Nordiska ministerrådets kultur- och konstprogram. Det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur

211 Årsrapport Kulturkontakt Nord Nordiska ministerrådets kultur- och konstprogram Det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur Project: Foto: Modul: Contemporary Art Archipelago - Raqs Media Collective: More Salt in Your Tears Raqs Media Collective Produktionsinriktad verksamhet

Innehållsförteckning I Kulturkontakt Nords resultatrapport 5 1.1 Institutionens huvuduppdrag 5 1.2 Institutionens funktioner 6 1.2.1 Administration av programmen 6 1.2.2 Information och rådgivning 7 1.2.3 Ordförandeskapsseminarium och nordiska kulturforum år 211 16 1.2.4%%%%Profilering av det nordiska kultursamarbetet internationellt 16 1.3 Mål for verksamheten år 211 16 1.3.1 Utveckling av programmens administration år 211 17 1.4 Ledning och administration 17 1.4.1 Styrelsen 17 1.4.2 Kulturkontakt Nords lokaler 17 1.5 Personal och organisationsutveckling! 18 1.5.1 Personal och organisationsutveckling 211 18 1.6 Resumé! 19 II Programrapport 2.1 Introduktion till programmen 22 2.2 Kulturkontakt Nords sammanfattning 22 2.3 Sakkunniga 23 2.4 Sakbehandlingssystemet 25 2.5 Verksamhetsberättelse för Kultur- och konstprogrammet 25 2.5.1 Programverksamhet för Kultur- och konstprogrammet 26 2.6 Verksamhetsberättelse för Mobilitetsprogrammet 27 2.6.1 Programverksamhet för modulen för Mobilitetsstöd 22 2.6.2 Programverksamhet för modulen för Nätverksstöd 24 2.6.3 Programverksamhet för modulen för Stöd till residens 31 III Statistikrapport IV 3.1 Stödfördelning i 211 35 3.1.1 Antal ansökningar och beviljningar och beviljade summor 35 3.1.2 Ansökningar och beviljningar per konstfält och modul 38 3.1.3 Ansökta och beviljade belopp år 211 per land 36 3.1.4 Beviljningar per capita 43 3.1.5 Antal ansökningar och beviljningar per land och modul 44 3.1.6 Ansökta och beviljade belopp per land och modul! 46 3.1.7 Ansökningar per deltagerland 48 3.1.8 Residensstöd i 211 49 3.1.9 Fördelning av ansökningar och beviljningar initierad av professionella och amatör- och frivilligsektoren 5 3.1.1 Ansökningar och beviljningar under prioriterade teman i 51 kultur- och konstprogrammet - kultur för barn och unga, kulturell mångfald och nordiskt kulturarv 3.2. Utveckling under åren! 52 3.2.1 Totala antalet ansökningar och beviljningar i båda programmen gemensamt 52 Ekonomi 2

4.1 Finansiering 56 4.1.1 Kulturkontakt Nords kontrakt med Nordiska ministerrådet 56 4.2 Ekonomiförvaltning 56 4.3 Ekonomiska nyckeltal för Kulturkontakt Nord 57 4.3.1 Översikt över intäkter och utgifter fördelat på 58 verksamhetsområden 4.3.2 Ekonomisk status 58 4.3.3 Ekonomiska nyckeltal för verksamheten 58 4.4 Ekonomiska nyckeltal för programmen 59 4.4.1 Administrativa utgifter 59 4.4.2 Transaktioner i perioden 27-211 59 4.5 Resultat- och balansräkning för Kulturkontakt Nord 6 4.5.1 Resultaträkning för Kulturkontakt Nord 6 4.5.2 Balansräkning för Kulturkontakt Nord 61 4.5.3 Noter 58 4.6 Resultat- och balansräkning för Konst- och kulturprogrammet 63 4.6.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets konst- och 63 kulturprogram 4.6.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets konst- och 64 kulturprogram 4.6.3 Noter 65 4.7 Resultat- och balansräkning för Mobilitetsprogrammet 66 4.7.1 Resultaträkning för det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet 66 för kultur 4.7.2 Balansräkning för det nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet 67 för kultur 4.7.3 Noter 67 4.8 Kombinerad resultat och balansräkning för Kulturkontakt Nord, Nordiska ministerrådets konst- ooh kulturprogram och det nordisk- mobilitetsprogrammet för kultur baltiskaa 69 4.8.1 Resultaträkning 69 4.8.2 Balansräkning 7 3

211 Kulturkontakt Nord Prosjekt: Foto: Modul: MANMADE ENVIRONMENT - Stabelbaddsparken Berne Lundqvist Produktionsinriktad verksamhet 4

