Styrdokumentkompendium

Relevanta dokument
Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium

A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Svenska. Ämnets syfte

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

SVENSKA. Ämnets syfte

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Prövningsanvisningar Sv 2 VT Examinationer träff 1 Prov grammatik (ca 1 timme) Bokredovisning och filmredovisning

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

SVENSKA. Ämnets syfte

Svenska 1 Centralt innehåll och Kunskapskrav

Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Skillnader i Gy11 mellan Svenska och Svenska som andraspråk

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Information om prövning i svenska 2, Kurskod: SVESVE02. Prövningen kommer att bestå av följande delar:

Svenska 2. Centralt innehåll och Kunskapskrav

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Välkommen till Svenska 2

Svenska som andraspråk

Mål på en nivå? Mål att sträva mot. Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.

Datum Birgittaskolans vuxenutbildning

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 2

VE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dvuxgy&sv.url=12.b173ee dd0b8100d#anc hor_svesve01

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

SVENSKA. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och en inlämningsuppgift.

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

P R O J E K T : D I C E

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Förslag den 25 september Engelska

Extra material till punkt 1

Information om prövning på Norrtälje Kommunala Vuxenutbildning

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Centralt innehåll och kunskapskrav Skolverket anger vad kursen ska innehålla och vilka krav som gäller för de olika betygen.

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

E C A. texttypen: Presentation av frågeställningen. En rimlig. vald uppgift. en - med viss. säkerhet utförd. sammanfattning.

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Svenska Läsa

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Information om prövning i svenska 3, Kurskod: SVESVE03. Prövningen omfattar: Prövningen kommer att bestå av följande delar:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

svenska kurskod: sgrsve7 50

Kursplan - Grundläggande svenska

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Centralt innehåll årskurs 7-9

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Svenska som andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Prövningens delar Prövningen består av tre delar: en uppsats, ett muntligt anförande och ett prov.

FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Broskolans röda tråd i Svenska

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Förslag den 25 september Moderna språk

Svenska. Vad är syftet med ämnet svenska? Samarbete med andra. Personlig utveckling. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Tala, skriva och samtala

Val av skönlitterära verk och författarskap som studeras är inte reglerat.

Statens skolverks författningssamling

3.18 Svenska som andraspråk

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Lärobok och litteratur: McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN:

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Transkript:

Styrdokumentkompendium Svenska 1 Sammanställt av Joni Stam

Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala innehåll och kunskapskrav på samma sätt som en troende kristen förhåller sig till Bibeln. De är styrande dokument och alltså riktlinjer som jag måste förhålla mig till, annars gör jag tjänstefel och bör inte jobba som lärare. Det är med andra ord ett måste att förhålla sig till och anknyta till ämnets syfte, kursens centrala innehåll och kunskapskrav. Svenskämnets övergripande syfte kan delas upp i 9 Förmågor. Varje förmåga har en siffra i versaler så att det blir lättare att diskutera svenskämnets syfte. Centralt innehåll är uppdelad styckesvis och varje stycke har en siffra så att det blir lättare att diskutera det centrala innehållet i en kurs. Kunskapskraven är en bedömningsskala på sex nivåer: A, B, C, D, E och F där tre av nivåerna är uttryckligt formulerade (E, C och A), två är mellanlägen (D och B) och ett (F) uttrycker icke godkänt. Enligt läroplanen ska läraren använda all information som finns tillgänglig om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven. Läraren ska göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper vid betygssättningen.

Jag har bearbetat kraven genom att jag delat upp dem mindre enheter: E1, E2, E3 osv, C1, C2, C3 osv, A1, A2, A3 osv så att det blir lättare att diskutera kunskapskrav. För att få ett E betyg måste alla kunskapskraven på E nivå vara uppfyllda. Att få ett E innebär generellt att eleven visar på att eleven tillförskaffat sig översiktliga kunskaper alltså har någorlunda "koll på läget". Elevens inlämning är översiktlig och på detaljnivå. För att få ett C betyg måste alla kunskapskraven på C nivå vara uppfyllda. Att få ett C innebär generellt att eleven visar på kunskaper som kan anses vara utförligt genomförda alltså har "koll på läget". Elevens inlämning är utförligt presenterad på både detalj och relationsnivå (kontextuell nivå). För att få ett A betyg måste alla kunskapskraven på A nivå vara uppfyllda. Att få ett C innebär generellt att eleven både är utförlig och nyanserad alltså har mycket bra "koll på läget". Elevens inlämning är analytiskt och reflekterande; utförligt och nyanserat presenterad på en högre abstraktionsnivå med detaljer, relationer och förståelse och förmågan att tillämpa utifrån praktisk nytta. Mellanbetyget markerar att man inte riktigt nått upp till nästa nivå Inom det nya betygssystemet vill man tala om progression därför återkommer liknande krav i både Svenska 2 och Svenska 3.

Svenskämnets syfte - 9 förmågor ETT. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner. TVÅ: Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang. TRE: Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt. FYRA: Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. FEM: Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang. SEX: Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier. SJU: Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. ÅTTA: Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad. NIO: Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.

