Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet

Relevanta dokument
Klimartsmart Betong - Egenskaper & användning. Ingemar Löfgren FoU chef Thomas Concrete Group

Tillsatsmaterial Till vad kan dessa användas?

Betong med lägre klimatpåverkan

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

Betong för industrigolv:

Den nya betongen? Erfarenheter från cementtillverkare

Henry Flisell. Silika Flygaska GGBS. AD dagen Henry Flisell Swecem AB


SVENSK STANDARD SS

Fältprovning av betong under 20 år - Vad har vi lärt oss? Peter Utgenannt CBI Betonginstitutet

BETONGTEKNIK DÅ OCH NU. En exposé över 90 års betongutveckling

Betong Användning av EN i Sverige

Bascement TEKNISK BESKRIVNING

Bindemedlens inverkan på betongens uttorkning

Nyheter inom betongforskningen

Karbonatisering av slagg- och flygaskebetong och dess inverkan på transportegenskaper

Beständighetsegenskaper hos anläggningsbetong med stenkolsflygaska. SBUF-projekt 12382

TEKNISK INFORMATION. Slagg Bremen. Historik och ursprung

Nyheter inom betongforskningen -nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

VUC:s Informationsdag, Elisabeth Helsing, RISE

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Nyheter inom betongområdet!

EPCC Hur man praktiskt kan gå tillväga. Mikael Westerholm Cementa AB

Ny miljövänligare anläggningscement. Arvid Hejll, Investering Gävle

TEKNISK INFORMATION. Reviderad /OE. Gällande version kan laddas ner från

VUC:s informationsdag EPCC - likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer. Elisabeth Helsing, CBI

Mätning och Modellering av Hållfasthetsoch Värme-utveckling för Betonger med Svenska Cement

Riksbyggen väljer betong i Brf Viva Klimatsmart byggande i betong. Anders Rönneblad Cementa

Miljövärdering av olika stomalternativ. -LCA baserade krav Brf Viva. Karolina Brick

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

ANVÄNDNING AV ALKALIREAKTIV BALLAST I BETONG

Betong och armeringsteknik

Sprutbetong. Tommy Ellison. Kraftindustrins Betongdag


Betong- och armeringsteknik

EXAMENSARBETE. Tillsatsmaterial i betong. - hur påverkas den tidiga hållfasthetsutvecklingen. Camilla Lindelöf och Anna Ljungdahl. Byggingenjör 180hp

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk.

Materialdata för betong SKANSKA-K6516P

Cementstabilisering. Per Lindh NCC Teknik, Malmö

Research Institutes of Sweden DIVISION ENHET

Betong- och armeringsteknik

Betong Standarder för materialspecifikation och provningsmetoder Översikt Concrete Standards for specification and testing Survey

Tryckhållfasthet för resurssnål betong

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

Nya EN 206 och SS VUC-dagen 2014 Markus Peterson (Svensk Betong) och Elisabeth Helsing (CBI)

Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik

EXAMENSARBETE. Egenskaper för betong i ung ålder. Hållfasthets- och värmeutveckling. Ali Rasool Husain Ahmed Rasool Husain

13 års studier visar gör brobetong mer

KRAV PÅ FROSTBESTÄNDIGHET HOS SVENSK BETONG ÅREN


Lösningar för undervattensgjutning. Presentationens innehåll. Betongindustri och UV-betong. Betongindustri och UV-betong

Beständiga konstruktioner

snabbare lättare enastående

Fuktmätning i högpresterande

Husbyggnadsbetong med höga halter av tillsatsmaterial

Citation for published version (APA): Fagerlund, G. (2010). Mineraliska tillsatsmedel i cement. Bygg & teknik,

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Betongens hållfasthetsutveckling vid användning av olika ersättare för portlandklinker

UTTORKNI NGSPROGNOS FÖR BETONGKONSTRUKTI ONER MED TI LLGÄNGLI GA PROGNOSVERKTYG

CEMENTBASERAD BERGSINJEKTERING

Vi erbjuder. Våra produkter och tjänster

ID: I NJEKTERINGSBETONG. Mekaniska och beständighets egenskaper. Anders Lindvall Oktober 2012

För ett miljövänligare byggande. En presentation om vår FBLC betong

Prognostisering av risker för alkalisilikareaktion (ASR) i vattenkraftskonstruktioner. Materialgruppen, CBI Betonginstitutet

BETONGKONSTRUKTIONERS BESTÄNDIGHET En genomgång av officiella svenska regler

Betong med mineraliska tillsatser -Hur förändrade materialegenskaper kan inverka på den avlästa RF-nivån vid borrhålsmätningar

Livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner

Katodiskt skydd av betongkonstruktioner med termiskt sprutade offerander av zink

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Klimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik Råd och vägledning i ny rapport

Quartzene i betong Hur påverkas hållfastheten?

