Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2015

Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2015 Heli Ratia Marjut Mykrä Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2016

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 GRUNDERNA FÖR KONTROLLEN... 1 1.2 MATERIAL OCH METODER... 2 1.3 PARAMETRAR FÖR EKOLOGISK KLASSIFICERING AV YTVATTEN... 3 2 VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI... 4 3 BELASTNINGEN... 5 3.1 AVLOPPSVATTENBELASTNING... 6 3.2 VÄRMEBELASTNING... 8 3.3 LARSMO-ÖJASJÖN... 9 4 VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET... 10 4.1 VATTENKVALITETEN VINTERN 2015... 10 4.2 VATTENKVALITETEN UNDER PERIODEN MED ÖPPET VATTEN ÅR 2015... 11 4.3 RESULTAT AV PERIFYTONUNDERSÖKNINGEN 2015... 17 4.4 FÖRÄNDRINGAR I VATTENKVALITETEN 2000 2015... 18 4.5 VATTENKVALITETSPARAMETRARNA FÖR DEN EKOLOGISKA KLASSIFICERINGEN... 23 5 FISKERIKONTROLLEN... 26 6 ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER ÅR 2015... 28 6.1 RESULTAT FRÅN BADSTRANDS- OCH ALGUPPFÖLJNINGEN... 28 6.2 BOTTENFAUNAUNDERSÖKNINGEN ÅR 2015 (NYMAN 2016)... 28 6.2.1 Metoder... 29 6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassa... 29 6.2.3 Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen... 31 6.3 TEMPERATURKARTERINGAR... 33 6.4 MÄSSKÄRS NATURSTATION... 34 6.5 PÖRKENÄS LÄGERGÅRD... 34 7 SAMMANDRAG AV KONTROLLEN FÖR HAMNOMRÅDETS OCH FARLEDENS MUDDRINGS- OCH DEPONERINGSARBETE ÅR 2015... 35 7.1 GRUNDERNA FÖR KONTROLLEN / BESLUT... 35 7.2 MUDDRINGS- OCH DEPONERINGSARBETET VID HAMNOMRÅDET, FARLEDEN OCH CEMENTKAJEN ÅR 2015... 35 7.3 KONTROLLEN AV MUDDRINGS- OCH DEPONERINGSARBETENA ÅR 2015... 37 7.3.1 Vattendragskontrollen och resultaten för muddringarna i hamnfarleden och cementkajen 37 7.3.2 Vattendragskontrollen och resultaten vid de fasta punkterna... 44 7.3.3 Kontrollen och resultaten vid deponeringsområdet ute till havs... 50 7.3.4 Fiskeriekonomiska kontrollen och resultat (Keränen 2016b)... 53 8 SAMMANDRAG... 54 KÄLLFÖRTECKNING... 57 Bilagor (1 13) Pärmbild: Ådö fiskehamn, fotograf Marjut Mykrä Översättning: Elinor Slotte Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB 87 68601 PIETARSAARI JAKOBSTAD 06 724 4848; 0400 92 4848: www.vesiensuojelu.fi/pohjanmaa

1 Inledning 1 1.1 Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. År 2015 utfördes även övervakningen av inverkan från muddringen i hamnbassängen och farleden. Utsläppsplatserna presenteras i figur 1. Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljöcentral (LSU), Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO): Pietarsaaren kaupunki/ Pietarsaaren vesi LSY 45/2005/1 (30.11.2005) tillståndsbestämmelser 8) och 9), VHO2007/0568/2 (8.11.2007) UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs LSY 85/2003/1 (29.12.2003) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 (13.5.2005) OSTP Finland Oy Ab LSU-2002-Y-462 (111) 14.2.2003 tillståndsbestämmelser 14) - 20) Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/2003/3 tillståndsbestämmelser C1 och C3, VHO 01/0142/4 Jakobstads Hamn LSY 43/2006/2 (15.12.2006) tillståndsbestämmelser 20), 22) och 23) Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads hamn Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016 och Trafikverkets databas över sjökort 06/2016) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011, EPOELY/35/07.04/2010, 11.9.2012 Dnro POHELY/1822/5723/2011, VHO 27.6.2011 nro 11/0420/2, VHO 4.11.2011 nro 11/0757/2

2 Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet år 2015 följdes det vattendrags- och fiskeriprogram för tiden 2008 2017 (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-2005-Y-524 (121) (16.4.2009) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 2002 (18.12.2008). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 granskades antalet observations-platser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersök-ningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. Kon-trollprogrammet för Jakobstads hamns muddring (Kujala 2011) har godkänts av NTM-centralen i Södra Österbotten den 28.6.2011 (EPOELY/35/07.04/2010) och fiskeriets kontrollprogram godkändes av Öster-bottens NTM-central den 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011). I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 2015 och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området: resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), temperaturkarteringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kyl-vatten (kap 6.3) och övervakning av avloppsbehandlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap 6.5). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 2015 består av följande komponentenheter: 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) Resultaten från Södra Österbottens NTM-centralens punkt P64 (bilaga 6) Övervakningen av muddringen vid Jakobstads Hamn år 2015 1 period (2 veckor) för uppföljning av perifytonväxt från 7 observationspunkter Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet Årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Även resultaten från kontrollen av muddringen ingår i bilaga 3. Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4, klorofyllresultaten i bilaga 5 och vattenkvalitetsresultaten från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) vid provpunkt P64 i bilaga 6. Sedan år 2009 har NTM-centralen inte tagit prov från provpunkt P62. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 2016) och dessa finns i bilaga 7. I bilaga 8 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 9. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 10, belastningen från OSTP i bilaga 11 och en förteckning över använda metoder finns som bilaga 12. Bilaga 13 presenterar provytornas enskilda ekologiska klassificeringsklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren 2011 2015. En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden 2006 2010 (Aaltonen och Kalliolinna 2011).

1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten 3 I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på ba-sen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 2009). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 2015. För en del vattenområden har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. Ytvattnen är indelade i typer på basen av deras geografiska och naturvetenskapliga särdrag. Till varje typ har referensegenskaper fastställts, som å andra sidan är utgångspunkt för klassificering som beskriver mängden av mänskliga aktiviteter. Typindelningen har gjorts separat för åvatten, sjöar och kustvatten. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Larsmo skär-gård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsom-råde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu). Åmynningarnas övergångszon inkluderas i de inre kust-vattentyperna (Vuori m.fl. 2009). Klassificeringens kriterier framhävs av biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning över området som skall klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats efter den första klassificeringsomgången som färdigställdes år 2008 (Aroviita m.fl. 2012). Bland annat har man specificerat jämförelsevärdena för ett flertal parametrar (vär-den för vattendrag i naturtillstånd ) och klassgränserna. Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används fortfarande bottenfaunan, som beskrivs på basen av det s.k. BBI-ELS-indexet. Därtill beaktas a- klorofyllhalten, som beskriver växtplankton, parallellt med växtplanktons biomassa. Som fysika-lisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringshalter (kväve och fosfor). Den stora föränd-ringen i kustvattnens statusklassificering är att man inte längre använder vinterns totala näringshalter utan har gått över till att använda sommarens halter (ytvattenskiktet 0-1 m). Sommarperioden är den samma som för a-klorofyll och siktdjupet, alltså i juli-augusti och första veckan i september. Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 2013. Tillståndet för Bottenvi-kens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för Kustvattnen och små vattendrag fram till år 2021 som Södra Österbottens NTM-central har framställt (Westberg & Lax 2014, utkast). Förändrade jämförelsevärden och klassgränser för vattenkvaliteten Jämförelsevärdena och klassgränserna för vattenkvalitet uppdaterades år 2012. Siktdjupets jämförelse-värde inom Bottenvikens inre kustvatten (Ps) har höjts från 4,5 meter till 5,1 meter. Jämförelsevärdet för siktdjupet inom Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) har förblivit på samma nivå som tidigare. Jämförelse-värdet för klorofyll inom det inre kustvattnet har sjunkit från 2,3 µg/l till 2,0 µg/l och inom det yttre kust-vattnet från 1,6 µg/l till 1,3 µg/l (Vuori m.fl. 2009, Aroviita m.fl. 2012). Den tydligaste förändringen inom siktdjupets klassgränser i det inre kustvattnet är i klassgränserna T/V och V/Hu, som ökade en aning. Klassgränserna för det yttre kustvattnets siktdjup E/H och H/T har sänkts och klassgränserna för T/V och V/Hu har höjts. Klassgränserna för a- klorofyll har sänkts i både Bottenvikens inre och yttre kustvatten, till exempel har klassgränsen för T/V nästan halverats (Vuori m.fl. 2009, Aroviita m.fl. 2012). I rapporten för år 2014 och rapporterna därinnan har man beräknat både gamla (Vuori m.fl. 2009) och de uppdaterade (Aroviita m.fl. 2012) klassgränserna. Sedan år 2015 har man använt endast de uppdaterade värdena (kap. 4.5, tabell 5). Målet i Bottenviken, liksom vid övriga ytvatten, är åtminstone en god ekologisk status. I praktiken innebär det att man kommer upp till den övre halvan av H/T-gränsen och förblir på den nivån. I den officiella eko-logiska helhetsklassificeringen som NTM-centralen framställt kan en vattenformation ha en god status, även om en enskild vattenkvalitetsparameter påvisar klassen nöjaktig, ifall de biologiska parametrarna för övrigt starkt påvisar en god eller utmärkt status. Vattenkvalitet som är sämre än god påverkar dock i det långa loppet även de biologiska faktorerna, och därför finns det risk för att den goda ekologiska statusen försämras även i dessa fall. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad har man gjort en klassificering för enskilda observationspunkter, de presenteras i avsnitt 4.5. På basen av botten-faunaindexet har man på motsvarande sätt gjort en klassificering för enskilda provpunkter i avsnitt 6.2 (Nyman 2016).

2 Väderleksförhållanden och hydrologi 4 Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2015 vid de närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3 (Meteo-rologiska institutet 2016). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 2016). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvat-tenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 2015 motsvarade den totala nederbördsmängden (712 mm) i Korplax i Karleby en tredjedel mera än normalt (544 mm) och i de månatliga nederbördsmängderna kunde det observeras en större variation än vanligt. I februari samt i juli, augusti och oktober regnade det mindre än genomsnittet, då det under de övriga månaderna regnade betydligt mera än genomsnittet för den långa jämförelseperioden (figur 2). Årsmedeltemperaturen (5,4 C) i Kronoby var cirka 2 C varmare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var i juni och juli kallare än genomsnittet men för övrigt var månadsmedeltemperatu-rerna högre än normalt. Lufttemperaturen var som vanligt kallare från april till juli på Kallan än i Kronoby (figur 3). Istäckets varaktighet vintern 2014-2015 var i havsområdet utanför Jakobstad cirka tre månader med bör-jan från slutet av december och avtog i början av april. Vid Mässkär var istäckets varaktighet endast i två månader med början av februari till början av april. Istäckets varaktighet i Jakobstads hamn och vid Ådöskatan var nästan 1,5 månader kortare än under jämförelseperioden 1961 1990. Vid Mässkär var istäckets varaktighet nästan hälften av medeltalet för jämförelseperioden. mm 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sadanta/ Nederbörd Korplax / Hollihaka 1981 2010 2015 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2014 samt medeltalen i Korplax åren 1981-2010 och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2014 samt medelvärdet för Kronoby perioden 1981-2010 (Meteorologiska institutet 2015a). O C 20 15 10 5 0-5 -10-15 Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy 1981-2010 Kruunupyy 2015 Kallan 2015 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern 2014 2015 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 2016) samt under jämförelseperioden 1961 1990 (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden 1961 1990) Plats Vintern 2013/2014 1961 1990 A B C D E M Min Max Jakobstads hamn 23.12. 2612. 4.4. 4.4. 103 143 102 187 Ådöskatan 25.12. 28.12. 4.4. 4.4. 101 143 91 178 Mässkär 29.1. 4.2. 4.3. 4.4. 62 137 77 166 Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är

5 ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 - +20 cm (N 60 ). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2015 framgår ur bilaga 1. Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Oyj 2015a, figur 4). År 2015 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 47,4 m 3 /s, vilket är betydligt mera än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod 1999 2013, 29,3 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 21,8 m 3 /s (ca 46 %), via dammluckorna vid Gertruds 17,5 m 3 /s (ca 37 %) och via fisklederna sammanlagt 8,1 m 3 /s (ca 37 %). Avtappningarna från Larsmosjön var, förutom under hösten, exceptionellt rikliga jämfört med jämförelseperioden (1999 2013). Vårflödet var rikligt och de högsta flöden uppmättes i april. I juni-augusti avtappades det mera vatten från sjön än normalt. I september-oktober låg avtappningarna på samma nivå som medeltalet under jämförelseperioden, men i december var avtappningarna till och med dubbelt mera jämfört med jämförelseperioden. År 2015 var fisklederna öppna nästan konstant. Gertruds fiskled var stängd under nästan hela januari månad och Storströmmen några dagar i januari, men för övrigt var fisklederna öppna. Bågast fiskled var öppen under hela året (bilaga 1). m 3 /s 120 100 80 Luodonjärven juoksutukset 2015 Avtappningingar från Larsmosjön 2015 Kalatiet/ Fisklederna 15 Gertruds 15 Hästgrundet 15 1999-2013 60 40 20 0 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2015 (UPM Kymmene 2015a) samt för perioden 1999 2013 (Aaltonen ja Kalliolinna 2006). 3 Belastningen Kuukausi/ Månad Förutom av avlopps-, kyl- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings- och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene.

3.1 Avloppsvattenbelastning 6 Under år 2015 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad 749 480 AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 91 % eller 684 227 ton (Jokinen 2016, muntligt konversation). Cellulosaproduktionen var en aning mera än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong sammanlagt 166 654 ton, alltså en aning mera än år 2014 (Autio, e-post 28.4.2016). Walki Ab:s totala produktion var 77 517 ton, varav nästan 100 % var förpackningsmaterial. Den totala produktionen var en aning (8 %) större än föregående år (Martin 2016, muntlig kommunikation). Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsbestämmelser angett som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O 2 /d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 70 t O 2 /d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och för AOX 600 kg/d (500 kg/d). Belastningen av totalfosfor som leds ut med UPM:s och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten (2015b) var något mindre än föregående år (figur 5). Belastningen av BOD och COD låg på samma nivå som föregående år. Belastningen av AOX motsvarade föregående års belastning. Kvävebelastningen var betydligt mindre och belastningen var även låg jämfört med medeltalen från den långa jämförelseperioden. Fosforbelastningen varierade mellan 17 34 kgp/d. Som högst var belastningen i augusti och lägst i december. Årsmedelvärdet (28 kgp/d) var en aning större än medeltalet under de senaste fem åren (26 kgp/d). Den månatliga tillståndsgränsen för fosforbelastningen (60 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds år 2015 liksom de övriga belastningsgränsvärdena i UPM:s miljötillstånd. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 30 000 invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Jakobstads Vattens tillståndsgränser räknat som kvartalsmedelvärde är sedan 1.1.2010 för BOD 10 mg/l (reduktion 95 %), COD 70 mg/l (reduktion 90 %) och för totalfosfor 0,3 mg/l (reduktion 95 %). Belastningen som leddes till vattendraget gällande fosfor och fast substans var på samma nivå som föregående år och kvävebelastningen en aning större än år 2014 (figur 5). Tillståndsgränserna uppnåddes för fast substans (reduktion 90 %, till vattendraget 20 mg/l), BOD (reduktion 95 %, till vattendraget 10 mg/l) och för fosfor (reduktion 95 %, till vattendraget 0,3 mg/l), med undantag för det sista kvartalet då tillståndsgränserna överskreds för alla parametrar på grund av problem i reningsprocessen. COD-halterna förblev under tillståndsgränsen ( 70 mg/l), men reduktionen uppfyllde tillståndsgränsen (95 %) endast under tre kvartal. Kvävehalterna och reningseffekten uppfyllde inte målet Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) (reduktion 60 %). Reningseffekterna var räknat som medelvärde under hela året följande: fast substans 93,2 %, BOD 7 95,1 %, COD Cr 87,7 % och fosfor 95,1 %. Kvävereduktionen var som årsmedelvärde 21,3 % (Virtanen 2016, Virtanen & Aaltonen 2016). Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom cirka 91 98 % från UPM, av fosforbelastningen 92 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (42 %), staden (52 %) och OSTP (6 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 1980-talet fram till år 2012 då den började öka en aning. På basen av belastningen år 2014 och 2015 kan dock ökningen se ut att ta en vändning. En minskande trend kan observeras i belastningen av organiska ämnen (BOD, COD). Ingen motsvarande förändringstrend kan påträffas gällande kvävebelastningen (figur 5). Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca 25 000 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och -band i året (kapaciteten är ca 35 000 t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca 900 1600 m 3 avloppsvatten/mån och de leds ut i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 2010). Kvävebelastningen från OSTP år 2015 var 15 440 kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (30 000 kg/a). Belastnings-

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 7 och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet höll väl år 2015 (tabell 2). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren 2001 2015 samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 11. Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone 2 gånger om året (Kujala 2014). Man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena sedan år 2009 och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. De vatten som leds ut i havet kontrollerades år 2015 efter ögonmått i samband med dagliga kontrollomgångar och inget att anteckna påträffades. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man estimerat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten under en 500 mm årsnederbörd är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Avloppsnätet vid hamnen är delvis byggt och sanitetsvattnet leds till avloppsreningsverket men en del av sanitetsvattnet samlas ännu upp i en sluten tank. I kapitel 7 presenteras ett sammandrag över kontrollen av muddringen vid hamnområdet och farleden. t/d 6 UPM Kymmene BOD 7 Pietarsaari / Jakobstad t/d 70 UPM Kymmene COD Pietarsaari / Jakobstad 5 60 4 3 50 40 30 2 20 1 10 0 0 kg/d 100 90 80 70 60 50 40 30 Fosfori / Fosfor UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad kg/d 1 000 900 800 700 600 500 400 300 Typpi / Kväve UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad 20 200 10 100 0 0 t/d 7 6 5 4 3 2 1 0 Kiintoaine / Fastsubstans UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Figur 5. Avloppsvattenbelastningen 1990 2015. UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda sedan år 1995. Tillståndsvillkoren 1.1.2010 för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 10 mg/l, 95 % COD Cr 75 mg/l och tot-p 0,3 mg/l, 95 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O 2 /d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O 2 /d (60 kg/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500

8 Tabell 2. OSTP Finland Oy Ab:s koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som upp-nåddes år 2015. Uppnådd halt 1. kvartalet 2015 Uppnådd halt 2. kvartalet 2015 Uppnådd halt 3. kvartalet 2015 Uppnådd halt 4. kvartalet 2015 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 2015 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom 0,5 0,30 0,37 0,21 0,20 25 5,24 Nickel 0,5 0,03 0,03 0,04 0,04 16 0,66 Bly 0,5 0 0 0 0 25 0 Kadmium 0,1 0,00112 0,00013 0 0,00020 2 0,0079 Koppar 0,2 0 0 0 0 inget gränsvärde 0 Fluorid inget gränsvärde 54,3 102,3 8,1 10,9 inget gränsvärde 947 ph inget gränsvärde 9,4 9,9 9,6 9,8 inget gränsvärde Tot-N inget gränsvärde 966 899,7 601 931 inget gränsvärde 15733 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 2015 producerades elektricitet (599 GWh/a), fjärrvärme (229 GWh/a) och industriånga (71 GWh/a), totalt 899 GWh/a (3 236 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca 7 232 TJ. För att driva kraftverket användes torv (25 %), kol (22 %), trä (46 %), hushållsavfall (REF 5 %), åkermassa (0,1 %), 12 bar ånga (0,5 %) samt olja (0,3 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol sjönk med cirka en tredjedel från föregående år (2014: 34 %) och andelen av trä ökade på motsvarande vis (2014: 34 %). Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var 9 171 timmar under år 2015, vilket är en aning mindre än under år 2014 (Alholmens Kraft 2016). Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2015 var 2 855 TJ (figur 6) alltså 39 % av bränslens totala energiunderhåll (Keränen 2016a, Alholmens Kraft 2016). År 2015 användes 107 milj. m 3 kylvatten, eller i medeltal 3,8 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning var som högst i februari, + 7,5 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). Under januari, februarimars, april-maj, maj-juli samt november-december och i slutet av december förekom ett flertal produktionsstopp. Under produktionsstoppen i april och juni förekom ingen värmebelastning till havet (Keränen 2016a). Lämpökuorma/ Värmebelastning TJ/ a 14 000 Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 6. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad 2002 2015.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 9 Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var 4 014 TJ under år 2015. År 2015 var värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 22 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 1 953 TJ (Keränen 2016a). 3.3 Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Avtappningarna från Larsmosjön år 2015 ökade betydligt den totala belastningen från avloppsvattnet och Larsmosjön såväl som för fosforns del som för kvävets del jämfört med föregående år (figur 7). Avloppsvattnets kvävebelastning var cirka 12 % större än föregående år. Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön år 2015 (214 kg/d), var nästan dubbelt så stor som medelvärdet (123 kg/d) de gångna åren under senaste kontrollperioden (2008 2015). Kvävebelastningen (5 396 kg/d) var den största sedan 1990-talet och var liksom fosforbelastningen nästan dubbelt så stor som medelvärdet under kontrollperioden (2008 2015: 3 153 kg/d). Larsmosjöns kvävebelastning åren 2011 2012 låg nästan på samma nivå som år 2015. Larsmosjöns fosfor- och kvävebelastning var år 2015 till och med 7 gånger större än belastningen från avloppsvattnet (figur 7, tabell 3). Merialueelle tuleva fosforivirtaama 2000-2015 Fosforflöde till havsområdet 2000-2015 Merialueelle tuleva typpivirtaama 2000-2015 Kväveflöde till havsområdet 2000-2015 kg/d 300 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d 7 000 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön 250 6 000 200 150 100 5 000 4 000 3 000 2 000 50 1 000 0 0 Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad 1990 2015. Tabell 3. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 2015. Parameter UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (2015) Kymmene Jakobstad 2014 Från sjön Närområdet BOD 7 970 96 1 066 COD Cr 32 025 572 32 597 tot-p 27,8 2,4 30,1 214 9** tot-n 367* 401 768 5 396 160 vattenmängd m 3 /d 156 083 11 323 167 407 4,096 10 6 70 *) UPM + OSTP **) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och variationerna i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2015 för fosforns och kvävets del 12 %. Avloppsvattnets andel av fosfor- och kvävebelastningen var som minst i april (P: 7 %, N: 6 %). Avloppsvattnets andel i fosforbelastningen var som störst i juli-augusti (26 %) och för kvävets del i september (31 %) (figur 8).

kg/d 700 600 500 400 300 200 100 0 Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2015 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad 10 kg/d 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Typpikuormitus / Kvävebelastning 2015 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Figur 8. Variationerna i månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år 2015. 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 4.1 Vattenkvaliteten vintern 2015 Det uppstår en tydlig skiktning under isen till följd av flödet av avlopps- och sjövatten, då ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenmassan. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Vinterprovtagningen utfördes 13. 25.3.2015. Isläget var dåligt och proverna vid punkterna P53, P55, P61, P62, P64, P65, P71, P73 och P75 togs på öppet vatten, vilket gjorde att provtagningen drog ut över flera dagar. Hårda dyningar och ställvisa istäcken förhindrade att man kom ut till punkten P78 i den inre skärgården. Provet från punkt P79 togs 275 m sydväst om punkten. Under provtagningstillfället (19.3.) vid punkt P61 arbetade muddringsverket vid farleden och provpunkt P53 har muddrats djupare. Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds vintern 2015 var i januari-mars större än normalt (figur 4). Flödet vid Hästgrundets fiskled varierade mellan 14,3 37,9 m 3 /s och vid Gertruds mellan 11,9 22,5 m 3 /s. Avtappningarna var som störst under den andra och tredje veckan i mars alltså under provtagningen. Flödet via fisklederna var under vintern som i mitten av mars (max. 11,4 m 3 /s), i medeltal avtappades 3,0 9,5 m 3 /s via fiskelederna under januari-mars. Eftersom isen liksom föregående år smälte tidigt våren 2015 minskade avlopps- och sjövattnens utspridning. Avlopps- och sjövattnens inverkan syntes tydligast i ytvattnet Ådö-Hälsingö inre skärgård. Vid punkterna P61, P62, P65 och P71 kunde man observera en lindrig inverkan, men vid punkt P64 kunde man inte längre observera en inverkan på vattenkvaliteten. Skiktningen var tydlig vid den inre skärgårdens punkter (P64, P55 och P66) samt vid punkt P67, där ytvattnets konduktivitet och salinitet var betydligt lägre än i det bottennära vattnet och kväve- och järnhalterna betydligt högre. Vintern 2015 var Larsmosjöns vatten inte särskilt surt (ph 6,1 6,3), således blev försurningsinverkan på havsområdet mycket låg. Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) samt i dagvattnets influensområde inne i Gamla hamnsviken (P51) förekom det endast lite hygienindikatorbakterier (P51: 5 cfu/100 ml, P53: 6 cfu/100 ml). Från Kackursfjärden (P78) fick man inget prov. Provet för punkt P79 togs 270 m sydväst om provpunkten, där ytvattnets färgvärden och fosfor- och kvävehalter klart förhöjda på grund av inverkan från sjövattnet som tappades ut via Gertruds dammluckor. Inverkan från sjövattnet som avtappades via Hästgrundet och från avloppsvattnet kunde observeras i närheten av utsläppsplatserna (P54 och P55) och därifrån ända ut till Lillgrundet (P67) och Helsingöfjärden (P66). Under provtagningen vid punkterna P54, P66 och P67 (17. 18.3.) var dammluckorna dock stängda, men under provtagningen vid punkt P54 var dammluckorna öppna (19.3.). Provpunkterna P64 och P65 representerar referensområdet och där kunde ingen inver-

11 kan från avlopps-/sjövattnen. Vid de yttersta punkterna P75 och P73 rådde marina förhållanden och värdena för grumlighet samt närings- och järnhalterna var låga (figur 9). Syresituationen var i regel god (mättnadsprocent 74 99 %) både i ytvattnet och i det bottennära skiktet på grund av den ställvisa bristen på istäcke. Vid punkt P67 var syresituationen i det bottennära vattnet nöjaktig (65 %), liksom även vid punkt P79 i ytvattnet (68 %), vid bägge punkter fanns fortfarande ett istäcke. Vid Larsmosjöns provpunkt L5 var syresituationen dålig i det bottennära vattnet (49 %), även Larsmosjöns provpunkter var täckta med is ännu i mitten av mars. Figur 9. Avlopps- och sjövattnets utbredning i mars 2015 utvärderat på basen av ytvattnets (1 m) kvalitet (prov kunde inte fås från alla punkter på grund av dåligt isläge/hård vind). Bakgrundskartan är riktgivande. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016. 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2015 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj (19. 21.5.) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt med tanke på tidpunkten, men avtappningarna var ännu rikliga i maj efter vårflödets topp i april. Dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet var öppna under hela maj månad och i genomsnitt avtappades cirka 25 m 3 /s sjövatten via Gertruds och cirka 27 m 3 /s via Hästgrundet. Inverkan från kanalen som går genom staden kunde observeras vid punkterna P51, P52 och P61, liksom även Larsmosjöns inverkan. Larsmosjöns inverkan syntes liksom tidigare år utanför Hästgrundet (P55) ända ut till norrsidan om Alholmen (P54) genom att ytvattnet var brunt (130 200 mgpt/l) och grumligare (5,4 6,1 FNU) än resten av havsområdet. Även utanför Lillgrundet (P67) var vattnet brunt (120 mgpt/l) och grumligt (3,7 FNU), liksom även vid punkt P53 (130 mgpt/l, 3,8 FNU). En lindrig inverkan

12 kunde ännu observeras vid punkt P66 öster om Hälsingön (120 mgpt/l, 2,6 FNU). Utanför Gertruds sträckte sig Larsmosjöns inverkan ut till punkt P78, där ytvattnets färgvärde låg på samma nivå som vid punkt P79 (150 mgpt/l) och vattnet var fortfarande ganska grumligt, även om värdet för grumlighet hade sjunkit från punkt P79 värde på 3,5 FNU till värdet 2,4 FNU. Även ledningsförmågan (18 253 ms/m) var lägre i Larsmosjöns influensområde än i resten av området (över 517 ms/m) och vattnet var surare (influensområdet ph 6,4 7,3, resten av havsområdet ph 7,6 7,7). Näringsämnes- och järnhalterna var högre i hela vattenstapeln på Larsmosjöns influensområde. Vid punkterna utanför Mässkär (P64, P65, P71, P73 och P75) hade vattenstapeln en jämn kvalitet och bestod enbart av havsvatten och man kunde inte längre observera en inverkan från sjövattnet. Vattnets temperatur var i slutet av maj ännu lågt och man kunde inte observera en tydlig temperaturskiktning. Ytvattnets temperatur varierade vid provpunkterna nära kusten mellan 4,7 9,8 C och temperaturen i det bottennära vattnet varierade mellan 3,0 9,8 C. Vid de yttersta punkterna (P73 och P75) var ytvattnets temperatur 4,4 5,0 C och det bottennära vattnet 3,4 4,2 C. Siktdjupet på avlopps- och sjövattnets influensområde var 0,8 1,4 m, i den yttre delen av skärgården från Ådö-Hälsingö i riktning ut mot havet (P62, P64, P65, P71 ja P73) var siktdjupet 2,0 3,5 m och som djupast (5,7 m) vid provpunkten P75 på det öppna havet. Ammonium- och nitratkväve förekom i mätbara halter på hela området förutom i ytvattnet vid den yttersta punkten (P75). Klorofyllhalterna var låga i maj, den högsta halten uppmättes vid provpunkt P55 (5 µg/l). Vid de övriga skärgårdspunkterna (P51, P52, P53, P54, P61, P66, P67) inklusive Kackursfjärden (P79) och punkt P78 samt punkterna mellan Ådön-Hälsingön P62 och P71 varierade klorofyllhalterna mellan 2,2 4,9 µg/l. Vid de yttersta punkterna (P64, P65, P73 och P75) varierade halterna mellan 1,6 1,8 µg/l. På basen av temperaturkarteringens resultat under den omfattande provtagningsperioden i augusti (17. 19.8.) var vattnet varmast på den norra sidan om Alholmen (max 22,2 C). Vid de övriga punkterna nära kusten varierade ytvattnets temperatur mellan 17,5 19,4 C. Man kunde observera en temperaturskiktning från Ådö- Hälsingö i riktning ut mot havet samt vid punkt P78. Dammluckorna var stängda den 11 14 juli samt under några dagar i början av augusti. Under den omfattande provtagningen i augusti var dammluckorna stängda 17. 18.8. och öppna 19.8. Avtappningarna har dock under juni-juli mer än dubbelt så stora än normalt. Havsområdets allmänna karaktär var huvudsakligen marint ända ut till skärgårdszonen. På avlopps- och sjövattnets influensområde (P53, P54, P55, P66, P67) samt utanför Gertruds (P79) var ytvattnet betydligt brunare (70 120 mgpt/l) och mindre salt. Variationerna i vattnets färg var i den övriga skärgårdszonen 25 50 mgpt/l och ute till havs 8 10 mgpt/l. Värdena för konduktivitet i ytvattnet var som lägst i Kackursfjärden (84 ms/m), utanför Hästgrundet samt vid punkterna P66 och P67 (268 283 ms/m). Vid de övriga provpunkterna varierade ytvattnets konduktivitet mellan 402 566 ms/m och var som störst vid punkt P75. Konduktiviteten i det bottennära vattnet var en aning högre än i ytvattnet på alla punkter. Halterna av klorofyll, kväve och fosfor i skärgården och närkusten låg liksom tidigare år på en nivå som är typiska för eutrofierade vatten eller vattenområden som förändrats. Inom avloppsvattnets och Larsmosjöns influensområde var halterna av organiskt kol (TOC), järn och näringsämnen speciellt förhöjda i ytvattnet och ställvis i hela vattenstapeln. Därtill kunde man observera en inverkan från muddringen vid punkterna P52, P53 och P54. Siktdjupet varierade i skärgården mellan 1,1 4,4 m. Klorofyllhalterna var högst i Kackursfjärden (P78) och norr om den (P79) samt utanför Gamla hamn (P51 och P52) och Larsmo (P67) (7,8 9,7 µg/l). Utanför Hästgrundet (P54 och P55) var halterna 6,5 6,9 µg/l och i den övriga inre skärgården 2,7 6,0 µg/l. Vid närkustens utsläppsområden förekom mycket lite tarmbakterier, endast vid punkt P51 (1 cfu/100 ml). Vid punkterna P52, P53, P54 och Mässkär var resultaten noll. Vid de yttre punkterna väster om axeln Ådö-Hälsingön hade vattnet i hela vattenstapeln en ganska jämn kvalitet och halterna av näringsämnen och järn var låga (tot-n: 260 350 µg/l, tot-p: <3 11 µg/l, Fe: <5 120 µg/l). Halterna av ammoniumkväve och nitratkväve var tydligt mätbara. Klorofyllvärdena varierade mellan <1 2 µg/l. Vattnet var betydligt klarare och ljusare än vid avlopps- och sjövattnets influensområde och siktdjupet var 5,1 6,2 m. Provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM-central tog i början av augusti (4.8.) visade likartade resultat som vid samkontrollens provtagning i augusti. Halterna av a-klorofyll, grumlighet, totalfosfor och kväve samt ammoniumkväve var en aning högre (bilaga 6) än i samkontrollens prov. I oktober (5. 7.10.) hade vattenpelaren en mycket jämn kvalitet och temperatur. Under provtagningstillfället rådde väldigt marina förhållanden och vattnets färgvärden varierade mellan 10 70 mgpt/l förutom vid punk-

4.5. 19.-21.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 17.-19.8. 3.9. 16.9. 5.-7.10. 13 ten utanför Hästgrundet och Gertruds, där ytvattnet var mycket brunt 120 140 mgpt/l samt vid Kackursfjärden där det bottennära vattnet även var mörkt (100 mgpt/l). Vid dessa områden var även konduktiviteten och salinitetsvärdena betydligt lägre än vid de övriga punkterna. Konduktiviteten vid Kackursfjärden var 120 ms/m, 155 ms/m utanför Hästgrundet vid punkt P55 och vid P54 288 ms/m, vid de övriga punkterna varierade konduktiviteten mellan 363 556 ms/m. September månad var mycket nederbördsrik, men Larsmosjöns dammluckor hade varit stängda från slutet av augusti fram till slutet av september. Dammluckorna öppnades två veckor innan provtagningsomgången. Fisklederna hade varit öppna under hela tiden och flödet var vid Gertruds 6,4 m 3 /s, vid Storströmmen 1,3 m/s samt vid Bågast 2,9 m 3 /s. Vattnet var grumligt i hela skärgårdsområdet öster om Mässkär och näringsämnes- och järnhalterna var förhöjda. Inverkan från farledsmuddringen kunde inte observeras, då grumligheten och järnhalterna inte var förhöjda i det bottennära vattnet jämfört med ytvattnet. Siktdjupet varierade i den inre skärgården mellan 0,8 1,7 m och vid de yttersta punkterna mellan 2,7 5,4 m. Vid provpunkterna i närheten av industrins och stadens utsläppsområde uppmättes ett fåtal bakterier (5 11 cfu/100 ml). Klorofyll- och näringsämneshalterna som ger en indikation på eutrofieringen låg i oktober på en nivå som är typiska för vattendrag som håller på att eutrofieras eller lindrigt eutrofa vattenområden. Klorofyllhalterna var som högst utanför Hästgrundet (8,2 9,3 µg/l) och vid de övriga punkterna i skärgårdsområdet varierade halterna mellan 3,1 7,5 µg/l. Vid de yttersta punkterna (P73 och P75) var näringsämnes- och klorofyllhalterna lägre, liksom även värdena för färg och grumlighet. Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) I figurerna 10 15 presenteras variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färgvärden och halt av totalfosfor och halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67. Med finns även resultaten från muddringens kontrollundersökning. Proven för muddringens kontroll och intensivuppföljningen har man försökt ta under samma provtagningsomgångar. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under år 2015 avtappades det från Larsmosjön sammanlagt nästan dubbelt så mycket sjövatten än under år 2014. Sjö- och avloppsvattnets inverkan kunde observeras som försämrat siktdjup (figur 10), förhöjda värden av grumlighet och färg (figurer 11 och 12) samt förhöjda näringshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67), liksom avloppsvattnets inverkan vid punkt P52 (figurer 13 och 14). Inverkan nådde inte ut till provpunkterna P64, P73 och P75 utanför Mässkär. Näkösyvyys/ Siktdjupet m 6,0 P52 P54 P62 P64 P67 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 10. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 2015.

