GILLESCOUTEN. Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 62 Nr 1 febr 2012. Så här gör vi! sid 3-5

GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Årgång 62 Nr 1 febr 2012 Så här gör vi! sid 3-5

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax 08-17 84 32 Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns. gillekansli@telia.com www.gille.scout.se. PlusGiro 35 91 06-2 Landsgillerådet Gunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 021-35 16 51, 070-310 42 25 g.engvall@telia.com Laila Boxström vice Landsgillemästare Solrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 0935-206 11, 070-226 12 97 laila@vannastv.net Gjermund Austvik Landsgilleskrivare Brombärshult 1, 432 96 Åskloster, 0340-62 60 65, 070-875 95 80 gjermund.austvik@gaengin.se Leif Granéli Landsgilleskattmästare Timotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 044-12 43 64, 070-306 09 79 leif.graneli@telia.com Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. c/o Eklöf, Västra Bangatan 59 E, 195 40 Märsta 070-624 32 45 carl-magnus.klarcke@comhem.se Kristina Sundberg Laknäs, Ängesvägen 6, 793 94 Tällberg 070-262 14 66 tina47@hotmail.se Märta Täljebäck Widengrensv 15, 643 30 Vingåker 0151/131 07, 070-543 46 34 mteljeback@yahoo.com GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Box 2034, 141 02 Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 2 15 maj 2012, manusstopp 15 april Nr 3 15 sept 2012, manusstopp 15 aug Manus sänds till Redaktionskommitténs ordförande: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 070-301 99 98, torsten.ha@telia.com Typsnitt: Optima och Times New Roman Papper: MultiArt Silk 130 g Landsgillemästaren har ordet Vinter? Följande Gillescoutens tradition att årligen skifta vinjettfärg, har vi i år bytt till den woodcraftgröna. Red. I slalombacken lyser starka strålkastare och ända till min uteplats hörs skrapet från skidorna på den preparerade backen. Trots brist på snö och kyla har slalomklubben lyckats skapa en nedfart och snö tillräckligt i liftbanan. Snökanonerna har dånat så fort det varit minusgrader. Nu njuter många av att kunna susa utför! Efter två snörika vintrar utan skidbacke har slalomklubben fått stöd av kommunen och satt igång en febril verksamhet. Alla trodde på ytterligare en snövinter, men än så länge har den uteblivit. Men finns det vilja att skapa möjligheter att åka slalom så finns energin att arbeta för det. Jag blir imponerad och gläds med alla som i mer eller mindra snitsiga svängar tar sig ner för backen. Klubben har nått sitt mål, det har arbetats många timmar på att komma dit. Har slalomklubben fått fler medlemmar? Jag vet inte men troligen har det kommit nya i medlemslistorna, närheten och möjligheten att få åka utför har säkert lockat några. De har hittat en gemenskap kring en aktivitet, som inte bara utövas vintertid. På somrarna är det träning och materialvård. I min hand har jag terminsprogrammet för Birger Jarls scoutgille i Stockholm. Det ser inbjudande ut, har aktiviteter både inne och ute. Gillescouterna i det gillet har alla möjligheter att träffas, vidga vyerna och ha en trevlig samvaro. Nästan samtidigt kom ett brev om att ett gille upplevde att det inte gått att rekrytera nya medlemmar på länge, att medelåldern nu var hög och att det fanns tankar på att lägga ned verksamheten. Så är verkligheten i gillerörelsen i Sverige. Många gillen har givande program och drar till sig nya medlemmar, andra gillen konstaterar uppgivet att det inte verkar finnas någon annan lösning än att avsluta en ibland lång historia. Jag har förstått att många före detta gillescouter fortsätter att träffas, kallar sin grupp gille, har möten och medlemsavgift. Samhörigheten med gillerörelsen utanför den egna lilla gruppen kändes inte nödvändig. Tråkigt nog har det inte alltid varit alla i det gamla gillet, som ville lägga ned det, men de kände säkert en lojalitet med sina scoutvänner och protesterade inte. Nu skriver vi 2012 och som alltid vid ett årsskifte så har vi förväntningar på det kommande året. Jag ser fram emot fina stunder i mitt eget gille, i möten med andra gillen och regionala samlingar. I möten med Svenska scoutrådet ska vi arbeta fram ett samarbetsavtal. Scoutförbunden har beslutat att gå vidare och vi behöver goda kontakter på alla nivåer. Planering av mindre läger är på gång och där kan vi gillescouter göra fina insatser. Fråga kårerna runt omkring er! Vi ska till Litauen på nordisk-baltisk gilleträff i juni och ut på gillevandring i augusti. Häng med! Varma gillehälsningar Gunilla Engvall Landsgillemästare Gillearrangemang 31 mars 1 april 2012 LGR i Stockholm 13 juni 2012 Nordisk-baltiska kommittén i Litauen 14 17 juni 2012 Nordisk-baltiskt möte i Litauen 13 17 augusti 2012 Gillevandring i Åkulla Bokskogar 18 19 augusti 2012 LGR i Åkulla 25 29 september 2012 Western Europe, Cork, Irland 