Borrande bröder bygger bro

www.geotec.se nr 2/2010 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla Här sparas 500 MWh och 500 000 kr per år! Nu kommer mikrotunnelborrningen Borrande bröder bygger bro

XRYS 577 - Ny kompressor 35 bar med elektroniskt reglersystem Nya XRYS 577 gör produktionen mer kostnadseffektiv. DrillAirXpert gör borrningen 4% mer energisnål samtidigt som du kan borra djupare, bredare och snabbare. DrillAir -serien är konstruerad för högsta kapacitet och arbetstryck. Kapacitet Arbetstryck 35 bar: 34.20 m³/min Tester som har gjorts i Sverige under extrema förhållanden har visat på överlägsen borrsjunkning. Varje värde kan ställas mellan 22 bar/ 673 l/s och 35 bar/570 l/s. Cover Care i kombination med våra olika serviceprogram och OiltronixTM ger förlängd garanti upp till 5 år. Kontakta oss för mer information: Kent Aidesjö, Västra Sverige, tel.070-201 45 91 Ted Westman, Östra Sverige, tel.070-379 89 69

I n n e h å l l UTGES AV: Prickskytte mellan träpålar när Stora Saluhallen moderniseras Stora Saluhallen i Göteborg vilar på pålar - när nya VVS-ledningar skulle dras in under marknivån, fick ingen påle rubbas. Conny Gustafsson 6 Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box 1127 221 04 Lund TELEFON: 075 700 88 20 TELEFAX: 075 700 88 29 E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: http://www.geotec.se REDAKTION: Henryk Rozenberg, redaktör Johan Barth Johan Larsson ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg ANNONSER: Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: 14850 kr 1/2-sida: 8800 kr 1/4-sida: 5300 kr Moms tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. Tidskriften läggs ut i sin helhet (lågupplöst PDF) på Geotecs webbplats ca 2 veckor efter utgivningsdagen. Förbehåll mot elektronisk publicering skall meddelas redaktionen senast på utgivningsdagen. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5500 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 42/2010 ISSN 1103-7938 12 Här sparas 500 MWh och 500 000 kr per år! Tack vare bergkyla får Atlas Copco i Kalmar sex gånger lägre driftskostnader. Pierre Eklund 18 Fasta avdelningar sid 5. Ledaren Släpp inte efter på de kvalitetskrav ni har - ni er duktiga och eftertraktade, säger Geotecs vd Johan Barth. sid 11. I korthet 400-årig tradition bruten Spontväggtestare sökes Världens miljövänligaste energikälla? sid 32. Brunnsforum Enklast är det att avleda artesiskt vatten till avlopp Effekt och driftstid avgörande för isbildning Extra reservoar löser kapacitetsproblemet Vilken brunnsdimension är bäst? Satsa hellre på en bergvärmeanläggning Ingen betydelse var vattnet har påträffats sid 44. Geotecs medlemsföretag omslagsfoto: Denny Lorentzen 14 Optimera med rätt kollektorval! Med alternativ kollektorutformning kan geoenergianläggningarna effektiviseras - dags att byta? José Acuna, Energiteknik, KTH Dags att stoppa kompressorbränderna! Både borrfolket och försäkringsbolagen drabbas dags att ta problemet på allvar. Öppet brev till Atlas Copco Compressor AB. Johan Barth 26 34 Torbjörn Grattis Janne! Uppskattad av kunder och personal Jan Berglund blev Årets borrare 2010! Henryk Rozenberg 24 Stockholm stad får pris för bergvärmetjänsten Föredömlig webbtjänst för hantering av borrningstillstånd belönas med årets Guldlänken-utmärkelse. Henryk Rozenberg Ingen gas och fjärrvärme utan borrning FAB:s årsstämma bjöd på borrning utan facit - i Oderup. Och facit efter en lyckosam borrning - i Lund. Henryk Rozenberg Möte i teknikens och kunskapens tecken Snabba samtal med leverantörer och historiens tekniska vingslag lyfte Geotecs leverantörsmöte. Johan Barth 40 28 Borrande bröder bygger bro För tio år sedan lade en läkare och en blivande ingenjör sin framtid i borrningsbranschen de verkar ha fastnat för gott. Tenfält / Denny Lorentzen 38 Över gatan under gatan Med hjälp av mikrotunnelteknik räddades julhandeln i Täby Centrum och Täby kommun halverade sina kostnader för omfattande ledningsdragning. Conny Gustafsson 3

Med bred kunskap och ett helhetssortiment kan vi möta kundernas behov och önskemål. Värmdöpumpen är sedan 1960 talet ett grossistföretag med fullt sortiment för energiborrning, vattenborrning och vattenpumpar m.m. Vi samarbetar med branschens ledande leverantörer. Anders Persson tel: 070-548 04 10 anders.persson@varmdopumpen.se Anders Bjurling tel: 070-568 39 97 anders.bjurling@varmdopumpen.se Värmdöpumpen AB Box 2101, 127 02 Skärholmen, Tel: 08-978 037, 08-971 915, Fax: 08 881 344 Besöksadress: Bredängsvägen 235, Skärholmen. www.varmdopumpen.se Här sparas Här sparas 500 MWh och 500000 kr per år! Nu kommer mikrotunnelborrningen 500 MWh och 500000 kr per år! och 500000 kr Nu kommer mikrotunnelborrningen Svara på ett par enkla frågor om artiklarna som finns i detta nummer av Borrsvängen. Surfa (senast den 27 juli) till sidan

L e d a r e n Sommar! Johan Barth VD, Geotec För en borrentreprenör kan sommaren ofta vara hektisk. Många kan nog vittna om motstående intressen det finns ofta gott om jobb, mindre konkurrens men svårt att komma loss från familjens och kanske de egna kraven på ledighet. Gott om jobb Under våren har branschen haft bra med arbete och det är roligt att höra när medlemmarna berättar om att de plockar fram de riggar som ställdes undan i efterdyningarna av den så kallade finanskrisen. Mer arbete och fler maskinenheter i produktion innebär även en större efterfrågan av personal. Under FAB-mötet i maj visade det sig att medlemmarna såg med viss oro på en ökad efterfrågan på arbete i kombination med kommande pensionsavgångar. Att få tag på kvalificerad arbetskraft inom borrbranschen är inte helt lätt. Det finns få om nästan inga utbildningar förutom Geotecs och branschen brottas med utbildningsproblematiken. Överhuvudtaget är intresset från skolväsendet lågt när det gäller geovetenskapliga inriktningar på de utbildningar som finns, vare sig det är en praktisk eller teoretisk inriktning. Nu salige Allan Edwall, var en fantastisk kompositör och sångare. I sin visa Årstider fångar han väl åtminstone mina tankar på vad sommaren kan innebära. Det här är en strof: Sen är den sköna sommarn här med lust och fägring stor och bruna ben och tunna skor och musen som i holken bor och kaffekask och dragspelslåt och getingbon och motorbåt och Mjölkcentralens kalla glass och utedans och utedass och dunket från en fiskesmack och juice i tetrapack Svensk sommar är fantastisk. Njut av den! Johan Barth Det känns underligt att åtkomsten till två av huvudingredienserna i samhället vatten och energi i princip är undantagna i skolplanen. Borrentreprenörerna, tillverkarna och leverantörerna inom branschen är en väldigt viktig del i detta och Er kunskap är väsentlig för att kvaliteten på anläggningarna, vatten som energi, skall bestå. Så släpp inte efter på de kvalitetskrav Ni har, för branschens kunskap är hög, Ni är duktiga och eftertraktade! 5