1. KULTURKONTAKT NORDS RESULTATRAPPORT 1.1 INSTITUTIONENS HUVUDUPPDRAG Kulturkontakt Nord, som är placerat på Sveaborg i Helsingfors, är en institution som är underställd Nordiska ministerrådet (NMR). År 211 var institutionens och Kultur- och konstprogrammets femte verksamhetsår samt det tredje verksamhetsåret för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Kulturkontakt Nords huvuduppgift är att administrera de två kulturprogrammen och informera om dem, samt att informera om nordiskt kultursamarbete. Nordiska ministerrådet och Kulturkontakt Nord ingick år 21 ett mål- och resultatstyrningskontrakt för perioden 1.1-31.12.211. Evalueringen av kulturreformen inklusive Kulturkontakt Nords verksamhet, som utförts av norska Telemarksforsking, samt evalueringen av lettiska SAFEGE av det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur slutfördes i begynnelsen av 211. I bägge evalueringar fick Kulturkontakt Nord och de bägge programmen ett mycket gott vitsord. De nordiska kulturministrarna beslöt därför 4.4.211 att förlänga Kultur- och konstprogrammet med ytterligare fem år (212-216). Samtidigt förlängdes det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur med tre år (212-214) av de nordiska och baltiska kulturministrarna. Nordiska ministerrådet för kultur beslöt även samma dag att från och med 1.1.212 administrativt sammanslå de två nordiska institutionerna Nordens institut i Finland (Nifin) och Kulturkontakt Nord. Den sammanslagna institutionen går under namnet Kulturkontakt Nord. Arbetet med att genomföra denna sammanslagning har varit mycket resurskrävande under 211. Sammanslagningsprocessen leddes av en av NMRS utsedd extern konsult. Kulturkontakt Nord är ett administrativt organ som inte själv kan initiera projekt och/eller aktiviteter. Projekt som fått bidrag, via programmen som Kulturkontakt Nord administrerar, är initierade av sökandena själva. Programmen beviljade bidrag till ett belopp av 3 743 663 euro, innefattande bidragen till residenscentra 293 eur som beviljades i slutet av år 21 för år 211. Kostnaderna för residensmötet var 28 661 euro och återförda bidrag i de båda programmen totalt 329 232 euro. De administrativa kostnaderna för programmen var totalt 191 76 euro. Programmens statistik visar att 32 % av alla sökande fått bidrag och att det var en stor bredd och variation på de aktiviteter som stöddes (se Program- och Statistikrapport). Antalet ansökningar minskade en aning år 211. Sedan programmen etablerades år 27 har antalet ansökningar ökat markant varje år. År 211 var antalet ansökningar 1 472 jämfört med 1 528 ansökningar föregående år. Detta är en minskning med 3,7 procent. År 211 har Kulturkontakt Nord deltagit i arrangerandet av ordförandeskapsseminariet Mobilitet och residens - Nya möjligheter för konst och kultur i framtiden som var en del av det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet samt det nordiska kulturforumet Skapande barn - ett kreativt Norden i samarbete med Nifin. Kulturkontakt Nord lanserade år 211 också en ny webbsida med interaktion av sociala medier såsom Facebook och Twitter. Webbsidan är mer dynamisk och inkluderar också en videokanal - KKN TV. Materialet på KKN TV består främst av egenhändigt producerade intervjuer om konstnärsprojekt som fått bidrag från programmen. Dessutom kan man här se konsertupptagningar och intervjuer med vinnarna av Nordiska rådets pris, deltagare i Nordiska ministerrådets Kulturforum och konstnärer vid konstnärsresidens. Detta i tillägg till videomaterial från olika konstnärsprojekt och seminarier. I samband med lanseringen av den nya webbsidan utvecklades även en ny visuell identitet för hela organisationens kommunikation. Kulturkontakt Nord har utöver detta lanserat ett nytt nyhetsbrev, som förutom att det fått en ny design skickas ut med ett nytt elektroniskt system som gör det möjligt att följa med vilket innehåll som intresserar läsarna mest och hur mottagarna är fördelade geografiskt. 5

1.2 INSTITUTIONENS FUNKTIONER 1.2.1 ADMINISTRATION AV PROGRAMMEN Två av rådgivarna vid Kulturkontakt Nord ansvarar för arbetet i samband med programmen och koordinerar de sakkunnigas verksamhet. De två program som Kulturkontakt Nord administrerar har fyra sakkunniggrupper med totalt 22 personer. Ansökningar om bidrag från programmen mottas endast elektroniskt genom det saksbehandlingssystem som Kulturkontakt Nord utvecklat sedan 27. Detta ökar möjligheterna till en jämlik behandling av sökandena, det sparar tid och minskar sakbehandlingskostnaderna. Programmen och deras verksamhet beskrivs i detalj i Program- och Statistikrapporten (Årsrapport 211 del 2 och 3). SAKBEHANDLINGSSYSTEMET Kulturkontakt Nords sakbehandlingssystem utvecklades år 211 på följande sätt: ett ekonomiskt rapporteringsverktyg för bokföringsföretaget Visma byggdes upp så att de lättare kan kontrollera penningtransaktionerna kring beviljningarna. Ansökningsblanketten för mobilitetsstödet modifierades så att den motsvarar de nya kriterierna som trädde i kraft i januari 212. En funktion som möjliggör returnering av en ofullständig eller felaktig rapport till den sökande byggdes upp samt även en funktion som skapar en PDF-fil av rapporten i sakbehandlingssystemet och i den sökandes brukarkonto. Utvecklingen av sakbehandlingssystemet sker kontinuerligt för att förbättra och underlätta användningen av det. 6