31 oktober 5 november 2012 Southern Europe, Cádiz, Spanien Så här gör vi! Gillescouters Good Turn gör skillnad Lördagen 26 november återsåg jag och Kerstin Lööv Sunil Kumar på MTM Orphanage i Trichur, Kerala i Indien. S:t Georgs Scoutgille i Västerås har Sunil Kumar som sitt fadderbarn. Det är vårt sätt att utföra Good Turn. Detta har vi gjort sedan Sunil Kumar kom till barnhemmet 2007. Då var han 6 år och behövde bo på barnhemmet för att få möjlighet att gå i skolan. Intresset för Sunil Kumars skolgång och utveckling är stort bland scoutgillets medlemmar. Vid varje gillemöte samlar vi in pengar och på Internationella Gillescoutdagen skriver vi kort till vår pojke. Däremellan sköter jag kontakten. Lärt sig engelska Vid vårt förra besök i november 2007 träffade Kerstin och jag Sunil Kumar för första gången. Då var han en liten 6-åring, som pratade malayalam och använde händer och på andra sätt visade, vad han ville ha sagt. Nu hade han lärt sig så mycket engelska att vi lätt kunde förstå varandra och vi hade mycket att prata om. Att Sunil Kumar kände igen oss var det inget tvivel om och han frågade flera gånger efter min dotter Sara, som han tyckte mycket om. tagning på barnhemmet då alla barnen stod beredda med blommor och svenska flaggor och sjöng och visade all den glädje och lycka de kände över vår ankomst. Vi möttes också av en stor skylt med texten: Welcome to the great people from Sweden. Efter en typisk indisk måltid serverad på bananblad och trivsam samvaro med våra barn blev det underhållning med tal och sång och dans. På söndagen deltog den svenska gruppen i en gudstjänst, som började redan kl 7 på morgonen. Barnhemmets föreståndare Father Ignatius ledde gudstjänsten. Även barnhemsbarnen deltog i mässan och efteråt visade Sunil Kumar mig och Kerstin området runt kyrkan Sunil Kumars familj och, på bilden nedan, Sunils bror. och även kyrkogården. Han kunde tala om för oss en massa saker, som vi undrade över. Sunil Kumar plockade ett par klasar grön peppar, som sedan torkade och blev svartpeppar. Så uttrycket Nu drar jag dit pepparn växer visade sig helt sann denna gång i alla fall. På söndagseftermiddagen åkte vår grupp till ett annat barnhem. På Mar Thoma Asram (MTA) bor endast pojkar. Detta barnhem är i stort behov av upprustning av byggnader och det saknas faddrar för en del av pojkarna där. Men föreståndare och annan personal var helt fantastiska att ta hand om pojkarna och detta såg vi flera prov på. En efter en ställde sig pojkarna upp och presenterade sig och berättade om sitt barnhem på engelska. De var riktigt nervösa, men de klarade av sin uppgift. Utbildning för yrke Det viktiga för alla dessa barn, både på MTM och MTA är att få gå i skolan och så småningom få utbildning till ett riktigt yrke. Med hjälp av bl a våra gillescouters insamlingar och support kan detta bli möjligt. Hos Sunils föräldrar Så blev det dags för en utflykt. Vi skulle få hälsa på en f d barnhemspojke Sivan. Han bor och arbetar på en teplantage med sin fru och mamma. På vägen dit passade vi på att hälsa på Sunil Kumars föräldrar. Sunil Kumar och hans tre sys- Tryck: Printlab, Falun, 2012 25 26 maj 2013 ISSN 1653-7033 LGT i Luleå På lördagen var det en häftig mot- 2 3 forts sid 4

forts fr sid 3 Så här gör vi! En stolt elev kon, som alla bor på barnhemmet, fick följa med. De var märkbart stolta över att få visa oss runt. Deras hem var enkelt, men rent och prydligt. En dag fick vi komma till barnens skola. De indiska barnen har enkla bänkar att sitta på tätt intill varandra och en något högre bänk att ha sina böcker på. Trots enkelheten arbetar barnen flitigt och Sunil Kumar visade stolt upp sina skolböcker. Skoluniform har man och varje skola har sina färger och mönster på skjorta och byxor/kjol. När vi svenskar kom till skolan, blev barnen nästan tokiga av lycka. De ville ha autografer och ropade och skrattade. Vi var exotiska i deras ögon. Avskedsdagen är värst både för barnen och för oss besökare. Barnen fotograferades en och en och även i syskongrupper. Dessa bilder ska skickas till faddrarna hemma i Sverige, så även S:t Georgs scoutgille får sådana kort. Vi umgicks mycket denna dag. Det kändes att det var uppbrott i luften, så Sunil Kumar höll sig nära mig nästan hela tiden. Jag hann visa honom bilder, som jag tagit från hans hem, men jag hade även bilder med gillescouter i min kamera. mer gång. Min önskan är att även andra gillescouter i vårt gille får möjlighet att åka till Trichur och hälsa på vårt fadderbarn. Det är en stor upplevelse både för oss och för barnhemsbarnen. Fler Good Turn berättelser Mer information om barnhemmen kan man läsa på deras hemsida www.mtmindien.com Där kan man läsa om resor dit, nya och gamla förbättringsprojekt, se bilder av barnen mm. Good Turn kan utföras på många sätt. Det här är ett av dem. Nu skulle jag önska att andra scoutgillen