träpålar Nyttan av solvärme i ett bergvärmesystem kan antingen vara att spara elektricitet eller att göra det möjligt att Foto: EVL. (http://commons.wikimedia.org) Stora Saluhallen är en av Göteborgs båda saluhallar. Den ligger vid Kungstorget och byggnadsminnesförklarades år 1985. Ända sedan uppförandet har byggnaden haft samma funktion, nämligen livsmedelshandel. Idag inrymmer Stora Saluhallen 43 butiker och restauranger med olika inriktning. Den luftiga takkonstruktionen av stål och glas, som är typisk för slutet av 1800-talet, ritades av arkitekten Victor Adler. Han vann den arkitekttävling som utlysts, men förslaget utvecklades senare av arkitekten Hans Hedlund. 6

Prickskytte mellan när Stora Saluhallen moderniseras! text: Conny Gustafsson foto: Styrud AB Göteborgs Mekaniska Verkstad, föregångare till det anrika skeppsvarvet Götaverken, tillverkade den klassiska fackverkskonstruktionens kolonner och takstolar. Stora Saluhallen, som från början härbärgerade 94 butiker, blev för trång redan vid sekelskiftet och har därefter byggts om och till vid flera olika tillfällen. Redan 1898 utvidgades källaren. År 1906 förbjöds handel med kött under bar himmel, och då ersatte man de öppna bodarna längs fasaden med butiker. Samtidigt förlängdes hallen åt öster. Även om livsmedelshygien var viktigt redan vid slutet av 1800- talet så var metoderna något annorlunda än idag. I februari 1891 beslutades således om inköp av en råtthund som skulle hålla efter ohyran i Stora Saluhallen. Byggnaden ägs och förvaltas av Higabgruppen - Göteborgs Stads eget fastighetsbolag - som förvaltar allt från kulturbyggnader och fotbollsarenor till spårvagnshallar och teatrar. Företaget äger och förvaltar cirka 300 byggnader med totalt 600 000 m² yta. När nya VVS-ledningar ska dras in i en byggnadsminnesförklarad byggnad som Stora Saluhallen i Göteborg, får ingenting misslyckas. Därför gjorde entreprenören Styrud först en försiktig och minutiöst kontrollerad pilotborrning. Syftet var att hitta en ledningslinje som inte skadade de känsliga träpålar som bär upp byggnaden. Själva ledningen borrades sedan med augerborrning. Dagens krav på lokaler för livsmedelshantering är mycket hårda. Reglerna omfattar en rad olika områden, t ex VVS. Stora Saluhallen uppfyller varken dagens eller morgondagens krav - idag har t ex varje handlare löst kylproblemen på egen hand med hjälp av bullrande utrustning på taket som förfular byggnadens exteriör. Samarbeta nödvändigt Det här är bakgrunden till att ägaren Higab inlett ett omfattande arbete med renovering och modernisering av fastigheten och dess olika system. Projektet är både omfattande och känsligt, för ingenting av det som skapar byggnadens unika kulturhistoriska värden får förstöras! Följaktligen är ett nära samarbete med miljöförvaltningen, länsstyrelsen och handlarna i saluhallen en absolut förutsättning. Vi kan byggnaden och handlarna kan verksamhetens villkor, säger Berndt Svensson, Higab. Arbetet utförs i etapper, där den första tredjedelen bland annat omfattar utbyte av betongbjälklag och renovering av källarutrymmen. För att detta ska gå att genomföra, flyttar sex av handlarna under byggnadstiden ut i en tillfällig paviljong på torget. Entreprenör för första delen av moderniseringen är Wäst- Bygg AB. Ett fett problem Att hantera spillvatten från en saluhall är ett knivigt problem. Vattnet innehåller fett och dagens bestämmelser om placering och tömning av fettavskiljare är tuffa. Tidigare fanns en fettavskiljare i saluhallens källare, men den hade otillräcklig kapacitet. Den enda praktiska lösningen var att placera den nya fettavskiljaren utanför byggnaden, i en brunn. Dessutom skulle en pumpstation och en nedstigningsbrunn byggas. Men att förbinda brunnarna utanför huset med avloppsledningarna inne i byggnaden var en rejäl utmaning - det fanns gott om hinder på vägen. För att ta sig in i saluhallens källare skulle ledningen först passera ett högspänningsstråk i gatan, sedan gå under en tillbyggnad som grundlagts med platta på mark, undvika de känsliga träpålar som bär upp byggnaden och slutligen ta sig in genom källarmuren. Fortsättning på nästa sida 7

...fortsättning från föregående sida Kablar i vägen Hade inte högspänningsstråket legat i vägen hade vi nog satt spont och placerat brunnarna alldeles intill byggnaden, säger Niklas Rosell på Wäst-Bygg. Vi ville ju helst slippa det jobb som det alltid innebär att frilägga högspänningskablar. Nu blev vi tvungna att placera brunnarna lite längre bort från byggnaden och istället försöka hitta ett bra sätt att få in ledningen. Till saken hör ju också att det är mycket trafik och andra aktiviteter på platsen som man vill undvika att störa. Traditionell rörtryckning var självklart ett tänkbart alternativ, men även om skyddsröret som skulle installeras bara var 500 mm i diameter, så blev det en hel del massor som skulle tas ut ur röret. Niklas Rosell presenterade förutsättningarna för några borrentreprenörer. En rad olika metoder diskuterades, t ex styrd borrning från längre avstånd. Så småningom kom Styrud med en lösning som alla trodde på, nämligen augerborrning. Varsam sonderingsborrning först Ett av problemen var att en spontgrop på 5 x 8 meter redan fanns, säger Magnus Andersson på Styrud som ansvarade för det praktiska genomförandet av borrningen. Egentligen vill vi helst ha lite Piloten kommer fram genom källarväggen och träffar väl innaför det förborrade hålet utan att ha skadat några pålar som byggnaden vilar på. mer plats för vår utrustning, men det var bara att gilla läget. Vi startade med att göra ett antal sonderingsborrningar i solfjädersform med en liten, smal borrsked för att kunna vara helt säkra på att inga träpålar fanns i borrlinjen. Först när detta var klarlagt var det dags att installera skyddsröret. Styruds rekommendation var att använda augerborrning för att ta sig från spontgropen, under den tillbyggda restaurangen i anslutning till Saluhallen och in genom väggen till källaren under huvudbyggnaden. Den totala borrlängden blev 11 meter och 508 mm stålrör borrades hela vägen in. Fördelen med augerborrning är att massorna skruvas ut ur röret i samma takt som röret trycks in. Det innebär att man slipper det besvärliga jobbet med att rensa röret i efterhand ett jobb som i värsta fall måste göras för hand. Det begränsade utrymmet i gropen gjorde att vi fick använda lite kortare rör än vanligt och svetsa lite mer, säger Magnus Andersson. Tid och pengar När skyddsröret dök upp där i källaren i det lilla 600 mm hålet var det en otrolig lättnad, säger Niklas Rosell på Wäst-Bygg. Inte för att jag tvekade på att Styrud kan sitt jobb, men det var en utmanande uppgift att träffa rätt! Från spontgropen strax utanför saluhallens vägg borras ett pilothål in till källarplanet. Det säger Niklas och låter uppriktigt glad. Han är också nöjd med att Styrud höll den kostnad som utlovats. Totalt tog jobbet en knapp vecka, inklusive sonderingsborrning, etablering av utrustning och augerborrning. 8