Energieffektiv framställning av betong baserad på krossballast. Björn Lagerblad H-E Gram Mikael Westerholm André Horta. MinBas-dagen 2009 SGU-Uppsala

Lösningar för hårdgjorda ytor -fokus stabilisering. Godkännandeprocess - Stabilization/Solidification. Dödens dal vs teknikutveckling

Progresso pier (1.4301)

Corrosion of steel in concrete at various mouisture and chloride conditions. Licentiate work Johan Ahlström

SVENSK STANDARD SS :2015

Great White Stone. Kalk och markstabilisering. Kari Kuusipuro Nordkalk Oyj Abp

Specialbruk för utmaningar

Vilka krav ställer vi (betongtillverkare) på cement- och ballastleverantörerna för att tillverka betong med helkrossad ballast?

Nyheter i nya SS

Metoder för att framställa en miljövänligare betong

Fehmarnbält förbindelsen

Korrosion och korrosionsskydd av stål i betong

Rapport R169:1984. Böjdraghållfasthetens stabilitet hos alkaliaktiverad slagg, slaggcement och gipsslaggcement. Tomas Kutti

Hantering av förorenade sediment och muddermassor

LCA i praktiken Jeanette Sveder Lundin, Skanska Sverige

YTREPARATION AV BETONGKONSTRUKTIONER METODER. BESTÄNDIGHET

Optimering av sulfatinnehållet hos blandcement

Ett nationellt innovationsprogram vars övergripande syfte är att utveckla en stark och uthållig innovationsmiljö för svensk byggsektor.

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

weber på broar och i tunnlar

Betong med mineraliska tillsatser -Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar

Funktionsentreprenader

Utförandestandarden EN

Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna

Insikter från livscykelanalyser

Betongreparation och ytskydd av betongkonstruktioner. I enlighet med Trafikverkets krav i TRVAMA Anläggning 10 SS-EN Innovation & Consistency

Transkript:

Betong med tillsatsmaterial Inverkan på klimatbelastning och beständighet Ingemar Löfgren, FoU chef TCG & adjungerad professor Chalmers tekniska högskola

Betongens tidslinje Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Service life t 0 3h 8h 1d 2d dagar 1 månad månader 1 år 50-100 år Betong, under dess livslängd, måste uppfylla krav gällande ett antal egenskaper (bindetid, hållfasthet & hållfasthetsutveckling, temperaturutveckling, krympning, etc.) och vara beständig m.h.t. den miljö som den ska placeras i (karbonatisering, frost, klorider, sulfater, syror, etc.). M.h.t. miljöbelastning & resursanvändning (LCA) kan krav ställas angående delmaterial och betongsammansättning (CO 2 -fotavtryck).

Minskad klimatbelastning från anläggningsprojekt Hur gör man, vad kan man göra och vad är möjligt? Sedan 2006 har Thomas Concrete importerat tillsatsmaterial, flygaska och mald granulerad masugnsslagg (GGBS). Drivkrafter: Tekniska, Miljömässiga & Ekonomiska fördelar. Fördelar och möjligheter har hittills främst utnyttjats i temporära anläggningskonstruktioner p.g.a. gällande regelverk. Metakaolin Silikastoft (hög SiO2) SiO 2 Silica GGBS Glass Natural CaO pozzolans SiO 2 Clay Fly ash high SiO 2 GGBS Portland cement Fly ash high CaO Metakaolin (hög CaO) Klacinerad skiffer CaO Lime Al 2O 3 Kalcium aluminate Al 2O 3

Skjuvgräns [Pa] Värmeutveckling, W [kj/kg] 80 60 40 20 0 Utnyttjande av tillsatsmaterialens egenskaper Inverkan på reologi/arbetbarhet ökad mängd FA 0 20 40 60 80 Viskositet [Pa s] Inverkan på miljöbelastning Material CEM I Slagg (GGBS) Metakaolin (hög CaO) Silikastoft CO 2e /ton 780-880 kg 4 kg 52-67 kg (hög SiO2) GGBS Klacinerad skiffer Inverkan på beständighet Inverkan på värmeutveckling 300 250 200 150 100 50 Inverkan på kulör Betong vct eqv 0,50 16mm S3 CEM II/A-LL 42,5 R + GGBS 0% 11% 20% 33% 50% 0 0 12 24 36 48 60 72 84 96 108 120 Tid från mix [timmar]