1.2.2 INFORMATION OG KOMMUNIKATION INDLEDNING Målet med Kulturkontakt Nords informationsarbejde i 211 har været tvedelt; det handler på den ene side om at informere om de to støtteprogrammer, som administreres af organisationen og på den anden side om at informere om nordisk kultursamarbejde - begge dele bredt i hele den nordiske region. Organisationen har i sit kommunikationsarbejde satset på elektronisk kommunikation. Det er gjort af hovedsageligt to grunde; for det første for at sikre, at adgangen til information om programmerne og det nordiske kultursamarbejde ikke er begrænset til de store byer, men derimod er tilgængelig i alle egne af den nordiske region. For det andet giver den elektroniske kommunikation mulighed for at tilpasse materialet efter justeringer og ændringer i programmerne hurtigt og omkostningseffektivt. Kulturkontakt Nord samarbejder med Huse og Institutter på Færøerne, Grønland og på Åland samt Nordisk Ministerråds kontorer i de tre baltiske lande. Aftalen betyder, at samarbejdsparterne har ansvaret for at informere om Kultur- og kunstprogrammet og Mobilitetsprogrammet i lokalområdet. Det er en vigtig funktion, da det sikrer at programmerne får en lokal forankring i hele regionen. Ved slutningen af hvert år afholdes der et netværksmøde, hvor samarbejdet evalueres. På mødet der i 211 blev afholdt i november måned på Kulturkontakt Nord var der udbredt tilfredshed med samarbejdet, og det blev besluttet at fortsætte det i sin nuværende form. Kulturkontakt Nord har en kommunikationsstrategi og kommunikationsplan, der efter sammenlægningen med Nordens Institut i Finland (Nifin) skal fornyes. Dette arbejde forventes afsluttet i foråret 212. En række projekter og rutiner er allerede iværksat for at opnå synergi mellem kommunikationsarbejdet på det tidligere Nifin og KKN. Kommunikationsteamet arbejder fortsat på at identificere og effektuere mere langsigtede synergieffekter ved sammenlægningen. Dette kan blandt andet indebære brug af fælles system til udsendelse af nyhedsbreve og en fælles webløsning eller mere omfattende sammenkøring af de eksisterende. I foråret 212 bliver der desuden arbejdet på at skabe en ny fælles visuel identitet, der skal præsentere og brande den nye organisation og dens nye profil som kulturaktør. 7

NY WEBSIDE - WWW.KULTURKONTAKTNORD.ORG Websiden, der er organisationens vigtigste informationskanal, blev i 211 fornyet og lanceret 28. februar 211. Hovedformålet med den nye webside var at skabe et mere dynamisk site, hvor nyt indhold er mere synligt. Samtidig var målet at inddrage målgruppen mere aktivt i form af blogs og implementeringen af sociale medier. Mere Dynamisk Nyt indhold bliver automatisk trukket fra undersiderne og sitets forside opleves derfor som mere dynamisk og brugerne får nemmere adgang til nyt indhold. Ligeledes er det mere brugervenligt for webredaktøren, der relativt nemt kan ændre store dele af sidens indhold og eksempelvis sætte fokus på nye deadlines. Ved hjælp af et Facebook-plug-in er det blevet muligt for brugerne at kommentere på artikler og nyheder. Desuden har Kulturkontakt Nord oprettet en Twitter-konto (twitter.com/kknord), der også er implementeret som en interaktiv del af websiden. 8

KKN TV Videoer bliver stadig mere udbredte og vigtige, når det handler om at opnå synlighed på de sociale medier og viralt, altså det at folk deler indhold mellem hinanden. KKN har derfor lanceret KKN TV, hvor der publiceres interviews med kunstnere og kulturaktører, der enten har fået støtte gennem Kultur- og kunstprogrammet eller Nordisk-baltisk mobilitetsprogram for kultur. Desuden er der produceret videointerviews med blandt andet vindere af Nordisk Råds priser som Gyrðir Elíasson og Mats Gustaffson, og der er lavet portræt af kunstnerresidensen NIDA uden for Riga, som har fået støtte gennem Mobilitetsprogrammet. KKN TV bruges desuden til at formidle større seminarer som for eksempel ordførerskabsseminariet Mobilitet og residens Nye muligheder indenfor kunst og kultur i fremtiden på Kiasma i centrum af Helsingfors, hvor der er publiceret en video af alle oplæggene fra seminariets speakers. Endelig er der lagt en del videoer op, som er produceret af projekter, der har modtaget støtte fra programmerne. Sidens webstatistik viser, at videoer på KKN Tv hører til blandt det mest populære indhold på websiden. 9

Kulturforum og ordførerskabsseminar på www Kulturkontakt Nord har i 211 haft til opgave at informere om Nordisk Ministerråds Kulturforum og det finske ordførerskabsseminarium for kultur. For begges vedkommende er det gjort gennem et selvstændigt modul på forsiden samt en selvstændig sektion på www.kulturkontaktnord.org med en side for hvert seminar, der informerer om program, koncept, tidspunkt etc. Derudover har KKN i flere tilfælde skrevet artikler om indholdet af kulturfora for det seneste kulturforum om ytringsfrihed i Stockholm blev der desuden filmet et videointerview med den islandske forfatter Sjón til KKN TV. Indholdsproduktion Kulturkontakt Nord har skruet op for produktionen af indhold på hjemmesiden samtidig med, at feltet er blevet mere involveret. Projekter der har opnået støtte gennem enten Kultur- og kunstprogrammet eller Mobilitetsprogrammet har således kunne bidrage med blogs og sende videoer ind til KKN TV. Formålet har været at skabe en ny måde at formidle programmerne på og samtidig give mere alsidig inspiration til potentielle ansøgere. Produktionen af indhold på hjemmesiden Nyheder og artikler 45 71 Projektshowcases 12 22 KKN-producerede videoer 7 31 Blogs 1 31 8 16 24 32 4 48 56 64 72 8 211 21 1