HORISONTELL SONDERINGS- BORRNING Att sonderingsborra som förberedelse för större markarbeten är ingen nyhet. Vid tunnelbygget genom Hallandsåsen är tunnelborrmaskinen utrustad för att kontinuerligt sonderingsborra i solfjädersform framför maskinen. De håligheter och sprickor som upptäcks fylls igen innan själva tunnelborrningen sker. Schaktfri ledningsbyggnad är en helt annan sak. Här handlar det i många fall om borrhål med betydligt blygsammare dimensioner. Och det är ovanligt att högkvalitativa geotekniska undersökningar görs. En metod som kan innebära rejäla besparingar, om den fungerar, är att göra en horisontell sonderingsborrning exakt i ledningslinjen. Ofta används styrd borrning. Lyckas man ta sig igenom, kan man seb r a a t t v e t a dan rymma upp borrhålet i flera omgångar till den diameter som krävs. AUGERBORRNING Augerborrning (se bild nedan) är vanlig vid dragning av skyddsrör av stål för VA, el, gas, fjärrvärme m.m. under exempelvis vägar och järnvägar. Metoden är i första hand avsedd för mark som består av lera och sand. Större stenar i marken samt berg kan orsaka problem. Borrningen utförs genom att skyddsröret med hjälp av mothåll pressas in i jorden. Skyddsröret töms kontinuerligt med hjälp av en invändig skruv. Metoden fungerar för rördiametrar upp till 1200 mm och rörlängder upp till 50 meter. Det är vi som svarar när du ringer... branschkontorets telefonnummer 075 700 88 20. Johan Barth verkställande direktör tel. 075 700 88 21 illustration: johanlundberg.se Johan Larsson administratör tel. 075 700 88 22 Henryk Rozenberg redaktör tel. 075 700 88 23 Vill du hälsa på oss? Vårt kontor ligger på Västergatan 11 i Lund några minuters promenad från Centralstationen. www.smthyr.se 9

Vattenrening i proffsklass!

I kor thet Inom Sveriges geologiska undersökning (SGU) finns det särskilda beslutsorganet Bergsstaten som har till uppgift att handlägga ärenden som rör prospektering och utvinning av mineral. Bergsstaten leds av bergmästaren som självständigt beslutar i frågor enligt minerallagen. Åsa Persson är född 1961, utbildad civilingenjör, och har tidigare arbetat inom Lantmäteriet i Norrbotten, Svenska institutet för Geografisk Informationsteknologi i Kiruna och Vasallen AB i Kiruna. Fram till i våras var hon anställd som specialist på fastighetsrätt på LKAB:s dotterbolag Fastighets AB Malmfälten (FAB) blir bergmästare från och med juli 2010. 400-årig tradition bruten Titeln bergmästare förekom redan under medeltiden medan den svenska statliga organisationen för frågor om gruvverksamhet och bergsbruk har anor från 1600-talet. Bergsstatens huvudkontor ligger i Luleå. Åsa Persson blir med dagens beslut den första kvinnan på bergmästarposten genom tiderna. Hon efterträder Jan-Olof Hedström som går i pension den 30 juni. Världens miljövänligaste energikälla? Indonesien består av ca 17000 öar, även om de flesta av dem är mycket små. Området är känt för aktiv vulkanism och det uppskattas att cirka 40% av jordens potentiellt tillgängliga geotermiska energi finns i området. Den indonesiska regeringen har därför satt upp ett ambitiöst mål att fram till år 2014 fyrdubbla landets tillgängliga effekt, som för närvarande är drygt 1 GW. Planen bedöms som exceptionellt ambitiös. Vanligtvis tar det 3-5 år att genomföra själva förundersökningarna och ytterligare 3 år att bygga stora energianläggningar. Spontväggtestare efterlyses! Styrud Boreal har i samarbete med finska Ruukki utvecklat en ny konstruktion; den s.k. RD-väggen byggs upp av rörpålar med påsvetsade hakar. När pålarna borras ned i berget och hakas i varandra blir väggen helt tät. RD-väggen är visserligen dyrare än traditionell spontslagning, men i relation till den extrakostnad som läckor kan orsaka, handlar det om småpengar. Rören kan återvinnas när bygget är klart, eller lämnas kvar som en integrerad del i byggnadskonstruktionen. Den mångsidiga RD-väggen öppnar även en rad andra användningsområden. En rund pålcirkel t ex blir självbärande, dvs. inga hammarband behövs. Tekniken har ännu inte använts i Sverige och Styrud söker efter lämpliga pilotprojekt innan man slår på stora trumman för den. (www.styrud.se) Kostnaden för utbyggnaden av Indonesiens energiproduktionskapacitet uppskattas till 12 miljarder dollar. Regeringen har vänt sig till Världsbanken, privata investerare och de stora utvecklingsländerna för att få hjälp med finansieringen. Landets president har satt upp målet att minska koldioxidutsläppen med 26% (jämfört med år 2005) senast år 2020. Den bör du ha minst ett exemplar på varje rigg! Beställ redan idag på www.geotec.se! Borrningssäkerhet En guide för säkrare borrning i jord och berg 11