också skickar in berättelser och bilder på vad ni gör som Good Turn. Det är alltid bra med nya tips och idéer. Text och foto: Anna-Brita Pricken Lundahl S:t Georgs Scoutgille i Västerås En tanke Redaktionens spalt Vi har kommit in i ett nytt år med fyra nya nummer av Gillescouten. I redaktionskommittén ser vi varje nytt nummer av tidningen som en utmaning, en chans att skapa en bra kommunikation mellan gillena och landsgillerådet. Men det ger oss även möjligheter till utåtriktade aktiviteter och till berättelser om vår scoutbakgrund. Variationerna är otaliga. För att resultatet skall bli riktigt lyckat, önskar vi oss att gillena sänder in sina funderingar och berättelser från verksamheten. Fina bilder är mer än välkomna. En fråga som vi vill diskutera med våra läsare i våra spalter är hur vi skall utveckla vår rörelse, hur vi skall locka nya medlemmar till gillena. Goda exempel på hur ni jobbar med detta ute i gillena emotses. Vi är även öppna för en öppen debatt om dessa frågor och om SGSS:s framtid. Hur ser ert samarbete med scoutkårerna i er ort ut? Berätta om det i vår tidning, gärna med bilder. Avslutningsvis vill jag informera om vår ekonomi. 2011 blev ett synnerligen omfattande år. Vi gav ut tre nummer med 16 sidor och ett nummer med 24 sidor. Det senare innehöll handlingarna till LGT i Falun. Det ökade våra kostnader och leder till att vi under 2012 måste se om vårt hus. Det betyder att vi kommer att begränsa oss till max 12 sidor per nummer. Vi går även tillbaka till ett något tunnare papper (115 g i stället för 130 g). Kanske kommer vi att bli tvungna att ta bort fyrfärgstrycket på insidorna. En radikal åtgärd vore att gå ner till tre nummer under året, men efter överläggning med LGM avstår vi från detta. Torsten Hansson, ordförande Han ägde den obegränsade tolerans som kommer av total likgiltighet. Så här gör vi! Tuna scoutgille hjälper Scouterna De flesta av vårt gilles medlemmar är eller har varit medlemmar i Borlänge scoutkår eller Stora Tuna scoutkår av SSF. Flera av oss har efter vår avslutade aktiva tid i kårerna fortfarande kvar kontakter med ledare och funktionärer i kårerna. Både Stora Tuna och Borlänge har sedan många år tillbaka loppmarknader en gång om året. Ett betydande antal gillescouter hjälper varje gång till med försäljningen. Kårerna skulle ha svårt att klara av loppmarknaderna utan vår hjälp. Sankt Georgsfirandet har under de senaste decennierna firats i olika formar. För fem år sedan tog Tuna Scoutgille initiativet till att fira Sankt Georg vid kårernas gemensamma stuga, Uvbergsstugan. Där har firandet nu skett i fem år, så nu har det blivit tradition. De senaste åren har även kårer från Falun deltagit. För övrigt är det två av våra medlemmar som är stugfogdar för stugan. För Borlänge scoutkårs julmarknad har en av våra gillescouter varit huvudansvarig. I 70 år har Stålpilen genomförts. Det är en patrulltävling med deltagare från kårerna i Borlänge och närliggande kommuner. Tävlingen går första lördagen i maj och innehåller tio kontroller som var och en skall bemannas med två personer. Vårt gille brukar bemanna tre kontroller. Dessutom är en av våra medlemmar tävlingsansvarig. Det förekommer också att kårerna några gånger under året får hjälp på något avdelningsmöte. Förutom att vi säljer majblommor i vårt gille, hjälper vi även Stora Tuna scoutkår att administrera försäljningen. Lägeranläggningen i Kopparbo leds av en gillemedlem och flera medlemmar gör insatser under läger och med underhållsarbete. Även Dalarnas scoutdistrikt får hjälp av oss bl a under deras årliga kurshelg Scouternas loppmarknad, Sankt Georgsfirande (bild nedan), stugfogde, patrulltävling (bild ovan), läger, avdelningshjälp, kurser, majblommeförsäljning är good turn-aktiviteter för gillescouterna i Borlänge. Patrulltävlingen Stålpilen. Kimmens Foto. och under vissa år med mat under distriktsstämman. Jag anser att det är viktigt att hålla kvar kontakten med scoutkårerna även om få av våra medlemmar numera är aktiva. Medelåldern ökar för varje år i vårt gille, eftersom det är svårt att rekrytera nya medlemmar som är aktiva i någon kår eller just har slutat att vara aktiv. För att behålla kontakten med kårerna är det därför viktigt för vårt gille att kunna hjälpa till och ansvara för några arrangemang. Text och foto: Lars Bergsten Gillemästare i Tuna scoutgille Alla barnen fick presenter. Det kunde vara kulspetspennor, skrivbok, t-shirt, någon liten leksak, en ballong. Glädjen Carl Hammarén var stor, när barnen öppnade sina påsar. Men även denna gång förstod jag att Sunil Kumar var ledsen och det var jag Sankt Georgsfirande vid scoutstugan i Uvberget. Kimmens Foto. med. Man vet ju inte, om vi ses någon 4 5