Flere besøgende på hjemmesiden Kulturkontakt Nords webside havde i hele 211 13 988 besøgende heraf var 54 52 unikke besøgende. Til sammenligning var der i 21 9 145 besøgende. Altså en stigning på godt 1 pct. Sammenligner man perioden fra den nye hjemmeside blev lanceret 28. februar 211 og året ud med samme periode i 21 var antallet af besøgende henholdsvis 83 37 for 211 og 71 26 for 21, hvilket er en stigning på 17,3 pct. (Kilde: Google Analytics). 15 135 Antal besøg på www.kulturkontaktnord.org 12 15 9 75 83 37 71 26 13 988 9 145 6 45 3 15 Fra lancering i marts til december. Stigning på 17,3 pct. Hele året 211 21 11

SOCIALE MEDIER KKN har fortsat med at drive sin Facebook-profil, som blev oprettet i 21. Profilens tilslutning vokser stødt og har i januar 212 næsten 2 3 likes. Til sammenligning var der for ét år siden 1 469. Facebook er en nem og effektiv måde at nå direkte ud til potentielle ansøgere og informere om deadlines, informationsmøder etc. KKN bruger desuden profilen til at skabe trafik på hjemmesiden og gøre opmærksom på nye interviews, showcases osv. KKN har derudover oprettet en Twitter-konto - @kknord. Twitter bliver brugt af en lidt anden målgruppe end Facebook. Journalister, politikere og beslutningstagere er mere aktive på Twitter og mediet er taget i brug for netop at nå denne målgruppe. Nedenfor ser man fordelingen af brugere af Kulturkontakt Nords Facebook-profil fordelt på lande og byer. Tallene for sprogindstillinger skal tages med forbehold, da mange i Norden har engelsk på deres Facebook-profil. 12

NYHEDSBREV Kulturkontakt Nord har i 211 skiftet til nyt system til udsendelse af nyhedsbreve, der også har fået nyt design i overensstemmelse med den visuelle profil, der blev udviklet for hele organisationens kommunikation. Det nye system, Campaign Monitor, gør det muligt at se hvor i verden modtagerne befinder sig geografisk og hvad de klikker på i nyhedsbrevet. Det har ikke overraskende vist sig, at modtagerne især interesserer for nyheder om programmerne; det vil sige deadlines og hvilke projekter, der har modtaget støtte etc. Derudover er videoer på KKN TV populære. Det gælder både videoer som KKN selv har produceret og videoer som er produceret af projekter. Nyhedsbrevet er sendt ud én gang om måneden i 211 i tre forskellige versioner, på skandinavisk, finsk og engelsk. De tre nyhedsbreve har tilsammen cirka 6 5 modtagere fordelt på hele verden. Samme system anvendes til at udsende påmindelsesemails til potentielle ansøgere, der kan tilmelde sig denne service og få en email hver gang et modul åbner. Åbningsprocenten varierer mellem de forskellige versioner, men ligger op mod 4 pct, hvilket er relativt højt. KULTURKONTAKT NORD I PRESSEN Kulturkontakt Nord har udsendt pressemeddelelser, når programmerne for eksempel har uddelt store enkeltbeløb og i andre tilfælde, hvor det har været relevant. KKN er blevet nævnt i medier i hele Norden mange gange i løbet af 212 alene i Danmark har der været skrevet 38 artikler, der delvist omhandler Kulturkontakt Nord. Den største enkeltsag har været sagen om det litterære debutantseminarium Biskop-Arnö, der ikke modtog støtte i 211, hvilket generede en del debat i alle de nordiske lande i flere forskellige medier både fagblade og aviser. Eksempelvis artiklen Författarmöte föll mellan stolarna (26.5.211) i den finske avis Hufvudstadsbladet. Sagen var ikke kun negativ, da der også kom fokus på, at programmerne fordeler midler efter en række objektive kriterier, der blandt andet betyder, at der ikke gives støtte til drift. Debatten affødte desuden en længere artikel i Billedkunstneren august 211 med titlen Norden støtter nyt og tværkulturelt om evalueringen af den nye kulturreform. Derudover var der en del historier i hele Norden, hvor programmerne og Kulturkontakt Nord fik positiv omtale i forbindelse med projekter, som har modtaget støtte - eksempelvis Stor økonomisk støtte til teaterfestival (JydskeVestkysten - 28.6.211). 13