Året s Borrare 2010 Jan Berglund får priset för att alltid ha verkat i positiv anda för branschen och att han alltid har tittat framåt i sitt företagande. Jan har mer än 35 års erfarenhet från borrningsbranschen och har alltid satt varje kund i fokus och varit noga med sin personal. Jan har genom sitt engagemang i branschorganisationen även tillfört branschen mycket av sin mångåriga erfarenhet och han är högt uppskattad av såväl kunder som anställda. Grattis Janne! text: Henryk Rozenberg En gammal geotecare har i år förärats titeln Årets borrare när Föreningen för Avancerad Borrning höll sitt årsmöte i Lund i våras. Tyvärr kunde borraren själv, Jan Berglund, inte närvara så det formella överlämnandet av utmärkelsen får anstå ett par månader. För alla i branschen är han känd som Janne från Jannes Brunnsborrning. Frågan är hur många som verkligen lagt hans efternamn på minnet. Det där med gammal tarvar en förklaring. Åldersmässigt kan man knappast säga att Janne är gammal. Rent fysiskt har han visserligen passerat mannens bästa ålder, men absolut inte mentalt. Så man kan definitivt säga att Janne är ung i själen. Däremot är han en gammal räv i Geotecgänget - närmare bestämt sedan 1990 - och ingår i föreningens styrelse sedan många år tillbaks. Även om alla vet vem Janne är, är det ganska få som känner till hans brunnsborrarbana. Halkade du in i branschen, Janne? I början på 70-talet arbetade jag som maskinreparatör på ett företag som hette Dynapac och kunde en hel del om tryckluft, dieselmotorer och sådant. När ett borrningsföretag annonserade efter folk med mina kunskaper, sökte jag mig dit jag tyckte det verkade spännande. 12

I några år var Janne anställd i ett borrningsföretag i Veddinge, men firman gick inte så lysande. Han köpte en begagnad rigg och försökte klara sig själv. Året var då 1976. Ett gynnsamt tillfälle dök snart upp. Jag träffade en småländsk brunnsborrare, Einar Andersson, som skulle pensionera sig. Han tyckte att jag skulle satsa på att flytta till Burseryd för här runtomkring fanns det gott om arbete. Så jag gjorde det och på den vägen är det. Janne är den förste riktige brunnsborraren i släkten. Min far har visserligen under hela sitt yrkesliv arbetat med att sondera och gräva brunnar, så lite kunskap know how - fanns ju att tillgå. Jag hjälpte honom mycket under åren, men någon riktig borrare har det aldrig funnits i familjen. Jannes Brunnsborrning AB tillhör onekligen de framgångsrikaste i borrningsbranschen och med sin 35-åriga företagarhistoria hamnar Janne snart bland branschens åldermän. Vad är viktigt för att man skall lyckas som företagare i brunnsborrningsbranschen? Kunskap och kvalitet, förklarar Janne och får det låta enkelt och väldigt rationellt. Jannes dotter Anna-Karin, som också arbetar i företaget, nämner snabbt det som hon tycker är typiskt för Janne och säkerligen ett villkor för ett lyckat företagande i borrningsbranschen. Man måste nog vara en ganska speciell person för att verkligen gilla detta yrke. Och så måste man kunna umgås med all sorts folk Att på något sätt gilla snålblåst, regn och snöstorm hjälper ju också till, påpekar Anna-Karin. Borrarbranschens generella problem är den stigande medelåldern det är få unga människor som vill satsa på borraryrket idag. Har Janne något botemedel att rekommendera? Man måste få de unga att förstå att det här yrket är otroligt mångfacetterat. Givetvis måste man dels tycka om fysiskt arbete, dels om att arbeta ute. Dessutom bör man vara en duktig problemlösare. Det krävs omfattande kunskaper och hög kompetens för att kunna utföra jobbet och för att göra det bra! Arbetet är ju både tekniskt utmanande och geologiskt spännande! Det arbete brunnsborrarna utför är också viktigt för hela samhället då vatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är även ett fantastiskt roligt och socialt arbete! Genom åren har Janne upplevt både bättre och sämre tider, men de goda och de dåliga minnena är mest knutna till olika uppdrag och händelser i hans långa yrkesliv, inte till företagets ekonomi. Ja, det otrevligaste var väl när jag fick en kaxslang över mig och skadades svårt. Turligt nog är det inte sådant man minns mest, utan istället alla de trevliga människor man mött under åren. Alla roliga och intressanta platser man fått se och hur mycket man fått lära sig. Och så lär man sig något nytt varje dag brunnsborrarjobbet är så komplext. Varje dag är en skoldag! Det finns även en annan aspekt som Janne tycker är viktigt i hans företagande - kontakten med likasinnade. Medlemskapet i Geotec har också givit mig mycket, både på det yrkesmässiga och på det personliga planet. Att få tillgång till så mycket kunskap och utbildning, är något som otvivelaktigt gynnat mitt företagande! Även om man är pigg på att lära nytt, kommer det förr eller senare en dag när det blir dags att låta en ny generation ta över. Det krävs dock att det finns någon som vill ta över Driver man ett seriöst företag och man är rädd om kunderna så har man att göra så länge man lever. Om allting fungerar och går som vi vill, blir det dottern Anna-Karin med sin familj som skall ta över företaget när jag inte längre orkar med det. Janne ser positivt på företagets framtid men sticker inte under stol med att konkurrensen på borrningsmarknaden har ökat de senaste åren. Värmepumpepoken har ju drivit fram många nya företag och det har inte varit enbart av godo. Många av de nya företagen har för lite kunskap och gör för dåliga jobb. Det är inte bra vare sig för kunden eller för branschen. Klart att det råder en viss överetablering i branschen. För sin egen del tänker Janne hålla på ett tag till så länge han orkar. Nuförtiden är borraryrket inte alls så slitsamt som för bara 20 år sedan. Jag tycker att det alltid finns möjligheter till utveckling och förbättringar det är ju på gång och välkommet. Men att få röra på sig i jobbet är ingenting man dör av gör man bara det på rätt sätt så är det bara hälsosamt! Jag skulle aldrig välja något annat jobb om jag fick välja om idag. Det är så roligt med alla kunder! Ett alldeles fantastiskt jobb om man tycker om människor, att röra på sig, frisk luft, teknik och utmaningar! 13

Geok yla utan problem Hettan i härdugnarna hos Atlas Copco når 900 grader - det krävs exceptionellt mycket kyla för att åteföra dem och produkterna till normal temperatur. Foto på motsatt sida visar en av de fem kraftiga värmeväxlare som sörjer för kylning av den nya anläggningen hos Atlas Copco. För tre år sedan var Atlas Copcos produktion i Kalmar i behov av ett nytt kylsystem då den befintliga anläggningen var så gott som slut. Istället för att installera nya kyltorn valde företaget att borra fem brunnar och satsa på bergkyla vilket Björn Zedig, projektansvarig på Atlas Copco, inte ångrar. 14