4.5. 19.-21.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 17.-19.8. 3.9. 16.9. 5.-7.10. 4.5. 19.-21.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 17.-19.8. 3.9. 16.9. 5.-7.10. 14 Sameus FTU 8 P52 P54 P62 P64 P67 7 6 5 4 3 2 1 0 Figur 11. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FNU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år 2015. Vattnets färg och halter av totalfosfor såg ut att korrelera relativt bra med varandra (figur 12 och 13). De högsta färgvärdena och totalfosforhalter uppmättes vid punkt P54 (60 140 mg Pt/l, totp: 22 61 µg/l). De lägsta halterna uppmättes vid punkt P64 (färg: 10 30 mg Pt/l, totp: 4 14 µg/l). Väri/ Färg (komparaattori) mg Pt/l 160 P52 P54 P62 P64 P67 140 120 100 80 60 40 20 0 Figur 12. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2015.

4.5. 19.-21.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 17.-19.8. 3.9. 16.9. 5.-7.10. 4.5. 19.-21.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 17.-19.8. 3.9. 16.9. 5.-7.10. 15 kok - P/ tot - P µg/l 70 P52 P54 P62 P64 P67 60 50 40 30 20 10 0 Figur 13. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2015. Muddringsarbetena, som påbörjades redan under vinterns provtagning i mars och fortsatte hela sommaren fram till slutet av augusti (kap 7), har även en inverkan på resultaten sommaren 2015. Mängden muddermassor var större än tidigare år och det påverkade också vattenkvaliteten. Vid intensivpunkterna P52 och P54 kunde man observera inverkan från muddringen ända fram till början av maj som förhöjda värden av grumlighet och färg. Vid punkt P52 ökade halterna återigen i september, då man utförde muddringen vid cementkajen. De förhöjda kvävehalterna i ytvattnet berodde förmodligen på andra faktorer än muddringen (figur 14). I oktober kunde man observera en inverkan från avtappningarna från Larsmosjön dagarna innan provtagningen vid punkt P54 som förhöjda värden av färg, grumlighet och näringsämnen (figurer 10 14). kok - N/ tot - N µg/l 1400 P52 P54 P62 P64 P67 1200 1000 800 600 400 200 0 Figur 14. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2015.

4.5. 19.-21.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 17.-19.8. 3.9. 16.9. 5.-7.10. 16 Den maximala halten av klorofyll (17,4 µg/l) uppmättes i börja av september vid punkt P67 (figur 15). Klorofyllhalterna var då även som högst vid punkt P54 (12,0 µg/l). Vid de yttersta punkterna (P62, P64) förblev klorofyllhalterna låga hela sommaren och var som högst i början av juni, då endast 4,2 6,2 µg/l. Fosforhalterna varierade från den inre punkten (P54) 61 µg/l (början av augusti) till den yttre punkten (P64) 4 µg/l (maj) och kvävehalterna på motsvarande punkter från 1 000 µg/l (början av augusti) till 250 µg/l (början av september). I början av maj uppmättes även en halt på 1 000 µg/l vid punkt P67 (figurer 13 och 14). a - klorofylli/ a - klorofyll µg/l 20 P52 P54 P62 P64 P67 15 10 5 0 Figur 15. Halterna av a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 2015. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2015 presenteras i figur 16. I eutrofieringsklassificeringen har man använt klorofyllmedelvärdena från hela perioden med öppet vatten (tabell 4, Aaltonen & Vertanen 1986), då man i den ekologiska klassificeringen (kap 4.5) använder klorofyllmedelvärdena från juliaugusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 2012). Mätresultaten över a-klorofyllhalterna under perioden med öppet vatten presenteras i bilaga 5. Tabell 4. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Vertanen 1986). Klass Ytterst eutrof Mycket eutrof Eutrof Måttligt eutrofierad Påväg att eutrofieras Karg a-klo µg/l > 100 µg/l 30 100 µg/l 10 30 µg/l 5 10 µg/l 2 5 µg/l < 2 µg/l På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i tre eutrofieringsklasser: karg, på väg att eutrofieras, måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena överallt lägre år 2015. Området som klassats som lindrigt eutroft sträckte sig från kusten ända ut till linjen Ådö-Hälsingön på så vis, att punkt P62 föll inom klassen påväg att eutrofieras. Punkterna P64, P65 och P71 föll även inom klassen påväg att eutrofieras. De yttersta punkterna P73 och P75 klassades som karga.

17 Sommaren 2015 Luokitus a-klorofyllin perusteella Klassificering på basen av a-klorofyll Figur 16. Eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena för a-klorofyll under hela sommaren (majoktober) 2015. De beräknade medelvärdena från intensivuppföljningen och kontrollen för muddringen vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 11). Vid de övriga punkterna n=3. Bakgrundskartan är riktgivande. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016) 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2015 Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden 5.8. 19.8.2015. Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Påväxtprov av perifyton ger nödvändig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskriver bättre värmebelastningens inverkan än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man lättare särskilja värmebelastningens influensområde ganska tydligt, men provet är svårt att upprepa, varför provytornas resultat kan endast tillförlitligt jämföras sinsemellan från en påväxtperiod. Resultaten är redogjorda för i figur 17. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. På basen av perifytonundersökningen var algpåväxten vid Alholmens Krafts utsläppsområde för kylvattnet (AK) till och med över 20-gånger större än a-klorofyllhalterna på jämförelseområdena. Även halten av fast substans var flerfaldigt högre. Även vid hamnområdet (Sat) och utanför UPM:s utsläppskanal (UPM) var algproduktionen riklig. Vid influensområdet för stadens avloppsvatten (Kaup) var algpåväxten inte lika intensiv som vid hamnens och industrins områden, men skillnaden till jämförelseområdena (Ådö, Mässkär, Pörkenäs) var ändå betydlig. Vid jämförelseområdena varierade klorofyllhalterna mellan 100 400 µg/m 2 och halten av fast substans mellan 220 790 mg/m 2 (figur 17).

18 a-klo µg/m 2 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 Perifyton Klorofylli-a Kiintoaine Ka mg/m 2 7000 6000 5000 4000 8 000 3000 6 000 4 000 2 000 2000 1000 0 AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs 0 Figur 17. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren 2015. 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten 2000 2015 Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och a-klorofyll) under perioden 2000 2015 vid intensivuppföljningspunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 har åskådliggjorts i figurerna 18 22. Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. Issituationen vid kusten försvårar tillträdet till de yttre punkterna, och på grund av det är resultaten från punkt P75 kompenserade med resultaten från punkt P77 vintrarna 2000, 2001, 2005 och 2007, vintern 2009 med resultaten från punkt P78, och slutligen vintern 2010 med resultaten från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 mitt bland packisen och provet togs cirka 3 kilometer söder om punkt P75. Resultaten från punkt P75 har åren 2012-2014 ersatts med resultaten från punkt P71. Provpunkt P71 motsvarar dock inte punkt P75 bra, eftersom sjö-/avloppsvattnet har en inverkan under vintern, vilket kan observeras i färgvärdena och näringshalterna. År 2015 försvann isen i tid, varför vinterprovtagningen från punkt P75 utfördes på öppet vatten och då kunde inte en inverkan från sjö- /avloppsvattnen längre observeras. År 2015 var färgvärdena och näringshalterna höga jämfört med nivån under 2000-talet. Särskilt vinterns men även näringshalterna under perioden med öppet vatten hade en ökande trend på avlopps- och sjövattnens influensområden. Å andra sidan kunde man år 2015 observera en sjunkande trend i klorofyllhalterna. Syrehalterna har under hela 2000-talet förblivit på en ganska god nivå och i regel är de årliga variationerna inte så stora. SYRE Under 2000-talet har syresituationen stabiliserats på hela området på så vis, att ytvattnets syrenivå är åtminstone nöjaktig men för det mesta god. Vintern 2015 varierade syrets mättnadsgrad i ytvattnen mellan 68 79 % från Kackursfjärden till utanför Hästgrundet (P54, P55, P66, P67 och P79). Vid de övriga provpunkterna var syremättnadsgraden över 80 % (82 99 %) (figur 18).

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 19 kyll/mätt % 110 Happi/ Syre 2000-2015 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 18. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden 2000 2015. FÄRG Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Under 2000-talet har man under flera vintrar varit tvungen att ersätta P75 med resultat från provtagningspunkter nära intill. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2009 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen, när återigen ytvattnet vintern 2010 var ljusare, alltså ett mindre färgvärde, på grund av de färre avtappningarna. Vintern 2015 var färgvärdena på nästan alla punkter högre än år 2014 på grund av de rikliga avtappningarna (figur 19). Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på andra ställen (2015: 30 140 mg Pt/l). Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) var färgvärdena låga (8 30 mg Pt/l) och variationerna små. Avtappningarna under år 2015 kunde, med undantag för de yttersta punkterna, observeras klart vid alla punkter i färgvärdena under perioden med öppet vatten och inverkan var större än föregående år (figur 19).

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 20 mg Pt/l 210 Väri/ Färg 2000-2015 Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 P75 180 150 120 90 60 30 0 Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l 210 P52 P54 P62 P64 P67 P75 180 150 120 90 60 30 0 Figur 19. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under vintern och perioden med öppet vatten 2000 2015. FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Sedan år 2012 har halterna haft en lindrigt ökande trend. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P75/ersatt punkt) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 2008 och 2009 till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen (P62, P64 och P71). Vintern 2010 var fosforhalterna återigen tillbaka på en normal nivå på grund av färre avtappningar. År 2011 var fosforhalterna en aning högre, men jämnades ut år 2012, varefter halterna har haft en ökande trend i närheten av utsläppspunkterna vid provpunkter P52, P54

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 21 och P67. Vinterns fosforhalter år 2015 var en aning högre än föregående år förutom på punkterna P54 och P75 (figur 20). Variationerna i fosforhalterna är under perioden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska stabila på de yttersta punkterna under hela 2000-talet, men i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) har man kunnat observera en svagt ökande trend under de senaste åren. Fosforhalterna sjunker till under 10 µg/l då man rör sig längre ut till havs vid punkterna P64 och P75 (figur 20). Fosfori/ Fosfor 2000-2015 µg/l 100 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m µg/l 100 P52 P54 P62 P64 P67 P75 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur 20. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000 2015.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 22 KVÄVE Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområden och de lägsta motsvarande längst ut i havsområdet. Vintern 2015 var kvävehalten på alla punkter betydligt högre än föregående år. Halterna var till och med på vissa punkter dubbelt så höga som föregående år (figur 21). Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär 600 800 µgn/l och sjunker till ungefär 300 µgn/l då man rör sig längre ut till havs. Kvävehalterna var på de inre punkterna på den normala nivå som rådde under 2000-talet, men vid yttersta punkterna har man kunnat observera en sjunkande trend sedan början av 2000-talet. Jämfört med föregående år var halterna högre på alla punkter (figur 21). µg/l 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Typpi/ Kväve 2000-2015 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 0 Avovesi/ Öppet vatten 1 m µg/l 1000 P52 P54 P62 P64 P67 P75 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Figur 21. Variationerna i medelvärdet för kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren 2000 2015.

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 23 KLOROFYLL På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, har skillnaderna mellan områdena nära kusten och områdena längre ut till havs ökat under 2000-talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna på dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har haft en sjunkande trend under 2000-talet, dock ökade den genomsnittliga halten vid punkt P62 år 2014 till över 5 µg/l och värdena vid punkt P52 varierar från år till år. Vid punkterna närmast kusten P54 och P67 har klorofyllhalterna varit mycket höga de två senaste somrarna, då dammluckorna i regel varit stängda. År 2015 återgick halterna till en normal nivå. Under sommaren avtappades det mycket sjövatten och dammluckorna vid Gertruds och Storströmmens fiskled var öppna hela sommaren. Klorofyllhalterna vid punkt P75 varierar i närheten av bakgrundsnivån (figur 22). µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll 2000-2015 Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 20 15 10 5 0 Figur 22. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren 2000 2015 (intensivuppföljningens resultat, n = 11-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 2015 har man utfört för varje observationspunkt en parametervis granskning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012). I den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning (13.7 3.9) som mått för växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används de totala näringshalterna från sommaren samt siktdjupet. Observationspunkterna klassificeras på basen av dessa parametrar med hjälp av miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser in i klasserna utmärkt dålig (se tabell 5). De tidigare nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 2015 presenteras i tabell 6 samt på kartan i figur 23. Materialet från perioden 2011 2015 har bearbetats på motsvarande sätt och presenteras i tabell 7 samt på kartan i figur 23. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012). BBI-indexen som beräknats från bottenfaunaresultaten för varje observationspunkt placerades i klasserna utmärkt dålig (Nyman 2016, tabell 10).

24 Vattenkvaliteten år 2015 baserats på den ekologiska klassificeringens parametrar och jämförelseperioden 2011 2015 År 2015 I tabell 6 presenteras vattenkvaliteten på observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad, som estimerats på basen av resultaten från den ekologiska klassificeringens parametrar och klassgränser år 2015. Alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerades på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2015 i klasserna försvarlig eller på gränsen mellan försvarlig och dålig. Vattenkvaliteten var försvarlig på punkterna P53, P61 och P66. De övriga punkterna inom det inre kustområdet (Ps), inklusive Larsmo skärgård, låg på gränsen mellan försvarlig och dålig. Punkterna inom det yttre kustområdet (Pu) hade år 2015 en vattenkvalitet i klasserna utmärkt, god eller nöjaktig. Punkt P62 fanns i klassen nöjaktig. Punkterna P64, P65 och P71 hörde till klassen god och de yttersta punkterna (P73 och P75) hörde till klassen utmärkt. Eftersom man innan år 2012 har använt sig av vinterns resultat för totala näringsämnen (1m och 5m medeltal) och klassgränserna för siktdjupet och a-klorofyll har uppdaterats, kan man inte direkt jämföra klasserna med de klassificeringsresultat som erhållits i tidigare årssammandrag med senare klassificeringsresultat. I denna rapport är materialet från åren 2011 och 2012 för perioden 2011 2015 uppdaterade enligt de nya klassificeringskriterierna (tabell 5, Aroviita m.fl. 2012) och presenteras i tabellerna 6 7 samt i bilaga 13. Tabell 5. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), siktdjupet (SD) och a-klorofyll (a-klo) (Aroviita m.fl. 2012). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde. JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER Parameter FÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot-P Pu 7,5 alle 9 9 11 11 15 15 20 yli 20 Tot-P Ps 9,0 alle 11 11 14 14 18 18 27 yli 27 Tot-N Pu 225 alle 270 270 315 315 350 350 400 yli 400 Tot-N Ps 260 alle 305 305 340 340 370 370 420 yli 420 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1,0 1,7 alle 1,0 a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2,0 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 Tabell 6. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 2015 samt vattenkvalitetens klass för perioden 2011 2015 (Aroviita m.fl. 2012).

Jämförelseperioden 2011 2015 25 I tabellerna 6 och 7 samt på kartbottnet i figur 23 presenteras placeringen av observationspunkterna från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad i klasserna utmärkt dålig i den ekologiska klassificeringen. Observationspunkterna är klassificerade på basen av vattenkvalitetsmaterialet från perioden 2011 2015. Det yttre kustområdets (Pu) yttersta provpunkter P73 och P75 låg på gränsen mellan utmärkt och god. Punkterna P64, P65 och P71 placerades i klassen god och provpunkt P62 i klassen nöjaktig. Det inre kustområdets (Ps) provpunkter P53, P61, P66, P78 och P79 placerades i klassen försvarlig. Provpunkterna P51, P52, P54 och P67 låg på gränsen mellan försvarlig och dålig. Provpunkt P55 hörde till klassen dålig. Vattenkvaliteten i den inre skärgården åren 2012 2015 har varit sämre än under åren 2010 2011. Näringsämnes- och klorofyllhalterna har varit högre och siktdjupet ställvis sämre. Försämringen i vattenkvaliteten kan bero på muddringarna, men även de i genomsnitt exceptionella väderleksförhållandena har kunnat öka spridningen av avlopps- och sjövattnet. Särskilt de rikliga avtappningarna från Larsmosjön år 2015 har inverkat på försämringen av det inre kustområdets vattenkvalitet, vilket kan observeras som en minskning i siktdjupet och förhöjda näringshalter. Vattenformationens verkliga klassificering görs för varje enskild vattenformation i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. Som stöd för vattenvårdens plan färdigställdes år 2013 den preliminära helhetsutvärderingen för ekologisk status i vilken vattenformationerna havsområdet utanför Jakobstad och Kallan placerades i klassen nöjaktig ekologisk status (Westberg & Lax 2015, utkast). Vattenformationen Larsmo skärgård och Nykarleby yttre hade en god status. Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren 2006 2012 med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna. Figur 23. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2015 och perioden 2011 2015. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016)

26 Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren 2011-2015 samt vattenkvalitetens klass för perioden 2011 2015. (Aroviita m.fl. 2012). 5 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2015 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2016, bilaga 7). Antalet fiskare på området år 2015 var 584 personer. Av dessa var 52 yrkes- eller binäringsfiskare (Keränen 2016b). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 25, i Eugmo 20, i Vestersundsby 5 och i Pörkenäs 2. Det var fler fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var mindre än året tidigare. Som fångstredskap användes främst nät, av vilka de med 35 45 mm hålstorlek var det mest populära. Dessutom fiskades det med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar, lak- och sikkrokar, strömmings-/siklöjeskötar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2015 användes betydligt fler nät, kastspön och katsar än föregående år. Ryssjor och sikfällor användes i ungefär samma utsträckning som föregående år men betydligt färre lakkrokar och gäddsaxar. Ingen statistik gjordes år 2015 över drivnät, långrävar, ljuster, not och metspön (tabell 8). Inom Jakobstads havsområde fortsatte yrkesfiskare år 2015 i vårdfiskeprojektet. Förutom i Larsmo påbörjades vårdfiske år 2014 även i Eugmo och vårdfisket fortsatte år 2015. Vårdfisket förverkligades med ryssjor, som man exceptionellt hade lov till att fånga med även under sommaren. Den vanligaste fångstarten år 2015 var liksom tidigare år braxen, vars andel av totalfångsten var cirka 106 000 kg, vilket är en aning mindre än föregående år (figur 24, tabell 9). De näst vanligaste fångstarterna var strömming och sik. Man fångade även rikligt med lax, mört och gädda. Med undantag för sik, lax, strömming, lake och id förblev de artspecifika fångsterna på samma nivå som föregående år eller mindre. Strömmingsfångsten ökade mest (30 %) jämfört med föregående år. Laxfångsten ökade med 19 %, sikfångsten med 14 %, idfångsten med 11 % och fångsten av lake med 9 %. Jämfört med föregående år minskade strömmingsfångsten mest och var nästan 90 % mindre än föregående år (inberäknad i kategorin övriga i tabell 9). Fångsterna av mört och braxen minskade med 16 17 % och fångsterna av gädda, abborre och öring med 12 13 %. Den totala fångsten år 2015 var cirka 203 000 kg alltså en aning mindre än föregående år. Vårdfiskets andel av den totala fångstmängden (58 %) var anmärkningsvärd liksom under åren 2012 2014. Andelen av de arter som fiskades inom vårdfisket (braxen, mört, id och nors) minskade dock en aning på grund av tillväxten i strömmningsfångsten. Tabell 8. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004 2015. (Wistbacka 2016)

27 Pyydykset/ Redskap 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 verkko/nät 2159 2131 2583 2753 2262 1968 1731 1239 1884 1382 > 1395 2083 Strömming/siklöje.skötar 18 madekoukut/lakkrokar 10 rysät/ryssjor 161 118 81 105 125 71 73 72 68 102 > 64 55 siikaloukku/sikfällor 22 31 39 35 27 24 21 25 34 38 19* 21 koukut & sakset/ 288 322 197 313 75 43 54 105 152 112 191 krokar & sax 20 ajoverkko/flytnät 0 0 3 3 0 0 50 10 0 ej ej ej med. med. med. nuotta/not 0 0 0 0 0 0 0 ej ej ej ej ej med. med. med. med. med. pitkäsiima/långrävar 1 0 0 0 0 1 1 1 0 0 ej ej med. med. heittovapa/kastspön 44 45 109 135 > 72 67 73 38 255 130 > 60 200 onki/mätspö >100 >100 > 15 0 ej ej ej ej ej ej med. med. med. med. med. med. katiska/katsar 45 90 79 89 52 63 45 26 20 85 > 30 87 atrain/ljuster 5 0 0 0 ej ej ej med. med. med. Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2004 2015 (Wistbacka 2016). Mört och id ingår i gruppen övriga fram till år 2005. Saalis/ Fångst 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 siika/sik 20 823 17 002 18 033 15 198 10 281 9 533 14 543 15 268 18 407 20 119 20 029 22 918 lohi/lax 7 867 9 926 7 949 5 841 4 128 5 458 4 981 7 451 10 736 5 256 7 273 8 662 taimen/öring 795 1 113 1 973 2 011 1 037 1 338 1 084 1 573 3 140 1 562 1 368 1 209 silakka/strömm. 10 702 26 621 10 776 22 529 704 869 1 582 1 826 2 656 2 350 27 751 36 086 made/lake 3 725 4 499 4 712 5 780 3 430 4 724 5 134 4 686 7 431 6 622 4 015 4 360 ahven/abborre 5 631 4 690 3 988 3 588 2 991 4 497 4 278 4 610 4 955 5 013 4 804 4 231 hauki/gädda 7 786 6 972 6 078 7 110 4 187 6 703 8 168 9 264 10 010 8 306 7 785 6 773 lahna/braxen 10 728 7 310 12 243 13 620 8 104 13 298 15 899 36 989 78 253 101 822 126 289 106 137 kuha/gös 414 800 1 334 4 480 913 1 339 2 060 1 953 1 121 1 136 1 212 1 213 särki/mört 2 023 2 520 1 507 4 174 3 609 4 789 8 091 8 809 8 382 6 969 säynävä/id 1 967 1 852 1 291 1 878 2 968 2 782 3 654 3 273 3 666 4 084 muut/övrigt 4 722 3 994 1 687 5 490 4 192 4 446 1 297 1 686 1 741 1 424 2 877 575 Yhteensä/ Totalt 73 193 82 927 72 763 90 019 42 765 58 257 65 603 92 877 150 195 165 692 215 451 203 217

28 kg/v 225 000 Kalasaalis / Fiskfångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren 2005 2015 (Wistbacka 2006 2016). I gruppen övriga inkluderas fångsterna av siklöja, mört, nors och id. 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under år 2015 6.1 Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstad- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är s.k. EUstränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagningarna vid EUstränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Jakobstads social- och hälsovårdsverket utfört finns i bilaga 8. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2015 observerades inga alger i Ådö fiskehamn (bilaga 9). 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2015 (Nyman 2016) Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presenteras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (2016) rapporterade resultat. År 2015 utfördes den omfattande bottenfaunaundersökningen, som görs på 17 provpunkter (figur 25).

29 Figur 25. Provpunkter för den omfattande bottenfaunaundersökningen i havsområdet utanför Jakobstad år 2015. 6.2.1 Metoder Proven togs 29.9 8.10. Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS 5076. Proven togs med en Ekmanhämtare (areal 246 m 2 ) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s såll förvarades i 70 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för musselkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras beräknade volym. Snäckor vägdes med skal. 6.2.2 Artsammansättning, individtäthet och biomassa Det påträffades sammanlagt 39 bottenarter eller grupper på observationspunkterna år 2015. Den stationsvisa variationen var 6 21 arter/grupper. Nästan på alla områden påträffades år 2015 fåbortsmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten. Limnodrilus hoffmeisteri förekom på slambotten i den inre skärgården. Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 2012 förekom endast på provpunkt 62. Arten är en ny art i Östersjön, men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 2011). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla punkter, förutom i de grunda inre vikarna och i närheten av Larsmosjöns utsläppsplatser. Som mest påträffades de på punkterna 12, 52, 53, 64 och 65. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 2009, fanns fortfarande på provpunkterna 62, 64 och 65. Havsborstmasken lever i Bottenviken på gränsen till dess toleransnivå på grund av den låga salthalten. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av undergruppen Tanypodinae inom Procladius-släktet. År 2015 liksom föregående år var de ganska få i antal jäm-

30 fört med tidigare år. De till storleken stora Chironomus-larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades i ett ganska stort antal på punkterna 51, 71 och 79. Största delen av de övriga fjädermygglarvarterna indikerar inte eutrofiering. Flest fjädermygglarver påträffades vid provpunkt 11. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar ett frisk botten (Vuori m.fl. 2009) förekommer på alla övriga punkter förutom punkterna 12, 64 och 65, där bottenkvaliteten består av ganska hård siltig slambotten. Vitmärlan (Monoporeia affinis) har minskat i havsområdet utanför Jakobstad och år 2015 påträffades ett fåtal individer på provpunkterna 12 och 64 i den yttre skärgården. Skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år 2015. Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan 724 12 992 ind./m 2 och biomassan varierade mellan 0,9 46,4 g/m 2 (figur 26, bilaga 10). Det totala individantalet och biomassan var klart störst på provpunkt 51. Individantalet var även rikligt vid provpunkterna 71 och 11 och biomassan på punkterna 71, 79 och 12. Vid provpunkterna 51 och 71 bestod individantalet mest av fåborstmaskar och det fanns även rikligt med musselkräftor och Chironomus-fjädermygglaver. Biomassan bestod främst av Chironomus-larver. Vid punkt 11 fanns det likväl rikligt med fåborstmaskar och Chironomus-larver, men en betydande mängd även av Tarytarsinifjädermygglarver men å andra sidan fanns det betydligt mindre av musselkräftor än vid de andra punkterna. Den rikliga biomassan vid provpunkt 12 beror på den rikliga förekomsten av amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) och biomassan vid punkt 79 på mängden Chironomus-larverna. Det lägsta individantalet observerades vid punkterna 64 och 65 och den minsta biomassan vid provpunkt 62. Jämförelsen med resultaten från tidigare år är delvis svårt, då de flesta provpunkter har senast varit med i bottenfaunaundersökningen år 2010 och då beaktade man inte musselkräftorna i resultaten. Jämfört med år 2010 kan man år 2015 se en betydlig tillväxt i individantalet av fåborstmaskar och Chironomus-larver i biomassan vid punkt P51. Vid punkt P52 hade mängden havsborstmask (Marenzelleria) ökat. Dessa förändringar indikerar på eutrofiering, men musselkräftans närvaro indikerar att ytsedimenten inte är syrefria. Vid provpunkterna 55, 61, 66 och 67 var antalet fåborstmaskar betydligt fler än år 2010. Vid punkterna 61 och 66 var antalet fjädermygglarver å sin sida betydligt färre och orsaken till förändringen är oklar. Larsmosjöns mörka vatten begränsar förmodligen växtligheten på bottnen och fjädermygglarver förekommer inte rikligt på grunda botten. Vid provpunkt 11 förekom både år 2010 och år 2015 en bottenfauna som är typisk för grunt vatten och antalet fåborstmaskar hade ökat en aning. Provpunkt 79 faller inom Larsmosjöns influensområde och bottenfaunans individantal och biomassa har varierat kraftigt. De till storleken stora Chironomus-larverna hade på punkt 79 en avsevärd andel i både individantalet och i biomassan. År 2015 observerades även flera musselkräftor än år 2010. Provpunkt 63 ligger i en djuphåla i den yttre skärgården, i närheten av farleden och år 2015 fanns där anmärkningsvärt mycket musselkräftor, fast bottenfaunan för övrigt var på samma nivå som år 2010 innan man påbörjade farledsmuddringen. Individantalet vid provpunkterna 64 och 65 var ganska små jämfört med de övriga punkterna och inga stora förändringar från tidigare år kunde observeras (punkt 65 ingår i den årliga jämförelsen). Provpunkt 12 ligger på 40 m djup i den yttre skärgården, där det inte finns sedimentbotten. Jämfört med år 2010 fanns det flerfaldigt mera fåborstmaskar år 2015 både som individer och som biomassa. Deponeringsområdet för muddermassorna från Jakobstads hamn och farled ligger cirka 7 km sydväst om provpunkten och på bottensedimenten observerades ingen ansamling av slam, vilket man skulle anta ha en koppling till deponeringen av muddermassorna.

