provfisket visade att Måssjöns fisksamhälle är artfattigt (i förhållande till ett framräknat jämförvärde) men också att sjöns fiskbestånd är livskraftiga. Fångsten av både abborre och mört visade på att de båda arterna lyckats reproducera sig de senaste åren. Detta i sin tur är en god indikation på en tillfredställande och god vattenkemi. Att endast en gädda fångades speglar sannolikt inte ett svagt gäddbestånd. är liksom exempelvis ål en art som är svår att fånga med nät. Detta leder till att förekomsten av dessa arter lätt underskattas vid provfisken. Sammantaget motiverade fångsten att Måssjöns ekologiska status (med avseende på fisk) klassades som god. En klassning vi bedömer vara korrekt.,8,,,,,,,64, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 9
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Oklången Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Bottensatta nät Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: 679/64 Viskan Halland 48 mg/l C < m.9 m 6.9 m 9.9 m 8 8 4 4.9 m 4 Nätprovfiske Sida Datum: 67 K. Johansson Y. Meissner 4 6, Oklången är en vacker avlång sjö belägen i Varbergs kommun. Sjön omges av ett kuperat uppodlat landskap. Oklången är relativt djup. Sedan 98 ingår sjön i länsstyrelsens kalkprojekt. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 6 och 8 meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 87 77,7,9 486,7,4 486 8 9,6,8 87 9 4, 976 Vikt/nät 67,9 4,8,4 Medelvikt,9 6, 7,6 47, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Oklången Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 679/64 Datum: 67 Längder 4 8 6 4 8 6 4 44 48 6 6 64 68 7 76 8 4 8 6 4 8 6 4 44 48 6 6 64 68 7 76 8 Längddata (mm) Art Medel 49,7,7,8 Största 98 7 6 Minsta 49 6 8 Antal 87 4 8 6 4 8 6 4 44 48 6 6 64 68 7 76 8 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,4,9,6 Kommentar/Bedömning Otillfredställande status Index värde,6,4 Referensvärde, 8,, 47 4 8,9,7, 6 4 4 7,4,8 Pvärde,,,8,98,6,4,67,7,7 Zvärde Sjön har tidigare hyst både öring och siklöja, dessa arter finns dock inte registrerade i något provfisken sedan 98. Liksom vid tidigare års undersökningar så dominerade abborre fångsten. Små (unga) individer av både abborre och mört fångades. När man studerar resultaten är det viktigt att ha i åtanke att tätheterna av små individer ofta underskattas vid fiske med översiktsnät. De låga tätheterna behöver därför inte vara kopplade till hur framgångsrikt en art reproducerar sig. I förhållande till framräknade jämförvärdena är Oklångens fisksamhälle artfattigt. Vid tidigare provfisken har även sarv fångats, dock i låga tätheter. Sarv uppehåller sig ofta i vegetationsrika områden (vilka är svåra att provfiska) så risken är betydande att glesa bestånd undgår att noteras vid provfisken. Vid årets undersökning var medelvikten i fångsten avvikande hög, till viss del kan detta förklaras av att en större gädda på 7 mm fångades. Så stora fiskar får lätt ett oproportionellt stort genomslag i resultaten (särskilt vid i övrigt låga fångster). Sammantaget resulterade årets fångst i att sjöns ekologiska status klassades som otillfredsställande. En klassning vi bedömer vara något "låg", vår bedömning är att den ekologiska statusen var måttligt hög.,,9,7,,9,,4,8, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Sjögärdessjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 4 6 8 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Sarv F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 7 6 7 68/7 Ätran Halland 9 mg/l C Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: 6 K. Johansson Y. Meissner 9,9 Sjögärdessjön är en liten (9 ha), långsmal och grund sjö belägen i Falkenbergskommun. Sjöns vatten är humöst och vattenvegetationen riklig. De första kalkinsatserna i sjön gjordes 987. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka och 4 meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var tämligen väl syresatt och att ingen akut syrebrist i bottenvattnet förelåg. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Sarv TOTALT: (st.) 47 6 7 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 4,8 76 4,, 88 4 4, 7 4 8, 8 4, 76 Vikt/nät 89 47 4 6 Medelvikt 7 94 8 6 87 8, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Sjögärdessjön Utloppskoordinat: 68/7 Längder Datum: Nätprovfiske Sida 6 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 Längddata (mm) Art Sarv Medel 44,8 69, 7, 9,9 Största 4 67 9 Minsta 69 468 6 7 Antal 47 6 Sarv 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,8,6,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,9 Referensvärde 4, 4,8, 87 4,,8,,8 7 4,6,8 Pvärde,6,8,69,9,,8,6,49, Zvärde Vid provfisket noterades livskraftiga bestånd av både abborre, mört och sarv. Utifrån detta provfiske är det osäkert att uttala sig om sjöns gäddpopulation. Detta då gädda är en fisk som inte fångas representativt vid nätprovfisken. Överlag visade årets undersökning på ett fisksamhälle som man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Sjögärdessjön. Den ekologiska statusen klassades enligt som god.,,,4,,,87,4,7, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Skärsjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 9.9 m 6 4 667/74 Ätran Halland 4 mg/l C Bottensatta nät 4 Nätprovfiske Sida Datum: 68 Ylva Meissner Karin Johansson 9 9 6, Skärsjö har en areal av 9 ha och är belägen 4 m över havet i Ätrans vattensystem. Denna näringsfattiga sjö omges i huvudsak av barrskog med inslag av hyggen. Skärsjö är tämligen djup. Medeldjupet är 6, meter och maxdjupet 8,8 meter. Stränderna är svagt sluttande och bottnarna utgörs av sand, sten, block och dy. Vegetationen i sjön är gles och utgörs i huvudsak av näckrosor, starr och säv. Sjön började kalkas 99. Då indikerade provfisken att den känsliga mörten var utslagen. Åtta år senare () återintroducerades arten i sjön. Det var dock först vid provfisket 8 som mört återigen utgjorde en betydande del av fångsten. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 96 6 6 Antal Antal/nät Vikt Vikt/nät (%) (st.) (%) 6, 68 8 8 4 8, 699, 8 Medelvikt 7 6 6 97, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Skärsjö Utloppskoordinat: Längder 667/74 Datum: Nätprovfiske Sida 68 6 9 8 4 7 6 9 4 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 Längddata (mm) Art Medel,,4 Största 48 Minsta 6 9 Antal 96 6 8 6 4 Ingen fångst. 4 4 6 6 7 7 8 8 9 9 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,6,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde,,9, 6,67 4, Referensvärde,6,,9 88 7 7,,8 Pvärde,,6,6,69,6,,4,,4 Zvärde ets provfiske visade på ett livskraftigt abborrbestånd och andelen storvuxen fiskätande abborre var tydligt högre än det framräknade jämförvärdet. Samtidigt var sjöns fisksamhälle mycket artfattigt. Flera årsklasser av mört var representerade. Noterbart var att inga mörtar kortare än 9 mm fångades. Att verkligt små mörtar saknades i fångsten kan dock ha flera orsaker, sannolikt är den främsta orsaken inte en svag reproduktion av arten. Tätheten av små individer/arter underskattas ofta vid provfisken med översiktsnät, det är även rimligt att anta att sjöns storvuxna abborrar utövar ett betydande predationstryck på sjöns mindre mörtar. Resultaten visar att sjöns fisksamhälle fortsatt är påverkad av försurningen och dess efterföljande effekter. Den ekologiska statusen klassades av som måttligt hög, en klassning vi bedömer vara korrekt.,,,9,4,48,66,,4, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Skärsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: 698/7 Viskan Halland 7 Bottensatta nät < m.9 m 6.9 m 9.9 m 9 4 74 mg/l C Nätprovfiske Sida Datum: 64 Ylva Meissner, Karin Johansson 4 7, Skärsjön är en tämligen grund sjö (medeldjup 4,8 m) belägen i Varbergs kommun. Längs sjöns stränder växer rikliga vassbälten. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka och 4 meter. Mätningarna visade även att syrebrist rådde på djup under cirka 4 m. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 64 6 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 77 68,6 7 47 9 4 4 Vikt/nät 966 7 9 Medelvikt 47 69 44 69, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 6
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Skärsjön Utloppskoordinat: Längder 698/7 Datum: Nätprovfiske Sida 64 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 8 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 Längddata (mm) Art Medel 9, 477, 7,8 Största 4 4 Minsta 4 9 Antal 64 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,64,6, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde, Referensvärde,,,9 44 4 6,7,,,9 99 4,,8 Pvärde,,64,,44,78,79,,,4 Zvärde I förhållande till de framräknade jämförvärdena var sjöns fisksamhälle något artfattigt, andelen större fiskätande abborrar var högre än förväntat. Det är rimligt att anta att Skärsjöns storväxta abborrbestånd utövar ett betydande predationstryck på sjöns mörtar, trots det var fångsten av mört god och flera årsklasser fanns representerade. ets fångst resulterade i att Skärsjöns ekologiska status klassades som måttligt hög. Det är vår bedömning att denna klassning var ett gränsfall till god status.,4,46,,77,8,6,6,, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 7