Här sparas 500 MWh och 500 000 kr per år! text & foto: Pierre Eklund Härdningshetta kräver kylning Atlas Copco är en världsomfattande koncern som är specialiserad på kompressor-, industri-, anläggnings- och gruvteknik. I Kalmar utvecklar och tillverkar Atlas Copco Construction Tools riggmonterade och handhållna hydrauliska, pneumatiska och bensindrivna spett och borrmaskiner. Vi härdar produkterna genom att föra in dem i stora härdugnar där temperaturen är över 900 grader Celsius. Efter härdningen behöver vi kyla ner våra ugnar samt produkterna och det är i samband med den processen vi har behov av ett pålitligt kylsystem, säger Björn Zedig och berättar att företaget än så länge inte har haft ett enda problem med sin nya kylanläggning. Bergkyla ett av alternativen Arbetet med det nya kylsystemet började för tre år sedan när Atlas Copco kontaktade Avent Drift och Innemiljö, ett lokalt företag som är specialiserade på installation och drift inom ventilation, värme och kyla. De ville ha hjälp med sin kylanläggning som inte fungerade optimalt. Kylrören läckte och anläggningen som bestod av flera kyltorn var i princip helt slut. Atlas Copco var tvungna att byta ut hela systemet och även om detta egentligen inte var vårt område gav jag Björn Zedig olika förslag på hur de kunde utforma det nya systemet, berättar Tomas Nilsson, VD för Avent som har samarbetat med Atlas Copco sedan i början på 2000-talet. Studiebesök i beslutsprocessen Ett av förslagen var att satsa på bergkyla. Även om tekniken har funnits i flera år var det ingen som hade använt metoden tidigare för att kyla ner ugnar och härdade produkter. Det fanns inget facit för hur detta skulle fungera i vår produktion. Men Tomas Nilsson föreslog att vi skulle åka till företaget ITT Flykt i Emmaboda som använder berggrunden för att värma upp sina lokaler. Fortsättning på nästa sida 15

Geok yla utan problem...fortsättning från föregående sida ITT Flykt magasinerar överskottsvärmen från produktionen i berggrunden på sommaren för att sedan under vintertid använda värmen till att värma upp sin produktionshall. Björn Zedig fastnade för konceptet att utnyttja den naturliga berggrunden då metoden inte bara var mest miljövänlig, utan även hade stora ekonomiska fördelar. Men innan arbetet kunde påbörjas krävdes en omfattande undersökning av berget. Positiva provborrningsresultat Hösten 2007 kontaktades Olof Andersson från Sweco i Malmö som åkte upp till Atlas Copcos fabrik i Kalmar och tog prover och analyserade jordlager och berggrunden. För oss var det viktigt att få in externa experter som kunde genomföra miljöanalys och se vad som händer med berget när vi borrar och börjar ta upp vatten. Olof har en oerhört stor erfarenhet och vi hade aldrig klarat av att göra detta själva, säger Björn Zedig. I samband med analysen genomfördes en provborrning i berget för att mäta om tryckflödet var tillräckligt. Innan provborrningen kan du inte veta om flödet är tillräckligt och metoden kommer att fungera. Det är tur att Atlas Copcos verksamhet inte ligger närmare centrum och havet för då hade vi förmodligen fått problem då stora delar av staden ligger på gammal havsbotten, berättar Tomas Nilsson. Flödet visade sig vara bättre än kalkylerat då brunn 1 hade ett flöde på cirka 11 liter/sekund och brunn 2 på cirka 9,3 liter/sekund. Fram till själva provborrningen hade vi egentligen inte tagit ett fast beslut. Vi kunde närsomhelst gå tillbaka till kyltorn men när flödet blev så bra bestämde vi oss för att satsa på bergkyla. Och det har vi aldrig ångrat, säger Björn Zedig. Satsar på ny produktionshall Tomas Nilsson som utnämndes till projektledare skapade, tillsammans med Sweco i Kalmar, ritningar på den nya anläggningen och under våren 2008 påbörjades arbetet. Samtidigt byggde Atlas Copco en helt ny härdningshall där det nya kylsystemet skulle kopplas samman med tre av företagets fem ugnar. Björn Zedig pekar på sin dataskärm där han har klickat upp ett flödesschema över hela kylsystemet. Sammanlagt borrade vi fem brunnnar som är cirka 70 meter djupa. I två av brunnarna sitter en pump som pumpar upp vatten med en temperatur på cirka 11,5 grader. De andra tre hålen används till att återföra vattnet ner i bergrunden. Flerstegsväxling sänker temperaturen När vattnet pumpas upp från bergrunden går det via kylrör in i fabriken till en växlare. Där möter det kalla grundvattnet ett varmt vatten på cirka 23 grader. Utan att blandas kyler vattnet från bergrunden ner det varma vattnet som sedan förs via ledningar tvärsöver fabrikslokalen till en annan växlare, som är monterad tillsammans med två ackumulatortankar. Det nyligen nerkylda vattnet kyler nu i sin tur ner vattnet som finns i tankarna innan det återvänder till den förra växlaren, där det återigen kyls ner av det kalla vattnet från berggrunden. Björn Zedig, projektansvarig på Atlas Copcos anläggning i Kalmar, har all anledning att vara mycket nöjd: geokylasystemet minskar energiförbrukningen, sänker driftskostander radikalt och är miljövänlig. Dessutom finns det nog med kapacitet inför kommande utbyggnad med ytterligare en härdugn och en komfortkyla i verkstadshallen. 16