31 Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m2) och biomassa (g/m2) i havsområdet utanför Jakobstad år 2015. (Nyman 2016) Provpunkterna 53 och 71 som ingår i den årliga provtagningen har funnits med i bottenfaunaundersökningen sedan år 2012. I närheten av punkt 53 har man utfört muddringar åren 2012 2015. Jämfört med föregående år fanns det mindre havsborstmaskar år 2015, men situationen är ostabil på grund av muddringarna. Vid provpunkt 54 har det lager av lera som ansamlats i samband med muddringen av hamnen år 2012 redan sjunkit ner en aning i ytsedimenten och bottenfaunan var år 2015 på samma nivå som år 2014, då bottenfaunan börjat återhämta sig från muddringen. Provpunkt 78 ligger inom Larsmosjöns influensområde och bottenfaunan har där förblivit på en ganska stabil nivå. Provpunkt 62 ligger i en djuphölja i farleden i den yttre skärgården, där muddringsarbeten utfördes år 2015. Även om man inte under provtagningstillfället kunde observera ett nytt tydligt sedimentskikt från muddringen, hade fåborstmaskarna minskat och detta kan möjligtvis tillsammans med övriga variationer bero på muddringen och de lerpartiklar som sprids från den till sedimentbottnen. Bottenfaunans totala individantal har förblivit på en ganska stabil nivå, men dess sammansättning och särskilt mängden havsborstmaskar har varierat. Vid provpunkt 71 i den yttre skärgården fanns det en aning mindre av både Chironomus-larver och av fåborstmaskar än tidigare år. 6.2.3 Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Den år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen för BBI- och ELS-indexen som användes i vattenförvaltningsplaneringen (Perus & Österberg 2012) visade att kvalitetsindexen för år 2015 låg på samma nivå som föregående år. Jämfört med år 2010, då den senaste omfattande bottenfaunaundersökningen utfördes, har kvalitetsklassen förbättrats i gamla hamnvikens område (51 och 52), Kackursfjärden (79), på norra (11) och östra (66) sidan om Hälsingön samt på den västra sidan om Ådön (63 och 71). Förbättringen i indexet vid provpunkterna nära

32 Hälsingön beror delvis på att fjädermygglarverna har minskat. I närheten av utsläppsplatserna (53, 55 och 61) samt utanför Larsmo (67) har kvalitetsklassen försämrats (tabell 10). Läget vid provpunkt 53 är ostabilt på grund av muddringen av farleden och punktens indexvärde sjönk år 2015 från nivån god till nöjaktig. Tabell 10. Punktvisa BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren 2008-2015. E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta 0,24 0,69 11 V H 0,47 0,60 51 T H 0,42 0,68 52 T H 0,71 0,76 0,76 0,61 0,53 53 H H H H T 0,60 0,52 0,48 0,95 0,58 1,03 0,48 0,40 54 H T T H E T T 0,82 0,40 55 H T 0,60 0,48 61 H T 0,19 0,73 66 V H 0,81 0,39 67 H T 0,74 1,02 79 H E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,90 0,89 0,92 78 E H H H H H H H Vesimuodostuma Kallan 1,37 0,37 12 E T 0,77 0,72 0,67 1,51 0,98 1,04 1,35 1,47 62 H H H E E E E E 0,68 1,28 63 H E 1,67 1,14 64 E E 1,37 1,44 1,09 1,68 0,81 0,70 1,12 0,91 65 E E E E H H E H 0,73 1,09 1,09 1,09 0,95 71 H E E E E Enligt beräkningsmodellens resultat, baserat på bottenfaunamaterialet för åren 2008 2015, klassas vattenformationen utanför Jakobstad och Larsmo skärgård som god (tabell 11). Klassificeringen för Larsmo skärgård baserar sig på resultaten från endast provpunkt 78. Vattenformationen Kallan klassades som god på basen av provpunkterna grundare än 10 meters djup och som utmärkt vid provpunkterna på över 10 meters djup. På basen av kontrollresultaten från den omfattande bottenfaunaundersökningen år 2015 och resultaten från tidigare år, finns det inga indikationer på att det skulle ha skett omfattande förändringar i havsområdet utanför Jakobstad. Vid tolkningen av resultaten skall man beakta, att kvalitetsindexet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar, till exempel har man åt alla fåborstmaskar och fjädermyggor angett

33 tyngdpunkten dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten i bedömningen av arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenformationerna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. Tabell 11. BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet för varje vattenformation åren 2008 2015. Värdena för år 2010 och 2015 baserar sig på den omfattande bottenfaunaundersökningens resultat, som hade ett mera omfattande nätverk av provpunkter. E = utmärkt, H = god, T = nöjaktig. Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta Vuosittain 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Koko jakso Luokitteluarvo H T T H H H T T H 20 fraktiili 0,60 0,52 0,47 0,95 0,58 0,76 0,48 0,54 0,57 Mediaani 0,60 0,52 0,52 0,95 0,67 0,89 0,55 0,59 0,61 Havantojen lkm 1 1 11 1 2 2 2 10 31 Vesimuodostuma Luodon saaristo Vuosittain 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Koko jakso Luokitteluarvo E H H H H H H H H 20 fraktiili 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,9 0,89 0,92 0,89 Mediaani 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,9 0,89 0,92 0,91 Havantojen lkm 1 1 1 1 1 1 1 1 8 Vesimuodostuma Kallan >10 m Vuosittain 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Koko jakso Luokitteluarvo H H H E H H E H E 20 fraktiili 0,77 0,72 0,77 1,51 0,81 0,70 1,12 0,89 0,98 Mediaani 1,07 1,08 0,93 1,6 0,89 0,87 1,24 1,03 1,05 Havantojen lkm 2 2 7 2 2 2 2 5 24 Vesimuodostuma Kallan 0-10m Vuosittain 2010 2012 2013 2014 2015 Koko jakso Luokitteluarvo T E E E E H 20 fraktiili 0,42 1,09 1,09 1,09 0,95 0,81 Mediaani 0,57 1,09 1,09 1,09 0,95 0,90 Havantojen lkm 2 1 1 1 1 6 6.3 Temperaturkarteringar På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 2015 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 2016a). Karteringsresultaten från år 2015 jämfördes med temperaturer från de samma observationsplatserna provtagna innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 1990 2001). Under observationstillfället i mars 2015 var största delen av kontrollområdet öppet vatten och de maximala vattentemperaturerna mellan 0,5 4,5 grader. Det varmaste vattnet fanns utanför utsläppsplatsen. Alholmens Kraft hade långa produktionsstopp i mars, så den största delen av värmebelastningen kom från UPM- Kymmenes fabrik. På basen av vattentemperaturerna sträckte sig det varma vattnets influenszon ca två kilo-

34 meter från utsläppskanalen i nordlig riktning ut mot Risöhäll. Inverkan från det varma vattnet sträckte sig från ytan ner till bottnen vid utsläppskanalens mynning, men längre ut var inverkan endast i ytan. Larsmosjöns inverkan av sötvatten kunde observeras vid utsläppskanalen och därifrån norrut ända ut till Hälsingö och Kackursfjärden. I maj 2015 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 6,8 11,5 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj kunde man observera en temperaturskiktning och kylvattnens inverkan var lindriga och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmosjöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och Hästgrundet. I augusti 2015 var vattnets temperatur i regel på samma nivå som medeltalet åren 1990 2001 och ställvis 1 3 grader varmare. Observationsområdets maximala temperaturer varierade mellan 17,8 22,2 C. Kylvattnens influenszon sträckte sig i ytvattnet cirka en kilometer i riktning mot Risöhäll, men i det bottennära vattnet förblev influensområdet utanför utsläppskanalen. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Hästgrundets dammluckor var i regel stängda, därför kunde man nästan inte observera en inverkan från sötvattnet med undantag för Kackursfjärden dit Larsmosjöns sötvatten kom via Gertruds dammluckor. I oktober 2015 var vattnets temperatur på observationsområdet i regel cirka 1 3 grader varmare. Endast vid punkterna P52 och P54 var temperaturerna en eller ett par grader kallare än medeltalen åren 1990 2001. Observationspunkternas maximala temperaturer varierade mellan 4,6 12,0 C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna avgränsade sig kylvattnets influenszon till ytvattnet på ett cirka 0,5 km 2 stort område utanför utsläppskanalen och ingen inverkan förekom i de djupare vattenskikten. Under observationstillfället i oktober var Larsmosjöns dammluckor stängda och vattnet bestod av salt brackvatten. 6.4 Mässkärs naturstation Avloppsreningsverk Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar runt 250 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillståndet (30.10.2012 LSSAVI/508/04.08/2010) mellan 0,14-1 kgp/år. De nya tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 2013. Tillståndsgränsen för fast substans är 90 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD 7ATU ) 90 % och 30 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (COD Cr ) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l. Enligt det nya miljötillståndet tas vattenprov i framtiden två gånger per år (juni och augusti) och vattendragskontrollen kan avslutas. År 2015 togs avloppsvattenproven i maj och november. Reningsverket uppfyllde tillståndskraven i maj (Fast substans: 99,9 % och 1,0 mg/l, BOD 7ATU : 99,6 % och 1,3 mg/l, tot-p: 0,46 mg/l). Även på basen av resultaten från november uppfyllde reningsverket tillståndskraven (Fast substans: 100 % och 2,5 mg/l, BOD 7ATU : 99,5 % och 9 mg/l, COD Cr : 99,4 % och 37 mg/l, tot-p: 0,23 mg/l). Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 2015 togs i samband med samkontrollen (19.3. och 19.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). I mars varierade vattnets färgvärden mellan 45 50 mgpt/l och kvävehalten var hög jämfört med föregående år (tot-n: 930 980 µg/l) och låg således mellan halterna (P62: 550 1 100 µg/l, P64: 290 410 µg/l) vid de närmaste fasta punkterna (P62, P64). Syresituationen var god (95 98 %) och i vattnet förekom inga bakterier (<1 cfu/100 ml). I augusti var vattnet klart (ca. 0,7 FNU) och nästan färglöst (25 mg Pt/l). Näringshalterna låg på en nivå som är typisk för området (tot-n: 250 330 µg/l, tot-p: 7 9 µg/l). Även den hygieniska situationen var bra och inga hygienindikatorbakterier förekom. 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs och Merilä lägergårdar har ett gemensamt avloppsreningsverk vid Pörkenäs lägergård och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy KWH-Pipe Ab:s

35 70-minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (2006 2011) renades avloppsvattnet i ett UPO-Metoxy minireningsverk. Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra avloppsvattnens bruks- och utsläppskontroll på så vis, att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 2015 har rapporterats separat (Nurttila 2016). År 2015 behandlas 1 470 m 3 avloppsvatten i anläggningen. Enligt det nya kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, 4.5.2015) skulle lägerområdets minireningsverk kontrolleras fyra gånger år 2015, för att utreda orsakerna till funktionsstörningarna som förekom åren 2013 och 2014. Kontrollen skulle utföras i maj, juni, juli och augusti men julis provtagning flyttades till början av augusti varför provtagningsgångerna var 12.5., 24.6., 3.8. och 11.8.2015. Den belastning som kom till reningsverket var betydligt större än föregående år, vilket främst torde bero på skillnaden i provtagningsintervallerna då lägerområdets besökarantal eller verksamhet inte varierat från föregående år. Belastningen av BOD, COD och fast substans var cirka fyra gånger större än föregående år. Den anmärkningsvärt höga BOD-halten (2 000 mg/l) som uppmättes i juni ökade den organiska belastning och orsaken till den höga halten är inte klar. Belastningen av totalfosfor ökade med 73 % och belastningen av totalkväve med 41 % från föregående år. Reningsverkets reningseffekt var dock år 2015 betydligt bättre än under åren 2013 2014. Reningseffekten av totalfosfor var cirka 96 %, för totalkväve 66 %, ammoniumkväve 70 %, BOD och COD 99 % och för fast substans 98,3 %. Reningskraven uppnåddes med undantag för fosforns resthalt (1,2 mg/l, tillståndskrav 1,0 mg/l). I vattendragskontrollen kunde man inte se en inverkan från avloppsreningsverket. Vattnet hade en god kvalitet, syrehalten var i hög i hela vattenstapeln (8,7 10,0 mg/l), halten av totalfosfor (<3 µg/l) låg på den karga/lindrigt eutrofa nivån och halten av a-klorofyll låg på den karga nivån. Även värdena för grumlighet var låga och den hygieniska kvaliteten var god på alla provpunkter (Nurttila 2016). 7 Sammandrag av kontrollen för hamnområdets och farledens muddrings- och deponeringsarbete år 2015 7.1 Grunderna för kontrollen / beslut Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har den 23.2.2011 (ESAVI/187/04.09/2010) beviljat Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads Hamn beslut enligt vattenlagen, gällande muddring av Jakobstads farled och hamnbassäng samt deponering av muddermassor. Beslutet överklagades men arbetet vid hamnbassängen kunde dock påbörjas hösten 2011 till den del som muddermassorna placerades i deponeringsbassängen på Alholmens hamnområde. Regionförvaltningens beslut (LSSAVI/117/04.09/2011) om deponeringen av muddermassorna ute till havs har uppdaterats 1.6.2012. Enligt bägge ovannämnda tillståndsvillkor (9/2010 och 6/2012) skall tillståndsinnehavaren övervaka muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på havsområdet på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet miljö och naturresurser samt inverkan på fiskbeståndet och fisket på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, fiskerigruppen. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkände kontrollplanen den 28.6.2011 (EPOELY/35/07.04/2010) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten den 15.9.2011 (POHELY/1822/5723/2011). Som tilläggsprogram är den fiskeriekonomiska kontrollen, till vilken man refererar i denna sammandragsrapport (kap. 7.4.4). 7.2 Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet, farleden och cementkajen år 2015 En sammandragsrapport har framställts över vattenkvalitetskontrollen för muddringarna av Jakobstads farled, hamnbassäng och cementkajen åren 2011 2015 (Mykrä 2015).

36 I figur 27 presenteras Jakobstads hamns och farledens muddringsområden samt deponeringsområdet ute till havs enligt det nya tillståndet. År 2015 utfördes muddringar vid alla muddringsområden förutom i hamnbassängen och därtill förverkligades muddringarna vid hamnens cementkaj. Muddringarna i farleden påbörjades i slutet av mars (19.3.) och de fortsatte till slutet av augusti (25.8.). Muddringsarbetena utfördes främst vid muddringsområdena RK6, RK4 och RK2, varifrån man avlägsnade med grävskopa (Optimus och Hector) sammanlagt 925 750 m 3 muddermassor (Figur 28). Därtill utförde man i juni-juli muddringar vid områden RK5, RK1 och RK3, varifrån man avlägsnade sammanlagt 3 600 m 3 muddermassa. Efter farledsmuddringen påbörjades muddringen av cementkajen 25.8. i Jakobstads hamns södra ända. Muddringen utanför cementkajen pågick fram till mitten av september (17.9.). År 2015 avlägsnades 74 850 m 3 muddermassa från cementkajens område (figur 28). Farleden muddrades veckorna 12 35 (19.3. 24.8.) enligt följande: område RK6 veckorna 12 30 (19.3. 24.7.), område RK5 vecka 26 (24.6. 26.6.), område RK4 veckorna 26 33 (24.6. 11.8.), område RK3 vecka 30 (31.7.), område RK2 veckorna 27 35 (4.7. 24.8.) och område RK1 vecka 27 (4.7.). Muddermassorna deponerades år 2015 vid deponeringsområdet ute till havs (figur 27: Vesiläjitysalue). Figur 27. Jakobstads hamns och farledens muddrings- och deponeringsområden.

37 Figur 28. Veckovisa muddermassor från Jakobstads farled (RK6, RK5, RK4, RK3, RK2 ja RK1) och hamnens kajer (RK_S) (vänstra vertikal axel) och den totala mängden år 2015(högra vertikal axel) samt infallande av vattenkvalitetsundersökningar år 2015. 7.3 Kontrollen av muddrings- och deponeringsarbetena år 2015 7.3.1 Vattendragskontrollen och resultaten för muddringarna i hamnfarleden och cementkajen Under muddringsarbetets gång vid farleden och cementkajen uppmättes vattenkvalitetsparametrarna ur det bottennära vattnet från 50 1 500 m avstånd och ytvattenproven togs från 250 1 500 m avstånd. Ytvattenproven (1 m) togs från muddringsområdet i den riktning grumlet spreds enligt följande: 250 m från mudderverket och därifrån med 250 meters mellanrum, ifall det förekom grumlighet (ända till 1 000 meter). Prov från det bottennära vattenskiktet (-1 m) togs i den riktning grumligheten spreds från mudderverket på 50, 100 och 250 meters avstånd och därefter med 250 meters mellanrum i den riktning eller de riktningar grumligheten spreds (ända till 1 000 meter). Vid havsdeponeringsområdet tog man prov på den södra och norra sidan om deponeringsområdet i mån av möjlighet. Den period då hamnens cementkaj muddrades förverkligades vattendragskontrollen en vecka efter att muddringsarbetet påbörjats (muddrats lite under hälften av totalmängden) samt en dag innan muddringarna avslutades. I figurerna 29 34 presenteras kontrollresultaten från år 2015 från muddringsområdena (RK6, RK4, RK2) och cementkajen (RK_S) samt resultaten från åren 2011 2014. Hamnbassängen (RK7) muddrades inte år 2015. Halterna representerar vattenskikten vid ytan (1 m) och vid bottnen (-1 m). Klorofyllhalterna mättes till skillnad från de andra ur 0 2 meters samlingsprov. Farledsmuddringen År 2015 utfördes största delen (60 %) av farledsmuddringen och de mesta massor från område RK6. Även områdena RK2 och RK4 muddrades huvudsakligen år 2015. Muddringen vid område RK1 har huvudsakligen utförts de två föregående åren och muddringen år 2015 var fåtalig. Vid muddringsområdena var variationen i vattenkvaliteten i det bottennära vattnet stor, på cirka 50 100 meters avstånd, där observerades inverkan särskilt som förhöjda halter av grumlighet, fast substans och fosfor. Variationen i kvävehalterna var vanligen större i

38 ytvattnet än i det bottennära vattnet. Muddringarna var fåtaliga vid områdena RK3 och RK5 och därifrån finns inga resultat från muddringsperioden. Farledsavsnittet muddrades veckorna 12 30 vid RK6, vecka 26 vid RK5, veckorna 26 33 vid RK4, vecka 30 vid RK3, veckorna 27 34 vid RK2 och vecka 27 vid RK1. Provtagningarna inföll på så vis, att muddringarna hade påbörjats vid RK6 i mars-juni (provtagningar 25.3. 13.7.) förutom vid provtagningen den 9.4. då muddringsarbetena hade avbrutits redan föregående morgon på grund av hård vind. I slutet av juni (29.6.) utfördes muddringsarbeten förutom vid RK6 även vid RK4 och den 13.7. även vid RK2. Inverkan från muddringarna vid muddringsområde RK6 observerades i mars (25.3.) som förhöjda kvävehalter (1 400 2 000 µg/l) i ytvattnet (figur 33), och var en aning högre än i det övriga havsområdet. Även värdena för färg och grumlighet var förhöjda (110 180 mg Pt/l, 3,2 4,1 FNU) (figur 30). I det bottennära vattnet var fosforhalterna förhöjda ända ut till 100 meter från mudderverket (200 210 µg/l) (figur 32) och halterna av fast substans till ett avstånd på 250 meter (110 210 mg/l) (figur 31). I slutet av april (21.4.) var inverkan likartad, förutom att kvävehalten låg på samma nivå som i resten av havsområdet (figur 33) och halterna av fosfor i det bottennära vattnet var ännu högre (max. 340 µg/l) (figur 32). I början av maj (4.5.) var inverkan av muddringen små och endast i det bottennära vattnet var halterna av fosfor och fast substans förhöjda 50 m och 500 m från muddringsområdet. Klorofyllhalterna varierade mellan 2,0 3,3 µg/l (figur 34). I slutet av maj (19.5.) var ytvattnets kvävehalt högt 1000 m från muddringsområdet (1 000 µg/l) (figur 33). Även färgvärdena var förhöjda i ytvattnet (100 130 mg Pt/l). I det bottennära vattnet var inverkan från muddringen inte lika kraftiga som de var tidigare på våren, till exempel var fosforhalten endast lindrigt förhöjt (60 µg/) 50 m från muddringsområdet (figur 32). Värdena för grumlighet och fast substans var tydligt förhöjda 50 m från muddringsområdet och en aning förhöjda ännu på 500 m avstånd (figurer 30 och 31). I slutet av maj var klorofyllhalten en aning högre än i början av månaden (2,4 3,7 µg/l) (figur 34). I början av juni (3.6.) var inverkan från muddringen lindriga och kunde endast observeras i det bottennära vattnet på 50 100 meters avstånd. Klorofyllhalten hade ökat från maj (max. 7,6 µg/l) (figur 34). I mitten av juni (17.6.) var inverkan från muddringarna å andra sidan kraftiga och halterna i det bottennära vattnet av fast substans, grumlighet och fosfor var betydligt förhöjda ända ut till 750 meters avstånd från muddringsområdet (figurer 30 32). Halten för fast substans var 100 300 mg/l, för grumlighet 39 87 FNU och för totalfosfor 90 270 µg/l. Siktdjupet varierade mellan 0,7 1,4 m (figur 29). I slutet av juni utfördes muddringsarbetena förutom vid RK6 även vid muddringsområde RK4. Vattenproven togs från muddringsområde RK6 och muddringens inverkan var liten. Klorofyllvärdena var 3,3 3,9 µg/l (figur 34). I juli (13.7.) utfördes muddringsarbetena förutom vid RK6 även vid muddringsområde RK2. Inverkan var små och spred sig endast till ett avstånd på 100 m från muddringsområdet. Klorofyllvärdena var de lägsta för sommaren (<1 1,4 µg/l) (figur 34). I augusti utfördes muddringarna endast vid muddringsområde RK2. Vid provtagningsomgången i början av augusti (4.8.) kunde man inte observera en inverkan från muddringen. Under den andra provtagningsomgången i augusti (18.8.) sträckte sig muddringens lindriga inverkan till ett avstånd på 50 m från muddringsområde RK2 och kunde snarast observeras som lindrigt förhöjda halter av fast substans, grumlighet och fosfor (figurer 30 32). Vid muddringsområde RK2 kunde man till skillnad från vid de övriga muddringsområdena observera att siktdjupet förbättrades då avståndet till muddringsområdet ökade (figur 29). Cementkajen (RK_S) Muddringarna vid cementkajen RK_S utfördes veckorna 35 38. Under den första observationsomgången (3.9.) togs provet 50 m från muddringsområdet, där vattenkvaliteten var som sämst i det bottennära vattnet. På 100 m avstånd var värdena betydligt bättre. I ytvattnet kunde man inte observera en särskild topp i halterna med undantag för kväve, vars totala halt var 1 900 µg/l 250 m från muddringsområdet. Då avståndet fördubblades halverades halten men de höga kvävehalterna var troligen en följd av den övriga belastningen som kommer till området och inte en följd av muddringen. I det bottennära vattnet var fosforhalten mycket hög (220 µg/l) 50 m från muddringsområdet. På 100 m avstånd var halten ännu 97 µg/l. Under den andra observationsomgången (16.9.) var vattenkvalitetens variation små i ytvattnet. Den sämsta vattenkvaliteten fanns i det bottennära vattnet 100 m från muddringsområdet, men ökningen i halterna var betydligt mindre än under den första observationsrundan.

24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 39 Under muddringen vid cementkajen (RK_S) var siktdjupet i början av september (3.9.), alltså veckan efter att muddringsarbetet påbörjats, 0,9 m och strax efter att muddringen avslutats i mitten av september (16.9.) 1,3 m (figur 29). Värdena för grumlighet varierade vid muddringsområdet i det bottennära vattnet mellan 7,4 120 FNU och vid ytan mellan 5,7 13 FNU (figur 30). Det högsta värdet för grumlighet uppmättes i det bottennära vattenskiktet 3.9. 50 m från mudderverket. I ytvattnet var värdena för grumlighet då betydligt lägre, som högst 12 FNU 750 meter från mudderverket. Under de visuella observationerna av grumlighet som gjordes dagligen observerades att det var främst grumligt i närheten av mudderverkets verksamhetsområde, där det förekom en lindrig grumlighet nästan dagligen. Vid deponeringsområdet ute till havs observerades en lindrig grumlighet strax efter deponeringen under endast två dagar i muddringens slutskede (14. 15.9.). Halten av fast substans varierade i muddringsområdets ytvatten mellan 12 270 mg/l och i det bottennära vattnet mellan 8,4 11 mg/l. De högsta halterna av fast substans mättes i det bottennära vattnet 50 100 meter från muddringsområdet (figur 31). Halten av totalfosfor varierade i ytvattnet mellan 16 37 µg/l i närheten av muddringsområdet. I det bottennära vattnet varierade halterna mellan 24 440 µg/l. Som högst var värdena i det bottennära vattnet 50 100 meter från muddringsområdet (figur 32). Halten av totalkväve varierade i ytvattnet mellan 380 1 900 µg/l i närheten av muddringsområdet och nära bottnen mellan 280 680 µg/l (figur 33). Kvävehalterna var vanligen högre vid ytan än nära bottnen, särskilt under provtagningen i början av september. Klorfyllhalterna var under muddringen vid cementkajen som högst i början av september (7,8 10,9 µg/l) och var högst 500 m från muddringsområdet. I mitten av september varierade halterna mellan 2,8 3,3 µg/l (figur 34). Näkösyvyys, Ruoppausalue m 5 50 m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Figur 29. Siktdjupet vid muddringsområdena åren 2011 2015.

24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6_lisä) 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 40 Sameus, Ruoppausalue, pinta 1m FTU 140 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 120 100 80 60 40 20 0 Figur 30. Grumlighet vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 2015.

24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6_lisä) 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6_lisä) 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 41 Kiintoaine, Ruoppausalue, pinta 1m mg/l 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 250 200 150 100 50 0 Kiintoaine, Ruoppausalue, pohja -1m mg/l 250 50 m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 340 340 300 270 200 150 100 50 0 Figur 31. Halterna av fast substans vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 2015.

24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6_lisä) 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 42 Kokonaisfosfori, Ruoppausalue, pinta 1m µg/l 250 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 200 150 100 50 0 Kokonaisfosfori, Ruoppausalue, pohja -1m µg/l 250 50 m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 280 330 330 370 270 270 440 200 150 100 50 0 Figur 32. Halterna av totalfosfor vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 2015.

24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6_lisä) 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 24.8.2011 (RK7) 8.9.2011 (RK7) 22.9.2011 (RK7) 27.9.2011 (RK6) 3.10.2011 (RK7) 11.10.2011 (RK7) 23.11.2011 (RK7) 7.12.2011 (RK6/7) 21.12.2011 (RK7) 21.11.2012 (RK6) 3.12.2012 (RK4) 3.7.2013 (RK6) 24.7.2013 (RK1) 6.8.2013 (RK6) 14.8.2013 (RK6) 27.8.2013 (RK6) 10.9.2013 (RK6) 15.7.2014 (RK7) 29.7.2014 (RK7) 13.8.2014 (RK7) 26.8.2014 (RK7) 9.9.2014 (RK1) 25.9.2014 (RK7) 6.10.2014 (RK6) 25.3.2015 (RK6) 21.4.2015 (RK6) 4.5.2015 (RK6) 19.5.2015 (RK6) 19.5.2015 3.6.2015 (RK6) 17.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK6) 29.6.2015 (RK4) 13.7.2015 (RK2) 13.7.2015 (RK6) 4.8.2015 (RK2) 18.8.2015 (RK2) 3.9.2015 (RK_S) 16.9.2015 (RK_S) 43 Kokonaistyppi, Ruoppausalue, pinta 1m µg/l 2250 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Kokonaistyppi, Ruoppausalue, pohja -1m µg/l 2250 50 m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 Figur 33. Halterna av totalkväve vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2011 2015.

44 Figur 34. Halterna av a-klorofyll (0 2 m) vid muddringsområdena åren 2011 2015. 7.3.2 Vattendragskontrollen och resultaten vid de fasta punkterna För uppföljningen av vattenkvaliteten togs förhandsproven från de fasta punkterna P52, P54, P62 och P64 (figurer 1 och 27) veckan innan muddringarna påbörjades, vecka 12 (17. 19.3.2015). Under muddringstiden kontrollerades provpunkternas vattenkvalitet i enlighet med programmet varannan vecka, med början från vecka 13 (figur 28). Vid muddringsområdena kontrollerades vattenkvaliteten med början från vecka 21 (varannan vecka). Den sista provtagningen under muddringsarbetets gång utfördes vid muddringsområdena och de fasta punkterna en vecka innan arbetena avslutades, vecka 38 (16.9.). Proven för efterkontroll togs vid de fasta punkterna (P52, P53, P54, P62 och P64) vecka 41 (6.10.). Ur proven analyserades färg, grumlighet, fast substans, konduktivitet, totalfosfor, totalkväve samt a-klorofyll. Ute på fältet mättes även provernas temperatur och provpunktens siktdjup. Alla vattenkvalitetsresultat från muddringarna år 2015 presenteras i analysintygen (bilaga 3). Kontrollresultaten från de fasta punkterna presenteras i figurerna 35 40. I vattenkvaliteten vid de fasta punkterna bör inverkan från avlopps- och kylvattnet som släpps ut till området även beaktas. Under muddringsarbetena avtappades det exceptionellt mycket vatten från Larsmosjön. Både Hästgrundets och Gertruds dammluckor var öppna hela våren. Även i juni-juli avtappades det mycket vatten och dammluckorna var stängda vid Hästgrundet under cirka 10 dagar i månaden och vid Gertruds högst en vecka. Från och med 20. augusti då muddringarna fortsatte avtappades inget vatten från Larsmosjön. I oktober var dammluckorna öppna ungefär två veckor innan provtagningen för efterkontroll men avtappningarna var småskaliga (0 26 m 3 /s). Förhandsproven år 2015 togs från de fasta punkterna 17. 19.3.2015. På grund av dåligt isläge drog provtagningen ut över flera dagar, varför muddringen hann påbörjas 19.3. vid muddringsområde RK6. Därför fick man endast förhandsprov från punkterna P52 och P54. Från punkterna P53, P62 och P64 togs proverna samma dag som muddringarna påbörjades. Siktdjupet varierade mellan 0,7 4,1 meter. Värdena för grumlighet (0,83 7,3 FNU, botten 0,58 23 FNU) och halten för fast substans (ytan: 1,8 9,7 mg/l, botten: 1,5 33 mg/l) var låga förutom i det bottennära vattnet vid punkt P53. Halten av totalfosfor varierade i ytvattnet mellan 15 49 µg/l och i det bottennära vattnet mellan 12 36 µg/l. Halten av totalkväve varierade i ytvattnet mellan 410 2 200 µg/l och i bottennära vattnet mellan 290 1 300 µg/l. De högsta halterna av näringsämnen mättes vid punkt

1.8.2011 9.8.2011 24.8.2011 8.9.2911 22.9.2011 27.9.2011 3.10.2011 11.10.2011 23.11.2011 7.12.2011 21.12.2011 14.11.2012 21.11.2012 3.12.2012 25.3.2013 10.6.2013 3.7.2013 11.7.2013 17.7.2013 24.7.2013 6.8.2013 14.8.2013 27.8.2013 10.9.2013 8.10.2013 5.6.2014 2.7.2014 15.7.2014 29.7.2014 5.8.2014 12.8.2014 26.8.2014 9.9.2014 25.9.2014 6.10.2014 28.10.2014 17.- 19.3.2015 25.3.2015 9.4.2015 21.4.2015 4.5.2015 19.5.2015 3.6.2015 17.6.2015 29.6.2015 13.7.2015 4.8.2015 18.8.2015 3.9.2015 16.9.2015 6.10.2015 45 P54. Den eutrofierande inverkan avlopps- och kylvattnen har, var mindre vid punkt P64 på basen av de nämnda parametrarna. Under muddringsarbetets gång varierade siktdjupet vid de fasta punkterna mellan 0,7 5,2 m och var klart bäst vid de yttersta punkterna P62 och P64. Vid de yttersta punkterna förbättrades siktdjupet mot slutet av sommaren. Vid de övriga punkterna var variationen inte så stor (figur 35). Värdena för grumlighet varierade under muddringsarbetets gång mellan 0,34 8,3 FNU i ytvattnet och mellan 0,35 19 FNU i det bottennära vattnet. De lägsta värdena uppmättes generellt vid punkt P64 (figur 36). Inverkan från muddringarna kunde observeras tydligare vid punkt P53 i början av maj 4.5., då värdet för grumlighet i det bottennära vattnet och även halten av fast substans var betydligt högre än vid de övriga punkterna. Då utfördes muddringsarbeten vid muddringsområde RK6. Även vid punkterna P52 och P54 var värdena för grumlighet förhöjda fram till början av maj. I det bottennära vattnet vid de övriga punkterna förblev värdena för grumlighet betydligt lägre än 10 FNU, och inga tydliga skillnader mellan ytvattnet och det bottennära vattnet kunde observeras. Under muddringsarbetenas gång varierade halten av fast substans mellan 1,6 25 mg/l i ytvattnet och i det bottennära vattnet mellan 1,4 63 mg/l (figur 37). I halterna i det bottennära vattnet kunde man tydligt observera en inverkan från muddringsarbetet vid punkt P53 under april-juni. En topp i halterna för fast substans liksom även för grumlighet kunde observeras i början av maj vid den ifrågavarande punkten i det bottennära vattnet. Även vid punkterna P52 och P54 ökade halterna av fast substans fram till början av maj, varefter de började sjunka tills de återigen ökade i september då hamnkajen muddrades. Halten av totalfosfor varierade under muddringsarbetet mellan 4 61 µg/l i ytvattnet och i det bottennära vattnet mellan 4 73 µg/l. Inverkan från muddringarna kunde särskilt observeras i näringshalterna vid punkt P54. Även vid punkt P52 var fosforhalterna i det bottennära vattnet förhöjda från mars till mitten av september och vid punkt P53 från mars fram till slutet av juni. I det bottennära vattnet vid punkt P61 var fosforhalterna en aning förhöjda förutom i provet som togs 18.8. (figur 38). Motsvarande variation för totalkväve var 250 1 800 µg/l och 220 1 400 µg/l. Halterna av totalkväve var under vårvintern mycket höga i ytvattnet på alla fasta punkter inom muddringskontrollen förutom vid den yttersta punkten P64, men orsaken var förmodligen de rikliga avtappningarna från Larsmosjön och inte muddringen. De högsta näringshalterna uppmättes vid punkt P54 och de lägsta vid punkt P64 (figur 39). Klorofyllhalterna förblev måttliga år 2015 och varierade under muddringen mellan 1,5 13,2 µg/l (figur 40). Näkösyvyys m 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 P52 P53 P54 P62 P64 Pvm Figur 35. Siktdjupet vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 2015.