INFORMATIONSMØDER OG RÅDGIVNING Kulturkontakt Nord har primært benyttet sig af elektroniske kanaler i kommunikationen med feltet ikke mindst for at kunne nå ud til alle geografiske hjørner af Norden. Men organistionen har også mødt potentielle ansøgere gennem fysiske informationsmøder i regionen. Informationsmøderne bliver for så vidt muligt afholdt i lande eller områder, hvor statistikken viser, behovet for information og promovering er ekstra stort. Kulturkontakt Nord har en aftale med Nordens Huse og Institutter og Ministerrådets kontorer i de tre baltiske lande om, at de informerer i lokalområderne på det lokale sprog. Kulturkontakt Nord arrangerer ofte informationsmøder i samarbejde med Nordisk Kulturfond, hvor også andre fonde deltager. Land, by Dato Arrangement Antal deltagere Finland, Helsingfors 13.1.211 Forelæsning for HUMAK-studerende 3 Finland, Helsingfors 1.2.211 Projekter rettet mod børn og unge 25 Yokohama, Japan 14-18.2.211 International Network for Contemporary Arts Finland, Helsingfors 12.3.211 Pixelache festival 25 Sverige, Stockholm 26.3.211 Samisk kunstnercenter 3 Finland, Åbo 31.3.211 Infomøde for NGO er 35 Finland, Helsingfors 6.4.211 Kultur- og undervisningsministeriet 7 Finland, Uleåborg 18.5.211 Samarbejde med EU, Finland 35 Åland, Mariehamn 1.9.211 Med NIPÅ og NKF 2 Finland, Helsingfors 11.1.211 Nordmatch, kulturproducenter 12 Finland, Jyväskylä 24.1.211 Sprogundervisning 45 Sverige, Stockholm 17.11.211 European Job Days Culture 45 Total 125 14 Derudover har Huse og Institutter samt de baltiske kontorer arrangeret følgende informationstilfælde i deres lokalområde. Land Antal informationsmøder Antal deltagere Estland 6 55 Færøerne 1 95 Grønland 2 115 Island 5 15 Letland 4 2 Litauen 3 182 Åland 1 23 Total 1315 Sammenlagt er der altså blevet afholdt 33 informationsmøder med 2 34 deltagere. Kulturkontakt Nord vurderer hvert år behovet for informationsmøder i de forskellige lande og områder efter ansøgningsstatistik, webstatistik og andre målemetoder der viser, hvilke geografiske målgrupper KKN bør opprioritere. Derudover har Kulturkontakt Nord givet rådgivning gennem primært mail og telefon. Feltets kontakt til KKN om rådgivning til ansøgninger er øget i 211 målt i antallet af mailhenvendelser. Kulturkontakt Nord har cirka rådgivet 2 5 personer i løbet af året. De nordiske Huse og Institutter samt de tre baltiske kontorer rapporterer at have rådgivet tilsammen 71 personer. Der er altså i alt givet personlig rådgivning til 2 751 personer. Til sammenligning modtog 2 18 personer rådgivning i alt i 21. 14

SAMMENLÆGNINGSKOMMUNIKATION I løbet af december måned 211 udviklede Kulturkontakt Nord i samarbejde med Nordens Institut i Finland (Nifin) en fælles simpel hjemmeside, der fungerer som indgang, når man taster de tidligere hjemmesiders adresser. Her har man adgang til begge sider og får samtidig information om sammenlægningen. Denne løsning er dog ikke permanent og KKN vil i løbet af 212 fortsat udvikle organisationens webkommunikation. Udover webkommunikationen har KKN og Nifin i fællesskab taget følgende initiativer til at informere om sammenlægningen: Pressemeddelelse udsendt til pressekontakter i hele Norden. Direkte kontakt med medier (HBL, YLE, Helsingin Sanomat, Svensk pressetjeneste). Pressearbejdet generede omtale i HBL (3.1), HS (3.12) og Svensk Pressetjeneste (3.1). Artikel i den færøske avis Yggja tidindi og 24update http://www.oyggjatidindi.com/ny+nordisk+kulturaktor.html Nyhed på den officielle hjemmeside for nordisk samarbejde: http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/ny-kulturaktoer-i-finland-och-norden Information gennem nyhedsbreve, hvis indhold også er spredt af netværket i form af huse og institutter og NMR s kontorer i de baltiske lande desuden information til ambassader, NiF etc. Begge organisationers hjemmesider og sociale medier, Facebook og Twitter har desuden informeret om sammenlægningen. Mødepladsen på Kajsaniemi (tidligere Nifin) har desuden informeret om forandringerne. 15