Gillena berättar Maria nøkleblom (Gullviva) (Primula veris L.) Kanalbåtskryssning För några år sedan fick Vinga i Göteborg en förfrågan om att bli vängille till ett Trefoil-gille i Burton upon Trent, nära Birmingham i England. Vinga antog erbjudandet ganska omgående, och sedan dess har kontakterna skett i huvudsak per brev, men också vid personliga besök både i England och i Sverige. Två av Burton-gillets medlemmar har varit med Vinga-medlemmar till Nordisk-Baltisk Gille scoutträff i Bodö 2006, och i augusti i år var två av oss över i England. Vi var inbjudna av två medlemmar som äger och bor permanent ombord på en kanalbåt, kallad narrow boat, att följa med på en två veckors kryssning på kanalerna, berättar Yvonne och Gjermund Austvik i ett brev. Här syns fr v Monica och Owen Roberts, Yvonne och Gjermund Austvik vid båten The Moss, som förde dem på kanalbåtskryssning i England. Gillehall i Tuna Scoutgille Fredagskväll 28 februari. Vi samlas i Stora Tuna kyrka för Gillehall. Kyrkoherden Ann-Gerd Jansson talar om ljuset och hon berättar om Fredsljuset från Betlehem som varje adventstid kommer till vår kyrka med hjälp av scouter och gillescouter. På ett bord framför altaret står tio ljus. Tre ljus som vår gillemästare Lars Bergsten tänder för sanningen, för rättfärdigheten och för gemenskapen. Ett ljus tänds sedan för var och en av de sju nya medlemmar, som invigs till gillescouter. Fanorna i parad den svenska fanan och vår egen gillefana. Det känns högtidligt. Gillehallen har varit borta några år på programmet. Många har saknat den och vi gläds åt den stilfulla ceremonin. Från journalist till präst S :t Georgs scoutgille Möckelns bodar höll oktobermöte i Geologen. Kvällens gäst var Monica Albertus som valt som rubrik för sitt framträdande: Från journalist till präst. Monica berättade att hon som journalist bevakade folkparkerna under 60- och 70-talen. Hon fick då nöjet att intervjua många intressanta artister. Hennes bevakningsområde omfattade också segling. Under sin tid på Karlskoga Tidning var Monica anställd på familjeredaktionen. Hon skrev också kåserier och var allmänreporter. Under denna tid inträffade en traumatisk händelse i släkten, som gjorde att hon började fundera över livets mening. Hon utbildade sig till präst och trivs så bra med yrket att hon fortsätter tjänstgöra efter 65-årsdagen. Monica avtackades för ett intressant föredrag med en bukett blandade blommor. Kerstin Ryrfeldt Möckelns bodar I prostgården har dukats till en festmåltid Nøkleblom-artene er kjent for en spemar och stämningen står hög. Ingesiell blomsteroppbygning som kalles Skymning berättar om sina scoutminnen. Vår gillemästare avslutar med fina heterostyli. Det finnes nemlig to typer Han inleder med hur han blev tänkvärda ord. Vi mår bra i vårt gille! artsindivider: Den ene har lang griffel vargunge i Borlänge Scoutkår. Han tar i blomsten og som stikker langt opp i oss med till alla scoutläger han delta- Torsten Hansson kronrøret, godt over støvbærerne, den er avblomstret, står den med sin tørre 6 7 git i, från Edskelägret 1952 och fram genom åren som scout och seniorscout och som ledare. Många delar hans minnen kårlägren på Femtängen hos Kalle och Viveka i Värmland och Bregenzresan för att nämna några. Han är stolt över Dagkolloniverksamheten i Uvberget, som kåren under hans ledning arbetade med i många år. Barn i Borlänge, som hade svårt att komma ut till bad- och sommaraktiviteter, fick möjlighet till detta genom kårens försorg. Ingemar kunde knyta upp en av de tre knutar på en snodd han fått vid något tillfälle. Var knut representerade en god gärning, som han kände sig ha levt upp till. Med all rätt! Så kommer han in på Gröna Spåret. En veckolång hajk på högsta scoutnivå, som än idag lever sitt speciella liv i skogen i borlängetrakterna. Det blev nog Ingemars scout-tiotaggare. Maria nøkleblom tilhører nøkleblom-slekten, som heter Primula på latin. Det betyr litt lett oversatt førstblomstrende. Og siden maria nøkleblom heter Primula veris på latin, skulle det bli førstblomstrende om våren. Helt sant er det ikke, for det er flere andre, som blåveis og hvitveis, er tidligere. Men likevel, tidlige vårblomster sprer glede når de dukker opp. Det holder liv i håpet om en ny sommer. Og Evert Taube skriver i sin Sjösalavals: Och se så många blommor som redan slagit ut på ängen gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. andre en meget kort griffel som sitter langt under støvbærerne. Dette betyr at selvbestøvning er bortimot utelukket og at det bare er pollen fra en annen blomst som kan bestøve blomsten. Og det er bare langsnablede insekter som kan komme til honningen som er lokkematen og som dermed kan overføre pollen fra støvbærer til arret. Navnet maria nøkleblom eller nøklebånd sies å ha sitt opphav i at knippet av blomster minner om et nøkleknippe. Noen går et skritt videre, og påpeker at enkeltblomsten minner om nøkkelen som hører til en meget gammel låstype som kalles boltelås. I både i Norge og i Danmark er denne planten registrert