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Agnsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen F/A TOTALT: 667/9868 Viskan Halland 4 mg/l C Bottensatta nät < m.9 m 6.9 m 9.9 m 6 48 4.9 m 48 4 Nätprovfiske Sida Datum: 6 Yva Meissner, Karin Johansson 6 7 4 St. Agnsjön är en relativt djup långsmal sjö belägen i Marks kommun. Sjöns branta stränder omges i hög grad av blandskog. I sjöns vikar finner man vassbälten. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka och 7 meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen TOTALT: (st.) 7 6 8 8 Antal (%) 8,,9,, Antal/nät (st.),6,8,, 6, 497 9 847 696 Vikt (%) 7 7 9 Vikt/nät 6, 6, 74,,9 86 Medelvikt 8,7 84, 9,, 7, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 8
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Agnsjön Utloppskoordinat: 667/9868 Längder Datum: Nätprovfiske Sida 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 Braxen 8 6 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 Längddata (mm) Art Braxen Medel 8,, 48, 48,8 Största 46 66 48 96 Minsta 6 48 Antal 7 6 8 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,69,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde,4,48 Referensvärde 4, 6,6,8 86 6,68,4,9 98 8,4,8 Pvärde,9,8,,88,6,76,44,7,4 Zvärde Den artfattiga fångsten dominerades liksom tidigare helt av abborre. Andelen större fiskätande abborrar (,68) var tydligt högre än det framräknade jämförvärdet (,8). Den största abborren som fångades var hela 46 mm lång, en sådan individ väger drygt, kg. påträffades men i låga tätheter. Stora Agnsjöns vattenkemi har sedan slutet av 8talet varit god (med avseende på surhet). Det är rimligt att den sparsamma förekomsten av mört i hög grad beror av ett betydande predationstryck från sjöns abborrar. Noterbart är att trots att ingen syrebrist förelåg så fångades ingen fisk i nät lagda på större djup än meter. Sammantaget klassades fångsten till måttligt hög ekologisk status (med avseende på fisk).,7,8,4,,,,78,4, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 9
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Maresjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 9.9 m 4 694/84 Ätran Halland mg/l C Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: 66 Ylva Meissner Karin Johansson 8 7, Stora Maresjö är namnet till trots en tämligen liten sjö (sjöyta ha) belägen i Falkenbergs kommun. Sjöns stränder är kraftigt kuperade. Sjöns östra sida är långgrund och sandig. Vid provtillfället noterades häckande fiskljuse. Sjön är kalkad sedan 987. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka och meter. Mätningarna visade även att merparten av vattenpelaren var väl syresatt. Under ca 6 meter var syretillståndet svagt, halten löst syrgas var under 4 mg/l. Många fiskar (och evertebrater) undviker om möjligt att vistas i vatten med så låg syrehalt. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt Vikt/nät Medelvikt (%) (st.) (%) 9,, 78 8 69, 8, 4,, 8 8,,, 79 698 6, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Maresjö Utloppskoordinat: 694/84 Längder Datum: Nätprovfiske Sida 66 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 Längddata (mm) Art Medel 86 4 Största 9 4 Minsta 64 4 Antal 8 6 4 Ingen fångst. 4 4 6 6 7 7 8 8 9 9 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,,47, Kommentar/Bedömning Dålig status Index värde, 4,,,4 698, 7,7, Referensvärde,,8 8 6,,8 Pvärde,,8,8,7,,,,, Zvärde utgjorde 9,% av fångsten, utöver abborrarna fångades en 4 mm lång gädda. Längdfördelningen hos de få abborrar som fångades indikerade att även denna relativt försurningståla art under en längre tid haft återkommande problem med sin reproduktion. Små individer (vilka i ett "normalt" bestånd utgör en stor del av fångsten sett i antalet individer) fångades sparsamt och större individer utgjorde en avvikande stor del av fångsten. har inte påträffats i Stora Maresjön sedan 99, då en storvuxen kvarvarande individ påträffades. Det låga artantalet, och den höga medelvikten i fångsten är båda starka indikationer på att fisk har svårt att etablera livskraftiga reproducerande bestånd i sjön. Sammantaget uppvisar Stora Maresjöns fiskfauna tydliga tecken på att vara kraftigt störd av försurning. Enligt klassades den ekologiska statusen som dålig. En klassning vi bedömer vara korrekt.,6,7,8,,6,4,,, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Sävsjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 6 9 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 7 6 4 686/7 Viskan Halland mg/l C Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: 6 Ylva Meissner, Karin Johansson 8 4, St. Sävsjö är en grund vegetationsrik sjö belägen i Varbergs kommun. Sjön har kalkats sedan 98. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka och 6 meter. Mätningarna visade även att under cirka fem meter så minskade halten löst syre snabbt och att sjöns bottenvatten var syrefattigt. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: (st.) 87 97 Antal Antal/nät Vikt Vikt/nät Medelvikt (%) (st.) (%),8,8 7 78 88, 64, 44,,9 978 47,,7 4,6 9 9 87, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Sävsjö Utloppskoordinat: Längder 686/7 Datum: Nätprovfiske Sida 6 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 Längddata (mm) Art Medel 4, 8, Största 8 6 Minsta 6 66 Antal 87 8 6 4 Ingen fångst. 4 4 6 6 7 7 8 8 9 9 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,68,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde,,, 9 46,6,6 Referensvärde,9,,,6,8 Pvärde,,,6,87,,6,4,8,6 Zvärde När kalkningsinsatserna inleddes 98 var mörtens reproduktion kraftigt störd och endast större individer fångades. ets provfiske visade på ett artfattigt fisksamhälle där fångsten av abborre och mört i princip var jämstor. För båda arterna fanns flera åldersklasser representerade. Detta är en god indikation på en tillfredställande vattenkvalité där fiskarna regelbundet reproducerar sig med framgång. Noterbart är att inslaget av stor abborre var betydande, det är rimligt att anta att dessa storväxta abborrar utövar ett betydande predationstryck på sjöns mörtbestånd. Sammantaget klassades sjöns ekologiska status enligt som måttligt hög.,6,6,9,7,6,49,,, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Store sjö Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 4 6 8 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen Gers Gös F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 4,8,,,, 4,,7,, 9, 7 67/ 98 Lagan Halland 98 mg/l C Siktdjup (m) 7 Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: Pelagiska nät 6 K. Johansson Y. Meissner 74 8, Store Sjö har en areal av 74 hektar och är belägen 98 meter över havet i Lagans vattensystem. Sjön som är näringsfattig och försurningskänslig omges av barrskog. Store Sjö är flikig och har mycket öar. Medeldjupet är,9 meter och maxdjupet är 8 meter. Sjöns stränder är överlag flacka med inslag av småsten. Bottnarna utgörs omväxlande av dy, sand, sten och block. Vegetationen i sjön är sparsam och domineras av starr, bladvass och näckrosor. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen Gers Gös TOTALT: (st.) 7 78 Antal (%) 6,8 8,4,4,4 Antal/nät (st.) 6,,,6,, 9,8, 44 74 4 9, 998 66 Vikt (%) 49,,,6 Vikt/nät 8 9 8 4, 78 Medelvikt 44 6,8 9, 6 49, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 44
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Store sjö Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 67/ Datum: 6 Längder 4 4 Braxen 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 Längddata (mm) Art Braxen Gers Gös Medel,9 7, 8,7 86,, 4,9 Största 4 44 86 Minsta 69 4 86 8 Antal 7 78 4 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 6 8 4 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,6,8,8 Kommentar/Bedömning God status Index värde 6,,6,8 78,7, Referensvärde 6,8,, 6 4 4,4,8 Pvärde,6,8,7,6,6,8,8,79,64 Zvärde Provfisket visade på ett fisksamhälle som överlag stämde väl överens med vad man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Store sjö. Flera storleksklasser av mört (försurningskänslig) noterades, en god indikation på att arten återkommande lyckas reproducera sig i sjön. Att inga verkligt små mörtar fångades behöver inte betyda att arten den senaste säsongen haft en misslyckad lek. Provfisken med översiktsnät underskattar ofta förekomsten av de minsta storleksklasserna då dessa ofta uppehåller sig på platser i sjön som är svåra att provfiska korrekt (exempelvis mycket grundt eller i tät vegetation). Sammantaget bedömdes provfisket indikera en god ekologisk status.,,9,4,4,,,,6, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Sävsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 4 6 8 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen F/A TOTALT: 69/98 Fylleån Halland 6 Bottensatta nät < m.9 m 6.9 m 7 4 mg/l C Nätprovfiske Sida Datum: 6 K. Johansson Y. Meissner 47 8,7 Sävsjöns omgivningar domineras i huvudsak av barrskog med inslag av löv och hyggen. Denna grunda sjö (medeldjup meter) är belägen i Hyltekommun. Sjön kalkades för första gången 99. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt vid cirka meter och att sjöns bottenvatten var syrefattigt. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen TOTALT: (st.) 8 7 68 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 8 4, 98,, 7,9, 6,8 4 8 7, 79 Vikt/nät 49 9 79 Medelvikt 4 7 68 4 949 944, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 46
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Sävsjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 69/98 Datum: 6 Längder 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 Längddata (mm) Art Braxen Medel,7 74, 48, 6,7 Största 86 74 84 Minsta 9 74 44 7 Antal 8 7 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,69,,47, Kommentar/Bedömning God status Index värde 4,,,4, 949 7 6,,8 Referensvärde,7 6, 8 4,4,8 Pvärde,,6,8,66,4,6,,, Zvärde Fångsten dominerades helt av abborre (8 %), i övrigt stämde artsammansättningen mycket väl överens med vad man kan förväntas finna i en sjö med samma förutsättningar som Sävsjön. Det är dock värt att notera att årets fångst av mört var den lägsta som noterats sedan provfiske seriens början 99. Orsaken till denna förändring är svår att med säkerhet uttala sig om. Framtida undersökningar kan komma att visa om årets resultat endast är ett utslag av normal mellanårsvariation och slump eller om de faktiskt speglar utvecklingen av Sävsjöns mörtpopulation. Enligt klassades sjöns ekologiska status som god, en klassning vi bedömer vara korrekt. ets svaga fångst av mört bidrog dock till en ökad osäkerhet kring klassningen.,6,4,6,44,84,,64,99, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 47
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Älvasjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: F/A TOTALT: < m.9 m 6.9 m 9.9 m 7 9 4 44 66/46 Ätran Halland mg/l C 4 Bottensatta nät 4 Nätprovfiske Sida Datum: Pelagiska nät 69 K. Johansson Y. Meissner 8 6 4, Älvasjön är en relativt stor, klar källsjö i Varbergs kommun. Sjön omges av betesmark, öppen mark och blandskog. Sjön avvattnas via Rammbäcken som rinner ut i Högvadsån i Ätrans vattensystem. Sjön är en populär bad och fiskesjö inom det centralhalländska fiskevårdsområdet. I samband med provfisket observerades häckande fiskljuse. Sedan 99 kalkas Älvasjön. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade ett temperatursprångskikt mellan cirka 4 och 7 meter. Mätningarna visade även att hela vattenpelaren var tämligen väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 74 68,,8 49 47,8, 9 7 78,7 9,8 69 7 4,8 979 Vikt/nät 69,9,9 6, Medelvikt 6, 9,,4, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 48
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Älvasjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 66/46 Datum: 69 Längder 8 8 6 6 4 4 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 6 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 6 Längddata (mm) Art Medel,7 6, 46,7 Största 67 4 Minsta 6 8 7 Antal 74 78 6 9 8 4 7 6 9 4 4 48 4 7 6 6 Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 4 Pvärde klass,,88,,4, Kommentar/Bedömning God status Index värde,8, Referensvärde, 6,4,8 8,7,4,9 46 7, 9,,,8 Pvärde,,9,88,74,79,6,6,,6 Zvärde Provfisket visade att sjöns fisksamhälle var artfattigt men att det i övrigt tämligen väl motsvarar vad man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Älvasjön. Noterbart var att kvoten abborre (karpfiskar (i detta fall mört) var tydligt större än det framräknade jämförvärdet. det är rimligt att anta att Älvasjöns rikliga abborrbestånd utövar ett betydande predationstryck på mörten. Utifrån årets resultat klassades sjöns ekologiska status av som god. En klassning vi bedömer vara korrekt.,,,6,,7,,48,68, Företagsvägen, 4 Mölnlycke. Tel 8 4, www.medinsbiologi.se 49
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Bilaga. Nätinformation
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar.