Tre oberoende kylslingor Det finns alltså tre slutna system, berättar Björn Zedig. I det första pumpas vatten upp från berggrunden och leder det till växlaren (huvudväxlaren) där det möter uppvärmt vatten som cirkulerat i produktionsanläggningens två slutna kylsystem. Vattnet från berggrunden får därigenom en temperatur på cirka 16 grader och förs sedan tillbaka till berget via de tre andra brunnarna. I den den andra slingan ingår två fläktsystem. Här sänks temperaturen till 23 grader. Så samtidigt som vattnet kyls ner innan det når huvudväxlaren använder vi dess värme till att förvärma luften i våra lokaler. På så sätt spar vi elenergi, säger Björn Zedig. I det tredje slutna systemet ingår ett par tio kubikmeter stora vattentankar som används för att kyla ner ugnarna. Det här är en slinga för mantelkylning, det vill säga själva ugnen, och en krets för processkylning, där produkten kyls ner. Vattentankarna ger oss möjlighet att buffra upp kallt vatten vilket gör att pumparna inte behöver gå hela tiden, förklarar Björn Zedig. Man kan säga att egentligen är själva bergkylesystemet endast det första slutna systemet där vattnet från brunnarna cirkuleras. De övriga delarna i kylanläggningen hade vi ändå fått montera om vi hade använt kyltorn, påpekar Björn Zedig. Avsevärda vinster Bergkylan med brunnar och rör finns i marken, utanför företagets lokaler. Hade Atlas Copco istället valt sex kyltorn hade dessa tagit upp en lokalyta på 10 gånger 2,4 meter. Själva kostnaden för inköp och montering av nya kyltorn hade hamnat runt 1,2 miljoner kronor vilket är nästan samma kostnad som för att borra och installera bergkyla. Den ekonomiska skillnaden finns i driften. Vi har tjänat in mycket genom att välja bergkyla. Egentligen diskuterar vi ogärna summor men om man jämför driftskostnaderna på ett år ligger bergkyla på 90 000 kronor medan kyltorn ligger på 570 000 kronor. Vi räknar med att vi kommer spara in 540 MWh per år, vilket är en enorm besparing av energi. Dessutom har vi inte haft några underhållskostnader än. Långlivad anläggning Tomas Nilsson beräknar att Atlas Copco kan dra nytta av bergkylan i över 100 år. Efter 20 till 25 år måste dock pumparna bytas ut och förmodligen kommer även de tre brunnar där vattnet rinner tillbaka ner i berget att täppas igen. Men det är bara att rensa med tryckluft så blir hålen nästan som nya. Just nu används inte anläggningen till max och det finns faktiskt kapacitet för ännu en ugn. Utbyggnad planeras Dessutom har företaget möjlighet att använda systemet till komfortkyla av verkstadshallen. Atlas Copco har redan förberett för ännu en växlare i system två, när vattnet är på väg till ackumulatortankarna. På sommaren blir det väldigt varmt här inne och vi behöver åtminstone kyla ner lokalerna till 25 grader, både för personalens skull och för att kunna hålla hög kvalitet på våra produkter. Det känns spännande att systemet hela tiden kan utvecklas och vi har haft flera studiebesök från personal inom koncernen som har velat se systemet, säger Björn Zedig. Atlas Copco Gustaf Bergman startade en verksamhet i Kalmar 1963 som sedan köptes upp av Atlas Copco 1975. Idag har företaget cirka 170 anställda i Kalmar. Avent Drift och Innemiljö Grundades 1998 och ägs av Tomas Nilsson och Tomas Nilsson (Avent Drift och Innemiljö) ledde Atlas Copco in på bergkylaspåret. I samarbete med Sweco Kalmar ritade han den nya anläggningen och ledde därefter installationsarbetena. Björn Helgesson. Utför total teknisk förvaltning av fastighet - ventilation, värme, styr och regler, kyla och VVS. Det nya kylsystemet Förstudie, provborrning, montering och installation tog totalt sju till åtta månader. I augusti 2008 drog Atlas f a k t a Copco igång produktionen. Personalen på företaget kan övervaka systemet med hjälp av ett dataprogram som nås via Internet. På skärmarna visas bl.a. anläggningens flödesschema, driftstatistik, aktuell status och larmnivåer. 17

Geoenergi - bät tre kollek torer Optimera med rätt kollektorval text & bild: José Acuna Ett mera genomtänkt val av borrhålskollektor kan bidra till att göra geoenergianläggningarna effektivare eller billigare att driva. Denna möjlighet börjar först nu beaktas av dagens marknadsaktö- rer, påpekar José Acuna, doktorand vid Institutionen för energiteknik på KTH i Stockholm. Här sammanfattar han resultaten av sina tester och pekar på alternativa kollektorlösningar. djup [m] Depth [m] 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 220 temperatur Temperature [[ C] 6 7 8 9 (a) djup Depth [m] [m] 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 temperatur Temperature [[ C] 6,5 7,5 8,5 9,5 (b) Figur 1. Temperaturprofil för två olika forskningsborrhål. Stabil bergrundstemperatur Att använda berggrunden som källa för värme eller kyla i geoenergianläggningar utgör idag en mycket vanlig metod för uppvärmning av villor resp. för kylning av större fastigheter. Det som gör berget attraktivt är att berggrunden håller en relativt konstant temperatur året om oberoende av lufttemperaturförändringar. Detta gäller för jord och berg på djup större än 15 meter då de första metrarna påverkas av lufttemperaturer under året. Markens ostörda temperatur vid normala djup för energibrunnar varierar i olika områden i världen - den kan dock generellt uppskattas som årets medelvärde av uteluftstemperaturen. I Stockholm är bergets medeltemperatur cirka 8 C, vilket ligger strax över uteluftstemperaturens medelvärde. Genom mätningar av markens ostörda temperatur kan en s k temperaturprofil för ett visst område tas fram. Figur 1 visar en sådan profil som resultat av en undersökning som utförts i två forskningsborrhål i Stockholm. I dessa borrhål har mätning skett längs borrhålsdjupet med 2 meters avstånd mellan mätpunkterna. Undersökningen utgör del av ett forskningprojekt som pågår på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm). Bebyggelsen påverkar temperaturen Temperaturen har ett minimum på ett visst djup. Detta kan delvis förklaras med att marken runt borrhålen delvis 18

är bebyggd vilket påverkar värmetransportprocessen i marken. Långsiktigt orsakar bebyggelsen en relativ höjning av temperaturen i markens översta skikt. Borrhålet som redovisas i figur 1a har borrats i ett villaområde som är cirka sju år gammalt. Området kring brunnen i figur 1b består mest av cirka 70 år gamla villor. Ur figur 1 kan vi utläsa att temperaturen når sitt minimum på ca. 40 m resp. 90 m djup, därefter stiger temperaturen med ca 1 C/100 m (geotermisk gradient). Beroende på hur denna temperaturgradient ser ut kan värmepumpsystemet, som skall nyttja borrhålet som energikälla, utformas. U-formad kollektor vanligast I Sverige kan medeltemperaturen i marken variera mellan cirka 9 C (södra delen av landet) och 3 C (i norr). I södra Europa ligger temperaturnivåerna på cirka 15 C. Att temperaturerna på olika platser är relativt högre och lägre än luften under sommaren respektive under vintern gör att marken kan nyttjas som energikälla med stabila och attraktiva temperaturer för olika sorters behov. Denna energi är gratis och förnybar. Det vanliga sättet att nyttja denna tillgång är med hjälp av en vätskefylld borrhålsvärmeväxlare (kollektor) nedsänkt i en energibrunn. Med energibrunn avses här bergborrat hål som utnyttjas för att växla värme med det omgivande berget. (Det är vanligt att benämna kollektorer med förkortningen BHE från engelskans Borehole Heat Exchanger). En kollektor består i de flesta fall av en U-formad polyetenslang (PE40x2,4mm). Lägre spritkoncentration effektivast Vätskan som cirkulerar i vanliga kollektorer kan vara vatten eller en blandning av vatten och olika frostskyddsmedel, då det finns en risk för frysning på grund av de låga temperaturerna. Frostskyddskapaciteten beror på frostkyddsmedlets koncentration. I kalla länder som Sverige är det normalt att använda köldbärarvätska som innehåller knappt 30% etanol, vilket ger frysskydd ner till -15 C. Koncentrationen är avgörande för hur mycket eleffekt som krävs för att pumpa köldbäraren runt i kollektorslingan på grund av att viskositeten i vätskan ökar med den ökande spritkoncentrationen. Det är därför av intresse att minska etanolkoncentrationen så långt det är möjligt vilket kan göras om energisytemet är väldimensionerat, särskilt i system med bättre borrhålsvärmeväxlare. U-rör inte optimalt U-rörskollektorer är säkra, lätta att installera och har en relativt låg kostnad. Samtidigt kan det konstateras att att U- rörskollektorer vanligtvis har dålig prestanda, vilket tyder på att det fortfarande finns egenskaper som kan förbättras, trots att dagens bergvärmesystem redan är mycket effektiva. Figur 2 visar en typisk temperaturprofil för köldbäraren (och grundvattnet) längs en U-rörsvärmeväxlare under pågående värmeuttag från berget. Temperaturen ökar medan vätskan passerar igenom kollektorn tack vare värmetillförsel från marken. I detta driftfall ser man att grundvattnet högst upp i borrhålet har lägre temperatur än köldbärarvätskan som rör sig uppåt i kollektorn. Medeltemperaturdifferensen mellan borrhålsväggen och köldbäraren i detta driftfall är minst tre grader, beroende på hur slangarna ligger i hålet. Fortsättning på nästa sida 0 temperatur Temperatur [ C] [ C] 1 0 1 2 3 4 5 20 40 60 80 djup Djup [m] 100 120 140 160 180 200 220 grundvatten nedåtgående uppåtgående Figur 2. Temperaturprofil i ett U-rörskollektor med lågt köldbärarflöde. 19