1.2.3. ORDFÖRANDESKAPSSEMINARIUM OCH NORDISKA KULTURFORUM ÅR 211 År 211 fungerade Kulturkontakt Nord som delarrangör i ordförandeskapsseminariet Mobilitet och residens Nya möjligheter inom konst och kultur i framtiden som ordnades på museet för nutidskonst Kiasma i Helsingfors fredagen den 23 september 211. Seminariet var en del av Finlands ordförandeskapsår inom Nordiska Ministerrådet och arrangörer för seminariet var Undervisnings- och kulturministeriet i Finland, Kulturkontakt Nord, HIAP- Helsinki International Artist Programme och Kiasma museet för nutidskonst. Seminariet samlade internationella, nordiska och baltiska aktörer från fältet, kulturutövare och aktörer, kulturtjänstemän och experter från olika institutioner samt Nordiska ministerrådet för att diskutera mobilitet och residensverksamhet inom konst- och kultursektorn. Seminariet simultantolkades mellan skandinaviska och engelska. Omkring 13 deltagare var anmälda till seminariet. Med anknytning till detta seminarium ordnades det dagen innan d.v.s. torsdagen den 22 september en Nordic-Baltic AiRFair residensmässa i HIAP:s galleri Augusta på Sveaborg. Mässan var öppen för allmänheten och över 4 residens från Norden och de baltiska länderna var närvarande och presenterade sin verksamhet för omkring 15 mässbesökare. Residensmässan avslutades med en paneldiskussion kring temat The Politics of Residency Programming. Kulturkontakt Nord deltog även i arrangerandet av kulturforumet Skapande barn ett kreativt Norden som Nordens institut i Finland (Nifin) hade huvudansvar för. Utöver dessa deltog Kulturkontakt Nord även i diskussionerna under Kulturforum i Tammerfors, Stockholm och Paris. 1.2.4 PROFILERING AF NORDISK KULTURSAMARBEJDE INTERNATIONALT Kulturkontakt Nord har som en del af sit opdrag at formidle nordisk kultursamarbejde i et internationalt perspektiv. Dette gøres primært gennem elektroniske medier; websiden, nyhedsbrev og sociale medier. Alle artikler, nyheder, showcases etc. oversættes til engelsk på websiden og et selvstændigt engelsksproget nyhedsbrev med 1 418 modtagere udsendes hver måned. Af systemets statistik fremgår det, at det engelsksprogede nyhedsbrev åbnes i hele verden dog med en klar koncentration i Europa og USA. Ikke overraskende læses den engelske version af nyhedsbrevet også i Norden, specielt Island. Derudover har Kulturkontakt Nord på invitation deltaget i International Network for Contemporary Arts (IETM) møde i Yokohama i Japan. Arrangørerne var specielt interesseret i strukturen af Nordiskbaltisk Mobilitetsprogram, da Japan arbejder på at opbygge et kunstråd, der efter nordisk model deler midler ud til kulturaktører. 1.3 MÅL FOR VERKSAMHETEN ÅR 211 Kulturkontakt Nords huvuduppgift är att administrera Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram och det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur och att informera om dessa. Kulturkontakt Nord skall sköta alla nödvändiga administrativa funktioner så att programmen administreras och utvecklas i enighet med Ministerrådets riktlinjer och armlängdsprincipen. Kulturkontakt Nord förvaltar programmen, ansvarar för kommunikationen med sakkunniggrupperna och vidtar åtgärder för transparens i alla faser av arbetet. Med hänvisning till kontraktet med Nordiska ministerrådet skall Kulturkontakt Nord kontinuerligt evaluera och vidareutveckla alla administrativa rutiner i samband med programmen. Kulturkontakt Nord skall också samla in relevant statistik i samband med programmen. 16

1.3.1 UTVECKLING AV PROGRAMMENS ADMINISTRATION ÅR 211 Den stora frågan i administrationen av programmen år 211 var implementerande av de ändringar av det nordisk-baltiska mobiltets programmet från 1.1.212 som beslöts under året. 1.3.2 SAMMANSLAGNINGEN KULTURKONTAKT NORD - NIFIN Nordiska ministerrådet för kultur beslöt 4.4.211 att administrativt sammanslå de nordiska institutionerna Nordens institut i Finland (Nifin) och Kulturkontakt Nord från och med 1.1.212. Beslutet godkändes av de nordiska samarbetsministrarna 23.9.211. Enligt den nya institutionens stadgar som godkändes av de nordiska samarbetsministrarna 15.11.211 skall den nya institutionen heta Kulturkontakt Nord. Arbetet kring förberedande av denna sammanslagning upptog en stor del av institutionens resurser under hösten och vintern 211. 1.4 LEDNING OCH ADMINISTRATION Kulturkontakt Nords administration består av direktör, administrativ chef samt en adminstrativ rådgivare. Då direktören för Kulturkontakt Nord sade upp sig från sin tjänst tog den administrativa chefen över direktörsposten från 1.3.211 fram till årets slut. Programmens administration handlades av två rådgivare (se punkt 1.5). 1.4.1 STYRELSEN Kulturkontakt Nord styrelse bestod 211 av följande medlemmar: Pia Rothberg-Olofsson (ÅL), ordförande Signy Ormarsdottir (IS), medlem Steinar Lien (NO), medlem Marianne Kruckow (DK), suppleant Laura Mäkelä (FI), suppleant Fredrik Lindström (SE), suppleant Styrelsen har haft fem möten år 211. 1.4.2 KULTURKONTAKT NORDS LOKALER Kulturkontakt Nord har kontor på Sveaborg utanför Helsingfors. Lokaliteterna hyrs av Sveaborgs förvaltningsnämnd. Finska staten betalar 1% hyresunderstöd för kontorshyran. Vidare hyr Kulturkontakt Nord tre personalbostäder av Sveaborgs förvaltningsnämnd. 17

1.5 PERSONAL OCH ORGANISATIONSUTVECKLING 1.5.1 PERSONAL OCH ORGANISATIONSUTVECKLING 211 Ur nedanstående tabell framgår personalens sammansättning under år 211. Namn Nationalitet Anställningstid Bergljót Jónsdóttir IS 1.4.7 31.3.11 Jonas Lång FI 1.12.7 Annika Söderlund FI 7.1.8 Mira Banerjee FI 1.8.8 31.1.11 Annu Kevarinmäki FI 1.1.8 Antonia Ramsay 1) FI 1.5.9 Jakob Aahauge DK 9.8.1 Ida Stien Wullum 2) NO 1.1.11 3.6.11 Bjørn Olstad 3) NO 15.8.11 Annika Hagstrøm 4) NO 22.8.11 16.12.11 Madeleine Nygrund 5) FI 22.8.11 16.12.11 1) Anställd på nordiskt kontrakt från 1.1.211 2) Projektanställd 3) Projektanställd 4) Praktikant 5) Praktikant Under år 211 sade två personer inom ledningen upp sig; direktör Bergljot Jonsdottir och kommunikationschef Mira Banerjee. Detta påverkade arbetet vid institiutionen avsevärt. Institutionens administrativa chef Jonas Lång utsågs till direktör för tiden 1.3.211-31.12.211 och kommunikationsrådgivare Jakob Aahauge till kommunikationschef. Ida Stien Wullum anställdes i början av januari som medarbetare till kommunikationschefen. Hon fick efter sex månader en ny tjänst i Moskva och i augusti anställdes Bjørn Olstad som ny medarbetare inom kommunikation. Under hösten arrangerade Kulturkontakt Nord två seminarier, ett ordförandeskapsseminarium och ett Kulturforum, och i samband med detta anställdes två praktikanter som extra hjälp för kommunikationsavdelningen. 18