46 Figur 36. Grumlighet i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 2015.

47 Figur 37. Halterna av fastsubstans i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 2015.

48 Figur 38. Halterna av totalfosfor i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 2015.

49 Figur 39. Halterna av totalkväve i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 2015.

50 Figur 40. Halterna av a-klorofyll i ytvattnet (1 m) och det bottennära skiktet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren 2011 2015. Proven för efterkontroll togs 6.10. Siktdjupet uppmättes då till 0,8 3,5 m beroende på provpunkt, alltså var på samma nivå som innan muddringen. Värdena för grumlighet (ytan: 0,8 5,3 FNU; botten: 0,9 5,0 FNU) och halterna för fast substans (ytan: 3,3 8,3 mg/l; botten 4,9 9,2 mg/l) var en aning lägre än nivån under förhandsprovtagningen. Halten av totalfosfor låg på samma nivå som under förhandsprovtagningen och varierade i proven för efterkontroll mellan 6 47 µg/l i ytvattnet och i det bottennära vattnet mellan 11 38 µg/l. Kvävehalterna var betydligt lägre än under vårens förhandsprov, då inverkan från avtappningarna var betydligt mindre på hösten. Kvävehalten i ytvattnet varierade mellan 260 760 µg/l och i det bottennära vattnet mellan 290 570 µg/l. Klorofyllhalterna var 3,1 9,3 µg/l. Ytvattnets värden för grumlighet samt halter för fast substans och fosfor var högre än under förhandsprovtagningen vid punkterna P62 och P64, vid punkt P61 även värdet för grumlighet. Muddringar utfördes vid muddringsområde RK5 i närheten av punkt P62 och vid muddringsområde RK2 i närheten av punkt P64 i juni-augusti, vilket kan förklara de aningen förhöjda värdena i det bottennära vattnet. Punkt P64 fungerade som jämförelsepunkt för vattenkvaliteten, dit muddringens inverkan inte sträckte sig. Även om muddringsområdena RK1 och RK2 ligger ganska nära punkt P64, varför man inte kan använda denna provpunkt som jämförelsepunkt vid arbeten på RK1 och RK2, kunde man trots inte observera en förändring i vattenkvaliteten vid punkt P64 (13.7., 4.8. och 18.8.) som skulle ha berott på muddringsarbetena. 7.3.3 Kontrollen och resultaten vid deponeringsområdet ute till havs Från deponeringsområdet ute till havs togs vattenprov sammanlagt nio gånger (21.4. 3.9.) under muddringarna år 2015. I början av juni (3.6.) och under den andra provtagningsomgången i september (16.9.) kunde man inte nå ut till provpunkterna vid deponeringsområdet på grund av svår sjögång. Proven för efterkontroll togs 7.10. I ytvattnet kunde man inte observera en inverkan från deponeringen i värdena för grumlighet. I det bottennära vattnet kunde man å sin sida observera grumlighet i slutet av april (21.4.) både norr om och söder om deponeringsområdet (figur 41). Halterna av fast substans var tydligt förhöjda under provtagningarna i april-juni (max. 450 mg/l) (figur 42). Siktdjupet uppmättes endast i augusti-september, då det varierade mellan 4,8 6,7 meter. I proven för efterkontroll i oktober kunde man inte längre observera en inverkan från muddringen.

51 Grumligheten i ytvattnet på deponeringsområdet granskades även visuellt. Generellt förekom det tillfällig grumlighet i samband med avlastningen av massor och vattnet klarnade inom 15 minuter. Halten av totalfosfor i ytvattnet förblev generellt på en normal nivå (<3 17 i ytvattnet) i närheten av deponeringsområdet. I det bottennära vattnet uppmättes dock förhöjda halter på 50 500 meters avstånd från området samtidigt som man uppmätte förhöjda värden av grumlighet och fast substans (figur 43). Den högsta fosforhalten uppmättes söder om området den 21.4., då man uppmätte en halt på t.o.m. 450 µg/l 250 meter från muddringsområdet. Samtidigt på den norra sidan om deponeringsområdet på 100 meters avstånd var fosforhalten 250 µg/l och ännu 98 µg/l 250 meter från deponeringsområdet. I halten för totalkväve kunde man inte observera samma stora variation som i fosforhalten och halterna förblev ganska måttliga. På den norra sidan om deponeringsområdet varierade kvävehalterna i ytvattnet mellan 200 320 µg/l och i det bottennära vattnet mellan 210 640 µg/l, varav 640 µg/l var ett enskilt avvikande högt värde i början av september (3.9.) 750 meter från deponeringsområdet. För övrigt var kvävehalterna i det bottennära vattnet som högst 310 µg/l. Söder om deponeringsområdet var variationen i ytvattnet 210 310 µg/l och i det bottennära vattnet 220 280 µg/l (figur 44). Figur 41. Värdena för grumlighet på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 2015.

52 Figur 42. Halterna av fast substans på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 2015. Figur 43. Halterna av totalfosfor på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 2015.

53 Figur 44. Halterna av totalkväve på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren 2012 2015. 7.3.4 Fiskeriekonomiska kontrollen och resultat (Keränen 2016b) Den fiskeriekonomiska kontrollen för muddringen utförs liksom tidigare år enligt kontrollprogrammet och fortsätter tre år efter att muddringsarbetena har avslutats. Den fiskeriekonomiska kontrollen för Jakobstads muddringar påbörjades år 2012. Havsområdet indelas i tre olika områdestyper: närkusten, skärgårdszonen samt det egentliga havsområdet. I den fiskeriekonomiska kontrollen år 2015 ingick sikyngelnotdragningar, provfiske med nät och fångst av strömmingsyngel. Provfisket med nät utfördes i augusti-september 2015, då muddringarna pågick i hamnbassängen och farleden. Den fiskeriekonomiska kontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farled år 2015 utfördes genom provfiske med nät för att utreda områdets fiskfauna och eventuella förändringar som skett i fiskfaunan. Det fanns fem provfiskeområden, varav Gräggören och Risöhällen låg närmast muddringsområdena. Längre ifrån, i den inre skärgården fanns Hälsingöfjärden och i den yttre skärgården Aligrundet. Därtill fiskade man i närheten av deponeringsområdet, på den östra sidan. Vid alla områden var fångstinsatsen 10 nätfiskedygn. Muddringarna i Jakobstads hamn påbörjades i slutet av sommaren 2011, varför resultaten från provfisket i samband med samkontrollen av Jakobstads havsområde 2011 kan anses representera resultaten för förhandskontroll och provfisket åren 2012 2015 som recipientkontroll. Våren 2015 påbörjades muddringsarbetena vid muddringsområde RK6 redan i mars innan sikynglen kläckts. Yngelnotdragningsområdena Rödhällan och Ledstengrundet ligger i närheten av muddringsområde RK6. Vid Rödhällan har man inte observerat en inverkan från muddringarna på sikens reproduktion. Nollresultatet vid Ledstengrundet kan å sin sida indikera en inverkan från muddringarna, då flödena från muddringarna kan ha varit mot det hållet, då fast substans kan ha försämrat rommens överlevnad. Tidigare år har sikyngel förekommit vid Ledstengrundet. Fångstområdet för strömmingsyngel ligger cirka 1,8 km öster om deponeringsområdet. Deponeringen av muddermassor pågick år 2015 under alla fångsttillfällen, men vid fångstområdena var vattnen mycket klara. Ingen fisk fångades dock, liksom heller inte under tidigare år.

54 Enligt den fiskeriekonomiska kontrollen under muddringarnas gång hade de största förändringarna skett i fiskfaunan vid Gräggören, som ligger i närheten av hamnens muddringsområde. I september utförde man provfiske vid Gräggören i närheten av hamnen och då var vattnet mycket grumligt i hamnbassängen under tiden man muddrade vid cementkajen och till en viss del även grumligt vid Gräggörens provfiskeområde. Den fasta substans som fastnat i näten lossnade lätt då man lyfte näten, så någon särskild rening av näten behövdes inte. Under övriga fångsttillfällen och på övriga platser hade muddringarna inte förorsakat någon nedsmutsning av provfiskenäten. Massan för totalfångsten i Gräggörens provnät hade ökat med det dubbla och för individantalet med över fyra gånger, vilken beror särskilt på den explosionsartade ökningen i mörtfångsten åren 2014 och 2015 men även abborrfångsten hade ökat betydligt. Den ökning i mört- och abborrstammen som observerats kan ha en stark koppling till muddringarna, då muddring av bottnen frigör näringsämnen ut i vattnet och ökar på så vis basproduktionen, samtidigt blir hela näringskedjan mera effektiv, då näringstillgången ökar speciellt i yngelstadierna. Även bottenfaunan lösgörs som föda åt särskilt abborren. Risöhällen ligger nära hamnens muddringsområde, men Larsmosjöns vatten och avlopps- och kylvattnen från industrin påverkar förmodligen fiskafaunan mera än vad muddringarna gör. Vid Risöhällen fanns det till antalet mera av små braxar och gösar år 2015 än år 2010 innan muddringarna påbörjades. Åren 2014 och 2015 hade mörtfiskarnas andel ökat vid Risöhällen. Hälsingöfjärden ligger långt ifrån muddringsområdet, så förhållandet i fiskstammen där har ingen koppling till muddringarna. Muddringens inverkan når heller inte till Aligrundet och den övriga belastningen är också liten. Fångsten vid provfiskeområdet intill deponeringsområdet ute havs var år 2015 rikligare än tidigare år, men deponeringarna har uppenbarligen ingen andel i fångstmängden. Deponeringsområdet ligger ute på det öppna havet, där fisktätheten är lågt vilket är vanligt i karga vatten. Den rikliga förekomsten av gärs och öppna vattens stimfiskar (nors, strömming) år 2015 höjde även där individfångsten till en nivå som är vanligt för skärgårdsvatten. Deponeringsområdets fiskfauna avvek markant från de övriga provfiskeområdena, på så vis att på området fiskades även s.k. marina arter såsom hornsimpa, strömming och nors. Mörtfiskar som är typiska inom kusten saknades från deponeringsområdets fiskfauna. Nors var den mest förekommande arten ute på det öppna havet, men man fick även rikligt med gärs. Ökningen av bottennära fosforhalter kan ha påverkat ökningen i fiskstammarna. 8 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2015, vilket var det åttonde året på kontrollperioden 2008 2017. Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). På uppdrag av Trafikverket och Jakobstads Hamn utfördes en kontroll av muddringsarbetet för hamnen och Jakobstads farled sommaren och hösten 2015, vars resultat presenteras i detta sammandrag. Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjön. Under år 2015 fungerade stadens avloppsreningsverk i regel enligt tillståndsvillkoren med undantag för det sista kvartalet. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 2015. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 93 % från UPM Kymmene liksom även 91 98 % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 2015 var 92 % av fosforn och 42 % av kvävet. 8 % av fosforbelastningen och 52 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 6 % av kvävebelastningen härstammade från OST Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av totalfosfor och totalkväve var en aning lägre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var betydligt större än genomsnittet. Sjövattnets andel i näringsbelastningen var ungefär 7 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från av-

55 loppsvattnet. År 2015 var belastningen från Larsmosjön gällande fosfor och kväve cirka dubbelt så stor som föregående år. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, flyter avlopps- och sjövattnet som ett tunt skikt under isen och på så vis bildas det under isen en tydlig skiktning beträffande så gott som alla kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Eftersom isen smälte tidigt vintern 2015 späddes avlopps- och sjövattnets inverkan ut liksom föregående år. Inverkan från avlopps- och sjövattnen syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön som förhöjda värden av färg och näringsämnen. Vid referenspunkterna P64 och P65 kunde man inte längre observera en inverkan på vattenkvaliteten. Under vintern var Larsmosjöns vatten inte särskilt surt, varför surhetsinverkan på havsområdet förblev låg. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 2015 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan tydligast utanför Hästgrundet ända norr om Alholmen liksom även utanför Lillgrundet som brunt och grumligare ytvatten än det resterande havsvattnet. En lindrig inverkan kunde även observeras öster om Hälsingön. På sommaren syntes avlopps- och sjövattnets inverkan vid närkusten som förhöjda färgvärden och näringsämneshalter. Även muddringens inverkan kunde observeras. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i tre eutrofieringsklasser. Hela den inre skärgården, Kackursfjärden, Hälsingöns inre område och Ådöns närmiljö klassades år 2015 som lindrigt eutrofa. Den yttre skärgården norr om Ådön ända ut till söder om Ören klassades som påväg att eutrofieras. De yttersta punkterna klassades som karga. På basen av perifytonundersökningen förekom en 20-faldig algtillväxt utanför utsläppspunkten för Alholmens Krafts kylvatten och även utanför UPM:s utsläppskanal var algproduktionen stor. Inom influensområdet för stadens reningsverk var algtillväxten inte lika riklig som vid hamn- och industriområdena, men skillnaden till jämförelseområdena var ändå markant. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. På basen av vattenkvalitetsparametrarna för samkontrollen utanför Jakobstad (åren 2011 2015) har man gjort den ekologiska klassificeringen för enskilda provpunkter enligt de uppdaterade kriterierna. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2015 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i Bottenvikens inre kustområde i klasserna försvarlig dålig. Provpunkterna i Bottenvikens yttre skärgård hörde till klasserna utmärkt nöjaktig. År 2015 låg provpunkternas vattenkvalitetsklasser ungefär på samma nivå som genomsnittet för åren 2011 2015. Helhetsbedömningen för kustvattnens ekologiska status som färdigställdes år 2013 som stöd för vattenvårdsplanen, klassade vattenområdena havsområdet utanför Jakobstad och Kallan i den ekologiska klassen nöjaktig. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 braxen, strömming och sik. En yrkesfiskare i Larsmo som satsar på strömmingsfiske startade sin verksamhet år 2014, vilket kan observeras som en anmärkningsvärd ökning i strömmingsfångsten även år 2015. Den totala fångsten år 2015 var dryga 200 000 kg, av vilken vårdfiskets andel utgjorde nästan 60 %. Förutom i Larsmo utfördes även vårdfiske i Eugmo. Andelen av de arter som fiskades inom vårdfisket (braxen, mört, id och nors) av den totala fångsten minskade en aning på grund av tillväxten i strömmingsfångsten. Fångsten av sik, lax och lake ökade från föregående år. Fångsten av abborre, gädda och öring minskade en aning. Nät var det mest använda fångstredskapet. År 2015 utfördes den omfattande bottenfaunaundersökningen. Att jämföra med resultaten från tidigare år är delvis svårt, då ett flertal av provpunkterna ingick senaste gång i bottenfaunaundersökningen år 2010 och då beaktade man inte musselkräftor i resultaten. Jämfört med år 2010 kunde man nu observera en tydlig ökning i individantalet av fåborstmaskar på flera provpunkter, liksom även Chironomus-larverna hade ställvis ökat. Dessa förändringar indikerar på en eutrofiering, men den rikligare förekomsten av musselkräftor påvisar att ytsedimenten inte är syrefri. Det lerskikt som fanns vid provpunkt P54 som en följd av hamnmuddringen år 2012 hade redan sjunkit en aning djupare från ytskiktet och bottenfaunan år 2015 var likartad med den år 2014, då bottefaunan hade börjat återhämta sig från muddringen. Mängden vitmärla har minskat och orsaken är okänd. På referensområdena fanns inga stora förändringar i bottenfaunan. Enligt den ekologiska klassificeringen ut-

56 förd på basen av BBI-indexet låg bottenfaunan på hela området i klassen nöjaktig utmärkt alltså i en bättre klass än bedömningen gjord på basen av vattenkvalitetsparametrarna. Vattnet vid badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 2015. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2015 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn. Muddringarna vid Jakobstads djupfarled och hamn avslutades år 2015 liksom även muddringen vid cementkajen som utfördes under hösten. I mars-oktober muddrades sammanlagt 1 004 200 m 3 massor som kunde deponeras te i havet och alla massor placerades på deponeringsområdet ute till havs på över 30 djup utanför Kallan. Muddringens inverkan på vattendraget kontrollerades i samband med samkontrollen för havsområdet. Inverkan från muddringarna och deponeringen kunde observeras liksom tidigare år särskilt i det bottennära vattenskiktet, där värdena för grumlighet samt halter av fast substans och fosfor var klart förhöjda. Kvävehalterna i ytvattnet varierade mera. Inverkan från muddringen kunde observeras varierande vid de fasta provpunkterna P52, P53 och P54. Inverkan sträckte sig dock inte ut till jämförelsepunkt P64. På resultaten från de fasta punkterna inverkar förutom muddringen även de avlopps- och sjövatten som leds till område. Vid deponeringsområdet syntes muddringens inverkan som förhöjda värden för grumlighet och fosforhalter i det bottennära vattenskiktet. Inverkan från muddringsarbetet kunde inte observeras vid provtagningen för efterkontroll i oktober. Muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på fiskfaunan observerades endast vid Gräggörens provfiskeområde, en ökning i mört- och abborrstammen kan ha en koppling till muddringen i samband med att näringsämnen frigörs vid muddringen. Våren 2015 påbörjades muddringarna i mars innan sikynglen hade kläckts. Vid Rödhällan kunde man inte observera muddringens inverkan på sikens förökning. Nollresultatet som erhölls vid Ledstengrundet i närheten kan dock indikera på en inverkan från muddringarna, då den fasta substansen som färdats till området kan ha försämrat rommens överlevnad. Tidigare år har sikyngel förekommit i området.

Källförteckning 57 Aaltonen E - K 2008: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma 2008 2015. Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen E - K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila 1973 1997. Osat I IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen 1998. Aaltonen E-K & Kalliolinna M 2006: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle 30.6.2006/ Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 2006. Aaltonen E-K & Kalliolinna M 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson 2006 2010 velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 2011. Aaltonen, E-K ja Vertanen, P. 1986: Pietarsaaren edustan velvoitetarkkailun vuosiyhteenveto 1985. Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry ja Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy. 36 s + liitteet. Alholmens Kraft 2016: Ympäristöraportti 2015. Viitattu 15.3.2016. http://www.alholmenskraft.com/fi/environment/environmental_reports/2015. Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K- M 2012: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille 2012 2013 päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/2012. 144 s. Autio, M.-L- 2016.: BillerudKorsnäs Finland Oy: tuotantotiedot 2015. Sähköposti 28.4.2016 Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 2016: Jääpäivien lukumäärä talvella 2014/2015. (Sähköposti 7.1.2016) Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 2016: Kuukausittainen sadanta Korplaxissa ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Kallanissa vuonna 2015. (Sähköposti 7.1.2016) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 2016: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 2016. (Sähköposti 7.1.2016) Jokinen O 2016: UPM Pietarsaaren tehtaan sellun kokonaistuotantomäärä ja valkaistun sellun määrä vuonna 2015. Suullinen tiedonanto 19.1.2016. Keränen J 2016a: Oy Alholmens Kraft Ab, Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 2015. Pöyry Finland Oy. Moniste 17 s + liitteet. Keränen J 2016b: Pietarsaaren yhteistarkkailu. Pietarsaaren merialueen kalataloudellinen yhteistarkkailu 2015. Pöyry Finland Oy. 31 s + liitteet. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala N 2011: Liikennevirasto, Länsi-Suomen väyläyksikkö ja Liikelaitos Pietarsaaren Satama. Vesistö- ja kalatarkkailuohjelma. Kujala N 2012: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 2011. Kujala N 2014: Pietarsaaren Sataman hule- ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s-posti 17.6.2014) Martin P 2016: Walki Oy:n kokonaistuotantomäärä vuonna 2015. Suullinen tiedonanto 18.1.2016. Mykrä 2015. Pietarsaaren satama-altaan ja väylän sekä sementtilaiturin alueen ruoppaukset vuosina 2011 2015. Yhteenveto vedenlaadun tarkkailusta Sammandrag på svenska. Moniste 28 s. + liitteet. Pietarsaari 2015. Nurttila R 2016: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskuksen jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 2015. Ahma ympäristö Oy. Nyman C 2016: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta 2016. Moniste 18 s + liitteet. Pynttäri P 2010 (s-posti).: Outokumpu Stainless Tubular Products Oy, kuormitustiedot 2012. Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella 1961-1990. Finnish Marine Research. N:o 258. 46 s. Helsinki 1991. UPM Kymmene Oyj 2015a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2015. UPM Kymmene Oyj 2015b: Kuormitusraportit 2015.

58 Westberg V & Lax H-J (toim.) 2015: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 2021. Kuulemisversio (luonnos). Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Wistbacka B 2016: 2005-2015: Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu. Virtanen J 2016: Pietarsaaren Vesi, Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti 2015. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 29.2.2016. Virtanen J & Aaltonen E-K 2016: Kokkolan biokaasulaitoksen ja jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti 2015. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 26.2.2016. Vuori K-M, Mitikka S & Vuoristo H 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 2009. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2009.

Bilagor (1 14) 1 Havsvattenstånd i Jakobstads hamn och vattenstånd i Larsmosjön år 2015 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar och muddringskontroll) 4 Perifytonresultat 5 a-klorofyllresultaten från havsområdet utanför Jakobstad år 2015 6 NTM-centralens i Södra Österbotten analysresultat år 2015 från punkt P64 7 Uppgifter från fiskelagen år 2015 (Norra svenska fiskeområdet) 8 Övervakningsresultat från badstränderna 2015 9 Algobservationer vid Ådö fiskehamn 2015 10 Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 2015 (Curt Nyman) 11 OSTP Finland Oy Ab:s resultat 2002 2015 12 NabLabs Oy: Analysmetoder 2015 / Jakobstads havsområde 13 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren 2011 2015.

1.1. 12.1. 23.1. I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII 3.2. 14.2. 25.2. 8.3. 19.3. 30.3. 10.4. 21.4. 2.5. 13.5. 24.5. 4.6. 15.6. 26.6. 7.7. 18.7. 29.7. 9.8. 20.8. 31.8. 11.9. 22.9. 3.10. 14.10. 25.10. 5.11. 16.11. 27.11. 8.12. 19.12. 30.12. Liite/ Bilaga 1 cm 120 Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet 2015 100 80 60 40 20 0-20 -40 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi 1 a. Meriveden pinnankorkeuden vaihtelu Pietarsaaren satamassa/ Variationer i havsvattenståndet I jakobstad hamn. (Ilmatieteenlaitos meripalvelut/ Meteorologiska institutet 2016) Pinnankorkeus ja juoksutukset 2015 Vattenstånd och avtappningar 2015 N 60 cm 60 tavoitetaso Kalatiet/Fiskled Gertrtruds Hästgrundet Meri Järvi Q m 3 /s 350 40 20 0-20 -40-60 -80 300 250 200 150 100 50-100 0 Päivä/ Dag 1 b. Luodonjärven pinnankorkeus ja juoksutukset mereen/ Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön och avtappningar till havet. (UPM-Kymmene Oyj: Pietarsaari/ Jakobstad)

Liite/ Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 4740-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P51 4740 17.3.2015 18.3.2015 27.3.2015 0.7 2.9 0.31 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 4739 17.3.2015 18.3.2015 7.4.2015 0.8 4.3 0.32 KiKa P53, Gråggören P53 4738 19.3.2015 20.3.2015 11.4.2015 1.1 13.7 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 4737 18.3.2015 19.3.2015 7.4.2015 0.7 3.9 0.19 KiKa P55, Svinören P55 4736 19.3.2015 20.3.2015 11.4.2015 1.0 4.2 KiKa P61, Rajstall P61 4735 19.3.2015 20.3.2015 11.4.2015 2.0 4.4 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 4734 19.3.2015 20.3.2015 7.4.2015 2.2 14.8 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 4733 19.3.2015 20.3.2015 11.4.2015 4.1 18.0 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 4732 19.3.2015 20.3.2015 11.4.2015 2.8 13.0 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 4731 18.3.2015 19.3.2015 1.4.2015 1.0 3.2 0.38 KiKa P67, Lillgrundet P67 4730 17.3.2015 18.3.2015 27.3.2015 0.8 2.9 0.25 KiKa P71, Truthällän P71 4729 19.3.2015 20.3.2015 30.3.2015 1.8 9.1 KiKa P73, Fäboda P73 4728 25.3.2015 26.3.2015 9.4.2015 3.0 11.5 KiKa P75, Kallan P75 4727 25.3.2015 26.3.2015 9.4.2015 3.8 20.2 KiKa P78, Orrskärsfjärden P78 4726 25.3.2015 KiKa P79, Kackursfjärden P79 4725 18.3.2015 19.3.2015 1.4.2015 0.9 4.8 0.11 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 4724 16.3.2015 17.3.2015 23.4.2015 0.9 7.2 0.22 KiKa L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A 4723 16.3.2015 17.3.2015 23.4.2015 0.8 2.8 KiKa Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen patoluukku auki. Meriveden korkeus -10 cm. Ruoppaaja töissä väylällä, koordinaatti 7076205-3286506. Hästgrundetin molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen Hästgrundetin patoluukku molemmat auki. Meriveden patoluukut korkeus kiinni, Gertrudin -8,0 cm. toinen patoluukku auki. Meriveden korkeus -8,0 cm. Mä1, Mässkär N Mä 1 4722 19.3.2015 20.3.2015 11.4.2015 2.0 6.1 KiKa Meriveden korkeus -9,5 cm Kohteelle ei päästy kovan merenkäynnin ja jäätilanteen vuoksi. Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen Hästgrundetin patoluukku molemmat auki. Meriveden patoluukut korkeus auki, Gertrudin -10 cm. toinen patoluukku Hästgrundetin auki. molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen patoluukku auki. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö 12.5.2015 Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad 040-7523 013 Pietarsaaren Vesi Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Norra svenska fiskeområde Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Meriveden korkeus 16.3. klo 07-7.0 cm 17.3. klo 12-8.0 cm 18.3. klo 10-10.0 cm 19.3. klo 07-9.5 cm 25.3. klo 08-34.9 cm Patoluukut 16.3. Hästgrundetin molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen patoluukku auki 17.3. Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen patoluukku auki 18.3. Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen patoluukku auki 19.3. Hästgrundetin molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen patoluukku auki Huomiot näytteenotosta Suuri osa näytteistä on otettu avovedestä, koska jäätä oli vain osalla näytteenottoaluetta. Näytteenotto tehtiin 3 päivän aikana ongelmallisten jääolosuhteiden takia. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue 2015 maaliskuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 4740-1 Lämpötila Enterokokit (36 C 2 vrk) Fosfaattifosfori Kenttämittaus ISO 7899-2:2000 Happi, liuk. Hapen kyllästysaste A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 10523:2012, # SFS 3021:1979 27888:1994 Väriluku Saliniteetti Kiintoaine (1,6 µm) Laskettu sähkönjoht avuudesta 872:2005 ISO 7027:2000 K-088 ISO 11905-1:98 (modif.) K- 077, # A 40 E K- 078 ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori K- 079, # A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. ISO 7887:2012, komparaattori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * # # * * * * * * * # * * * # * # * * # * # C pmy/100 ml mg/l % ms/m mg Pt/l ppt mg/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m 4740-1 0.1 5 P51 1m 4740-2 1.0 1.2 11.1 78 6.8 249 110 1.31 3.5 1 400 250 560 48 23 18.8 1 100 P51 2m 4740-3 1.9 1.3 11 78 7.1 435 65 2.38 3.6 920 230 330 25 13 10.3 480 P52 0,1m 4739-1 0.1 0 P52 1m 4739-2 1.0 1.3 11.6 82 7.0 286 100 1.53 4.8 4.7 1 600 490 510 36 15 14.1 830 P52 3m 4739-3 3.3 0.9 12.4 87 7.4 498 40 2.74 2.9 1.9 660 89 300 16 6 7.5 230 P53 0,1m 4738-1 0.1 6 P53 1m 4738-2 1.0 2.8 12.1 89 6.9 238 160 1.26 9.7 7.3 1 700 250 880 47 16 18 1 100 P53 5m 4738-3 5.0 2.2 358 1 200 34 P53 9,1m 4738-4 12.7 0.8 12.9 90 7.4 524 60 2.88 33 23 560 53 270 26 6 6.7 440 P54 0,1m 4737-1 0.1 0 P54 1m 4737-2 1.0 1.6 11.1 79 6.2 36.5 160 0.19 5.7 6.5 2 200 230 1 100 49 23 23.3 1 600 P54 2,7m 4737-3 2.9 2.4 12.7 93 6.8 279 140 1.49 6.5 5.5 1 300 240 630 36 14 13.8 810 P55 1m 4736-1 1.0 1.6 11.9 85 6.5 ** 200 ** 6.2 2 000 240 1 000 54 19 20.7 1 500 P55 3,2m 4736-2 3.2 2.5 12.9 95 6.5 101 190 0.58 6.2 1 900 260 990 48 19 20.3 1 400 P61 1m 4735-1 1.0 1.3 13.2 94 7.3 436 60 2.38 2.7 940 100 520 33 11 9.5 480 P61 3,8m 4735-2 3.4 1.2 13.3 94 7.3 438 65 2.39 2.6 940 100 520 30 11 9.7 480 P62 1m 4734-1 1.0 1.1 14 98 7.5 462 50 2.52 5.5 3.3 1 100 53 720 18 7 8.5 290 P62 5m 4734-2 5.0 1.1 463 1 100 18 P62 10m 4734-3 10.0 0.8 483 P62 13,7m 4734-4 13.8 0.7 13.1 92 7.5 546 25 3.01 3.5 1.5 550 31 260 12 4 5.9 120 P64 1m 4733-1 1.0 0.8 14.1 99 7.6 559 20 2.59 1.8 0.83 410 11 210 15 3 5.7 70 P64 5m 4733-2 5.0 0.8 558 400 14 P64 10m 4733-3 10.0 0.7 565 P64 15m 4733-4 15.0 0.7 572 P64 16,7m 4733-5 17.0 0.7 13.3 93 7.6 576 15 3.17 1.5 0.58 290 7 140 13 2 5.1 39 P65 1m 4732-1 1.0 0.8 14.1 99 7.4 503 40 2.76 2.1 790 45 520 20 5 7.3 210 P65 5m 4732-2 5.0 0.7 505 790 19 P65 10m 4732-3 10.0 0.7 515 P65 12,6m 4732-4 12.0 0.7 13.3 93 7.5 516 30 2.83 1.9 710 36 480 17 5 7 180 P66 1m 4731-1 1.0 1.1 10.5 74 6.4 79.4 160 0.44 4.7 1 400 170 680 49 21 18.2 1 400 P66 2,1m 4731-2 2.2 1.1 10.6 75 6.8 221 120 1.17 3.6 1 200 160 530 40 17 15.1 980 P67 1m 4730-1 1.0 1.0 10.9 76 6.5 73.7 180 0.41 6.8 7.1 1 900 150 940 52 18 19.3 1 600 P67 2,1m 4730-2 1.9 1.1 9.2 65 6.9 229 140 1.20 8.8 4.2 1 200 250 510 36 26 14.5 960 P71 1m 4729-1 1.0 1.3 13.7 97 7.2 454 50 2.48 3.4 1 200 60 820 20 8 8.9 300 P71 5m 4729-2 5.0 1.2 454 1 200 19 P71 7,5m 4729-3 8.1 0.6 13.3 92 7.5 555 20 3.06 0.9 490 22 270 9 4 5.7 75 P73 1m # 4728-1 1.0 0.2 13 90 7.8 556 25 3.06 0.98 520 17 250 10 5 5.7 120 P73 5m # 4728-2 5.0 0.2 567 510 9 P73 10m # 4728-3 10.5 0.2 13.1 90 7.8 576 20 3.17 0.86 450 12 200 10 4 5.3 100 P75 1m # 4727-1 1.0 0.2 12.8 88 7.8 583 20 3.22 0.64 390 9 160 11 4 5.4 87 P75 5m # 4727-2 5.0 0.2 585 390 11 P75 10m # 4727-3 10.0 0.2 577 P75 15m # 4727-4 15.0 0.2 578 P75 19m # 4727-5 19.2 0.3 12.9 89 7.8 588 15 3.24 0.93 380 8 150 12 5 4.8 89 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/2

Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue 2015 maaliskuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 4740-1 Lämpötila Enterokokit (36 C 2 vrk) Fosfaattifosfori Kenttämittaus ISO 7899-2:2000 Happi, liuk. Hapen kyllästysaste A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 10523:2012, # SFS 3021:1979 27888:1994 Väriluku Saliniteetti Kiintoaine (1,6 µm) Laskettu sähkönjoht avuudesta 872:2005 ISO 7027:2000 K-088 ISO 11905-1:98 (modif.) K- 077, # A 40 E K- 078 ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori K- 079, # A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. ISO 7887:2012, komparaattori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * # # * * * * * * * # * * * # * # * * # * # C pmy/100 ml mg/l % ms/m mg Pt/l ppt mg/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P79 1m 4725-1 1.0 1.5 9.5 68 6.3 20.7 160 0.11 5 1 400 150 670 53 21 18.8 1 700 P79 3,2m 4725-2 3.8 1.2 10.8 76 6.7 163 160 0.96 3.9 1 200 150 530 48 17 15.8 1 100 L5 1m 4724-1 1.0 1.0 10.1 71 6.3 10.1 120 0.06 2.7 1 200 100 480 29 16 16.4 1 100 L5 5m 4724-2 6.2 1.9 6.8 49 6.1 15.6 180 0.09 6.4 1 600 170 710 54 28 19.8 NA L6A 1m 4723-1 1.0 0.5 11.1 77 5.7 11.9 240 0.08 6.8 2 400 270 1 300 55 27 24.9 2 200 Mä1 1m 4722-1 1.0 0.9 1 14 98 7.2 475 50 2.59 2.8 980 53 600 22 7 180 Mä1-1m 4722-2 5.1 0.9 0 13.5 95 7.4 487 45 2.67 2.5 930 50 580 20 6 240 =Arvioitu tulos #=Nab Labs Oy Jyväskylä akkr. T142 (FINAS) **=Tulos hylätty NA=Analyysi on jäänyt tekemättä laboratorion virheen vuoksi. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/2

Liite/ Bilaga 2.2 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 10478-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P51 10478 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 0.9 3.0 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 10477 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 1.0 4.4 KiKa P53, Gråggören P53 10476 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 1.1 12.5 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 10475 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 0.9 4.1 KiKa P55, Svinören P55 10474 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 0.8 4.4 KiKa Gertrudin toinen patoluukku auki, Hästgrunderin toinen patoluukku auki P61, Rajstall P61 10473 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 1.0 4.6 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 10472 19.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 2.0 14.9 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 10471 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 3.4 18.3 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 10470 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 2.0 13.0 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 10469 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 1.4 3.4 KiKa P67, Lillgrundet P67 10468 19.5.2015 20.5.2015 12.6.2015 1.0 3.0 KiKa P71, Truthällän P71 10467 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 2.7 9.4 KiKa P73, Fäboda P73 10466 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 3.5 11.8 KiKa Ruoppaaja Hector: 7076751-3284899 Ruoppaaja Optimus: 7076540-3285624 P75, Kallan P75 10465 21.5.2015 22.5.2015 23.6.2015 5.7 20.2 KiKa P78, Orrskärsfjärden P78 10464 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 1.4 11.3 KiKa P79, Kackursfjärden P79 10463 20.5.2015 21.5.2015 8.6.2015 1.3 4.9 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 10462 18.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 1.0 7.0 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensal L6A 10461 18.5.2015 20.5.2015 29.6.2015 0.8 2.7 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK6 10911 19.5.2015 20.5.2015 8.6.2015 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P 10910 21.5.2015 22.5.2015 22.6.2015 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E 10909 21.5.2015 22.5.2015 22.6.2015 KiKa Ruoppauskohde lisä Rlisä 10908 19.5.2015 20.5.2015 8.6.2015 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Meriveden korkeus: 19.5. +11.2 cm 20.5. +12.4 cm 21.5. +19.0 cm Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus 29.6.2015 Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad 040-7523 013 OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 10478-1 Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2000 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) K-059 A 40 B Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m 10478-1 0.1 1 P51 1m 10478-2 1.0 9.8 4.1 246 7.5 120 1.29 810 75 290 33 14 15.3 970 P51 2m 10478-3 2.0 9.8 3.7 249 7.4 120 1.31 840 80 290 34 14 15.2 1 100 P51 0-2m 10478-4 0-2 4.8 P52 0,1m 10477-1 0.1 5 P52 1m 10477-2 1.0 9.2 10 3.5 282 7.4 110 1.51 790 85 260 30 15 14.2 850 P52 3m 10477-3 3.4 8.4 11 3.3 331 7.5 90 1.78 780 120 260 28 12 12.9 740 P52 0-2m 10477-4 0-2 4.4 P53 0,1m 10476-1 0.1 10 P53 1m 10476-2 1.0 8.5 9.2 3.8 253 7.3 130 1.35 890 130 340 36 17 15.7 950 P53 5m 10476-3 5.0 7.3 401 P53 9,1m 10476-4 11.5 4.3 14 6 555 7.7 30 3.06 310 22 95 20 10 5.8 300 P53 0-2m 10476-5 0-2 3.4 P54 0,1m 10475-1 0.1 7 P54 1m 10475-2 1.0 8.7 8.2 5.4 247 7.2 130 1.31 950 92 220 34 14 16 990 P54 2,7m 10475-3 3.1 7.1 9.9 5.2 413 7.4 70 2.25 640 80 220 24 11 10.4 530 P54 0-2m 10475-4 0-2 3.2 P55 1m 10474-1 1.0 9.8 6.1 100 7.0 200 < 0,95 1 200 97 540 46 20 20.7 1 300 P55 3,2m 10474-2 3.4 9 6.4 208 7.1 200 1.09 1 100 100 390 39 18 18.3 1 200 P55 0-2m 10474-3 0-2 5.0 P61 1m 10473-1 1.0 7.8 8.2 4.4 374 7.5 90 2.02 650 60 230 25 11 11.8 610 P61 3,8m 10473-2 3.6 7.7 9.2 4.6 393 7.5 90 2.12 640 56 220 25 10 11.1 580 P61 0-2m 10473-3 0-2 3.3 P62 1m 10472-1 1.0 5.8 7.2 2.2 490 7.7 40 2.68 380 11 140 12 3 7.2 230 P62 5m 10472-2 5.0 4.5 554 P62 10m 10472-3 10.0 3.8 576 P62 13,7m 10472-4 13.9 3.8 5.2 0.69 577 7.7 10 3.19 240 4 77 9 3 4.7 50 P62 0-2m 10472-5 0-2 2.4 P64 1m 10471-1 1.0 4.7 3.5 0.61 554 7.7 15 3.04 260 4 94 4 < 2 5.5 69 P64 5m 10471-2 5.0 4.7 554 P64 10m 10471-3 10.0 4.1 571 P64 15m 10471-4 15.0 3.3 583 P64 16,7m 10471-5 17.3 3 2.9 0.5 585 7.7 8 3.22 220 4 77 3 < 2 4.7 14 P64 0-2m 10471-6 0-2 1.8 P65 1m 10470-1 1.0 5.1 1.3 539 7.7 20 2.97 310 5 110 6 < 2 6.1 120 P65 5m 10470-2 5.0 4.3 567 P65 10m 10470-3 10.0 4.2 575 P65 12,6m 10470-4 12.0 3.8 0.45 576 7.5 25 3.17 230 3 75 4 < 2 4.9 27 P65 0-2m 10470-5 0-2 1.7 P66 1m 10469-1 1.0 9.3 2.6 174 7.2 120 < 0,95 870 17 390 21 7 15.2 670 P66 2,1m 10469-2 2.4 9.3 2.6 179 7.2 110 < 0,95 860 17 380 20 6 15.1 660 P66 0-2m 10469-3 0-2 2.9 P67 1m 10468-1 1.0 8.8 10 3.7 182 7.1 120 0.95 920 24 400 26 11 15.1 760 P67 2,1m 10468-2 2.0 8.8 8.8 3.9 194 7.2 120 1 810 28 360 25 11 14.9 740 P67 0-2m 10468-3 0-2 3.5 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/3

Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 10478-1 Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2000 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) K-059 A 40 B Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P71 1m 10467-1 1.0 5.5 1.3 517 7.7 25 2.85 340 8 130 8 3 7 160 P71 5m 10467-2 5.0 4.2 567 P71 7,5m 10467-3 8.4 4 0.55 574 7.7 10 3.17 230 8 85 5 < 2 5.3 44 P71 0-2m 10467-4 0-2 2.2 P73 1m 10466-1 1.0 5 0.74 549 7.7 20 3.03 280 5 99 5 < 2 6 79 P73 5m 10466-2 5.0 4.8 553 P73 10m 10466-3 10.8 4.2 0.55 569 7.7 10 3.13 240 3 86 < 3 < 2 5.5 48 P73 0-2m 10466-4 0-2 1.8 P75 1m 10465-1 1.0 4.4 0.37 572 7.6 10 3.15 230 < 3 63 5 5 5 24 P75 5m 10465-2 5.0 4.3 573 P75 10m 10465-3 10.0 4.2 574 P75 15m 10465-4 15.0 4 576 P75 19m 10465-5 19.2 3.4 0.42 581 7.7 10 3.21 210 4 69 7 5 5.1 29 P75 0-2m 10465-6 0-2 1.6 P78 1m 10464-1 1.0 8.8 2.4 188 7 150 0.97 860 18 370 22 9 15.5 660 P78 5m 10464-2 5.0 6.7 515 P78 10m 10464-3 10.3 5.6 1.7 525 7.3 25 2.88 490 61 130 25 8 7.2 180 P78 0-2m 10464-4 0-2 3.6 P79 1m 10463-1 1.0 9.7 3.5 18.1 6.4 150 < 0,95 1 100 20 520 34 12 18.2 1 000 P79 3,2m 10463-2 3.9 9.7 3.4 21.3 6.5 150 < 0,95 1 100 20 490 32 11 18.1 1 000 P79 0-2m 10463-3 0-2 4.9 L5 1m 10462-1 1.0 9.7 3.2 8.3 6.4 180 < 0,95 1 100 27 520 31 9 18.3 1 000 L5 5m 10462-2 6.0 9.5 3.1 8.3 6.4 180 < 0,95 1 100 27 520 27 11 18.2 1 000 L5 0-2m 10462-3 0-2 4.2 L6A 1m 10461-1 1.0 9.9 5.9 8.3 6.4 180 < 0,95 1 200 52 615 40 19 19.5 1 400 L6A 0-2m 10461-2 0-2 6.8 R6_50 m pohja -1m 10911-1 13.8 4.3 41 30 560 25 290 60 R6_750 m pinta 1m 10911-10 9.1 8.5 5.2 236 130 960 35 R6_750 m pohja -1m 10911-11 13.2 4.2 21 6.9 566 20 280 24 R6_1000 m pinta 0-2 m 10911-12 3.6 R6_1000 m pinta 1m 10911-13 9.4 8 5.4 188 130 1 000 35 R6_1000 m pohja -1 m 10911-14 12.6 4.2 17 12 559 20 290 20 R6_100 m pohja -1m 10911-2 13.6 4.2 22 15 563 20 270 24 R6_250 m pinta 0-2m 10911-3 3.3 R6_250 m pinta 1m 10911-4 8 8 3.2 330 100 740 90 420 26 10 R6_250 m pohja -1m 10911-5 13.7 4.2 21 7.7 560 20 270 24 R6_500 m pinta 0-2m 10911-6 3.0 R6_500 m pinta 1m 10911-7 8.2 8.2 8.8 4.7 318 100 770 27 R6_500 m pohja -1m 10911-8 13.3 4.2 24 8.8 566 20 270 28 R6_750 m pinta 0-2m 10911-9 4.0 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/3

Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 10478-1 Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2000 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) K-059 A 40 B Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l Meriläj P_50 m pohja -1m 10910-1 3.7 22 5.7 578 240 26 Meriläj P_100 m pohja -1m 10910-2 3.7 21 5.2 578 250 30 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 10910-3 2.3 Meriläj P_250 m pinta 1m 10910-4 5.4 2.5 0.6 564 270 8 75 7 < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m 10910-5 3.6 8.1 2.1 581 230 13 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 10910-6 2.4 Meriläj P_500 m pinta 1m 10910-7 5.5 4 0.66 564 260 9 Meriläj P_500 m pohja -1m 10910-8 3.6 11 2.3 580 240 13 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 10910-11 2.4 Meriläj P_750 m pinta 1m 10910-9 5.5 4.8 0.6 563 240 8 Meriläj P_750 m pohja -1m 10910-10 3.7 3.5 0.61 578 240 5 Meriläj E_50 m pohja -1m 10909-1 3.7 7.4 1.7 576 220 14 Meriläj E_100 m pohja -1m 10909-2 3.7 25 4.3 579 240 31 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 10909-3 2.0 Meriläj E_250 m pinta 1m 10909-4 5.2 2.7 0.55 566 250 < 3 72 8 < 2 Meriläj E_250m pohja -1m 10909-5 3.7 23 4.9 579 250 28 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 10909-6 2.1 Meriläj E_500 m pinta 1m 10909-7 5.2 2.4 0.51 565 230 8 Meriläj E_500 m pohja -1m 10909-8 3.8 47 3.2 577 240 33 Meriläj E_750m pinta 0-2m 10909-11 2.2 Meriläj E_750 m pinta 1m 10909-9 5.2 3.4 0.48 566 240 9 Meriläj E_750 m pohja -1m 10909-10 3.5 3.1 0.38 579 230 6 Rlisä_50 m pohja -1m 10908-1 4.7 260 130 536 30 410 370 Rlisä_100 m pohja -1m 10908-2 4.3 100 58 553 30 310 110 Rlisä_250 m pinta 0-2m 10908-3 2.5 Rlisä_250 m pinta 1m 10908-4 6.7 12 6.6 429 60 510 25 200 21 7 Rlisä_250 m pohja -1m 10908-5 4.2 40 12 562 30 280 49 Rlisä_500 m pinta 0-2m 10908-6 2.4 Rlisä_500 m pinta 1m 10908-7 6.7 12 4.3 433 60 500 19 Rlisä_500 m pohja -1m 10908-8 13.6 31 5.8 570 20 260 34 Rlisä_750 m pinta 0-2m 10908-9 3.7 Rlisä_750 m pinta 1m 10908-10 6.7 16 4.4 440 50 470 19 Rlisä_750 m pohja -1m 10908-11 45 25 7.9 491 35 330 40 Rlisä_1000 m pinta 0-2 m 10908-12 2.6 Rlisä_1000 m pinta 1m 10908-13 7.1 9 3.9 384 70 580 22 Rlisä_1000 m pohja -1 m 10908-14 4.5 22 14 476 40 370 30 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/3

TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 20076-4 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: elokuu + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P51 20076 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,3 2,7 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 20075 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,2 4,0 KiKa P53, Gråggören P53 20074 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,6 14,6 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 20073 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,2 3,7 KiKa P55, Svinören P55 20072 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,1 4,1 KiKa P61, Rajstall P61 20071 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,8 4,2 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 20070 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 4,2 14,4 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 20069 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 4,4 17,4 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 20068 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 3,6 13,2 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 20067 17.8.2015 18.8.2015 31.8.2015 1,3 3,1 KiKa P67, Lillgrundet P67 20066 18.8.2015 19.8.2015 31.8.2015 1,3 2,7 KiKa P71, Truthällän P71 20065 19.8.2015 20.8.2015 31.8.2015 3,8 8,9 KiKa P73, Fäboda P73 20064 19.8.2015 20.8.2015 31.8.2015 5,1 11,3 KiKa P75, Kallan P75 20063 19.8.2015 20.8.2015 31.8.2015 6,2 19,8 KiKa P78, Orrskärsfjärden P78 20062 17.8.2015 18.8.2015 31.8.2015 1,2 11,0 KiKa P79, Kackursfjärden P79 20061 17.8.2015 18.8.2015 31.8.2015 1,2 4,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 20060 17.8.2015 18.8.2015 24.8.2015 0,9 7,0 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 20059 17.8.2015 18.8.2015 24.8.2015 1,0 2,7 KiKa Mä1, Mässkär N Mä 1 20058 19.8.2015 20.8.2015 31.8.2015 4,3 5,8 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot Ruoppauskohde RK2 RK2 20057 18.8.2015 19.8.2015 21.8.2015 4,0 KiKa Näkösyvyys 50 m kohteesta Meriläjitys alue P Meriläj P 20056 19.8.2015 20.8.2015 25.8.2015 6,7 KiKa Näkösyvyys 50 m kohteesta Meriläjitys alue E Meriläj E 20055 19.8.2015 20.8.2015 25.8.2015 6,5 KiKa Näkösyvyys 50 m kohteesta Ruoppauskohde lisä Rlisä 20054 18.8.2015 19.8.2015 19.8.2015 KiKa Ei otettu näytteitä, koska Hector oli n. 80 m päässä Optimuksesta Liite/ Bilaga 2.3 Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 3.9.2015 Arja Palomäki Meriveden korkeus 17.8. -17.6 cm, 18.-19.8. -21.4 cm 17.8. 18.8. 19.8. ympäristöasiantuntija 17.8. Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni Pilvisyys 1/8 1/8 2/8 18.8. Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni Lämpötila +22 ast. C +19 ast. C +19 ast. C 19.8. Hästgrundetin luukut kiinni, Gertrudin toinen luukku auki Tuulen nopeus 1 m/s 2 m/s 4 m/s Ruoppaaja Hector 7079180-3279563 (YKJ) Tuulen suunta S SW S Ruoppaaja Optimus 7079240-3279695 (YKJ) Jakelu: UPM Kymmene Oyj Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren Vesi OSTP Finland Oy Förening Mässkärs Lotsstation r.f. BillerudKorsnäs Finland Oy Pohjanmaan ELY-keskus Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/4

Pietarsaaren merialue elokuu + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 20076-4 Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötil a Fosfaattifosfori Kenttämittaus Happi, liuk. A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) Hapen Kiintoaine kyllästysaste (GF/C) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) 872:2005 Sameus ISO 7027: 2000 Sähkönjoht avuus, 25 C 27888: 1994 pharvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli- A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7899-2:2000 Saliniteetti Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammoni um-typpi Sis. men. A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:19 96 (modif.) A 40 B Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m 20076-1 0,1 1 P51 1m 20076-2 1,0 19,4 8,5 93 3,3 456 7,7 50 2,5 640 58 25 36 3 10,9 430 P51 2m 20076-3 1,7 18,6 7,9 84 3,2 467 7,6 50 2,56 630 69 27 33 5 10,4 440 P51 0-2m 20076-4 0-2 9,7 P52 0,1m 20075-1 0,1 0 P52 1m 20075-2 1,0 19,1 8,4 91 1,6 3 467 7,6 50 2,56 630 91 32 30 5 10,3 410 P52 3m 20075-3 3,0 16,8 7,6 78 1,9 3,4 566 7,6 25 3,12 390 52 35 23 8 6,1 160 P52 0-2m 20075-4 0-2 7,8 P53 0,1m 20074-1 0,1 0 P53 1m 20074-2 1,0 18,7 8,1 87 4,4 1,5 402 7,6 70 2,18 600 57 38 18 6 12,4 540 P53 5m 20074-3 5,0 16,6 570 P53 9,1m 20074-4 13,6 11,7 8,6 80 8,2 2 597 7,5 10 3,3 290 33 47 7 4 4,7 77 P53 0-2m 20074-5 0-2 5,6 P54 0,1m 20073-1 0,1 0 P54 1m 20073-2 1,0 22,2 5,8 67 6,1 2,5 283 7,4 120 1,51 850 100 61 33 7 22,8 890 P54 2,7m 20073-3 2,7 18,3 6,8 72 5,3 2,1 480 7,3 45 2,63 540 98 42 22 6 9,2 410 P54 0-2m 20073-4 0-2 6,5 P55 1m 20072-1 1,0 21,9 6,3 72 2,3 268 7,4 110 1,42 820 73 57 30 7 22,3 960 P55 3,2m 20072-2 3,1 17 7 72 2,4 548 7,4 30 3,01 390 68 35 12 5 6,8 310 P55 0-2m 20072-3 0-2 6,9 P61 1m 20071-1 1,0 18,7 8,7 93 6,4 1,3 509 7,8 30 2,79 430 26 27 10 3 8,3 180 P61 3,8m 20071-2 3,2 17,1 8,3 86 7 1,4 558 7,7 25 3,06 330 15 29 7 < 2 6,1 91 P61 0-2m 20071-3 0-2 2,7 P62 1m 20070-1 1,0 18,2 8,5 91 3,2 0,79 539 7,7 25 2,97 360 24 32 5 < 2 6,8 110 P62 5m 20070-2 5,0 17,7 543 P62 10m 20070-3 10,0 13 594 P62 13,7m 20070-4 13,4 10 9 80 5,5 1,2 603 7,4 10 3,33 280 26 52 6 3 4,6 29 P62 0-2m 20070-5 0-2 1,6 P64 1m 20069-1 1,0 17,6 8,5 89 3,8 0,58 558 7,8 25 3,06 310 14 27 5 < 2 6,3 52 P64 5m 20069-2 5,0 17,2 560 P64 10m 20069-3 10,0 13,1 593 P64 15m 20069-4 15,0 9,4 608 P64 16,7m 20069-5 16,4 9,1 9,4 81 5,6 0,83 609 7,5 10 3,37 270 24 53 6 4 4,7 19 P64 0-2m 20069-6 0-2 1,7 P65 1m 20068-1 1,0 18 8,7 92 0,93 530 7,7 30 2,92 350 13 27 4 < 2 7,3 120 P65 5m 20068-2 5,0 16,8 562 P65 10m 20068-3 10,0 13,1 594 P65 12,6m 20068-4 12,2 11,6 8,8 81 0,52 599 7,5 10 3,32 280 27 46 < 3 < 2 4,9 24 P65 0-2m 20068-5 0-2 2,0 P66 1m 20067-1 1,0 19,1 8,3 90 1,5 279 7,5 80 1,49 650 10 18 36 6 14,9 630 P66 2,1m 20067-2 2,1 18,4 8,1 86 1,4 302 7,6 90 1,62 580 8 18 34 5 14,6 710 P66 0-2m 20067-3 0-2 6,0 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/4 2.3 Liite/ Bilaga

2015E- 20076-4 Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötil a Fosfaattifosfori Kenttämittaus Pietarsaaren merialue elokuu + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Happi, liuk. A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) Hapen Kiintoaine kyllästysaste (GF/C) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) 872:2005 Sameus ISO 7027: 2000 Sähkönjoht avuus, 25 C 27888: 1994 pharvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli- A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7899-2:2000 Saliniteetti Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammoni um-typpi Sis. men. A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:19 96 (modif.) A 40 B Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P67 1m 20066-1 1,0 18,9 8,1 87 4,3 2,3 266 7,5 100 1,42 660 16 32 19 7 15,7 870 P67 2,1m 20066-2 1,7 18,9 8,1 87 4,9 2,4 266 7,4 100 1,42 660 14 31 19 6 15,6 900 P67 0-2m 20066-3 0-2 8,8 P71 1m 20065-1 1,0 18,2 9,2 98 0,76 553 7,9 25 3,04 340 13 24 11 < 2 6,4 60 P71 5m 20065-2 5,0 17,1 558 P71 7,5m 20065-3 7,9 15,2 7,7 77 1,9 585 7,5 15 3,22 300 39 37 10 < 2 5,1 78 P71 0-2m 20065-4 0-2 1,7 P73 1m 20064-1 1,0 17,7 9,1 95 0,47 561 7,8 10 3,08 260 7 17 8 < 2 5,4 30 P73 5m 20064-2 5,0 16,6 566 P73 10m 20064-3 10,3 13,8 8,9 86 0,49 596 7,6 10 3,3 260 18 34 6 < 2 4,8 14 P73 0-2m 20064-4 0-2 < 1 P75 1m 20063-1 1,0 17,5 9,2 96 0,42 566 7,8 8 3,12 310 7 7 4 < 2 4,9 < 5 P75 5m 20063-2 5,0 17,4 566 P75 10m 20063-3 10,0 16 572 P75 15m 20063-4 15,0 9,8 607 P75 19m 20063-5 18,8 8,8 9,8 84 0,73 614 7,5 10 3,39 260 24 52 6 2 4,6 11 P75 0-2m 20063-6 0-2 1,2 P78 1m 20062-1 1,0 18,2 7,6 81 1,9 274 7,2 80 1,46 590 16 34 28 5 12,7 830 P78 5m 20062-2 5,0 16,3 539 P78 10m 20062-3 10,0 9,7 3,5 31 4,7 583 7 30 2,95 750 410 66 25 10 6,7 570 P78 0-2m 20062-4 0-2 9,7 P79 1m 20061-1 1,0 19,3 7,8 85 2,6 84,1 7 120 < 0,95 750 12 33 43 11 16,3 1 500 P79 3,2m 20061-2 3,5 18,4 7 74 1,9 111 7 120 < 0,95 730 37 40 37 10 17,5 1 400 P79 0-2m 20061-3 0-2 9,6 L5 1m 20060-1 1,0 19 7,7 83 4,1 8,9 6,9 150 < 0,95 820 13 12 54 12 17 3 500 L5 5m 20060-2 6,0 18,6 7 75 3,9 9 6,7 150 < 0,95 830 20 17 55 14 17,1 2 200 L5 0-2m 20060-3 0-2 16,4 L6A 1m 20059-1 1,0 18,9 8 86 4,9 7,5 6,9 150 < 0,95 820 10 24 53 13 16,8 2 200 L6A 0-2m 20059-2 0-2 14,4 Mä1 1m 20058-1 1,0 17,8 8,8 92 0,71 544 7,7 25 0 2,99 250 19 29 9 < 2 100 Mä1-1m 20058-2 4,8 17,6 8,8 92 0,69 553 7,7 25 0 3,04 330 17 30 7 < 2 88 Mä1 0-2m 20058-3 0-2 1,3 Rauta Liite/ Bilaga 2.3 ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/4

Pietarsaaren merialue elokuu + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 20076-4 Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötil a Fosfaattifosfori Kenttämittaus Happi, liuk. A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) Hapen Kiintoaine kyllästysaste (GF/C) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) 872:2005 Sameus ISO 7027: 2000 Sähkönjoht avuus, 25 C 27888: 1994 pharvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli- A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7899-2:2000 Saliniteetti Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammoni um-typpi Sis. men. A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:19 96 (modif.) A 40 B Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l RK2_50 m pohja -1m 20057-1 19,6 4,0 8,9 30 6,6 607 15 290 29 RK2_100 m pohja -1m 20057-2 18,7 4,3 8,7 6,5 1,3 610 10 270 7 RK2_250 m pinta 1m 20057-4 4,4 17,7 3 0,78 550 25 320 16 28 4 < 2 RK2_250 m pohja -1m 20057-5 17,0 8,8 5,3 0,87 610 10 270 5 RK2_250 m pinta 0-2m 20057-3 1,8 RK2_500 m pinta 1m 20057-7 4,5 17,8 3 0,74 552 25 310 4 RK2_500 m pohja -1m 20057-8 16,5 9,3 5,5 1,2 607 10 270 5 RK2_500 m pinta 0-2m 20057-6 1,9 RK2_750 m pinta 1m 20057-10 4,5 18,2 5,2 0,79 551 25 320 12 RK2_750 m pohja -1m 20057-11 15,1 9,3 4,5 1,1 606 10 270 8 RK2_750 m pinta 0-2m 20057-9 1,5 RK2_1000 m pinta 1m 20057-13 4,5 18,1 2,9 0,69 559 20 300 8 RK2_1000 m pohja -1 m 20057-14 15,3 9,4 5 1,1 606 10 280 4 RK2_1000 m pinta 0-2 m 20057-12 1,7 Meriläj P_50 m pohja -1m 20056-1 28,0 6,7 8,2 12 1,5 638 230 15 Meriläj P_100 m pohja -1m 20056-2 28,4 6,5 7,9 5,3 1,9 636 240 12 Meriläj P_250 m pinta 1m 20056-4 1,0 6,3 17,2 2,7 0,32 547 200 5 6 6 < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m 20056-5 28,5 7,8 5,8 1,3 632 250 7 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 20056-3 0-2 1,2 Meriläj P_500 m pinta 1m 20056-7 1,0 6,4 17,2 3,2 0,31 545 210 8 Meriläj P_500 m pohja -1m 20056-8 27,3 8,2 6,3 1,5 633 240 8 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 20056-6 0-2 < 1 Meriläj P_750 m pinta 1m 20056-9 1,0 6,5 17,2 1,8 0,3 543 210 5 Meriläj P_750 m pohja -1m 20056-10 25,7 8 5 1,3 633 240 8 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 20056-11 0-2 < 1 Meriläj E_50 m pohja -1m 20055-1 27,5 6,5 7,9 12 1,3 635 240 16 Meriläj E_100 m pohja -1m 20055-2 26,9 6,6 8,1 11 1,5 634 240 14 Meriläj E_250 m pinta 1m 20055-4 1,0 6,4 17,3 3,1 0,31 552 210 5 6 6 < 2 Meriläj E_250m pohja -1m 20055-5 27,9 8,1 1,6 2,1 631 250 13 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 20055-3 0-2 1,2 Meriläj E_500 m pinta 1m 20055-7 1,0 6,5 17,3 2,3 0,33 553 210 5 Meriläj E_500 m pohja -1m 20055-8 28,7 7,8 7,7 0,51 634 250 10 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 20055-6 0-2 < 1 Meriläj E_750 m pinta 1m 20055-10 1,0 6,4 17,3 3,3 0,43 552 200 7 Meriläj E_750 m pohja -1m 20055-9 28,2 7,9 5,3 0,39 633 240 7 Meriläj E_750m pinta 0-2m 20055-11 0-2 1,1 Rauta ISO 11885:09 modif. Liite/ Bilaga 2.3 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 4/4

Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 28053-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P51 28053 6.10.2015 7.10.2015 13.10.2015 1.1 2.7 KiKa P52, Alholmsfjärden P52 28052 6.10.2015 7.10.2015 13.10.2015 1.0 4.0 KiKa P53, Gråggören P53 28051 6.10.2015 7.10.2015 13.10.2015 1.0 14.5 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 28050 6.10.2015 7.10.2015 13.10.2015 0.8 3.8 KiKa P55, Svinören P55 28049 6.10.2015 7.10.2015 13.10.2015 0.8 4.2 KiKa P61, Rajstall P61 28048 6.10.2015 7.10.2015 13.10.2015 1.2 4.1 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 28047 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 1.5 14.7 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 28046 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 3.5 17.6 KiKa P65, Ören-Ripgrund P65 28045 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 2.7 13.3 KiKa P66, Hälsingöfjärden P66 28044 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 1.5 3.1 KiKa P67, Lillgrundet P67 28043 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 1.2 2.7 KiKa P71, Truthällän P71 28042 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 1.7 8.9 KiKa P73, Fäboda P73 28041 7.10.2015 8.10.2015 13.10.2015 3.5 11.3 KiKa P75, Kallan P75 28040 7.10.2015 8.10.2015 13.10.2015 5.4 19.8 KiKa P78, Orrskärsfjärden P78 28039 7.10.2015 8.10.2015 12.10.2015 1.3 10.8 KiKa P79, Kackursfjärden P79 28038 6.10.2015 7.10.2015 12.10.2015 1.1 4.5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 28037 5.10.2015 6.10.2015 12.10.2015 1.0 6.8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 28036 5.10.2015 6.10.2015 12.10.2015 1.0 2.8 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P 28035 7.10.2015 8.10.2015 9.10.2015 6.4 KiKa Näkösyvyys 50 m läjityskohteesta Meriläjitys alue E Meriläj E 28034 7.10.2015 8.10.2015 9.10.2015 6.3 KiKa Näkösyvyys 50 m läjityskohteesta Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 5.10. 6.10. 7.10. 16.10.2015 Arja Palomäki Meriveden korkeus 5.10. -7.9 cm, 6.10. -9.9 cm, 7.10. -10.5 cm lämpötila 8 ast. C 3-6 ast C 2-5 ast C ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukut kiinni Tuulen nopeus 3 m/s 0-3 m/s 3 m/s p. 050 427 3067, arja.palomaki@nablabs.fi Tuulen suunta N E SE Jakelu: Pilvisyys 5/8 2-3/8 1-2/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 28053-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:197 9 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2000 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) J- 046 Nitriitti- ja nitraattitypen summa J- 042 ISO 13395:1996 (modif.) J-040 J-041 Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m 28053-1 0.1 10 P51 1m 28053-2 1.0 7.7 4.7 466 7.6 50 2.56 550 47 70 39 8 8.0 680 P51 2m 28053-3 1.7 7.7 4.7 470 7.6 45 2.58 570 45 68 35 6 7.9 630 P51 0-2m 28053-4 0-2 7.5 P52 0,1m 28052-1 0.1 5 P52 1m 28052-2 1.0 8.8 7.9 4.4 420 7.7 60 2.29 610 70 87 33 6 9.2 680 P52 3m 28052-3 3.0 8.3 9.2 5.0 463 7.6 50 2.54 560 58 77 36 8 8.2 680 P52 0-2m 28052-4 0-2 6.7 P53 0,1m 28051-1 0.1 8 P53 1m 28051-2 1.0 9.3 7.1 3.9 448 7.7 60 2.45 540 57 77 28 5 8.8 550 P53 5m 28051-3 5.0 9.7 479 P53 9,1m 28051-4 13.5 10.2 8.1 3.0 538 7.7 25 2.95 320 14 47 14 5 5.7 190 P53 0-2m 28051-5 0-2 9.3 P54 0,1m 28050-1 0.1 11 P54 1m 28050-2 1.0 9.4 7.1 5.3 288 7.5 120 1.53 760 66 140 47 13 13.4 1 300 P54 2,7m 28050-3 2.8 8.7 9.1 4.6 407 7.6 70 2.21 570 35 83 38 7 9.9 920 P54 0-2m 28050-4 0-2 8.2 P55 1m 28049-1 1.0 9.3 5.7 154 7.4 140 < 0,95 900 66 180 60 17 16.1 2 100 P55 3,2m 28049-2 3.2 9.7 4.4 447 7.6 60 2.43 580 100 82 31 8 8.7 700 P55 0-2m 28049-3 0-2 6.8 P61 1m 28048-1 1.0 8.8 8.3 4.0 442 7.7 60 2.41 630 49 79 28 7 8.9 670 P61 3,8m 28048-2 3.1 9.3 8.1 3.7 462 7.7 60 2.52 490 41 71 27 6 8.6 680 P61 0-2m 28048-3 0-2 6.7 P62 1m 28047-1 1.0 9.0 6.9 3.6 467 7.7 45 2.56 500 31 69 23 3 8.1 490 P62 5m 28047-2 5.0 9.7 516 P62 10m 28047-3 10.0 10.2 533 P62 13,7m 28047-4 13.7 10.3 4.9 1.8 540 7.7 20 2.97 310 9 47 12 < 2 5.5 140 P62 0-2m 28047-5 0-2 5.8 P64 1m 28046-1 1.0 10.9 3.3 0.81 551 7.7 15 3.04 260 6 33 6 < 2 4.9 51 P64 5m 28046-2 5.0 10.6 547 P64 10m 28046-3 10.0 10.3 544 P64 15m 28046-4 15.0 10.2 543 P64 16,7m 28046-5 16.6 10.1 4.9 1.5 543 7.7 20 2.99 290 7 41 11 < 2 5.3 110 P64 0-2m 28046-6 0-2 3.1 P65 1m 28045-1 1.0 10.5 1.1 543 7.7 20 2.99 300 5 36 12 < 2 5.2 85 P65 5m 28045-2 5.0 10.3 543 P65 10m 28045-3 10.0 10.3 543 P65 12,6m 28045-4 12.3 10.1 1.4 544 7.8 20 2.99 280 4 37 10 2 5.2 94 P65 0-2m 28045-5 0-2 5.3 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/3

Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 28053-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:197 9 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2000 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) J- 046 Nitriitti- ja nitraattitypen summa J- 042 ISO 13395:1996 (modif.) J-040 J-041 Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P66 1m 28044-1 1.0 8.2 2.6 363 7.6 70 1.96 570 6 55 29 < 2 11.5 880 P66 2,1m 28044-2 2.1 8.0 2.4 414 7.6 60 2.25 510 < 3 49 24 4 10.1 500 P66 0-2m 28044-3 0-2 6.0 P67 1m 28043-1 1.0 8.3 6.0 3.4 356 7.5 70 1.93 580 11 70 35 6 11.5 1 100 P67 2,1m 28043-2 1.7 8.4 8.0 4.3 402 7.6 70 2.18 580 19 79 33 7 10.6 720 P67 0-2m 28043-3 0-2 7.2 P71 1m 28042-1 1.0 8.8 2.5 521 7.7 30 2.86 380 15 54 14 3 6.4 290 P71 5m 28042-2 5.0 9.7 522 P71 7,5m 28042-3 7.9 9.8 2.4 531 7.7 30 2.92 350 16 53 15 4 6.2 250 P71 0-2m 28042-4 0-2 5.1 P73 1m 28041-1 1.0 10.0 0.96 551 7.7 10 3.04 290 6 40 9 < 2 4.9 52 P73 5m 28041-2 5.0 10.2 551 P73 10m 28041-3 10.3 10.2 0.96 551 7.7 15 3.04 290 7 40 7 < 2 4.9 68 P73 0-2m 28041-4 0-2 3.1 P75 1m 28040-1 1.0 11.3 0.41 556 7.7 10 3.06 260 12 30 5 < 2 4.7 27 P75 5m 28040-2 5.0 11.3 556 P75 10m 28040-3 10.0 11.3 556 P75 15m 28040-4 15.0 11.3 556 P75 19m 28040-5 18.8 11.3 0.43 556 7.7 10 3.06 260 12 31 5 < 2 4.6 23 P75 0-2m 28040-6 0-2 2.1 P78 1m 28039-1 1.0 9.2 2.3 362 7.5 70 1.96 530 12 54 24 8 10.3 740 P78 5m 28039-2 5.0 9.7 492 P78 10m 28039-3 9.8 9.8 1.6 512 7.6 25 2.81 360 6 40 14 4 6.1 220 P78 0-2m 28039-4 0-2 3.1 P79 1m 28038-1 1.0 8.7 3.7 120 7.3 130 < 0,95 800 23 77 53 11 15.5 1 800 P79 3,2m 28038-2 3.5 9.1 3.3 212 7.4 100 1.11 690 22 70 41 8 14.1 1 500 P79 0-2m 28038-3 0-2 5.8 L5 1m 28037-1 1.0 9.6 5.3 8.6 6.9 150 < 0,95 930 39 71 61 18 16.3 3 100 L5 5m 28037-2 5.8 9.6 5.4 8.6 7 170 < 0,95 930 40 70 63 19 16.3 3 000 L5 0-2m 28037-3 0-2 5.4 L6A 1m 28036-1 1.0 8.8 5 8.1 7 150 < 0,95 990 43 180 77 16 16.2 2 400 L6A 0-2m 28036-2 0-2 5.9 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/3

Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 28053-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:197 9 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 7899-2:2000 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) J- 046 Nitriitti- ja nitraattitypen summa J- 042 ISO 13395:1996 (modif.) J-040 J-041 Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l Meriläj P_50 m pohja -1m 28035-1 27.8 6.4 10.9 1.9 0.33 566 260 5 Meriläj P_100 m pohja -1m 28035-2 28.4 6.2 10.8 2.4 0.3 566 260 5 Meriläj P_250 m pinta 1m 28035-4 1.0 6.2 11.3 2 0.3 556 260 6 Meriläj P_250 m pohja -1m 28035-5 28.6 10.8 2.5 0.29 563 250 5 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 28035-3 0-2 1.4 Meriläj P_500 m pinta 1m 28035-7 1.0 6.1 11.3 3 0.33 555 260 5 Meriläj P_500 m pohja -1m 28035-8 27.6 11.0 2.5 0.29 565 250 5 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 28035-6 0-2 1.6 Meriläj P_750 m pinta 1m 28035-10 1.0 6.1 11.3 1.4 0.3 555 260 5 Meriläj P_750 m pohja -1m 28035-11 25.3 11.2 2.1 0.28 562 250 4 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 28035-9 0-2 1.5 Meriläj E_50 m pohja -1m 28034-1 27.3 6.3 11.0 2.4 0.32 565 270 5 Meriläj E_100 m pohja -1m 28034-2 27.3 6.3 11.0 2.4 0.31 566 260 5 Meriläj E_250 m pinta 1m 28034-4 1.0 6.3 11.3 2.1 0.3 558 260 5 Meriläj E_250m pohja -1m 28034-5 27.4 10.8 1.6 0.33 567 270 5 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 28034-3 0-2 1.5 Meriläj E_500 m pinta 1m 28034-7 1.0 6.3 11.4 1.6 0.29 558 260 4 Meriläj E_500 m pohja -1m 28034-8 28.5 10.8 2.5 0.36 568 260 5 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 28034-6 0-2 1.6 Meriläj E_750 m pinta 1m 28034-10 1.0 6.5 11.4 1.2 0.3 558 260 5 Meriläj E_750 m pohja -1m 28034-9 28.0 11.2 2 0.38 564 270 5 Meriläj E_750m pinta 0-2m 28034-11 0-2 1.3 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/3

TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 5500-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 13 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.1 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 5500 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 0,8 4,0 0,32 0 KiKa P53, Gråggören P53 5505 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 0,9 13,5 0,01 0 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 5506 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 0,9 3,8 0,01 0 KiKa P61, Rajstall P61 5507 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 1,0 4,2 0,01 0 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 5501 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 0,9 14,5 0,01 0 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 5504 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 2,5 18,0 0 0 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni. Meriveden korkeus -34,9 cm. Ruoppauskohde RK6 RK6 5499 25.3.2015 26.3.2015 7.4.2015 KiKa Optimus ruoppaaja: 7076182-3286566 Meriläjitys alue P Meriläj P 5498 25.3.2015 KiKa Kohteelle ei päästy kovan merenkäynnin vuoksi. Meriläjitys alue E Meriläj E 5502 25.3.2015 KiKa Kohteelle ei päästy kovan merenkäynnin vuoksi. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö 14.4.2015 Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad 040-7523 013 Pietarsaaren Vesi Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Norra svenska fiskeområde Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/2

Pietarsaaren merialue 2015 ruoppaus vko 13 Pietarsaaren yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 5500-2 Näytenumero Kenttämittaus Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Fosfaattifosfori Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 ISO 7887:2012, komparaattori ISO 7887:2012, sentrifugointi ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Väriluku Väriluku, liuk. Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A * # * # * # * # * # * # * # * # * # * # C mg/l FTU ms/m mg Pt/l mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 5500-1 1,0 0,6 8,4 6,2 338 100 1 400 35 P52 3m 5500-2 3,0 1,2 6,6 3,8 431 70 1 100 28 P53 1m 5505-1 1,0 0,7 8,2 3,4 344 100 1 300 34 P53 5m 5505-2 5,0 0,6 554 P53 9,1m 5505-3 12,5 0,4 4,7 1,3 530 35 630 15 P54 1m 5506-1 1,0 1,4 6,2 4,3 117 160 1 800 50 P54 2,7m 5506-2 2,8 1,6 9,4 4,7 311 100 1 400 40 P61 1m 5507-1 1,0 0,2 8,6 3,5 374 80 1 200 32 P61 3,8m 5507-2 3,2 0,3 5,7 1,8 493 45 770 19 P62 1m 5501-1 1,0 0,3 9,3 4,0 364 90 1 200 32 P62 5m 5501-2 5,0 0,2 537 P62 10m 5501-3 10,0 0,2 569 P62 13,7m 5501-4 13,5 0,2 4,8 1,1 563 25 460 13 P64 1m 5504-1 1,0 0,2 5,4 1,8 544 30 510 13 P64 5m 5504-2 5,0 0,1 554 P64 10m 5504-3 10,0 0,2 570 P64 15m 5504-4 15,0 0,2 571 P64 16,7m 5504-5 17,0 0,2 5,6 0,6 571 20 410 16 R6_50 m pohja -1m 5499-1 0,2 160 4,7 506 35 740 200 R6_100 m pohja -1m 5499-2 0,3 210 6,2 488 40 830 210 R6_250 m pinta 1m 5499-3 1,0 8,4 3,2 314 110 1 400 220 710 37 20 R6_250 m pohja -1m 5499-4 0,3 110 2,8 520 40 680 88 R6_500 m pinta 1m 5499-5 2,6 7,1 4,1 230 130 1 700 42 R6_500 m pohja -1m 5499-6 0,3 10 1,1 529 35 670 24 R6_750 m pinta 1m 5499-7 4,2 6,8 3,8 150 180 2 000 40 R6_750 m pohja -1m 5499-8 0,6 9,4 1,2 524 35 680 26 #=Nab Labs Oy Jyväskylä akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 3.1

TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 5916-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 15 Tilaaja: Pietarsaaren yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.2 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 5916 9.4.2015 10.4.2015 17.4.2015 0,8 4,5 0,1 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot P53, Gråggören P53 5908 9.4.2015 KiKa Ei näytettä. P54, Risöhäll=Sandgrund P54 5909 9.4.2015 10.4.2015 23.4.2015 0,9 4,2 KiKa P61, Rajstall P61 5910 9.4.2015 10.4.2015 17.4.2015 1,1 5,0 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 5913 9.4.2015 10.4.2015 17.4.2015 1,6 15,2 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 5912 9.4.2015 10.4.2015 17.4.2015 2,2 18,0 KiKa Meriveden korkeus klo09=+4.0cm, Piste heikossa jäässä, jouduttiin ottamaan 100m:ä pisteestä pohjoiseen. Koordinaatti:7073977-3287084 Hästgrundetin toinen patoluukku auki,gertrudin toinen patoluukku auki P67, Lillgrundet P67 5911 9.4.2015 KiKa Ei näytettä. Ruoppauskohde RK6 RK6 6242 9.4.2015 KiKa Ruoppaaja satamalaiturissa, ei näytteitä. Meriläjitys alue P Meriläj P 5914 9.4.2015 KiKa Pisteelle ei päästy kovan tuulen ja aallokon vuoksi, ei näytteitä. Meriläjitys alue E Meriläj E 5915 9.4.2015 KiKa Pisteelle ei päästy kovan tuulen ja aallokon vuoksi, ei näytteitä. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö 30.4.2015 Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad 040-7523 013 Pietarsaaren Vesi Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Norra svenska fiskeområde Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/2

Pietarsaaren merialue 2015 ruoppaus vko 15 Pietarsaaren yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 5916-1 Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Väriluku Kokonaistyppi Kokonaisfosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 ISO 7887:2012, komparaattori ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 B * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l P52 1m 5916-1 1,0 2 13 8,3 266 120 1 200 29 P52 3m 5916-2 3,5 1,8 9,9 6,5 406 60 1 000 25 P54 1m 5909-1 1,0 2,4 13 7,9 233 120 1 200 47 P54 2,7m 5909-2 3,2 2,4 12 7,8 233 120 1 200 37 P61 1m 5910-1 1,0 2,5 13 6,6 376 60 940 33 P61 3,8m 5910-2 4,0 2,4 13 6,7 377 60 950 27 P62 1m 5913-1 1,0 2,5 8,1 3,9 477 45 780 22 P62 5m 5913-2 5,0 2,4 484 P62 10m 5913-3 10,0 2,2 496 P62 13,7m 5913-4 14,2 2,1 7,8 3,1 509 35 660 19 P64 1m 5912-1 1,0 1,7 8,3 2,6 539 25 500 19 P64 5m 5912-2 5,0 1,7 539 P64 10m 5912-3 10,0 1,7 539 P64 15m 5912-4 15,0 1,7 539 P64 16,7m 5912-5 17,0 1,7 8,7 2,8 543 25 470 18 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 3.2

TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 7329-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 17 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.3 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 7329 21.4.2015 22.4.2015 16.5.2015 0,8 4,4 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P53, Gråggören P53 7334 21.4.2015 22.4.2015 16.5.2015 0,8 13,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm, pisteen kohdalta ruopattu, pohja epätasainen. P54, Risöhäll=Sandgrund P54 7333 21.4.2015 22.4.2015 19.5.2015 0,7 4,2 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm, Gertrudin toinen patoluukku auki aamulla, Hästsgrudetin molemmat patoluukut kiinni. P61, Rajstall P61 7335 21.4.2015 22.4.2015 16.5.2015 0,9 4,5 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P62, Ådön-Gräsgrundet P62 7331 21.4.2015 22.4.2015 16.5.2015 1,6 15,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P64, Nygrundet-Mässkär P64 7330 21.4.2015 22.4.2015 16.5.2015 2,8 18,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P67, Lillgrundet P67 7332 21.4.2015 22.4.2015 16.5.2015 0,9 3,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm Ruoppauskohde RK6 RK6 7328 21.4.2015 22.4.2015 2.6.2015 KiKa meriveden korkeus klo07=1.3cm, Ruoppaajan koordinaatti: 7076357-3286042, porauslautan koordinaatti:7076054-3286787 Meriläjitys alue P Meriläj P 7326 21.4.2015 22.4.2015 2.6.2015 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm Meriläjitys alue E Meriläj E 7327 21.4.2015 22.4.2015 2.6.2015 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. meriveden korkeus klo07=+1.3cm, proomu tyhjentänyt kuorman näytteenoton aikaan. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus 3.6.2015 Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad 040-7523 013 OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. BillerudKorsnäs Finland Oy Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/4

Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 17 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 7329-1 Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Tuloskom mentti Kokonaistyppi ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti-nitraattityppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Kokonaisf osfori K-059 * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 7329-1 1,0 5,3 7,7 6,6 150 150 1 400 38 P52 3m 7329-2 3,4 3,6 8,5 6,7 231 130 960 37 P53 1m 7334-1 1,0 5,1 10 7,5 144 170 1 400 44 P53 5m 7334-2 5,0 2,7 511 P53 9,1m 7334-3 12,0 2,5 32 7,6 550 25 420 37 P54 1m 7333-1 1,0 5,6 9,4 7,5 36,7 200 1 600 60 P54 2,7m 7333-2 3,2 3,0 16 8,3 452 70 680 29 P61 1m 7335-1 1,0 5,0 8,0 5,3 160 150 1 400 44 P61 3,8m 7335-2 3,5 4,7 9,2 5,1 185 140 1 300 40 P62 1m 7331-1 1,0 4,3 4,4 2,8 301 90 930 25 P62 5m 7331-2 5,0 2,7 550 P62 10m 7331-3 10,0 2,4 561 P62 13,7m 7331-4 14,0 2,2 4,5 0,56 566 20 320 8 P64 1m 7330-1 1,0 3,3 2,3 1,3 517 30 440 11 P64 5m 7330-2 5,0 2,7 549 P64 10m 7330-3 10,0 2,0 573 P64 15m 7330-4 15,0 1,8 577 P64 16,7m 7330-5 17,0 1,7 2,6 0,58 578 10 270 7 P67 1m 7332-1 1,0 5,1 5,4 5,2 104 140 1 300 38 P67 2,1m 7332-2 2,0 5,0 5,2 5,1 102 150 1 400 38 R6_50 m pohja - 1m R6_100 m pohja -1m R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m 7328-1 11,2 2,8 340 165 516 30 sentrifugo itu 470 330 7328-2 11,7 2,8 260 110 525 25 sentrifugo 460 340 itu 7328-3 1,0 4,8 9,1 6,8 193 120 1 200 95 520 40 19 7328-4 13,7 2,7 140 75 536 25 sentrifugo 420 170 itu 7328-5 1,0 4,8 7,8 6,1 198 140 1 200 43 7328-6 13,6 2,7 59 33 547 25 370 83 Ammoniumtyppi A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/4 Liite/ Bilaga 3.3

Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 17 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.3 2015E- 7329-1 R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m R6_1000 m pinta 1m R6_1000 m pohja -1 m Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Tuloskom mentti Kokonaistyppi ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti-nitraattityppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Kokonaisf osfori K-059 * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 7328-7 1,0 5,1 7,9 5,6 164 150 1 300 45 7328-8 13,7 2,7 34 3,4 556 25 370 54 7328-9 1,0 5,2 9,1 7,7 150 150 1 400 47 7328-10 12,4 2,5 32 11 549 25 410 39 7326-1 28,5 1,7 3,5 0,39 577 260 6 7326-2 29,2 1,8 220 94 577 270 250 7326-3 1,0 2,4 1,3 0,56 569 320 19 97 14 < 2 7326-4 28,3 1,8 120 42 578 260 98 7326-5 1,0 2,3 3,6 0,63 570 310 12 7326-6 26,7 1,7 18 3,9 579 260 22 7326-7 1,0 2,3 3,0 0,6 570 300 9 7326-8 1,7 6,3 0,8 580 250 9 7327-1 29,0 1,8 8,4 1,2 578 280 11 7327-2 29,0 1,7 8,5 1,6 578 260 12 7327-3 1,0 2,4 2,4 0,64 568 310 17 110 17 < 2 7327-4 29,8 1,8 450 168 576 280 430 Ammoniumtyppi A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/4

Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 17 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 7329-1 Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Tuloskom mentti Kokonaistyppi ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti-nitraattityppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Kokonaisf osfori K-059 * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 7327-5 1,0 2,3 3,2 0,6 567 310 9 7327-6 30,7 1,8 5,0 0,75 578 260 8 7327-7 1,0 2,3 4,0 0,57 567 310 10 7327-8 27,8 1,8 9,6 0,83 578 270 8 Ammoniumtyppi A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 4/4 Liite/ Bilaga 3.3

TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 9352-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 19 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.4 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P52 9352 4.5.2015 5.5.2015 26.5.2015 1,0 4,2 0 0 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot P53, Gråggören P53 9351 4.5.2015 5.5.2015 26.5.2015 1,0 12,6 0 0 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 9353 4.5.2015 5.5.2015 26.5.2015 0,9 4,0 0 0 KiKa Gertrudin molemmat patoluukut kiinni, Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni P61, Rajstall P61 9350 4.5.2015 5.5.2015 28.5.2015 1,1 4,5 0 0 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 9349 4.5.2015 5.5.2015 28.5.2015 1,0 14,9 0 0 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 9348 4.5.2015 5.5.2015 26.5.2015 2,8 18,0 0 0 KiKa P67, Lillgrundet P67 9347 4.5.2015 5.5.2015 3.6.2015 1,0 3,0 0 0 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK6 9346 4.5.2015 5.5.2015 26.5.2015 KiKa Ruoppaaja I Optimus, koord. 7076363-3286089; ruoppaaja II koord. 7076571-3285415 Meriläjitys alue P Meriläj P 9345 4.5.2015 5.5.2015 3.6.2015 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E 9344 4.5.2015 5.5.2015 26.5.2015 KiKa Proomu tyhjennettiin juuri ennen linjan näytteenottoa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus 12.6.2015 Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad 040-7523 013 OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. BillerudKorsnäs Finland Oy Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/3

Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 19 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 9352-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli-A Kokonaistyppi Kokonaisf osfori SFS 5772:1993 ISO 11905-1:98 (modif.) Tuloskommentti Kenttämittaus * * * * * * * Ottopiste Näyte- Otto- C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l numero syvyys P52 1m 9352-1 1,0 8,0 9,8 5,4 380 70 720 27 P52 3m 9352-2 3,2 4,6 13 9,3 475 45 540 28 P52 0-2m 9352-3 0-2 3,7 P53 1m 9351-1 1,0 6,8 16 6,9 374 70 sentrifugoitu 760 29 P53 5m 9351-2 5,0 4,3 500 P53 9,1m 9351-3 11,6 4,0 63 19 526 30 sentrifugoitu 410 73 P53 0-2m 9351-4 0-2 1,9 P54 1m 9353-1 1,0 8,8 6,9 4,3 177 130 990 35 P54 2,7m 9353-2 3,0 6,1 8,3 4,0 381 70 770 34 P54 0-2m 9353-3 0-2 3,1 P61 1m 9350-1 1,0 7,4 8,2 4,6 385 70 650 22 P61 3,8m 9350-2 4,6 4,6 13 5,3 481 40 460 20 P61 0-2m 9350-3 0-2 2,9 P62 1m 9349-1 1,0 5,8 10 4,6 429 50 sentrifugoitu 580 21 P62 5m 9349-2 5,0 4,9 513 P62 10m 9349-3 10,0 3,3 563 P62 13,7m 9349-4 13,9 2,8 4,4 0,78 569 15 260 7 P62 0-2m 9349-5 0-2 2,7 P64 1m 9348-1 1,0 5,4 4,8 1,2 504 30 420 14 P64 5m 9348-2 5,0 4,2 550 P64 10m 9348-3 10,0 3,1 571 P64 15m 9348-4 15,0 2,8 573 P64 16,7m 9348-5 17,0 2,7 8,1 0,57 576 10 250 12 P64 0-2m 9348-6 0-2 2,7 P67 1m 9347-1 1,0 9,1 6,4 3,2 137 120 1 000 32 P67 2,1m 9347-2 2,0 7,9 6,7 3,4 219 100 900 27 P67 0-2m 9347-3 0-2 2,9 R6_50 m pohja -1m 9346-1 3,7 68 10 542 20 sentrifugoitu 340 61 R6_100 m pohja -1m 9346-2 4,1 130 15 524 25 sentrifugoitu 400 150 R6_250 m pinta 0-2m 9346-3 2,3 R6_250 m pinta 1m 9346-4 8,2 15 5,1 317 90 980 28 R6_250 m pohja -1m 9346-5 3,7 44 10 547 20 sentrifugoitu 350 59 R6_500 m pinta 0-2m 9346-6 3,3 R6_500 m pinta 1m 9346-7 8,3 12 5,6 317 80 sentrifugoitu 970 29 R6_500 m pohja -1m 9346-8 3,8 100 13 535 25 sentrifugoitu 380 100 A 40 B Kokonaisf osfori K-059 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/3 Liite/ Bilaga 3.4

Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 19 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.4 2015E- 9352-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli-A Kokonaistyppi Kokonaisf osfori SFS 5772:1993 ISO 11905-1:98 (modif.) Tuloskommentti Kenttämittaus * * * * * * * Ottopiste Näyte- Otto- C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l numero syvyys R6_750 m pinta 0-2m 9346-9 2,1 R6_750 m pinta 1m 9346-10 6,7 34 7,6 385 70 750 31 R6_750 m pohja -1m 9346-11 3,7 39 6,8 543 30 340 49 R6_1000 m pinta 0-2 m 9346-12 2,3 R6_1000 m pinta 1m 9346-13 8,8 8,0 5,7 319 90 950 30 R6_1000 m pohja -1 m 9346-14 3,8 50 11 527 25 sentrifugoitu 370 51 R6_1250 m pinta 0-2 m 9346-15 2,0 R6_1250 m pinta 1 m 9346-16 7,6 13 6,4 361 90 780 29 R6_1250 m pohja -1 m 9346-17 3,7 27 7,5 525 30 400 33 Meriläj P_50 m pohja -1m 9345-1 2,5 46 14 579 280 54 Meriläj P_100 m pohja -1m 9345-2 2,5 38 11 579 290 53 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 9345-3 2,3 Meriläj P_250 m pinta 1m 9345-4 3,2 3,8 0,63 568 280 8 Meriläj P_250 m pohja -1m 9345-5 2,7 43 12 575 300 59 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 9345-6 2,3 Meriläj P_500 m pinta 1m 9345-7 3,2 3,3 0,63 568 260 7 Meriläj P_500 m pohja -1m 9345-8 2,3 3,7 0,86 582 230 8 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 9345-11 2,3 Meriläj P_750 m pinta 1m 9345-9 3,3 2,0 0,60 568 270 11 Meriläj P_750 m pohja -1m 9345-10 2,8 7,2 0,48 576 240 5 Meriläj E_50 m pohja -1m 9344-1 2,5 31 8,5 579 260 53 Meriläj E_100 m pohja -1m 9344-2 2,3 6,9 2,1 582 250 17 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 9344-3 2,4 Meriläj E_250 m pinta 1m 9344-4 3,3 1,6 0,46 567 260 6 Meriläj E_250m pohja -1m 9344-5 2,3 25 7,2 582 260 41 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 9344-6 2,2 Meriläj E_500 m pinta 1m 9344-7 3,5 2,0 0,56 567 270 6 Meriläj E_500 m pohja -1m 9344-8 2,3 8,3 1,9 582 260 12 Meriläj E_750m pinta 0-2m 9344-11 3,1 Meriläj E_750 m pinta 1m 9344-9 3,3 2,0 0,55 567 300 5 Meriläj E_750 m pohja -1m 9344-10 2,2 6,1 2,0 582 250 11 A 40 B Kokonaisf osfori K-059 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/3

Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 13278-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vko 23 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 13278 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.2 4.7 KiKa P53, Gråggören P53 13279 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.3 12.6 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 13280 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.1 4.4 KiKa P61, Rajstall P61 13275 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.4 4.9 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 13277 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 2.3 15.3 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 13276 3.6.2015 4.6.2015 14.7.2015 3.6 18.5 KiKa P67, Lillgrundet P67 13272 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.4 3.3 KiKa P79, Kackursfjärden P79 13167 3.6.2015 4.6.2015 29.6.2015 1.1 5.2 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 13166 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.0 7.2 KiKa L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A 13165 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 1.0 2.7 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK6 13273 3.6.2015 4.6.2015 24.6.2015 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P 13274 3.6.2015 KiKa Kohteille P, E ja "lisä" ei päästy Meriläjitys alue E Meriläj E 13271 3.6.2015 KiKa kovan tuulen ja Ruoppauskohde lisä Rlisä 13270 3.6.2015 KiKa aallokon vuoksi. Ei näytteitä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 12.8.2015 Arja Palomäki Meriveden korkeus +35,7 cm 3.6.2015 ympäristöasiantuntija Sekä Hästgrundetin ja että Gertrudin toinen patoluukku auki Pilvisyys 6-7/8 Ruoppaaja OPTIMUS: 7076532-3285643 Lämpötila 9-11 astetta Ruoppaaja HECTOR ei ruopannut, oli satamalaiturissa,ei näytteitä Tuulen nopeus 6 m/s Tuulen suunta S Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.5 Pietarsaaren merialue vko 23 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 13278-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaist yppi SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta K-060 (µg/l) ISO 11905-1:98 (modif.) Ammonium typpi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Väriluku Tuloskommentti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 13278-1 1.0 9.8 3.6 5.4 517 7.2 30 2.85 670 < 3 450 25 6 P52 3m 13278-2 3.7 9.8 12 5 518 30 660 24 P52 0-2m 13278-3 0-2 7.4 P53 1m 13279-1 1.0 10.1 13 5.2 511 30 460 34 P53 9,1m 13279-3 11.6 9.8 24 9 519 30 450 38 P53 0-2m 13279-4 0-2 7.0 P54 1m 13280-1 1.0 12.2 8.6 4.4 289 7.0 90 1.55 800 < 3 430 36 13 P54 2,7m 13280-2 3.4 12.2 8.3 4.5 287 90 840 36 P54 0-2m 13280-3 0-2 7.9 P61 1m 13275-1 1.0 10.2 13 4.3 516 30 440 23 P61 3,8m 13275-2 3.9 10.1 13 4.3 518 30 450 23 P61 0-2m 13275-3 0-2 7.1 P62 1m 13277-1 1.0 9.8 9.5 2.3 543 7.5 25 2.99 430 33 150 16 5 P62 13,7m 13277-4 14.3 8.3 11 2.5 578 20 370 17 P62 0-2m 13277-5 0-2 6.2 P64 1m 13276-1 1.0 8.3 5.2 1.2 575 7.6 20 3.17 330 19 130 10 < 2 P64 16,7m 13276-5 17.5 8.3 4.7 1.2 573 15 340 9 P64 0-2m 13276-6 0-2 4.3 P67 1m 13272-1 1.0 11.8 9.1 4 386 7.2 70 2.09 670 5 320 30 8 P67 2,1m 13272-2 2.3 11.7 8.5 4.1 387 70 700 29 P67 0-2m 13272-3 0-2 7.0 P79 1m 13167-1 1.0 12.3 2.3 114 6.8 120 < 0,95 970 22 410 35 11 P79 0-2m 13167-2 0-2 7.4 L5 1m 13166-1 1.0 12.3 2.5 8.7 6.4 150 < 0,95 1 000 19 461 49 15 L5 0-2m 13166-2 0-2 9.8 L6A 1m 13165-1 1.0 12.6 2.9 7.9 6.4 130 < 0,95 900 28 348 46 14 L6A 0-2m 13165-2 0-2 10.2 R6_50 m pohja -1m 13273-1 9.7 180 61 528 30 sentrif. 580 150 R6_100 m pohja -1m 13273-2 9.7 38 17 520 30 470 38 R6_250 m pinta 1m 13273-4 9.8 14 8.2 516 30 450 23 R6_250 m pohja -1m 13273-5 9.8 14 8.3 517 30 450 26 R6_250 m pinta 0-2m 13273-3 6.3 R6_500 m pinta 1m 13273-7 10 13 6.6 515 30 460 21 R6_500 m pohja -1m 13273-8 9.8 34 18 523 30 480 44 R6_500 m pinta 0-2m 13273-6 7.6 R6_750 m pinta 1m 13273-10 10.2 15 6.4 513 30 520 22 R6_750 m pohja -1m 13273-11 9.8 25 15 520 30 480 32 R6_750 m pinta 0-2m 13273-9 7.3 R6_1000 m pinta 1m 13273-13 10.1 12 6.5 512 30 500 25 R6_1000 m pohja -1 m 13273-14 9.9 21 13 517 30 480 35 R6_1000 m pinta 0-2 m 13273-12 7.0 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 15048-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: vko 25 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 15048 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 1.0 4.3 0 0 KaK P53, Gråggören P53 15047 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 1.0 12.6 0 0 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P54 15046 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 1.2 4.1 0 0 KaK P61, Rajstall P61 15045 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 1.1 4.4 0 0 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P62 15044 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 1.0 15.0 0 0 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P64 15050 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 2.6 18.2 0 0 KaK P67, Lillgrundet P67 15049 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 1.1 3.1 0 0 KaK Ruoppaajan koordinaatti(optimus):7076442- Ruoppauskohde RK6 RK6 15040 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 KaK 3285969. Hästgrundet toinen sulku auki. Gertruds sulut Meriläjitys alue P Meriläj P 15041 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 KaK kiinni. Meriläjitys alue E Meriläj E 15042 17.6.2015 18.6.2015 3.7.2015 KaK Ruoppauskohde lisä Rlisä 15043 17.6.2015 KaK Ruoppaaja Hector ei kaivanut.=>ei näytteitä. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus 8.7.2015 Arja Palomäki Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue vko 25 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 15048-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Klorofylli-A Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 15048-1 1.0 13.2 11 4.0 397 70 750 29 P52 3m 15048-2 3.3 13.0 11 4.2 398 60 780 31 P52 0-2m 15048-3 0-2 9.2 P53 1m 15047-1 1.0 12.9 7.0 3.7 336 90 750 33 P53 5m 15047-2 5.0 12.3 423 P53 9,1m 15047-3 11.6 11.8 14 4.9 477 45 520 24 P53 0-2m 15047-4 0-2 7.8 P54 1m 15046-1 1.0 12.1 7.9 3.0 415 60 530 22 P54 2,7m 15046-2 3.1 11.8 8.6 3.3 479 40 470 22 P54 0-2m 15046-3 0-2 6.1 P61 1m 15045-1 1.0 12.2 12 4.2 459 45 520 23 P61 3,8m 15045-2 3.4 11.8 13 4.5 475 45 490 22 P61 0-2m 15045-3 0-2 6.4 P62 1m 15044-1 1.0 12.0 15 5.4 502 35 430 20 P62 5m 15044-2 5.0 11.3 557 P62 10m 15044-3 10.0 11.1 567 P62 13,7m 15044-4 14.0 11.1 12 2.7 569 25 350 15 P62 0-2m 15044-5 0-2 6.0 P64 1m 15050-1 1.0 11.4 4.0 1.4 565 20 340 12 P64 5m 15050-2 5.0 11.0 572 P64 10m 15050-3 10.0 10.3 589 P64 15m 15050-4 15.0 10.1 593 P64 16,7m 15050-5 17.2 9.8 2.9 0.83 599 10 290 7 P64 0-2m 15050-6 0-2 4.2 P67 1m 15049-1 1.0 12.2 7.4 2.8 377 70 590 27 P67 2,1m 15049-2 2.1 12.6 8.2 2.8 378 70 580 23 P67 0-2m 15049-3 0-2 7.3 R6_50 m pohja -1m 15040-1 12.0 300 87 460 50 hyvin harmaa 510 270 R6_100 m pohja -1m 15040-2 11.9 250 84 475 50 hyvin harmaa 490 270 R6_250 m pinta 1m 15040-4 12.6 8.8 4.8 404 70 620 68 110 28 7 R6_250 m pohja -1m 15040-5 11.8 140 48 501 40 460 120 R6_250 m pinta 0-2m 15040-3 6.4 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/2

Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue vko 25 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 15048-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Klorofylli-A Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_500 m pinta 1m 15040-7 12.7 8.4 4.3 394 70 630 29 R6_500 m pohja -1m 15040-8 11.8 130 57 490 45 550 130 R6_500 m pinta 0-2m 15040-6 9.0 R6_750 m pinta 1m 15040-10 13.0 10 4.9 368 80 690 33 R6_750 m pohja -1m 15040-11 11.8 100 39 493 40 hyvin harmaa 500 90 R6_750 m pinta 0-2m 15040-9 6.9 R6_1000 m pinta 1m 15040-13 13.4 8.3 3.7 301 100 770 36 R6_1000 m pohja -1 m 15040-14 11.8 18 5.4 483 40 470 27 R6_1000 m pinta 0-2 m 15040-12 7.5 Meriläj P_50 m pohja -1m 15041-1 7.7 20 3.1 611 270 19 Meriläj P_100 m pohja -1m 15041-2 7.7 18 2.0 611 260 18 Meriläj P_250 m pinta 1m 15041-4 8.2 5.2 0.57 611 250 7 52 6 < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m 15041-5 7.6 41 5.8 611 260 34 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 15041-3 1.5 Meriläj P_500 m pinta 1m 15041-7 8.3 2.4 0.55 611 250 6 Meriläj P_500 m pohja -1m 15041-8 7.6 36 5.6 611 270 33 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 15041-6 1.2 Meriläj P_750 m pinta 1m 15041-9 8.2 3.4 0.59 611 260 5 Meriläj P_750 m pohja -1m 15041-10 7.6 4.6 0.88 611 270 9 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 15041-11 1.5 Meriläj E_50 m pohja -1m 15042-1 7.8 5.1 0.65 612 270 11 Meriläj E_100 m pohja -1m 15042-2 7.7 21 1.4 611 260 27 Meriläj E_250 m pinta 1m 15042-4 8.2 2.3 0.52 612 260 8 52 6 < 2 Meriläj E_250m pohja -1m 15042-5 7.7 22 1.5 610 250 34 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 15042-3 2.0 Meriläj E_500 m pinta 1m 15042-7 8.4 2.9 0.58 612 250 6 Meriläj E_500 m pohja -1m 15042-8 7.9 5.3 1.2 612 260 10 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 15042-6 1.6 Meriläj E_750 m pinta 1m 15042-9 8.6 2.3 0.66 613 280 5 Meriläj E_750 m pohja -1m 15042-10 7.7 5.1 0.92 612 250 9 Meriläj E_750m pinta 0-2m 15042-11 1.2 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/2

Liite/ Bilaga 3.7 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 16419-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 16419 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 1.3 4.4 KiKa P53, Gråggören P53 16418 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 1.4 13.6 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 16417 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 0.8 4.2 KiKa P61, Rajstall P61 16416 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 1.3 4.4 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 16415 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 2.4 15.0 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 16414 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 3.8 18.2 KiKa P67, Lillgrundet P67 16413 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 1.0 3.1 KiKa P79, Kackursfjärden P79 16408 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 0.7 4.9 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 16407 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 0.8 7.0 KiKa L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A 16406 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 0.9 2.7 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK6 16412 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P 16411 1.7.2015 2.7.2015 21.7.2015 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E 16410 1.7.2015 2.7.2015 21.7.2015 KiKa Ruoppauskohde lisä Rlisä 16409 29.6.2015 30.6.2015 21.7.2015 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 12.8.2015 Arja Palomäki meriveden korkeus +11,1 cm 29.6.15 1.7.15 ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin molemmat patoluukut kiinni Pilvisyys 3-5/8 2/8 ruoppaaja HECTOR: 7078414-3281255 Lämpötila 15-19 C 14-16 C ruoppaaja OPTIMUS:7076862-3284710 hinaaja kävi tyhjentämässä proomun näytteenoton aikana (läjitysalue E) Tuulen nopeus 1-3 m/s 0-1 m/s Tuulen suunta S SW Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 16419-2 Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammonium typpi SFS 3032:1976 Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 16419-1 1.0 14.9 7.8 3.3 467 7.6 45 2.56 570 140 66 27 5 P52 3m 16419-2 3.4 11.7 8.4 3.2 534 30 450 19 P52 0-2m 16419-3 0-2 5.7 P53 1m 16418-1 1.0 14.7 7 2.9 452 50 510 21 P53 5m 16418-2 5.0 11.8 565 P53 9,1m 16418-3 12.6 10.3 22 6.1 579 25 340 30 P53 0-2m 16418-4 0-2 5.2 P54 1m 16417-1 1.0 17.2 6.6 4.6 132 7.3 140 < 0,95 810 82 140 53 16 P54 2,7m 16417-2 3.2 13 7.4 3.2 487 45 460 24 P54 0-2m 16417-3 0-2 5.9 P61 1m 16416-1 1.0 13.9 7.5 2.8 506 35 380 17 P61 3,8m 16416-2 3.4 12.6 8.6 3 537 30 360 17 P61 0-2m 16416-3 0-2 3.2 P62 1m 16415-1 1.0 13.6 6.2 1.4 584 7.8 20 3.22 270 29 28 11 < 2 P62 5m 16415-2 5.0 13.1 580 P62 10m 16415-3 10.0 10.7 587 P62 13,7m 16415-4 14.0 9.2 6.4 1.4 604 15 260 11 P62 0-2m 16415-5 0-2 2.9 P64 1m 16414-1 1.0 11.3 2.8 0.79 591 7.7 15 3.26 260 15 49 7 < 2 P64 5m 16414-2 5.0 11 590 P64 10m 16414-3 10.0 10.3 592 P64 15m 16414-4 15.0 9.5 600 P64 16,7m 16414-5 17.2 8.7 2.4 0.68 605 10 350 8 P64 0-2m 16414-6 0-2 2.9 P67 1m 16413-1 1.0 15.8 6.5 3.4 310 7.3 100 1.65 610 55 94 35 9 P67 2,1m 16413-2 2.1 15.6 5.7 3.3 328 90 590 35 P67 0-2m 16413-3 0-2 6.1 P79 1m 16408-1 1.0 15.7 7.8 17.1 6.6 140 < 0,95 920 36 250 51 18 P79 0-2m 16408-2 0-2 7.5 L5 1m 16407-1 1.0 15.9 7.5 8.8 6.6 170 < 0,95 960 49 24 57 21 L5 0-2m 16407-2 0-2 7.4 L6A 1m 16406-1 1.0 16.4 6.1 8.7 6.7 140 < 0,95 880 57 140 50 18 L6A 0-2m 16406-2 0-2 9.9 A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/3

Liite/ Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 16419-2 Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammonium typpi SFS 3032:1976 Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m 16412-1 10 91 38 598 20 samea näyte 360 110 R6_100 m pohja -1m 16412-2 9.7 50 25 598 20 samea näyte 350 58 R6_250 m pinta 1m 16412-4 13.2 8.3 4 540 30 300 12 R6_250 m pohja -1m 16412-5 9.6 22 8.4 600 15 310 30 R6_250 m pinta 0-2m 16412-3 3.6 R6_500 m pinta 1m 16412-7 13.3 7 6 537 30 340 14 R6_500 m pohja -1m 16412-8 9.7 11 3.8 600 15 300 24 R6_500 m pinta 0-2m 16412-6 3.3 R6_750 m pinta 1m 16412-10 9.7 13 1.6 530 30 360 15 R6_750 m pohja -1m 16412-11 13.7 41 3 597 25 samea näyte 380 57 R6_750 m pinta 0-2m 16412-9 3.9 R6_1000 m pinta 1m 16412-13 14.1 8.1 3.2 507 35 samea näyte 380 16 R6_1000 m pohja -1 m 16412-14 10 26 13 597 25 samea näyte 300 30 R6_1000 m pinta 0-2 m 16412-12 3.6 Meriläj P_50 m pohja -1m 16411-1 7.3 17 6.9 604 290 21 Meriläj P_100 m pohja -1m 16411-2 7.3 6.8 1.7 603 260 12 Meriläj P_250 m pinta 1m 16411-4 10.6 3 0.74 601 230 5 Meriläj P_250 m pohja -1m 16411-5 7.8 14 1.7 602 260 16 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 16411-3 1.4 Meriläj P_500 m pinta 1m 16411-7 10.8 3.6 0.69 601 240 6 Meriläj P_500 m pohja -1m 16411-8 8 3.4 0.73 602 270 7 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 16411-6 3.0 Meriläj P_750 m pinta 1m 16411-9 10.7 2.6 0.7 601 260 5 Meriläj P_750 m pohja -1m 16411-10 7.7 2.4 0.7 603 240 7 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 16411-11 2.5 Meriläj P_1000 m pinta 0-2 m 16411-12 z Meriläj E_50 m pohja -1m 16410-1 7.9 3 0.73 599 240 27 Meriläj E_100 m pohja -1m 16410-2 7.8 3.4 0.86 602 250 9 Meriläj E_250 m pinta 1m 16410-4 10.3 2.2 0.62 600 230 5 Meriläj E_250m pohja -1m 16410-5 7.9 4.4 1.8 603 240 11 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 16410-3 2.0 Meriläj E_500 m pinta 1m 16410-7 10.4 3.5 0.65 602 230 8 Meriläj E_500 m pohja -1m 16410-8 7.8 8.8 4.5 605 240 12 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 16410-6 1.9 Meriläj E_750 m pinta 1m 16410-9 10.5 2.9 0.71 603 220 5 Meriläj E_750 m pohja -1m 16410-11 7.9 10 5 604 260 16 Meriläj E_750m pinta 0-2m 16410-10 1.2 Meriläj E_1000 m pinta 0-2 m 16410-12 z A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/3

Liite/ Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 16419-2 Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammonium typpi SFS 3032:1976 Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Rlisä_50 m pohja -1m 16409-1 11.1 180 91 589 15 hyvin samea 320 190 näyte, sentrifugoitu Rlisä_100 m pohja -1m 16409-2 10.6 25 18 594 25 samea näyte 290 33 Rlisä_250 m pinta 1m 16409-4 12.7 3.6 1.3 583 15 270 7 Rlisä_250 m pohja -1m 16409-5 10.4 7.2 2.2 596 15 270 10 Rlisä_250 m pinta 0-2m 16409-3 3.4 Rlisä_500 m pinta 1m 16409-7 12.8 3.3 3 583 20 270 8 Rlisä_500 m pohja -1m 16409-8 9.6 8.6 2.6 602 15 270 13 Rlisä_500 m pinta 0-2m 16409-6 2.6 Rlisä_750 m pinta 1m 16409-10 12.7 5.5 1.2 581 20 290 9 Rlisä_750 m pohja -1m 16409-11 9 6.5 2.9 603 15 290 15 Rlisä_750 m pinta 0-2m 16409-9 3.9 Rlisä_1000 m pinta 1m 16409-13 12.8 3.3 2.4 583 20 280 8 Rlisä_1000 m pohja -1 m 16409-14 9 4.5 1.7 604 15 270 11 Rlisä_1000 m pinta 0-2 m 16409-12 2.1 A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/3

Liite/ Bilaga 3.8 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 18710-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 18710 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 1.3 4.3 KiKa P53, Gråggören P53 18709 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 1.2 14.5 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 18708 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 1.2 4.1 KiKa P61, Rajstall P61 18707 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 1.3 4.4 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 18719 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 2.5 14.8 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 18718 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 4.3 18.2 KiKa P67, Lillgrundet P67 18717 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 1.5 3.0 KiKa P79, Kackursfjärden P79 18713 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 1.2 4.8 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 18712 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 0.9 6.8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 18711 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 0.7 2.8 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK6 18716 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P 18715 15.7.2015 16.7.2015 29.7.2015 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E 18714 15.7.2015 16.7.2015 29.7.2015 KiKa Hinaaja kävi tyhjentämässä proomun näytteenoton aikana läjitysalueelle Ruoppauskohde lisä Rlisä 18720 13.7.2015 14.7.2015 24.7.2015 KiKa Rlisä 1000 m: ranta tuli vastaan, ei näytettä. Näytteenottohetkellä ruoppaaja ei kaivanut, proomu täynnä ja odotti tyhjennystä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Säätiedot: Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. 13.7.2015 15.7.2015 * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Pilvisyys 3-5/8 5-6/8 Lämpötila 12-16 C 12-14 C Taustatiedot: Tuulen nope3-6 m/s 2 m/s 12.8.2015 Arja Palomäki 13.7: Sekä Hästgrundetin että Gertrudin toinen patoluukku oli auki Tuulen suun N SE ympäristöasiantuntija Meriveden korkeus +9,3 cm ruoppaaja OPTIMUS: 7079277-3279465 ruoppaaja Hector:7076734-3285113,nätteenottohetkellä ruoppaaja ei kaivanut, oli kaivanut aiemmin koska proomussa olitavaraa 15.7.: Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut olivat kiinni Meriveden korkeus +11,3 cm hinaaja toi näytteenoton aikana proomulla tavaraa läjitysalueelle E Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.8 Pietarsaaren merialue intensiivinen + ruoppaus vko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 18710-2 Nitriittinitraattityppi Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitta us 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:200 0 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 ISO 7887:2012, kompar. SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammoniumt yppi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 18710-1 1.0 16.3 5.2 3.1 455 7.7 70 2.48 640 97 47 26 7 P52 3m 18710-2 3.3 15.3 6.4 3.9 469 60 580 24 P52 0-2m 18710-3 0-2 13.2 P53 1m 18709-1 1.0 17.2 9.3 3.4 317 120 880 37 P53 9,1m 18709-2 13.5 8.3 4.8 1.5 599 10 290 8 P53 0-2m 18709-3 0-2 5.6 P54 1m 18708-1 1.0 17.7 7.6 3.7 252 7.3 120 1.33 790 59 98 35 11 P54 2,7m 18708-2 3.1 10.9 4.0 2.2 559 30 410 18 P54 0-2m 18708-3 0-2 7.2 P61 1m 18707-1 1.0 16.1 3.0 2.6 455 60 530 22 P61 3,8m 18707-2 3.4 15.8 10 2.7 457 60 500 20 P61 0-2m 18707-3 0-2 8.0 P62 1m 18719-1 1.0 13.1 5.5 1.7 484 7.7 35 2.65 400 13 68 11 3 P62 13,7m 18719-2 13.8 7.8 4.3 1.0 599 10 280 7 P62 0-2m 18719-3 0-2 3.7 P64 1m 18718-1 1.0 10.1 1.7 0.78 590 7.7 10 3.26 260 6 56 5 < 2 P64 16,7m 18718-2 17.2 7.4 1.4 0.86 600 10 250 6 P64 0-2m 18718-3 0-2 1.8 P67 1m 18717-1 1.0 16.7 5.0 2.7 321 7.4 80 1.73 670 30 110 28 8 P67 2,1m 18717-2 2.0 13.3 6.1 2.5 480 45 520 21 P67 0-2m 18717-3 0-2 5.5 P79 1m 18713-1 1.0 17.1 3.8 59 6.9 140 < 0,95 860 25 180 38 11 P79 0-2m 18713-2 0-2 3.8 L5 1m 18712-1 1.0 17.6 5.4 9 6.6 160 < 0,95 940 33 190 48 19 L5 0-2m 18712-2 0-2 7.8 L6A 1m 18711-1 1.0 17.5 11 10.7 6.7 260 < 0,95 1 300 110 211 70 37 L6A 0-2m 18711-2 0-2 9.6 Fosfaattif osfori A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/3

Liite/ Bilaga 3.8 Pietarsaaren merialue intensiivinen + ruoppaus vko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 18710-2 Nitriittinitraattityppi Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitta us 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:200 0 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 ISO 7887:2012, kompar. SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammoniumt yppi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m 18716-1 10.7 8.1 27 5.0 598 15 250 53 R6_100 m pohja -1m 18716-2 13.2 8.1 69 9.1 600 15 240 78 R6_250 m pinta 1m 18716-4 8.3 3.1 0.89 600 10 240 10 61 5 < 2 R6_250 m pohja -1m 18716-5 10.9 7.9 4.0 0.84 601 10 240 5 R6_250 m pinta 0-2m 18716-3 < 1 R6_500 m pinta 1m 18716-7 8.5 3.6 0.79 600 10 250 5 R6_500 m pohja -1m 18716-8 7.8 7.8 2.9 0.83 601 10 240 5 R6_500 m pinta 0-2m 18716-6 1.2 R6_750 m pinta 1m 18716-10 0 3.3 0.82 599 10 250 5 R6_750 m pohja -1m 18716-11 10.0 7.8 3.2 1.0 601 10 250 6 R6_750 m pinta 0-2m 18716-9 1.4 R6_1000 m pinta 1m 18716-13 8.7 2.9 0.74 600 10 250 4 R6_1000 m pohja -1 m 18716-14 11.3 7.8 3.9 1.1 601 10 240 6 R6_1000 m pinta 0-2 m 18716-12 < 1 Meriläj P_50 m pohja -1m 18715-1 28.8 6.1 8.8 2.4 599 250 10 Meriläj P_100 m pohja -1m 18715-2 29.2 6.2 11 3.7 598 250 10 Meriläj P_250 m pinta 1m 18715-4 11.6 2.7 1.1 592 230 < 3 40 5 < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m 18715-5 5.8 9.6 1.7 598 270 14 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 18715-3 1.8 Meriläj P_500 m pinta 1m 18715-7 11.7 3.4 0.77 591 230 4 Meriläj P_500 m pohja -1m 18715-8 27.8 5.9 5.8 1.5 597 270 6 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 18715-6 1.9 Meriläj P_750 m pinta 1m 18715-9 11.8 3.9 0.78 591 230 4 Meriläj P_750 m pohja -1m 18715-10 26.3 6.1 4.5 1.2 597 240 5 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 18715-11 1.9 Fosfaattif osfori A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/3

Liite/ Bilaga 3.8 Pietarsaaren merialue intensiivinen + ruoppaus vko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 18710-2 Nitriittinitraattityppi Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitta us 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:200 0 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 ISO 7887:2012, kompar. SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammoniumt yppi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Meriläj E_50 m pohja -1m 18714-1 28.3 6.2 7.4 2.3 595 250 8 Meriläj E_100 m pohja -1m 18714-2 27.7 6.2 7.3 2.3 597 240 8 Meriläj E_250 m pinta 1m 18714-4 11.3 3.6 0.79 592 220 4 41 5 6 Meriläj E_250m pohja -1m 18714-5 28.2 6.3 14 2.7 598 260 17 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 18714-3 2.4 Meriläj E_500 m pinta 1m 18714-7 11.4 4.0 0.76 592 230 4 Meriläj E_500 m pohja -1m 18714-8 29.5 6.2 5.8 1.7 599 250 7 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 18714-6 1.9 Meriläj E_750 m pinta 1m 18714-9 11.3 4.1 0.75 592 230 4 Meriläj E_750 m pohja -1m 18714-10 28.8 6.1 8.5 2.7 597 260 9 Meriläj E_750m pinta 0-2m 18714-11 1.7 Rlisä_50 m pohja -1m 18720-1 13.0 8.2 7.1 2.3 600 10 250 10 Rlisä_100 m pohja -1m 18720-2 10.9 8.1 13 3.1 600 10 240 22 Rlisä_250 m pinta 1m 18720-4 13.4 5.4 2 472 45 410 25 70 15 3 Rlisä_250 m pohja -1m 18720-5 10.0 8.2 6.9 1.4 598 10 250 10 Rlisä_250 m pinta 0-2m 18720-3 3.6 Rlisä_500 m pinta 1m 18720-7 13.6 7.3 2.1 471 50 410 13 Rlisä_500 m pohja -1m 18720-8 9.6 8.3 8.2 1.8 598 10 250 10 Rlisä_500 m pinta 0-2m 18720-6 3.4 Rlisä_750 m pinta 1m 18720-10 15.1 6.8 2.3 464 50 440 18 Rlisä_750 m pohja -1m 18720-11 3.1 14.3 8.2 2.4 474 50 420 17 Rlisä_750 m pinta 0-2m 18720-9 6.1 Fosfaattif osfori A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 3/3

Liite/ Bilaga 3.9 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 20234-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Intensiivi+ruoppaus vko 32 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 20234 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 1.5 4.3 0 0 KaK P53, Gråggören P53 20242 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 2.0 14.5 0 0 KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P54 20235 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 0.9 4.0 0 0 KaK P61, Rajstall P61 20243 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 1.6 4.4 0 0 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P62 20236 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 2.5 14.6 0 0 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P64 20237 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 3.7 18.0 0 0 KaK P67, Lillgrundet P67 20238 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 1.5 3.0 0 0 KaK P79, Kackursfjärden P79 20239 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 0.9 4.8 0 0 KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 20240 5.8.2015 6.8.2015 10.8.2015 0.9 7.0 0 0 KaK L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A 20241 5.8.2015 6.8.2015 10.8.2015 0.8 2.0 0 0 KaK Ruoppauskohde RK6 RK6 20244 4.8.2015 5.8.2015 10.8.2015 1.3 KaK Näkösyvyys 50 m etäisyydellä Meriläjitys alue P Meriläj P 20233 5.8.2015 6.8.2015 10.8.2015 6.0 KaK Näkösyvyys 50 m etäisyydellä Meriläjitys alue E Meriläj E 20245 5.8.2015 6.8.2015 10.8.2015 6.0 KaK Näkösyvyys 50 m etäisyydellä Ruoppauskohde lisä Rlisä 20246 4.8.2015 5.8.2015 5.8.2015 KaK Ei näytteitä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 3.9.2015 Arja Palomäki Meriveden korkeus +19 cm ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin molemmat patoluukut olivat kiinni Pilvisyys 3-5/8 Ruoppaaja Hector ei ollut kaivutöissa->ei näytteitä (YKJ 7079145-3279576) Lämpötila 19 ast. C Ruoppaaja Optimus: YKJ 7079171-3279391 Tuulen nopeus 3-5 m/s Tuulen suunta W Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.9 Pietarsaaren merialue Intensiivi+ruoppaus vko 32 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 20234-1 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammonium typpi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 20234-1 1.0 18.7 5.1 2 441 7.5 60 2.41 720 140 28 34 4 P52 3m 20234-2 3.3 18.6 5.4 2.2 470 50 700 24 P52 0-2m 20234-3 0-2 4.9 P53 1m 20242-1 1.0 18.3 2 1.8 446 60 2.43 640 25 P53 9,1m 20242-2 13.5 14.3 7.9 1.7 562 25 450 17 P53 0-2m 20242-3 0-2 2.8 P54 1m 20235-1 1.0 20.6 5.9 3.3 234 7.2 140 1.24 1 000 130 60 61 12 P54 2,7m 20235-2 3.0 17.8 6.4 2.4 423 60 600 28 P54 0-2m 20235-3 0-2 5.3 P61 1m 20243-1 1.0 18.2 5.8 1.7 498 35 2.74 520 21 P61 3,8m 20243-2 3.4 17.8 7.1 2.3 504 40 510 20 P61 0-2m 20243-3 0-2 3.3 P62 1m 20236-1 1.0 17.1 5.5 1 555 7.7 25 3.06 370 26 14 13 < 2 P62 13,7m 20236-2 13.6 16.4 5.2 0.97 572 15 320 9 P62 0-2m 20236-3 0-2 1.7 P64 1m 20237-1 1.0 16.4 2.7 0.48 579 7.8 15 3.19 270 9 25 8 < 2 P64 16,7m 20237-2 17.0 10.2 5.8 0.9 595 10 310 11 P64 0-2m 20237-3 0-2 2.2 P67 1m 20238-1 1.0 18.3 4.3 2.1 395 7.5 70 2.14 620 49 28 30 5 P67 2,1m 20238-2 2.0 18.1 4.6 1.9 396 70 590 26 P67 0-2m 20238-3 0-2 4.3 P79 1m 20239-1 1.0 18.8 2.4 63.7 7 130 < 0,95 800 27 57 43 9 P79 0-2m 20239-2 0-2 6.7 L5 1m 20240-1 1.0 19.1 3.4 9.2 6.8 150 < 0,95 840 23 35 46 10 L5 0-2m 20240-2 0-2 10.0 L6A 1m 20241-1 1.0 19.3 5.9 7.9 6.8 200 < 0,95 1 000 24 72 56 15 L6A 0-2m 20241-2 0-2 12.2 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/2

Liite/ Bilaga 3.9 Pietarsaaren merialue Intensiivi+ruoppaus vko 32 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 20234-1 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) Ammonium typpi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m 20244-1 15.3 17 2.9 586 15 270 16 R6_100 m pohja -1m 20244-2 15.5 13 1.6 586 10 260 12 R6_250 m pinta 1m 20244-4 16.2 5.9 1.1 583 10 270 8 R6_250 m pohja -1m 20244-5 15.2 7.7 1.7 587 10 260 10 R6_250 m pinta 0-2m 20244-3 1.7 R6_500 m pinta 1m 20244-7 16.7 4.9 0.74 583 10 310 7 R6_500 m pohja -1m 20244-8 10.3 6.7 1.1 595 10 320 10 R6_500 m pinta 0-2m 20244-6 1.2 R6_750 m pinta 1m 20244-10 16.7 6.7 0.62 579 10 300 9 R6_750 m pohja -1m 20244-11 10.2 4.7 0.87 595 10 310 10 R6_750 m pinta 0-2m 20244-9 1.1 Meriläj P_50 m pohja -1m 20233-1 9 7.5 1.5 616 290 9 Meriläj P_100 m pohja -1m 20233-2 8.6 9.1 1.9 614 270 9 Meriläj P_250 m pinta 1m 20233-4 16 3.9 0.34 579 250 6 Meriläj P_250 m pohja -1m 20233-5 8.4 6.5 1.6 616 270 9 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 20233-3 1.4 Meriläj P_500 m pinta 1m 20233-7 16.2 3.7 0.32 578 230 < 3 Meriläj P_500 m pohja -1m 20233-8 8.8 8.7 1.8 615 280 9 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 20233-6 < 1 Meriläj P_750 m pinta 1m 20233-11 16.2 3.1 0.39 576 230 4 Meriläj P_750 m pohja -1m 20233-10 8.7 6.1 1.4 611 260 8 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 20233-9 1.2 Meriläj E_50 m pohja -1m 20245-1 8.7 6.7 1.1 616 270 9 Meriläj E_100 m pohja -1m 20245-2 8.7 7.7 1 616 260 7 Meriläj E_250 m pinta 1m 20245-4 16.2 5.3 0.3 581 230 9 Meriläj E_250m pohja -1m 20245-5 8.6 8.0 1.5 618 260 23 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 20245-3 2.1 Meriläj E_500 m pinta 1m 20245-7 16.3 4.1 0.4 582 240 5 Meriläj E_500 m pohja -1m 20245-8 9.6 29 5.8 613 280 25 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 20245-6 1.2 Meriläj E_750 m pinta 1m 20245-10 16.3 2.3 0.34 583 230 6 Meriläj E_750 m pohja -1m 20245-9 9.2 9.2 1.7 615 260 9 Meriläj E_750m pinta 0-2m 20245-11 1.1 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/2