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Bossjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 6466 89 4 4 B NORD 4 6488 4, B NORD 4 6486 4 B NORD 4 649 48 7, 6 Fullhövden, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 698 486 4, 4,7 B NORD 4 6988 487,7 4, B NORD 4 6984 48,, 4 B NORD 4 698 486 B NORD 4 698 48,9 4, 6 B NORD 4 6977 487,, 7 B NORD 4 6977 487,, 8 B NORD 4 69849 4844,,7 Måssjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 6844 69 6 7 B NORD 4 6879 6,9,4 B NORD 4 6796 669 4 B NORD 4 6896 69,4,7 B NORD 4 68 76 4,4 4, 6 B NORD 4 689 79 6,7 7, 7 B NORD 4 6884 78,4,4 8 B NORD 4 684,7,7 Oklången, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 689 447 B NORD 4 649 8 7, 8, B NORD 4 6499 49,, 4 B NORD 4 64,7, B NORD 4 667 66 8 8 6 B NORD 4 669 66 8,9 7 B NORD 4 6787 696 4,6 4,7 8 B NORD 4 687 64,7,7
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Sjösgärdessjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 68 767 9, 9, B NORD 4 649 798,6, B NORD 4 64 7,9,9 4 B NORD 4 696 788 Skärsjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 6687 767 8 8 B NORD 4 667 764, 4, B NORD 4 669 764 7 7 4 B NORD 4 668 77 9 B NORD 4 67 799, 4, 6 B NORD 4 67 78, 4 7 B NORD 4 678 788,,8 8 B NORD 4 67478 768,8, Skärsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 64 8 7 7 B NORD 4 648 6 6 4, B NORD 4 6 689,, 4 B NORD 4 64 97 6 B NORD 4 66 7 6 B NORD 4 69 6 8 8 7 B NORD 4 69 69,7,4 8 B NORD 4 6968 94,, Stora Agnsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 6676 9968 B NORD 4 66777 997 6 8 B NORD 4 6678 999, 4 B NORD 4 66678 99 4, B NORD 4 666 997 8 9 6 B NORD 4 666 9986 8 8 7 B NORD 4 6666 9887 4, 8 B NORD 4 66679 9886 4
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Stora Maresjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 687 7 7 7 B NORD 4 68 B NORD 4 6 97 4 B NORD 4 6 447 4,, Stora Sävsjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 688 6 B NORD 4 69 487 9 8 B NORD 4 69 9 6 4, 4 B NORD 4 696, B NORD 4 698 68 6 B NORD 4 6899 68, 4, 7 B NORD 4 687 46, 8 B NORD 4 688 47,, Store sjö, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 67 476 7, 7, B NORD 4 6784 4467 B NORD 4 67989 4944,7,7 4 B NORD 4 67767 9,, B NORD 4 67 4976,8,8 6 B NORD 4 676 46, 7 B NORD 4 66779 4694,,8 8 B NORD 4 67644 48, Sävsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 6889 7 7 7 B NORD 4 694 B NORD 4 6999 748, 4 B NORD 4 68849 79
Nätprovfiske i Hallands län. En biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Älvasjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD 4 69 4 7 6 B NORD 4 684 447 7, 6 B NORD 4 69 446, 4 B NORD 4 698 486 B NORD 4 6776 46 4 6 B NORD 4 67 947 4, 4, 7 B NORD 4 6 4 4, 4, 8 B NORD 4 67 44,, 6