Centralt innehåll Svenska 1 1. Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen. 2. Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. 3. Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. 4. Grunderna i den retoriska arbetsprocessen. 5. Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat och referatteknik. Grundläggande källkritik. 6. Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. 7. Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. 8. Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor. 9. Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

Kunskapskrav Svenska 1 - E (uppdelad i 5 mindre delar) E1. Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel. E2. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. E3. Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat och referatteknik. E4. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger någon iakttagelse och formulerar egna tankar med utgångspunkt i berättandet. E5. Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation. D

Kunskapskrav Svenska 1 - C (uppdelad i 5 mindre delar) C1. Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen. C2. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat. C3. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat och referatteknik. C4. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser och formulerar välgrundade egna tankar med utgångspunkt i berättandet. C5. Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation. B

Kunskapskrav Svenska 1 - A (uppdelad i 5 mindre delar) A1. Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. A2. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. A3. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat och referatteknik. A4. Eleven kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för några samband mellan olika verk genom att ge exempel på gemensamma teman och motiv. Eleven återger några iakttagelser, formulerar välgrundade och nyanserade egna tankar med utgångspunkt i berättandet samt relaterar innehållet i berättandet på ett relevant sätt till allmänmänskliga förhållanden. A5. Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

allmänmänskliga förhållanden analys (litterär) analys argumenterande text aspekt bearbetning av text begrepp belysande exempel berättartekniska begrepp bärande tanke A förhållanden som kan anses gälla för alla människor. mycket noggrann undersökning av något. textnära, litterär analys enligt en analysmodell med utgångspunkt i ett visst tema, i något genretypiskt drag eller i ett författarskap. text som presenterar ett ställningstagande (en tes eller ett påstående). perspektiv/synvinkel. B genomgång av text. ord ett exempel som förtydligar sakfrågan. ord som höjer läsupplevelsen huvudsaklig tanke/idé som präglar materialet. centrala motiv citatteknik disponerad och väldisponerad epok C huvudsaklig mening eller huvudbudskap. hur man ska att återge en annan text ordagrant. D ordning i upplägg och god ordning i upplägg. E tidsperiod

formellt språkbruk (goda) formuleringar generalisering genre grammatik grundläggande regler huvudtanken i det lästa idéströmningar informellt språkbruk integrera klart och varierat F opersonligt, sakligt och konkret språkanvändning. välgjorda meningar både vad gäller meningsbygge, meningslängd och ordval. G dra (förenklade) slutsatser utifrån majoritet av data. ett sätt att kategorisera text: 1) prosa, 2) poesi och 3) dramatik. kunskap om språkets uppbyggnad. ursprungliga regler. H övergripande idé i texten. Dominerande budskap i det lästa. I dominerande tankar som sprids vidare. vardaglig användning av språket. införa eller ta med i ditt material. K tydligt, begripligt och presenterat på olika vis eller ur olika perspektiv. kommunikationssituation konsekvent kritisk granskning av text källkritik omgivningen påverkar ditt sätt att prata. göra lika fram till slutet. både ifrågasätta avsändare (den som skrivit texten), granska innehåll, språk och textens upplägg. kontrollera/granska och värdera avsändare (den som producerat materialet).

ledigt språk litterära verkningsmedel L personlig användning av språk. språkliga "knep" som gör materialet mer konstnärligt och höjer därigenom dess värde. Berättartekniska och stilistiska medel som har betydelse för det intryck texten gör på läsaren. M metodiskt och strukturerat systematiskt bearbetad framställning. mottagaranpassning motiv nyanserat (Relevanta) perspektiv (med god) precision presentationstekniskt hjälpmedel redogöra referatteknik reflektera resonera man anpassar språkanvändning utefter åhörare/publik. grundsyn eller huvudtanke i en berättelse. N utifrån fler än en synvinkel eller med belägg utifrån fler källor än en. P synvinkel och väl valda perspektiv i relation till ämne/tema. noggrann och exakt framställning. tekniskt hjälpmedel som stärker och förtydligar din presentation R presentera ett material (systematiskt). (att ge) respons = ge omdöme på någon annans text, tal eller presentation. hur man ska markera att man återger någon annans text. fundera över och/eller värdera ett sakförhållande. dra slutsatser eller göra logiska slutledningar. retoriska arbetsprocessen att redogöra för den retoriska arbetsprocessens olika delar. retoriska verkningsmedel språkliga "knep" som gör talet mer konstnärligt/effektivt och höjer därigenom dess värde.

sakprosa sats sovra språkbruk språket är träffsäkert språklig variation språkriktighet språksituationen stilistiska begrepp syfte (med) säkerhet tema tes text texter av vetenskaplig karaktär textnära litterär analys till viss del utförligt utredande texter S olika slags informerande texter. del i en mening läsa snabbt och ytligt situation bestämmer sätter man talar på. ordval och /eller formuleringar är väl valda och välkomponerade. varierande meningsbyggnad, meninglängd och ordval. anses vara riktigt i enlighet med språkregler och språknormer. språklig variation knutet till situation. ord som på något sätt höjer texten. avsikt/mening. framställning är genomförd väl och övertygande. T ämne. påstående/ställningstagande. primärt för skrivna texter, men även multimediala texter innefattas, dvs. texter som kombinerar till exempel skriven text, bild och ljud. formell och saklig text, men inte fullt ut vetenskaplig analysen hänvisar ofta till texten man analyserar delvis en liten del U korrekt och uttömmande informativ text om något

vidgat perspektiv vidgat textbegrepp viss säkerhet väl integrerat välgrundade (argument) värdera (god) åhörarkontakt översiktligt V öppet förhållningssätt. film, ljud, webb och andra medier. inte perfekt bra infört bra bevis höja eller sänka materialets värde/status/gilltighet. Å (bra) kontakt med de som lyssnar. Ö ytligt övervägande del mer än 50%