Liite/ Bilaga 3.10 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 25215-3 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intens. vko 36 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 25215 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 0.9 4.1 KiKa P53, Gråggören P53 25211 3.9.2015 4.9.2015 7.9.2015 1.8 13.1 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 25204 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 1.2 3.8 KiKa P61, Rajstall P61 25210 3.9.2015 4.9.2015 7.9.2015 1.6 4.1 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 25203 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 2.3 14.7 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 25216 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 4.1 17.7 KiKa P67, Lillgrundet P67 25214 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 0.9 2.7 KiKa P79, Kackursfjärden P79 25205 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 1.3 4.6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 25212 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 1.2 6.8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 25213 3.9.2015 4.9.2015 9.9.2015 1.1 2.7 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK6 25209 3.9.2015 4.9.2015 8.9.2015 0.9 KiKa näkösyvyys 50 m ruoppauskohteesta Meriläjitys alue P Meriläj P 25208 3.9.2015 4.9.2015 10.9.2015 4.9 KiKa näkösyvyys 50 m ruoppauskohteesta Meriläjitys alue E Meriläj E 25207 3.9.2015 4.9.2015 10.9.2015 4.8 KiKa näkösyvyys 50 m ruoppauskohteesta Ruoppauskohde lisä Rlisä 25206 3.9.2015 4.9.2015 4.9.2015 KiKa Ruoppaaja ei paikalla, ei näytteitä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 11.9.2015 Arja Palomäki Ruoppaaja Optimus: 7074828-3286993 (YKJ) Lämpötila 9-16 ast. C ympäristöasiantuntija Ruoppaaja Hector: ei ruopannut Pilvisyys 3-6/8 Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-3 m/s Meriveden korkeus -9,1 cm Tuulen suunta E Luodonjärven vedenkorkeus +18 cm Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.10 Pietarsaaren merialue intens. vko 36 + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 25215-3 Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 25215-1 1.0 16.2 25 5.1 528 7.6 30 2.9 610 180 33 37 10 P52 3m 25215-2 3.1 14.5 17 5.1 554 30 480 34 P52 0-2m 25215-3 0-2 8.8 P53 1m 25211-1 1.0 16.2 7.4 1.7 529 30 410 16 P53 9,1m 25211-2 12.1 10.2 5.3 0.72 595 10 240 7 P53 0-2m 25211-3 0-2 6.8 P54 1m 25204-1 1.0 17.3 6.1 3.3 426 7.7 80 2.32 660 40 54 40 6 P54 2,7m 25204-2 2.8 17 8.1 3.5 447 70 580 40 P54 0-2m 25204-3 0-2 12.0 P61 1m 25210-1 1.0 16.3 6.8 2.3 524 30 410 19 P61 3,8m 25210-2 3.1 15.4 8.2 2.5 540 25 340 17 P61 0-2m 25210-3 0-2 7.1 P62 1m 25203-1 1.0 16.3 5.1 1.7 528 7.6 30 2.90 390 49 30 22 3 P62 13,7m 25203-2 13.7 8.8 3.6 0.43 608 10 250 7 P62 0-2m 25203-3 0-2 4.8 P64 1m 25216-1 1.0 15.7 3.0 0.47 545 7.7 15 2.99 250 11 22 6 < 2 P64 16,7m 25216-2 16.7 8.2 4.2 0.34 613 10 250 4 P64 0-2m 25216-3 0-2 2.3 P67 1m 25214-1 1.0 16.7 15 6.3 442 7.6 70 2.41 600 6 21 43 11 P67 2,1m 25214-2 1.7 16.7 17 7.8 444 70 600 50 P67 0-2m 25214-3 0-2 17.4 P79 1m 25205-1 1.0 16.7 2.6 182 7.3 110 < 0,95 660 21 27 32 6 P79 0-2m 25205-2 0-2 8.6 L5 1m 25212-1 1.0 16.7 3.7 9 6.9 150 < 0,95 760 32 8 50 12 L5 0-2m 25212-2 0-2 11.2 L6A 1m 25213-1 1.0 15.9 4.0 7.4 7 130 < 0,95 720 14 13 44 9 L6A 0-2m 25213-2 0-2 12.4 A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/2

Liite/ Bilaga 3.10 Pietarsaaren merialue intens. vko 36 + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 25215-3 Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m 25209-1 0.9 12.6 270 120 577 50 sentrifugoitu, hyvin samea A 40 B 680 440 RK7_100 m pohja -1m 25209-2 1.0 12.1 65 33 583 30 samea 420 97 RK7_250 m pinta 1m 25209-4 0.8 16.2 16 11 521 30 1 900 35 RK7_250 m pohja -1m 25209-5 11.8 30 12 585 15 280 34 RK7_250 m pinta 0-2m 25209-3 7.8 RK7_500 m pinta 1m 25209-7 0.8 16.2 19 12 529 35 hyvin samea 720 37 RK7_500 m pohja -1m 25209-8 13.3 18 11 569 25 380 29 RK7_500 m pinta 0-2m 25209-6 10.9 RK7_750 m pinta 1m 25209-10 0.9 16.3 17 12 530 30 hyvin samea 640 34 RK7_750 m pohja -1m 25209-11 13.6 27 15 569 25 340 41 RK7_750 m pinta 0-2m 25209-9 10.5 RK7_1000 m pinta 1m 25209-13 1.1 16.5 11 6.3 529 30 520 25 RK7_1000 m pohja -1 m 25209-14 16.3 12 7.4 531 30 510 28 RK7_1000 m pinta 0-2 m 25209-12 8.5 Meriläj P_50 m pohja -1m 25208-1 4.9 7.7 4.4 0.66 616 250 6 Meriläj P_100 m pohja -1m 25208-2 5.0 7.7 5.7 0.98 620 250 7 Meriläj P_250 m pinta 1m 25208-4 5.3 16.7 3.5 0.29 519 210 5 Meriläj P_250 m pohja -1m 25208-5 7.8 3.9 0.37 619 230 7 Meriläj P_250 m pinta 0-2m 25208-3 2.2 Meriläj P_500 m pinta 1m 25208-7 5.2 16.8 2.8 0.28 519 210 6 Meriläj P_500 m pohja -1m 25208-8 7.5 4.0 0.50 610 230 5 Meriläj P_500 m pinta 0-2m 25208-6 2.1 Meriläj P_750 m pinta 1m 25208-9 5.3 16.7 2.1 0.30 519 210 6 Meriläj P_750 m pohja -1m 25208-10 7.9 3.8 0.44 613 640 8 Meriläj P_750 m pinta 0-2m 25208-11 2.3 Meriläj E_50 m pohja -1m 25207-1 4.8 7.8 4.9 1.0 617 250 8 Meriläj E_100 m pohja -1m 25207-2 5.0 7.8 5.1 0.94 619 250 8 Meriläj E_250 m pinta 1m 25207-4 5.0 16.7 2.2 0.29 521 220 6 Meriläj E_250m pohja -1m 25207-5 7.7 5.3 1.0 619 250 8 Meriläj E_250 m pinta 0-2m 25207-3 2.2 Meriläj E_500 m pinta 1m 25207-7 5.2 16.8 3.0 0.29 521 220 6 Meriläj E_500 m pohja -1m 25207-8 7.6 6.6 1.2 618 270 10 Meriläj E_500 m pinta 0-2m 25207-6 2.2 Meriläj E_750 m pinta 1m 25207-10 5.0 16.8 3.3 0.3 521 210 5 Meriläj E_750 m pohja -1m 25207-9 7.8 4.3 0.68 620 260 6 Meriläj E_750m pinta 0-2m 25207-11 2.3 Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori A 40 A Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 2/2

Liite/ Bilaga 3.11 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 26685-2 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intens. vko 38 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P52 26685 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.1 4.0 KiKa P53, Gråggören P53 26680 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 2.6 13.3 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P54 26684 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.2 3.8 KiKa P61, Rajstall P61 26681 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.5 4.1 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P62 26674 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 3.5 14.6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P64 26675 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 5.2 17.5 KiKa P67, Lillgrundet P67 26676 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.2 2.7 KiKa P79, Kackursfjärden P79 26677 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.3 4.6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L5 26678 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.1 6.7 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A 26679 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 0.9 2.7 KiKa Ruoppauskohde RKS RK6 26682 16.9.2015 17.9.2015 21.9.2015 1.3 KiKa Näkösyvyys 50 m etäisyydellä kohteesta Meriläjitys alue P Meriläj P 26683 16.9.2015 17.9.2015 17.9.2015 KiKa Näytteitä ei otettu kovan tuulen ja aallokon vuoksi Meriläjitys alue E Meriläj E 26686 16.9.2015 17.9.2015 17.9.2015 KiKa Näytteitä ei otettu kovan tuulen ja aallokon vuoksi Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: 1.10.2015 Arja Palomäki Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Pilvisyys 8/8 ympäristöasiantuntija Luodonjärven vedenkorkeus +17 cm Lämpötila 13 ast.c p. 050 427 3067 Meriveden korkeus -10.3 cm Tuulen nopeus 3-5 m/s Ruoppaajan koordinaatit: 7075166-3287047 (YKJ) Tuulen suunta SE Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 3.11 Pietarsaaren merialue intens. vko 38 + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E- 26685-2 Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 7027:2000 27888:1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 11905-1:98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m 26685-1 1.0 12.2 16 6.4 559 7.6 35 3.08 550 170 47 26 12 P52 3m 26685-2 3.0 11.8 17 7.1 566 30 480 30 P52 0-2m 26685-3 0-2 3.6 P53 1m 26680-1 1.0 13.1 5.7 1.1 551 25 360 14 P53 9,1m 26680-2 12.3 10.6 9.5 2.6 583 20 390 15 P53 0-2m 26680-3 0-2 3.3 P54 1m 26684-1 1.0 13.8 10 3.6 497 7.5 60 2.72 590 72 45 39 8 P54 2,7m 26684-2 2.8 13.7 12 4.6 502 60 570 33 P54 0-2m 26684-3 0-2 5.2 P61 1m 26681-1 1.0 13.1 7.7 2.8 548 25 480 18 P61 3,8m 26681-2 3.1 13 15 2.8 549 25 460 20 P61 0-2m 26681-3 0-2 4.7 P62 1m 26674-1 1.0 13.7 4.8 0.64 544 7.8 20 2.99 310 8 23 7 < 2 P62 13,7m 26674-2 13.6 10.3 3.7 0.76 588 15 330 6 P62 0-2m 26674-3 0-2 2.4 P64 1m 26675-1 1.0 14 2.6 0.34 548 7.8 10 3.01 280 6 21 5 < 2 P64 16,7m 26675-2 16.5 9.5 4.4 0.67 600 10 350 8 P64 0-2m 26675-3 0-2 1.5 P67 1m 26676-1 1.0 14.7 13 4.8 410 7.6 80 2.23 710 38 41 43 8 P67 2,1m 26676-2 1.7 14.7 14 4.5 415 120 710 35 P67 0-2m 26676-3 0-2 9.7 P79 1m 26677-1 1.0 14.3 2.1 144 7.3 160 < 0,95 740 13 27 36 8 P79 0-2m 26677-2 0-2 6.6 L5 1m 26678-1 1.0 14.6 3.4 8.8 6.9 200 < 0,95 870 33 16 55 37 L5 0-2m 26678-2 0-2 7.7 L6A 1m 26679-1 1.0 14.2 6.2 8.6 7.0 240 < 0,95 900 33 54 53 21 L6A 0-2m 26679-2 0-2 8.8 RKS_50 m pohja -1m 26682-1 8.4 1.3 12.2 82 41 563 20 450 120 RKS_100 m pohja -1m 26682-2 7.6 1.1 12.2 140 88 562 25 500 180 RKS_250 m pinta 1m 26682-4 1.0 1.2 12.3 12 7.1 559 25 440 63 42 22 7 RKS_250 m pohja -1m 26682-5 7.9 11.6 51 34 570 20 440 73 RKS_250 m pinta 0-2m 26682-3 0-2 3.2 RKS_500 m pinta 1m 26682-7 1.0 1.3 12.3 9.7 6.4 560 25 380 19 RKS_500 m pohja -1m 26682-8 6.1 11.7 40 28 571 20 430 56 RKS_500 m pinta 0-2m 26682-6 0-2 2.9 RKS_750 m pinta 1m 26682-10 1.0 1.3 12.3 8.5 5.7 560 20 530 17 RKS_750 m pohja -1m 26682-11 3.0 11.9 22 10 566 25 410 32 RKS_750 m pinta 0-2m 26682-9 0-2 3.3 RKS_1000 m pinta 1m 26682-13 1.0 1.4 12.2 8.4 13 560 20 500 16 RKS_1000 m pohja -1 m 26682-14 2.6 12 13 10 564 20 500 24 RKS_1000 m pinta 0-2 m 26682-12 0-2 2.8 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI02831262 Sivu 1/1

Liite/ Bilaga 4 TUTKIMUSTODISTUS 2015E- 20188-1 Tarkkailu: Pietarsaaren merialueen perifyton Tarkkailukierros: Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Lisätiedot Ådo A Ådo A 20188 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Ådo B Ådo B 20189 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Kackurinlahti A Kack A 20190 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Kackurinlahti B Kack B 20191 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Alholmenskraft B Alho B 20192 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa UPM Kymmene C UPM C 20193 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Satama D Sat D 20194 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Kaupunki A Kau A 20195 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Mässkär E Mäss E 20196 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa P10 P10 20197 19.8.2015 20.8.2015 26.11.2015 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: 18.1.2016 Arja Palomäki ympäristöasiantuntija 050 427 3067, arja.palomäki@nablabs.fi 2015E- 20188-1 Kiintoaine Kiintoaineen hehkutushäviö K-107 Klorofylli-A K-107 K-107 Näytenumero Näytteenottaja Ottopiste Ottosyvyys mg/m2 mg/m2 mg/m2 Ådo A 1,2 20188-1 420 180 0,2 Ådo B 1,2 20189-1 630 250 0,4 Kack A 1,2 20190-1 650 300 0,7 Kack B 1,2 20191-1 310 150 0,4 Alho B 1,2 20192-1 3200 1400 5,2 UPM C 1,2 20193-1 6400 2400 1,7 Sat D 1,2 20194-1 2000 600 2,9 Kau A 1,2 20195-1 1200 450 1,0 Mäss E 1,2 20196-1 790 370 0,3 P10 1,2 20197-1 220 120 0,1

Liite/ Bilaga 5 Pietarsaaren edustan merialueen a-klorofyllipitoisuudet vuonna 2015 Piste Näytteenotto Keskiarvo Maksimi 19.-21.5. 17.-19.8. 6.10. 4.5. 3.6. 17.6. 29.6. 13.7. 4.8. 3.9. 16.9. n = 3 n = 11 n = 3 n = 11 51 Ps 4,8 9,7 7,5 7,3 7,3 9,7 9,7 52 Ps 4,4 7,8 6,7 3,7 7,4 9,2 5,7 13,2 4,9 8,8 3,6 6,3 6,9 7,8 13,2 53 Ps 3,4 5,6 9,3 1,9 7 7,8 5,2 5,6 2,8 6,8 3,3 6,1 5,3 9,3 9,3 54 Ps 3,2 6,5 8,2 3,1 7,9 6,1 5,9 7,2 5,3 12 5,2 6,0 6,4 8,2 12,0 55 Ps 5 6,9 6,8 6,2 6,2 6,9 6,9 61 Ps 3,3 2,7 6,7 2,9 7,1 6,4 3,2 8 3,3 7,1 4,7 4,2 5,0 6,7 8,0 62 Pu 2,4 1,6 5,8 2,7 6,2 6 2,9 3,7 1,7 4,8 2,4 3,3 3,7 5,8 6,2 64 Pu 1,8 1,7 3,1 2,7 4,3 4,2 2,9 1,8 2,2 2,3 1,5 2,2 2,6 3,1 4,3 65 Pu 1,7 2 5,3 3,0 3,0 5,3 5,3 66 Ps 2,9 6 6 5,0 5,0 6,0 6,0 67 Ps 3,5 8,8 7,2 2,9 7 7,3 6,1 5,5 4,3 17,4 9,7 6,5 7,2 8,8 17,4 71 Pu 2,2 1,7 5,1 3,0 3,0 5,1 5,1 73 Pu 1,8 0,5 3,1 1,8 1,8 3,1 3,1 75 Pu 1,6 1,2 2,1 1,6 1,6 2,1 2,1 78 Ps 3,6 9,7 3,1 5,5 5,5 9,7 9,7 79 Ps 4,9 9,6 5,8 7,4 7,5 3,8 6,7 8,6 6,6 6,8 6,8 9,6 9,6

Liite/ Bilaga 6 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen tulokset 2015/ Vattenanalyser av NTM-centralen i Södra Österbotten 2015 (Hertta, haettu 15.1.2016) Pietarsaaren edusta P64 Näytepvm syvyys kok. syv. näkösyv. Lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Väri TOC Sameus kok-p PO 4 P SIO 2 kok-n NH 4 N NO 2+3 N Klorof. m m m C ms/m mg/l kyll.% mg Pt/l mg/l FNU µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 4.8.2015 0-8 18,0 4,0 3,1 4.8.2015 1 18,0 16,8 7,8 580 3,2 9,3 98 15 5,6 1,0 14 < 2 1,3 310 11 23 4.8.2015 5 18,0 16,3 580 3,2 9,4 98 0,8 4.8.2015 10 18,0 16,0 590 3,2 9,5 98 5,2 0,7 4.8.2015 17 18,0 10,4 7,4 600 3,3 9,3 85 10 2,0 12 3 1,9 330 36 54 9.9.2015 0-10 17,2 4,4 < 2 9.9.2015 1 17,2 9,6 7,6 590 3,2 10,2 91 15 4,5 0,9 9 < 2 1,7 260 16 46 9.9.2015 5 17,2 9 610 3,4 10,5 93 0,9 9.9.2015 10 17,2 8,4 610 3,4 10,4 91 4,3 0,9 9.9.2015 16,2 17,2 7,8 7,6 610 3,4 10,3 88 15 0,9 7 < 2 1,8 240 20 54 Pisteestä P62 ELY-keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina 2009-2015. E-P ELY-keskuksella ei talvinäytteitä vuosina 2009, 2010 ja 2014-2015.

Liite/ Bilaga 7 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 2015 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT ÅR 2014 (uppg från 2011) sik/ siika 16785 2400 2473 150 750 360 22918 20029 lax/ lohi 6546 800 1186 20 110 8662 7273 gädda/ hauki 4211 1750 617 50 80 65 6773 7785 abborre/ ahven 2099 1200 237 100 400 195 4231 4804 öring/ taimen 337 230 212 50 300 80 1209 1368 lake/ made 3889 210 93 50 80 38 4360 4015 nors/ kuore 6 90 84 10 30 220 222 strömm./ silakka 34431 1500 75 30 20 30 36086 27751 gös/ kuha 876 150 17 150 20 0 1213 1212 siklöja/ muikku 58 100 0 10 20 0 188 1725 id/ säyne 2819 240 83 100 800 42 4084 3666 braxen/ lahna 83447 20000 1130 100 1000 460 106137 126289 mört/ särki 5756 700 118 100 250 45 6969 8382 övrigt/ muut 117 50 167 930 ål/ ankerias 0 0 harr/ harjus 10 (?) totalt 161377 29420 6325 890 3750 1455 203217 215451 Kommentarer till årets statistik: Reduceringsfisket av underutnyttjade arter (braxen, mört, id) har fortsatt i Larsmo och Eugmo Strömmingsfiskaren i Larsmo har ökat sitt fiske efter strömming. Samma person slutade delta i reduceringfiske (==> syns som minskning i braxenfångsten) ANVÄNDA REDSKAP 2015 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 35 mm maskstorlek 100 70 Nät: 35-45 mm maskstorlek 316 860 x 100 55 Nät: > 45 mm maskstorlek 412 120 x 50 Strömm/siklöje.skötar 18 Sikfällor/Laxryssja 4 12 x 5 Lakryssjor 30 Ca 25 x Gäddsaxar x 20 Katsor x 80 x x 7 x Kastspön x 200 x x x x Lakkrokar 10 Sikkrokar metspön x x x x x x ** yrkesfisket (N=8) ANTAL FISKARE 2015 Fritidsfiskare Kommersiella fiskare Totalt 2015 Larsmo by 185 25 210 Eugmo by 230 20 250 Vestersundsby 64 5 69 V:fiskargille 18 18 * (inf: 2011) Kyrkoby 24 24 Pörkenäs 11 2 13 584

Liite/ Bilaga 8 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2015/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2015 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2015/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2015 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: www.sochv.jakobstad.fi/ (luettu 29.12.2015) Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Colilert Intest enterok Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008) < 500 < 200 Bosund/ Brännbacka 11.6.2015 0 1 ei ei ok 2.7.2015 5 2 ei ei ok 23.7.2015 4 3 ei ei ok Kackur 11.6.2015 1 9 ei ei ok 2.7.2015 < 10 0 ei ei ok Sonamo 23.7.2015 20 1 ei ei ok 11.6.2015 11 4 ei ei ok 2.7.2015 2 4 ei ei ok 23.7.2015 10 2 ei ei ok Kittholmen* 8.6.2015 0 1 ei ei ok FI 143598001 29.6.2015 < 10 2 ei ei ok 20.7.2015 2 4 ei ei ok 10.8.2015 10 2 ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* 8.6.2015 0 1 ei ei ok FI 143598002 29.6.2015 50 4 ei ei ok 20.7.2015 6 3 ei ei ok 10.8.2015 < 10 0 ei ei ok Storsand/ Isohiekka 8.6.2015 0 1 ei ei ok 29.6.2015 30 3 ei ei ok 20.7.2015 3 8 ei ei ok Fäboda Cafestrand* 8.6.2015 1 0 ei ei ok FI 195598003 29.6.2015 50 2 ei ei ok 20.7.2015 1 6 ei ei ok 10.8.2015 < 10 0 ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 100 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 100 kävijää/ päivä sesonkiaikana Lihavoitu: Tulos alle määritysrajan. Bold: Resultatet är mindre än analysens bestämningsgräns.

Liite/ Bilaga 9 Algobservationer 2015 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 2015 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso 3.6. 28.9.2015 Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko 23 0 24 0 25 0 26 0 27 0 28-29 - 30 0 31 0 32 0 33 0 34 0 35 0 36 0 37 0 38 0 39 0 40 0 Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko 0 3 0 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Elinor Slotte

Liite/ Bilaga 10 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot sekä lajiluvut vuonna 2015. Lajiluvussa ei ole otettu huomioon Oligochaeta indet. jos samassa näytteessä on lajilleen määritettyjä harvasukasmatoja. (Nyman 2016) Paikan nimi 11 12 51 52 53 54 55 61 62 63 64 65 66 67 71 78 79 Syvyys 2,4 40 2,7 3,1 7,4 3,8 2,8 3,5 14,5 14,6 17,7 14,2 2,8 3,1 8,8 9,8 3,9 Hydra - - - 8 8 49 - - 16 - - - - - 16 - - Cordylophora caspia - - - - 24 - - 33-24 - - - 8 - - - TURBELLARIA 276 24-8 8 - - - 8-16 - - - 8-65 Caryophyllaeus laticeps - - - - - - - - - - - - - - 8 - - Cyanophthalma obscura 114 24 24 81 41 154 211 163 41 24 114 16 16 89 - - 8 NEMATODA 73 236 65-8 16 81 - - - 163 407 309 8 - - 49 Marenzelleria - 2919-65 187 - - 16 163 41 374 374 - - 8 122 - Manayunkia aestuarina - - - - - - - - 33-8 81 - - - - - OLIGOCHAETA indet. 1073-6667 1984 382 1732 2341 2455 - - 16 49 1667 3252 3724-496 Limnodrilus - - 504 407 8 285 350 114 - - - - 244 260 - - 16 Limnodrilus hoffmeisteri - - - - - 24-8 - - - - - 24 - - - Potamothrix - - - - - - - 8 - - - - - - - - - Potamothrix hammonie. 228-748 171 65 81 146 407-455 - - - 293 1041 268 122 Paranais frici - - - - - - - - 236 - - - - - - - - Piscicola geometra - - - - - - - - - - - 8 - - 8 - - Pisidium - - - - - - - - - - - - - - - - 8 Macoma baltica - - - - - - - - - - 8 8 - - - - - Anodonta piscinalis - - - - - - - - - - - - - - - - 8 ACARINA 260 - - 16 - - 8 - - - - - 65 - - 16 16 CLADOCERA 480 - - 16 - - 8 16-8 - - 333 81 33 8 24 OSTRACODA 179-3171 1350-317 154 683 1138 3675 - - 1260 780 2748 1228 1106 COPEPODA 138 57 98 49 57 8 244 33-24 - 16-8 49 220 163 Neomysis integer - - - - - - - - 8 - - - - - - - - Saduria entomon - - - - - - - - - - 8 - - - - - - Gammarus - - - - - - - - - - - - - - 16 - - Gammarus salinus - - - - - - - - - 16 - - - - - - - Monoporeia affinis - 16 - - - - - - - - 8 - - - - - - Caenis horaria 114 - - - - - - - - - - - - - - - - Leptoceridae 130 - - - - - - - - - - - - - - - - Chaoborus flavicans - - - - - - 81 - - - - - - - - 16 8 Tanypodinae 41 - - - - - - - - - - - - - - - - Procladius 244-138 73 16 49 57 49 24 114 8 8 106 81 89 98 211 Pentaneurini - - - - - - - - - 8 - - - - - - - Orthocladiinae 317 - - - - - - - - - - - - 8 16 - - Chironomini 1634 - - - 8-8 - - - - - 350 - - - 106 Chironomus 41-1569 - - - - - - 8 - - 57-2154 - 220 Cryptochironomus 8 - - - - - - - - - - - 8 - - - 33 Microchironomus - - - - - - - - - - - - 49 - - - - Polypedilum 24 - - - - - - - - - - - - - - - - Pseudochironomus 122 - - - - - - - - - - - - - - - - Tanytarsini 1268 - - - - - 8 - - 16 - - 171 - - - 16 Cladotanytarsus 317 - - - - - - - - - - - 49 - - - - Ceratopogonidae 203-8 - - - 16 - - - - - 65 - - - 49 Summa 7285 3276 12992 4228 813 2715 3715 3984 1667 4415 724 967 4748 4894 9919 1976 2724 Lajiluku 21 6 9 11 11 9 13 11 9 12 10 9 14 11 13 8 18

Liite/ Bilaga 10 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinnäytteiden biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna 2015. (Nyman 2016) Paikan nimi 11 12 51 52 53 54 55 61 62 63 64 65 66 67 71 78 79 Hydra - - - 0,00 0,00 0,00 - - 0,00 - - - - - 0,00 - - Cordylophora caspia - - - - 0,00 - - 0,00-0,00 - - - 0,00 - - - TURBELLARIA 0,11 0,01-0,00 0,00 - - - 0,00-0,01 - - - 0,00-0,02 Caryophyllaeus laticeps - - - - - - - - - - - - - - 0,01 - - Cyanophthalma obscura 0,05 0,01 0,33 0,08 0,04 0,18 0,13 0,11 0,03 0,13 0,08 0,01 0,02 0,12 - - 0,03 NEMATODA 0,00 0,01 0,00-0,00 0,00 0,01 - - - 0,01 0,02 0,01 0,00 - - 0,00 Marenzelleria - 9,65-0,89 1,56 - - 0,12 0,48 0,11 0,55 0,85 - - 0,01 0,29 - Manayunkia aestuarina - - - - - - - - 0,01-0,00 0,02 - - - - - OLIGOCHAETA 0,31-3,91 1,00 0,04 1,44 1,40 0,66 0,03 0,79 0,01 0,01 0,22 1,54 2,50 0,31 0,16 Piscicola geometra - - - - - - - - - - - 0,00 - - 0,01 - - Pisidium - - - - - - - - - - - - - - - - 0,01 Macoma baltica - - - - - - - - - - 1,49 1,55 - - - - - Anodonta piscinalis - - - - - - - - - - - - - - - - 2,69 ACARINA 0,14 - - 0,00 - - 0,00 - - - - - 0,01 - - 0,00 0,00 CLADOCERA 0,03 - - 0,00 - - 0,00 0,00-0,00 - - 0,02 0,00 0,00 0,00 0,00 OSTRACODA 0,02-0,32 0,14-0,03 0,02 0,07 0,11 0,37 - - 0,13 0,08 0,28 0,12 0,11 COPEPODA 0,01 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00-0,00-0,00-0,00 0,00 0,01 0,01 Neomysis integer - - - - - - - - 0,01 - - - - - - - - Saduria entomon - - - - - - - - - - 2,67 - - - - - - Gammarus - - - - - - - - - - - - - - 0,01 - - Gammarus salinus - - - - - - - - - 0,03 - - - - - - - Monoporeia affinis - 0,34 - - - - - - - - 0,00 - - - - - - Caenis horaria 0,06 - - - - - - - - - - - - - - - - Leptoceridae 0,04 - - - - - - - - - - - - - - - - Chaoborus flavicans - - - - - - 0,31 - - - - - - - - 0,05 0,03 Tanypodinae 0,17 - - - - - - - - - - - - - - - - Procladius - - 0,19 0,07 0,02 0,06 0,12 0,03 0,06 0,21 0,01 0,01 0,07 0,15 0,23 0,08 0,25 Pentaneurini - - - - - - - - - 0,00 - - - - - - - Orthocladiinae 0,06 - - - - - - - - - - - - 0,01 0,01 - - Chironomini 0,46 - - - 0,00-0,01 - - - - - 0,15 - - - 0,03 Chironomus 1,09-41,58 - - - - - - 0,01 - - 2,49-12,46-8,86 Cryptochironomus 0,03 - - - - - - - - - - - 0,02 - - - 0,13 Pseudochironomus 0,31 - - - - - - - - - - - - - - - - Tanytarsini 0,39 - - - - - 0,00 - - 0,00 - - 0,06 - - - 0,00 Ceratopogonidae 0,10-0,03 - - - 0,00 - - - - - 0,04 - - - 0,02 Summa 3,37 10,02 46,36 2,18 1,67 1,71 2,01 0,98 0,74 1,65 4,81 2,46 3,22 1,89 15,50 0,87 12,35

Liite/ Bilaga 11 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina 2001 2015. Belastning från OSTP Finland Oy Ab under ären 2001 2015. t/ vuosi 60 kok-n kg/vuosi 1 800 Fluoridi Luparaja 1800 kg/a 50 1 600 1 400 40 1 200 30 Tavoitearvo 30 t/a 1 000 800 20 600 10 400 200 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Cr Ni kg/ vuosi kg/ vuosi 30 25 Luparaja 25 kg/a 18 16 14 Luparaja 16 kg/a 20 12 15 10 8 10 6 5 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Pb Cd kg/vuosi kg/vuosi 30 2,5 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 20 1,5 15 1 10 5 0,5 0 0,01 0,01 0,01 0,0022 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 kg/vuosi Cu 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

1(1) MENETELMÄLIITE Pietarsaaren merialueen tarkkailu 2015 Akkreditointi Määritysraja Analyysi (T111) Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/100 ml ISO 7899-2:2000 * 0,5-3,0 ± 0,3, Fe (ICP-MS) µg/l ISO 17294-2:05 modif. 0,5 > 3 ±10 % * 5-20 ± 3, Fe (ICP-OES) µg/l ISO 11885:09 modif. 5 > 20 ±15 % Happi * mg/l 25813:1993 0,1 5 % * 1-3 ± 0,5, Kiintoaine mg/l 872:2005 1 > 3 ±15 % Klorofylli-A * µg/l SFS 5772:1993 1 20 % Kok. N * µg/l K-005 100 10 % * A14, 50-100 ±15, Kok. N µg/l perustuu ISO 11905-1:98 50 >100 ± 15% * 3-10 ±1,5, Kok. P µg/l K-088 3 >10 ±15 % * 3-15 ±1,5, Kok. P µg/l A 40 B 3 >15 ±10 % * 5-30 ±3, NH4-N µg/l K-077 5 >30 ±10 % * 5-10 ±2, NO2,3-N (FIA) µg/l K-004 5 >10 ±10 % ph * ISO 10523:2012 0,2 * 2-10 ±1,5, PO4-P µg/l K-079 2 >10 ±15 % Saliniteetti ppt * 0,5-1 ±0,2, Sameus FTU ISO 7027:2000 0,5 >1 ±20 % * 0,5-4 ±0,2, Sähkönjohtavuus ms/m 27888 0,5 >4 ±5 % * 0,4-2 ±0,2, TOC mg/l 1484:1997 0,4 >2 ±10 % * 5-40 ± 5, Väri komp. mg Pt/l ISO 7887:2012 5 >40 ± 10 Nab Labs Oy www.nablabs.fi Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 02600 Espoo VAT no. FI 02831262