Ex. 1: Styrd hållfasthetstillväxt Sekantpålar (NL 12) Tryckhållfasthet (kub) [MPa] Specifikation (temporär konstruktion): Max 10 MPa vid 3 dygn & max 15 MPa vid 7 dygn. C16/20 efter 28/56 dygn. Möjliggjordes med användning av flygaska & Byggcement. Tot. ca 10.000 m 3, en besparing av 1600 ton CO 2 (45%). Styrd hållfasthet möjliggjorde snabbare byggnation och kostnadsbesparingar. 40 30 vbt = 0,64 20 10 0 17% FA 33% FA 40% FA 46% FA 53% FA 1 10 100 Ålder [dagar]

Tryckhållfasthet (kub) [MPa] Temperatur [ºC] Ex. 2: UV-betong låg värmeutveckling NL 12: Spec. UV-betong Mycket låg värmeutveckling. C 20/25 28 dygn & C 15/20 efter 5 dygn (i konstr.). Möjliggjordes med användning av flygaska & CEM II/A-LL. Ca 8.000 m 3, en besparing av 1120 ton CO 2 (50%). 40 35 30 25 20 15 10 0 12 24 36 48 60 72 50 40 30 20 10 Tid [timmar] Härdning 20 C Härdning 5-8 C 0 1 10 100 Ålder [dygn] Marieholm: Spec. UV-betong Låg värmeutveckling, motsv. Anläggningscement. C 20/25 vid 28 dygn & C 15/20 efter 5 dygn (i konstr.). Möjliggjordes med användning av slagg & CEM II/A-LL. Ca 9.000 m 3, en besparing av 1220 ton CO 2 (50%).

Ackumulerad mängd avflagat material [kg/m 2 ] Blandning Rivning & återvinning Undersökning av beständighet inverkan av tillsatsmaterial Service life t 0 1d 2d 4d 1 vecka 1 månad månader 1 år Flera år Från t 0 till 100 år: Beständighetsegenskaper hos anläggnings-betong med flygaska. SBUF-project 2010-2012 (Thomas Betong, Trafikverket, Bilfinger, NCC, Skanska & Swerock). Undersökning för verifiering av beständighetsegenskaper. Från 2013 tillåts upp till 20% flygaska (tidigare max 10%) i anläggningsbyggande. 0,30 Provning vid 28 dygns ålder 0,25 0,20 0 % 0.45 CEM I 11 % 0.45 CEM I 25 % 0.45 CEM I 33 % 0.45 CEM I 0 % 0.45 CEM II 11 % 0.45 CEM II 25 % 0.45 CEM II 0,15 0,10 0,05 Beständighet: frost & klorider 0,00 0 7 14 21 28 35 42 49 56 63 70 77 84 91 98 105 112 Antal fryscykler

Kloridmigrationnskoefficient [10-12 m 2 /s] Kloridhalt [% av bindemedel) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% vct (vbt) = 0,35 0,0% 0 10 20 30 40 50 60 Djup [mm] 100% Slite 100% Anl 95%Anl+5%SF 85%Anl+10%Fa+5%SF 85%ANL+15%RHA CEM III/B Kloridprofil betong Träslövsläge (20 års exponering). Boubitsas, Luping & Utgenannt, SBUF projekt 12684. Ex. Beständighet klorider/korrosion Bestämning av kloridtäthet (kloridmigration), jämförelse med fältexponering för beräkning (modellering) av erforderliga täckskickt och förväntad livslängd 16 14 12 10 0,38 CEM I 42,5N SR3 MH/LA 0,45 30% GGBS 0,40 20% FA 0,30 CEM I 42,5N SR3 MH/LA 0,38 25% GGBS 0,45 60% GGBS 0,39 12% FA + 4% Si 0,38 15% GGBS + 5% Si 0,30 15% GGBS + 5% Si 8 6 4 2 5 10-12 3 10-12 Beräknade erforderliga täckskikt. Luping & Löfgren: Chalmers tekniska högskola, Bygg & miljöteknik, Rapport. no. 2016-4. 0 28 56 180 Ålder [dygn]

Miljöpåverkan & Kostnader - Möjligheter Miljöpåverkan kan minskas avsevärt (gröna upphandling). Med flygaska är potentialen 15-30% (ca. 55-110 kg CO 2 /m 3 ) och med slagg 15-50% (ca. 70-175 kg CO 2 /m 3 ). Idag är minskningen ca 15% (CEM II/A-V 42,5 N MH/LA/NSR). M.h.t. beständighet och erforderliga täckskikt el. förväntad livslängd (CEM I jmf. med CEM II med flygaska eller slagg) är inverkan på miljöbelastningen ännu större. M.h.t. beständighet, årligen ca. 700 miljoner kronor på underhåll av broar (exkl. kostnader för trafikstörningar). Förbättrad beständighet och ökad pålitlighet vid nybyggnad och reparation har en stor potential. Tekniska egenskaper och lösningar leda till andra besparingar, t.ex. minskat behov av kylning (för temperatursprickor), och möjligheter. En översyn och förändring av regelverket krävs dock!