Geoenergi - bät tre kollek torer Figur 3. Temperaturprofiler tvärs över en U-rörsväxlare med olika placeringsalternativ. C (a) (b) Det termiska shuntflödet (termiska kontakten mellan slangarna) blir tydligare i djupare borrhål. Trög marknad för alternativa kollektorer Diskussionen om förbättring av borrhålsvärmeväxlare har pågått på olika håll i världen i flera år. Flera alternativ på utformning av borrhålsvärmeväxlare har utvecklats och studerats. I rapporten Borehole Heat Exchangers State of the Art (av Göran Hellström, en del av IEA ECES Annex 13, år 2002), presenteras en komplett samanfattning av allt som hade hänt fram till 2002. Förbättringar via tillämpad forskning I Sverige har vi gedigen erfarenhet av borrhålsvärmeväxlare och en mycket framgångsrik forskning på geoenergiområdet. Däremot har framgången för nya borrhålsvärmeväxlare varit begränsad - marknaden har helt enkelt inte vågat introducera dem i någon nämnvärd skala. (c)...fortsättning från föregående sida I lutande borrhål vilar kollektorslangarna förmodligen mot borrhålsväggen, vilket ger bättre värmeöverföring. Konvektion främjar energiöverföring I Sverige är de flesta energibrunnar fyllda med grundvatten, vanligtvis inte ända upp till ytan. Borrhålslängden som är vattenfylld kallas för aktiv borrhålslängd. Värmeöverföring i en energibrunn kan delvis ske genom konvektion som resultat av grundvattenrörelser i borrhålet - mätningar visar att denna konvektion är till hjälp. En vanlig energibrunn är ungefär mellan 120 m och 250 m djup, beroende på energibehovet. Normalt brukar man dimensionera anläggningen/energibrunnen så att man växlar cirka 30 W/m - 40 W/m (watt per kollektorlöpmeter). Dessa effekter, och ännu högre, kan uppnås med vilken borrhålsvärmeväxlare som helst, men dimensioneringen av bergvärmesystemen har traditionellt gjorts utifrån ett effektuttag på högst 50 W/m. Anledningen till detta är att man långsiktigt vill upprätthålla bra temperaturnivåer i marken. Frysningsrisk vid högt effektuttag En risk med högt effektuttag är att grundvattnet kring kollektorslangarna kan frysa. Värmeledningen genom isen blir cirka fem gånger bättre än genom (d) C stillastående vatten, men frystemperaturen ligger vid noll grader. Det är klart att effektivisering av värmeväxling i borrhålet uppnås lättast genom sänkning av temperaturskillnaden mellan köldbärarvätskan och berget. Vid liten temperaturskillnad blir energiöverföringen från berget till kollektorn betydligt effektivare. Det är temperaturen som avgör systemets prestanda, således vill man helst inte frysa borrhålet. Kollektor tätt intill borrhålsvägg Det är också viktigt att installera kollektorslangarna så tätt intill berget som möjligt och samtidigt så långt som möjligt ifrån varandra. Figur 3 visar exempel på temperaturfördelningen och den termiska kontakten för olika placeringsalternativ i borrålet (här för en U-rörskollektor). Figur 4. Olika kollektortyper I ett aktuellt KTH-projekt genomförs nu noggranna temperaturmätningar i flera borrhål. Syftet är att visa upp alternativa kollektorlösningar och ta fram rekommendationer för förbättring av dagens U-rörskollektor. Projektet genomförs vid Institutionen för Energiteknik med finansiering från Energimyndigheten och flera industripartners. Genom samarbetet med industrin ökar möjligheterna av att praktiskt använda forskningsresultaten och påverka marknaden. De flesta resultat från detta projekt finns redovisade i en teknologie licentiatrapport Improvements of U-pipe Borehole Heat Exchangers (av artikelförfattaren) som presenterades i slutet av maj i år. Spacers förbättrar U-rörskollektorn Några av kollektorvarianterna som studeras på KTH visas i figur 4. Dessa borrhålsvärmeväxlare kan delas in i två generella grupper: U-rörsbaserade respektive koaxiala kollektorer. (a) U-rör med spacers 20