med navn som henspeiler på nøkler. På Island, hvor maria nøkleblom ikke finnes, inneholder i hvert fall slektsnavnet lykill (nøkkel). Når maria nøkleblom stilk og stivt opprette frøkapsler og slenger frøene rundt seg med hjelp av vinden. Det svenske navnet gullviva, som er kjent på svensk siden ca. 1638, er en sammensetning av gull og viva. Det siste leddet kommer av et gammelt nordisk ord for lue; blomstene ligner kvinnehodeplagg som tidligere ble kalt vivor. I Sverige er maria nøkleblom vanlig i sør, mindre vanlig etter hvert som en kommer lenger nord, til utbredelsen stopper i Ångermanland. Arten er fredlyst og kan ikke plukkes i Skåne, Halland og Örebro län. I resten av landet er det tillatt å plukke en bukett (ikke til salg). Det er ikke tillatt å grave opp planten. Maria nøkleblom ble i begynnelsen av 1900-tallet utpekt til å være Närkes landskapsblomst. Fra 1980-tallet ble den også landskapsblomst for Åland. Nøkleblom-artene inneholder flere stoffer som gjør dem interessante i folkemedisinen, så som fenolglykosider og saponiner. Den hellige Hildegard (1100-tallet) anbefaler maria nøkleblom som middel mot melankoli. Himmelschlüssel var det navnet hun brukte, et navn som ganske lenge ble brukt som offisielt navn i apotekene i tysktalende land. I nyere folkemedisin ble the på nøkleblom brukt som svettedrivende og slimløsende middel. Blomstene har vært brukt til å gi farge på brennevin og snus. Bladene har også vært brukt i husholdningen som grønnsak i salater, men jeg vil mane til forsiktighet i bruken. For mye kan gi uønskede effekter, er jeg redd for. Olav B Om gullvivan, Närkes och Ålands landskapsblomma, berättar här Olav B. I tidigare nummer har han beskrivit ängsklockan, misteln, prästkragen,eken, linnean och ljungen, blommor för respektive Dalarna, Västmanland, Skåne, Bekinge, Småland och Västergötland.

Saxat ur scoutpressen av Sven Saxaren SSF sa ja På Svenska Scoutförbundets förbundsstämma den 19 20 november röstade man för förslaget om en ny riksorganisation för Scouterna. SSF blir därmed det första förbundet att aktivt gå med i den nya organisationen och förbundsstämman 2011 blir den sista för förbundet. Ny ordförande Till ny ordförande för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund (NSF) valde förbundsmötet Fredrik Torberger. En total absurditet Sett utifrån är det en total absurditet. Utdelningen av den här utmärkelsen måste kännas som en stor förolämpning mot många scouter som har vissa värderingar, värderingar som absolut inte återfinns i Saudiarabiens ledning. Bo Inge Andersson, utrikespolitisk kommentator på SVT, om utdelningen av Bronsvargen till kung Abdullah i Nya sätt i scoutprogrammet Bara för att man jobbat på ett visst sätt i 20 år betyder inte det att man måste göra samma sak i 20 år till. Gunilla Svensson, Östra Torps scoutkår i Skåne, om det nya förbundsgemensamma programmet i Scouterna bortglömda Bidrag till människor som drabbats av miljökatastrofer gynnas, men inte engagemang i miljörörelser som scouterna eller fältbiologerna. I själva verket borde möjligheten att dra av för gåvor gälla alla ideella aktörer som har allmännyttiga ändamål. Med en sådan bredare syn skulle hela civilsamhället utvecklas på sina egna villkor. Frankeringen på Världsscoutjamboreen Artikeln i förra numret av Gillescouten om hur porto betalt -märkena tagits fram och sålts på Världsscoutjamboreen, liksom den uteblivna frimärksförsäljningen och hur posthanteringen sköttes, har fortsatt att förbrylla. Vanliga frimärken fanns ju ej att köpa, och scouterna på lägret fick betala 135 000 kronor utöver ordinarie portokostnad för porto betalt -projektet. Svenska Scoutrådet har nu upplyst om att dess försäljningsorganisation stod för den första trycknotan av porto-betalt -märkena, jamboreeorganisationen för den andra tryckningen, och att all vinst ingår i jamboreens redovisning. Posten har meddelat att man i höstas tog kontakt för att reda ut vad som hänt på lägret avseende minnespoststämpling och frankering, sedan flera kunder hört av sig och påtalat felaktigheter med frankering och portobetaltkuvert. Red. Scouting på vykort Tolv vykort med scoutmotiv presenteras av Göran Heijtz på ett uppslag i tidskriften Nordisk Filateli (nr 1 febr 2012) under rubriken Scouting 100 år, med hänvisning till Sveriges Scoutförbunds bildande 1912. Kopparbostiftelsen inbjuder till TRIVSELTRÄFF Gillescouterna i Bergslagsregionen och angränsande scoutgillen samt övriga intresserade inbjudes till Kopparbo 26 27 maj 2012. Som ett litet tack till alla gillescouter som hjälper till att göra Kopparbo till en trevlig lägeranläggning vill Kopparbo inbjuda till en helg där vi bara kopplar av, prövar Koppabos aktiviteter och har det mysigt. Om du har lust att komma så ta gärna med dig någon som du tror vill komma med i gillegemenskapen. De skall vara lika välkomna! Resan svarar