ANSTÄLLDA per 31.12.211 Årsverk Totalt Administration Kvinnor (K) Män (M) Antal 6 1 3 2 6 NORDISK PROFIL (Könsfördelning över antalet anställda per land) DK FIN IS NOR SVE FO, GL, ÅL Andra K M K M K M K M K M K M K M 1 3 1 1 ÅLDERSFÖRDELNING OCH AVTALSVILLKOR Antal anställda 2-3 år 31-4 år 41-5 år 51-6 år 61 + år Totalt K M K M K M K M K M K M Nordiska villkor 3 1 1 3 2 Fast anställda Projektmedarbetare 1 1 Anställda totalt 3 2 1 3 3 REKRYTERING/ AVSLUTNING AV ARBETSFÖRHÅLLANDE Antal som slutat under rapporteringsåret Antal som börjat under rapporteringsåret Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 3 3 1 1 2 Är det svårt att rekrytera nya medarbetare? Det är relativt lätt att rekrytera kompetentt personal i Finland, men svårare att rekrytera kompetenta medarbetaree från de andra nordiska länderna. I vilken grad får institutionen ansökningar från sökande utanför domicillandet? År 211 rekryterades två nya norska medarbetare och två praktikanter inom kommunikation varav den ena var norsk och den andraa finländsk. Kulturkontakt Nord fick cirka 6 ansökningar för ställningen som kommunikationsmedarbetare, varav de flesta sökande var från ett annat nordiskt land. SJUKFRÅNVARO Hur stor sjukfrånvaro i % (anställdas frånvaro p.g.a. egen sjukdom) har institutionen? År Kvinnor Män Totalt 211,7 1,4 1,1 21 2,5 1,5 2,2 29 5,5 4,9 5,3 Hur uppfattas sjukfrånvaron? Sjukfrånvaron kan anses låg. Vad gör institutionen för att begränsa sjukfrånvaron? Kulturkontakt Nord delar bland annat ut kultur- och motionssedlar åt de anställda. PERSONALPOLITIK Kulturkontakt kt Nord utarbetade år 2111 tillsammans man med Nordens institut t i Finland en personalhandbok för den nya institutionen itutionen som träder i kraft 1.1.212. 1.2 12. Denna innefattar nefattar bland annat en personalpolitisk plan. Det läggs stor vikt vid transparens rens och teamarbete i alla uppgifter som utförs vid institutionen. 19

1.6 RESUMÉ Kulturkontakt Nord, som har kontor på Sveaborg utanför Helsingfors, är en institution som är underställd Nordiska ministerrådet, vars huvuduppgift är att administrera de två kulturprogrammen samt att informera om dem och om nordiskt kultursamarbete. På basen av de positiva evalueringsresultat som erhållits beslöt de nordiska kulturministrarna 211 att förlänga Kultur- och konstprogrammet med ytterligare fem år (212-216). Samtidigt förlängdes det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur med ytterligare tre år (212-214). År 211 tillsattes även en arbetsgrupp för att utveckla nya kriterier för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur fr.om. 212. Vidare beslöt Nordiska ministerrådet för kultur 4.4.211 att från och med 1.1.212 administrativt sammanslå de två nordiska institutionerna Nordens institut i Finland (Nifin) och Kulturkontakt Nord. Den sammanslagna institutionen går under namnet Kulturkontakt Nord. Antalet ansökningar minskade en aning år 211. Sedan programmen etablerades år 27 har antalet ansökningar ökat markant varje år. Under år 211 mottog Kulturkontakt Nord totalt 1 472 ansökningar. Detta var en minskning med 3,7 procent jämfört med år 21. Programmens statistik visar att 32 % av alla sökande fått bidrag och att det var en stor bredd och variation på de aktiviteter som stöddes. Kulturkontakt Nord lanserade år 211 en ny webbsida med bland annat interaktion av sociala medier så som Facebook och Twitter. Webbsidan inkluderar också en videokanal - KKN TV med egenhändigt producerade intervjuer och videomaterial från olika konstnärsprojekt och seminarier. År 211 deltog Kulturkontakt Nord i arrangerandet av ordförandeskapsseminariet Mobilitet och residens - Nya möjligheter för konst och kultur i framtiden som var en del av det finska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Dessutom arrangerade Kulturkontakt Nord i samarbete med Nifin ett nordiskt kulturforum Skapande barn - ett kreativt Norden. 2

211 Programrapport Kultur- och konstprogrammet Mobilitetsprogrammet Projekt: Foto: Modul: Nordic Fashion Biennale Áslaug Íris Katrín Friðjónsdóttir Produktionsinriktad verksamhet 21