I den första gruppen återfinns kollektorer som består av en eller flera parallela U-rör, med eller utan tillbehör avsedda för förbättring av värmeöverföringen. Som exempel på sådana förbättrande åtgärder/tillbehör kan nämnas distansbrickor (spacers) - se figur 4a - eller inre räfflor (figur 4b). Koaxialkollektor ger större kontaktyta Koaxialkollektorer består av en centrumslang omgiven av en eller flera periferiska flödeskanaler (figur 4c och 4d). En uppmätt temperaturprofil längs en koaxial borrhålsvärmeväxlare under värmetillförseln i berget (gäller även vid värmeuttag) visas i figur 5. Den större ytan i rörets yttre struktur gör att värmen kan samlas upp på ett effektivare sätt. Den/de yttre kanalerna i djup Djup [m] 10 30 50 70 90 110 130 150 170 190 temperatur Temperatur [ C] [ C] 12 13 14 15 16 Figur 5. Temperaturprofil i en annulär koaxial borrhålvärmeväxlare. en koaxial värmeväxlare har större kontaktyta och ligger närmare berget, vilket ökar möjligheten för den cirkulerande vätskan att vara i termisk kontakt med värmekällan. Den termiska kontakten mellan centrum och den yttre kanalen (eller kanalerna) måste optimeras för att undvika det termiska shuntflödet. Figur 5 visar också att den uppåtströmmande kollektorvätska som i detta fall flödar genom en yttre kanal som ligger nära berget, värms upp till en temperatur som ligger nära borrhålsväggens. Cirkulationspump onödig Optimering av köldbärarvätskans cirkulation är ett annat sätt att öka kollektorns prestanda. Vad gäller optimering av cirkulationen i kollektorslangar finns det ytterliggare uppåtgående nedåtgående Borrhålsvägg ett sätt, och det är att få vätskan i kollektorn att cirkulera naturligt utan hjälp av en cirkulationspump. Detta görs på KTH med koldioxid som köldbärare. Denna fluid kan förflytta sig på egen hand tack vare att den växlar mellan flytande form och gas (ändrar densitet). Mätningar har bekräftat att det fungerar - ett sådant pumplöst system kräver ca 5%-10% mindre elenergi. De hittills utförda mätningarna tyder på att borrhålsvärmeväxlarens termiska prestanda påverkas primärt av utformningen. Dessutom är köldbärarflödet, kontakt mellan olika material, termiska egenskaper hos omgivande mark och eventuellt återfyllnadsmaterial (eller värmeväxling genom grundvattnet) viktiga faktorer. Med bättre borrhålsvärmeväxlare öppnas vägen för två olika sätt att förbättra dagens geoenergisystem: effektivare kollektorer ger oss möjlighet att antingen behålla dagens systemprestanda med grundare borrhål (lägre installationskostnader) eller att behålla dagens borrhålsdjup och öka systemprestanda (lägre driftkostnader). Mer information om effektivisering av borrhålskollektorer finns på hemsidan www.energy.kth.se/energibrunnar. José Acuna har en magisterexamen från KTH inom hållbar energiteknik. Han forskar som doktorand på Institutionen för energiteknik inom projektet Effektivt utnyttjande av energibrunnar. Projektet finansieras av Energimyndigheten och 33 industrisponsorer. I maj 2010 har José Acuna disputerat sin licentiatavhandling. För mer information om projektet besök gärna webbplatsen www.energy.kth.se/energibrunnar (b) U-rör med räfflor (c) Koaxial kollektor (d) Koaxial termosifon 21

www.qmatecdrilling.no Qmatec Air Compressor - 34,5 bar och 425 l/s - 24.0 bar och 543 l/s NYHET! Nemek 1130 TST - 7 m matningslängd med teleskopmast - 720 mm borrfot - utskjutbara larver för bättre stabilitet - lyftkraft 30 ton Nemek 407TS - 3m mast - kan borra horisontellt - radiostyrning

Kompressorbrand 2008. Dags att stoppa kompressorbränderna! Öppet brev till Atlas Copco Compressor AB Inom branschen har vi under en period uppmärksammat flera kompressorbränder utan till synes några förklarliga anledningar. Bränderna har varit kostsamma för entreprenörerna, inte bara för att man har drabbats av inkomstbortfall och varit tvungna att lägga ner mycket energi och tid för att hitta ersättningslösningar, försäkringsbolagen reagerar givetvis med höjda premier. Dessutom har entreprenörerna många gånger varit tvungna att göra investeringar som inte varit planerade. För det är mycket pengar. En kompressor med tillbehör representerar idag ett värde runt två miljoner kronor. Förutom de ekonomiska aspekterna kan en brand i en kompressor vara fatal. Brandförloppen är oftast väldigt kraftiga och ökar snabbt i intensitet. Konsekvenserna av en brand som sprider sig till exempelvis en skola eller en fastighet med människor i, kan bli horribla och det är ingen som vill ha det på sitt samvete. På grundval av ovanstående skickade Geotec ut en enkät till landets borrentreprenörer. Syftet var att få en uppfattning om hur utbrett problemet var, och om det fanns någon form av gemensam nämnare i de bränder som rapporterades. Tanken var att resulta- 24

tet skulle hjälpa tillverkaren att komma till rätta med eventuella problem. Under processen har Geotec samarbetat med några av de försäkringsbolag som handhar kompressorförsäkringarna. De har givetvis följt utvecklingen med intresse. At l a s C o p c o s v a r a r För att få ett bättre underlag bekostade även Geotec tillsammans med Länsförsäkringar en brandutredning. Resultatet från den, tillsammans med andra utredningar vi har fått ta del av, ligger också till grund för de krav som branschen nu har på tillverkaren. Resultatet av undersökningen är sammanställd och går att erhålla från Geotecs kansli. Det råder ingen tvekan om att problemet är utbrett och att det är ett fabrikat som är överrepresenterat, Atlas Copco, delvis beroende på att Atlas har en kraftigt dominerande ställning på marknaden, men delvis för att produkterna är behäftade med, vad vi tolkar, olyckliga konstruktioner. De kompressormodeller som berörs verkar vara från 466 och framåt. Om vi räknar med att branschen för närvarande innehar ca 500 kompressorer, har drygt 5 % brunnit de senaste åren, en siffra som enligt sakkunniga är anmärkningsvärt hög. Atlas Copco kompressor har beretts möjlighet att besvara denna skrivelse, se svaret här intill, men vi anser att det inte är tillräckligt. Branschen vill ha en snabb respons från Atlas Copco med ett åtgärdsprogram minst innehållande: Uppgradering av slangar Förändring av kablagedragning och upphängning Montering av en yttre huvudströmbrytare Förändring av avgassystemets dragning i förhållande till spilltråget Tillfredställande överfyllnadsskydd i tankkonstruktionen Automatiska släcksystem med tillräcklig kapacitet Driftsinstruktion på om/hur kompressorerna skall användas fram till åtgärdspaketet är genomfört Ovanstående skall åtgärdas snarast och inte belasta kompressorägaren. Informationen från Atlas Copco bör vara öppen och ansvarstagande. Vi vet att Atlas Copcos produkter håller en i övrigt hög kvalitet och steget till att kompressorerna med tillhörande produkter får en genomgående hög säkerhetsmässig kvalitet, torde inte vara så stort. För svenska borrentreprenörers räkning Johan Barth VD, Geotec Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation Atlas Copco har beslutat att genomföra en kampanj för att uppgradera brandskyddet i vissa modeller av portabla högtryckskompressorer. Beslutet har fattats med anledning av att det förekommit ett begränsat antal bränder i Atlas Copcos portabla högtryckskompressorer. Atlas Copcos produkter håller en mycket hög standard vilket innefattar långtgående krav på säkerhet för såväl maskiner som operatörer. Alla kompressorer som säljs i Sverige Brinnande kompressor har antänt bilen. idag innehåller ett uppdaterat brandskydd. Ägare av berörda portabla högtryckskompressorer kommer att kontaktas av Atlas Copco för att avtala tid för uppgradering så snart som möjligt. Kompressorägare som har frågor skall kontakta Atlas Copco Compressor AB, tel.020-89 89 00. Mattias Söderqvist Marknadschef Skandinavien Portable Air Division 25