du/ni för, men när ni passerar Södra Ladan på Kopparbo så tar vi hand om er med husrum och mat. Kopparbos ordinarie program står till ert förfogande. Har ni provat Pionjärspåret eller Klätterväggen? Har ni Kanotat? Närmare information kommer till våren! Nordisk-Baltisk träff i Litauen den 14 17 juni 2012 Från programmet: Den 14 juni, torsdag. Ankomst till hotell Royal Residence. På hemsidan www.karaliskojirezidencija.lt hittar ni bilder och mer information om hotellet. Klicka på EN överst till höger så får Ni engelsk text. Välkomstmiddag med tvärkulturella inslag. Den 15 juni, fredag. Scoutaktiviter i Rumsiskes friluftsmuseum. Den 16 juni, lördag. Utflykter till Grutas park och Druskininkai, Kaunas, Vilnius och Trakai. Den 17 juni, söndag. Morgonbön och avslutningslunch. Kostnaden är, inklusive boende och mat, beräknad till 180 200 euro. God fortsättning! Det fortsätter att komma brev med frimärksklipp från Gillen runt om i Sverige, både från fungerande gillen och även från gillen som lagts ned. Det är tråkigt att behöva konstatera att gillen inte orkar fortsätta sin gilleverksamhet, men fortfarande vill ha kvar någon form av gemenskap som t ex frimärksklippning. Det måste finnas ett sätt att få gillen att återuppta sin gamla verksamhet med styrelse och anslutning till gillerörelsen i Sverige. Det gläder mig att det inte bara kommer klipp utan även helsaker som vykort och gamla brev. Jag har hittat flera trevliga objekt bland de inkomna breven, har även hittat frimärken med tydliga stämplar från slutet av 1800-talet. Det har även inkommit kort med fina stämplar från olika scoutevenemang som läger, stämmor och andra sammankomster. Det var ett ganska speciellt datum i slutet av förra året 2011-11-11. Jag lyckades tillverka några kort och kuvert med scoutanknytning som jag fick hjälp med av posten att specialstämpla med detta datum. Om ni hittar försändelser Mer info och anmälningsblankett kommer runt Thinking day den 22 februari och anmälan ska sedan vara insänd i mitten av april. Informationen kommer att läggas ut på vår hemsida och även skickas ut till samtliga gillemästare. När det gäller resa till och från finns det för närvarande inga planer på en resa arrangerad av SGSS utan var och en får hitta sitt sätt att ta sig till Birstonas. Om någon behöver hjälp eller tips var vänlig och kontakta undertecknad som då försöker hjälpa till med tips och annat praktiskt. Calle Klärcke internationell sekreterare carl-magnus.klarcke@comhem.se eller 070 624 32 45 Rapport från Frimärksbanken bland era egna mottagna kort eller brev som är stämplade med detta datum är jag mycket intresserad av dessa. Inte alla är lika duktiga på att skilja på svenska och utländska frimärken, men jag har fått hjälp med sorteringen så det ordnar sig. Det har gått en större försändelse, 35 kg, med frimärken till en uppköpare i Danmark, men jag har inte fått ersättningen till Frimärksbanken ännu. Frimärksbanken har flyttat Ett meddelande om att jag har fått ett eget rum i källaren så att gillestugan kan återgå till det den en gång var byggt som. Skönt att kunna krypa undan och plocka med alla frimärken, kort och brev. Det ligger fortfarande oöppnade kassar med klipp, som kom hem från mötet i Falun, i garaget. Planerar att skicka dem till Danmark när jag fått betalt för förra sändningen. Fortsätt klipp, samla in vykort och brev och skicka dem till mig, jag skall göra mitt bästa för att de säljs. Nästa stora tillfälle att få tag i fina frimärken blir under resan till Litauen juni 2012. Jag hoppas även att det går att arrangera förstadagsbrev och egen stämpel till Europakonferensen 2013. Hälsningar Björnar Johnsen Frimärksbanken Adress till Frimärksbanken Björnar Johnsen Kyrkbåtsgatan 7 724 81 Västerås tel 021-35 16 51 b.johnsen43@gmail.com Gunnar Strömmer, jurist, i Svenska Upplysningar får ni av Lennart Kimmen Johansson, tel 0243-23 92 10. Dagbladet 2011-12-28 om nya skatteavdraget för gåvor. Kopparbostiftelsen 8 9

Insänt svar från landsgillerådet Gillen och medlemmar försvinner vad gör LGR? Torsten Hansson och Sven Janson skrev i Gillescouten nr 3 om SGSS medlemsminskning och vad LGR och gillena gör för att ändra utvecklingen. De skriver bl a att LGR och många scoutgillen måste se över sina prioriteringar. När det gäller LGR så diskuterar vi medlemssituationen vid varje sammanträde och vi har också försökt vidta en del åtgärder för att vända kurvan, men vi klarar inte allt utan aktiva scoutgillens medverkan. Det LGR arbetat med för att försöka vända utvecklingen är bl a följande 1. Vi har åstadkommit den nya handboken för att få ett mer attraktivt material att sätta i händerna på nya medlemmar och gillen. Vi kan inte fortsätta med den tidigare versionen, när hela scoutrörelsen förnyas i rask takt. Även vi måste gå över till datorisering av papper och blanketter. Dessutom så kommer våra tilltänkta medlemmar med stor säkerhet att ha andra krav på verksamhet. För dem är det naturligt att söka information på nätet. Handboken skall bl a visa att även gillescouting har scoutlagen som grund och utifrån den skall vi alla gillemedlemmar göra vårt bästa för att följa scoutlagen. Det är inte självklart för den som aldrig varit scout. Alla gillen har fått ett exemplar av Handbok för scoutgillen. Handboken Ny beställningsadress Jan Tollsten, gillemästare i scoutgillet Creutz Lave i Falun, har accepterat LGR:s förfrågan om att sköta SGSS:s försäljning, distribution och lager av gille scoutvaror. Den nya adressen finns under beställningslistan på sista sidan. Nedlagda scoutgillen? Två scoutgillen har aviserat att de eventuellt kommer att läggas ned: S:t Georgs Scoutgille i Jönköping och S:t Georgs Scoutgille Redväg i Ulricehamn. finns dessutom att läsa och ladda ner från nätet. Vid LGT i Falun togs nya stadgar vilka alla gillen fått i pappersversion. Nästa steg är uppdatering av de papper som påverkades av stadgeändringarna. I handboken finns ett kapitel om rekrytering med förslag om vad man skall tänka på och prata om när det gäller både nya medlemmar och nya gillen. Handboken skall vara tillgänglig för alla våra medlemmar. Den är inte en lagbok om att så här skall det vara utan ett försök att ge information och hjälp till våra gillen = ett uppslagsverk. Kom gärna med kommentarer, vi lovar att läsa, lyssna, rätta fel och ta till oss både ris och ros. 2. LGR-medlemmarna har alla ansvaret för var sin region där ett antal gillen ingår. Ansvarig LGR-medlem ordnar regionträffen tillsammans med ett gille i regionen. Ansvaret för regionträffen cirkulerar mellan gillena. Vid varje regionträff skall rekrytering vara med på agendan. 3. I protokoll 381 6 D1 står: De lokala scoutgillena ska informeras om att det är möjligt att ansöka om stöd från SGSS för rekryteringsaktiviteter. (1000 kr.) Ansökan ställs till SGSS och ska innehålla både en ekonomisk kalkyl och en tidplan. Medlen fördelas enligt ansökan på kommande LGR-möten. Ansökan ska vara SGSS tillhanda senast en vecka Skum Nils bästa före respektive LGR-möte. (Se sidan 2 i Gillescouten där står datum för kommande LGR.) Och under punkt 6 F: LGR beslöt avsätta 1 000 kr till varje arrangerande lokalt scoutgille som kommer in med ansökan och sedan redovisning av aktiviteterna och tillhörande kostnader under en regionträff. Stödet gäller för programinnehåll, ej för lokalhyra. 4. Underhandlingar om ett samarbetsavtal med Scouterna pågår. Hela LGR försöker dra sitt strå till stacken för att "vända skutan" men vi måste ha hjälp av SGSSs medlemmar. Ni har lokal kännedom så bjud in före detta scoutledare, vänner och bekanta till en träff så kommer en LGR-medlem till er hjälp för att berätta om gillescouting, hjälpa er värva nya medlemmar eller starta nytt gille. Åldersspannet mellan när man kan bli gillescout och när man av naturliga skäl slutar som gillescout är mycket stort och därför måste vi gemensamt hitta nya former för gilleverksamhet. Vi som är äldre har tid och ser mest till den sociala verksamheten, medan de yngre har ont om tid och vill ha mera utmaningar. Vi har också kommunikationsproblem eftersom det mesta av kontakterna mellan människor idag går via e-post, facebook, sms och vad det nu kan heta, men våra kunskaper är inte förlegade för att vi inte behärskar den senaste tekniken. Scouthistoria, knopar, eldar av olika typ, lägerbål, morse, baka pinnbröd eller vad ni nu kommer ihåg från er tid som scout kan ni kanske erbjuda en scoutpatrull en kväll. Skapa kontakt och intresse på ett enkelt sätt med scouterna utan krav på att scouting måste se ut som på er tid. Den scoutpatrull är nog inte uppfunnen, som inte tycker att det är jättekul att få lära sig göra grillpinnar och baka pinnbröd, av tanter och farbröder. Kanske kan de lära er skicka sms eller berätta om facebook. Det kan bli en återkommande aktivitet som skapar kontakt med scoutkåren och på så sätt ger ringar på vattnet. Ta er en funderare på vad som vore möjligt just för ert gille. Lycka till! Landsgillerådet (LGR) genom Laila Boxström Ny medlem S:t Georgs Scoutgille Gustav Wasa Ingeborg Säfström Harley Hellman S:t Georgs Scoutgille Klåberöd Lars Kvarnemo S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg Stig Westerberg S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar K-G Mattsson S:t Georgs Scoutgille Tuna Inga-Lill Åblad S:t Georgs Scoutgille i Västerås Märta Norrman S:t Georgs Scoutgille Ale Märta Norrman H edersled a m o t e n Märta Norrman har gått hem. Hon föddes den 18 oktober 1916 och avled den 11 januari 2012. Hon blev medlem i Sveriges Flickors Scoutförbund (SFS) 1936, i samband med att hon fick hjälpa till på flickscouternas (WAGGGS) världskonferens som hölls i Rättvik och Stockholm. Hon studerade då på Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm. P R E S S - S T O P P - N Y T T Senaste nytt från LGR den 4 5 febr 2012 Trots att vi sågs en av de kallaste helgerna denna vinter var stämningen varm och konstruktiv! Leif lämnade ett Skåne med 15, Laila Umeå med 32, Kristina Laknäs med 25, Gjermund och jag hade 18 på våra hemorter. Vi kom igång lite sent, tågen hade bekymmer att klara kylan. Förutom att vi delade ut pengar ur olika fonder fick vi våra räkenskaper för 2011 reviderade av revisorerna Lars Gauffin och Arne Sandin. Allt var i sin ordning. Vi beslöt också att revidera budgeten för 2012, information kommer i Gillescouten nr 2. Vi hade bra samtal kring den negativa medlemsutvecklingen, kom med förslag på åtgärder. Bland annat ska vi i LGR som faddrar för regionerna ha mera kontakt med gillena. Vi konstaterade att det finns en del falska sanningar, som att man måste ha varit scout för att få bli gillescout. Så är det inte! Alla är välkomna! De som kört runt fredsljuset beräknas Minnesord i Gillescouten Sedan i fjol finns åter möjligheten att i Gillescouten införa minnesord över bortgångna medlemmar. En dödsruna bör inte överskrida 150 ord. Red. nr 2, 2002, värderar hon detta arbete som det intressantaste hon haft. Märta Norrman var flickscoutchef 1957 64, och ledde SFS i fusion med pojkscouterna till bildandet av Svenska Scoutförbundet. Hon var medlem i WAGGGS världskommitté 1966 75 och gillescouternas landsgillemästare 1970 77. ha kört ca 7700 km i Sverige och 1600 km i Finland. Imponerande insats utan ersättning! Det har kommit in 38 anmälningar till gillevandringen i augusti. Härligt! Vi har fått anmälningsblankett till gilleträffen i Litauen. Den kommer att skickas till gillemästarna och läggas ut på hemsiden efter några justeringar. Inbjudan till andra regionala gilleträffar har också kommit, till Cork på Irland och Cádiz i Spanien. Titta på hemsidan www.isgf.org! De nordiska länderna kommer att ordna Europakonferensen år 2013. Den börjar i Stockholm och fortsätter med en färjetur till Helsingfors, där de finska gillescouterna bjuder på utflyktsprogrammet. Anteckna 5 8 september 2013 och kontakta gärna Calle Klärcke eller mig om Du vill vara med och göra en insats! Mer i nästa nummer av Gillescouten! Gunilla Engvall Landsgillemästare B-P said: Be loyal to your friend, but at the same time never be disloyal to your duty. This may often put you in a dilemma; but the way to settle it is to put your duty first, and to do that. Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se sid 2, vänsterspalten överst. Nils Nilsson, Skum Nils som skämttecknare, presenterades i Gille scouten nr 2, nastikläraryrket, tog en fil kand i Lund om att tänka på Scouternas Världsfond Under kriget hoppade hon av gym- Dödsannonsen avslutas med önskan Nils Nilssons ruta från 1950-talet 2010. Här en av hans teckningar från och blev därefter resesekreterare i SFS pg 900052-2. LGR har varit i kontakt med dem. 1950-talet. under två år. I en artikel i Gillescouten Redaktionen 10 11 Fonder

Posttidning B Returadress SGSS:s Kansli Box 2034 141 02 HUDDINGE Adressetikett Har du flyttat och ändrat adress eller retat dig på att ditt namn är felstavat på försändelser, så meddela din gilleskrivare, som har korrekturlistor för medlemsregistret. Kansliet Beställ gillescoutvaror I detta nummer Landsgillemästaren har ordet 2 Gillearrangemang 2 Så här gör vi! 3 5 Nn 4 Gillena berättar 6 Maria nøkleblom 7 Saxat 8 Frankeringen på Jamboreen 8 Upprop till alla scoutgillen 8 Frimärksbanken 9 Nordisk-Baltisk träff 9 Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman. Förstasidans bild: Sunil och Kerstin i Indien (se sid 3), foto: Anna-Brita Pricken Lundahl. Insänt 10 Ny beställningsadress 10 Nedlagt scoutgille 10 Skum Nils bästa 10 Ny medlem 11 Har gått hem 11 Minnesord 11 Fonder 11 Nytt från LGR 11 Gröngölingen 12 Beställningslista 12 Gillemärke, pin (dansk) 25: Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50: Tygmärke, runt 15: Karta med små dekaler 10: Karta med större dekaler 10: 10 cm dekaler per styck 10: Diplom 5: Korrespondenskort, 10 st 20: Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15: Slips, mörkblå 150: Slips, ljusare, finare 185: Halsduk, stor fykantig 240: Halsduk, triangelformad 145: Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100: Slipshänge 40: Pikétröja, klarblå, ny modell 160: Tygkasse (norsk) 40: Idéboken 20: Handbok för scoutgillen 200: Etiketter, omgång 10: D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5: Extra namnlista 5: Kopiering, per kopia 1: Skriften Vad är scouting? 50: Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad. Jämför gärna räkning och frimärken ibland kan postens våg skilja från vår. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige Obs! Ny beställningsadress efter 1 mars: Jan Tollsten Stångtjärnsvägen 105 791 74 FALUN Tel 070-603 06 41 jan@tollsten.se