2. PROGRAMRAPPORT 2.1. INTRODUKTION TILL PROGRAMMEN Programmen består av följande moduler: Mobilitetsprogrammet - Mobilitetsstöd med fyra ansökningsomgångar per år - Stöd till nätverk med tre ansökningsomgångar per år; två för kortvariga nätverk och en omgång för långvariga nätverk - Stöd till residenscentra, ansökningsomgång vart tredje / vart annat år. Modulen var inte öppen för ansökningar år 211. Programmet beviljade bidrag till ett belopp av 1 688 616 euro, i vilket ingår stöd till residenscentra 293 eur, som preliminärt beviljades redan 21, och residensmötet för vilket år 211 användes 28 661 euro. De totala administrativa kostnaderna var 125 573 euro. Programmets totala bruk av medel var 1 814 188 euro. Kultur- och konstprogrammet - Produktionsinriktad verksamhet med två ansökningsomgångar per år - Kompetensutveckling med två ansökningsomgångar per år Programmet beviljade bidrag till ett belopp av 2 83 78 euro och de administrativa kostnaderna var 64 834 euro. Programmets totala bruk av medel var 2 149 841 euro. År 211 hade Kulturkontakt Nord totalt 11 ansökningsomgångar. Kulturkontakt Nord fick år 211 ta emot totalt 1 472 ansökningar varav 468 beviljades bidrag. Ansökningarnas totala belopp var 17 967 764 euro. Det totala beviljade beloppet utgjorde 3 45 663 euro. 2.2 KULTURKONTAKT NORDS SAMMANFATTNING Kultur- och konstprogrammet fortsatte sin verksamhet enligt samma kriterier som under 21. De nordiska kulturministrarna beslöt den 4 april att förlänga programmet med ytterligare fem år (212-216). Samtidigt förlängdes det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur med ytterligare tre år (212-214). År 211 tillsattes en arbetsgrupp för att utveckla nya kriterier för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur. Medlemmar i denna arbetsgrupp var NMR-S, de baltiska ämbetsmännen och KKN. Marianne Möller var anställd som en extern konsult. Möller utarbetade en uppdaterad version av programmets handbok som blev godkänd den 3 november av EK-K. Medlen för detta togs från residensmodulens budget. Programmet fortsatte sin verksamhet år 211 enligt samma kriterier som under 21. Mandaten för de sakkunniga inom det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur tog slut vid slutet av 211 och nya sakkunniga utnämndes i början av 212. Det totala antalet ansökningar minskade en aning år 211. Sedan programmen etablerades år 27 har antalet ansökningar ökat markant varje år. Men år 211 minskade dock antalet ansökningar från 1 528 ansökningar år 21 till 1 472 ansökningar år 211. Detta är en minskning med 3,7 procent. I Kultur- och konstprogrammet minskade antalet ansökningar från 59 år 21 till 452 år 211. Detta är en minskning med 11,2 procent. Högst sannolikt berodde minskningen på stramare ansökningskriterier då bl.a. tre länder som partners blev minimum kriterium för ansökningarna. I Mobilitetsprogrammet förblev antalet ansökningar samma som tidigare år. Programmet mottog 1 19 ansökningar år 21 och 22

1 2 ansökningar år 211. Utöver detta tilldelades 23 konstnärsresidens (som preliminärt blev beviljade stöd 21 även för 211) ett bidrag på sammanlagt 293 euro. Tre av dessa residens kunde inte lyfta stödet under 211. 2.3. SAKKUNNIGA Mobilitetsprogrammets sakkunniga fortsatte sin verksamhet med samma sammansättning som år 21. År 211 var hela sakkunniggruppens sista mandatår. Kultur- och konstprogrammets sakkunniga fortsatte sitt arbete med samma sammansättning med ett undantag. Den grönländske sakkunnige Juaaka Lyberth avgick efter den första ansökningsrundan och han fick en tillfällig vikarie från Finland, Maria Hirvi-Ijäs. Eleonora Jakobsen utnämndes härefter i början av 212 som ny representant för Grönland. Sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen Águst Gudmundsson (ordförande) Island Maria Frej Danmark Velaug Bollingmo Norge Andras Mortensen Färöarna Jessie Kleemann Grönland Audronis Imbrasas Litauen Sakkunniggruppen för nätverksmodulen Virve Sutinen (ordförande) Finland Jonas Hassen Khemiri Sverige Kjell Ekström Åland Astrida Rogule Lettland Sakkunniggruppen för residensmodulen Johan Pousette (ordförande) Sverige Irmeli Kokko Finland Ragnheidur Tryggvadóttir Island Kaarel Oja Estland Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet Peter Christensen Teilmann (ordförande) Danmark Timo Valjakka Finland Greipur Gislason Island Lars Petter Hagen Norge Bella Lawson Sverige Jenny Pedersen Färöarna Juaaka Lyberth Grönland/Maria Hirvi Ijäs Finland Grete Sneldtved (viceordförande) Åland Möten för sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen 25.3 Gruppmöte, Reykjavik, Island 29.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 3.5 Nordisk-baltisk arbetsgruppsmöte, Köpenhamn, Danmark 11.1 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 11.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland 7.12 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark Möten för sakkunniggruppen för nätverksmodulen 29.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 4.4 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 3.5 Nordisk-baltisk arbetsgruppsmöte, Köpenhamn, Danmark 7-8.1 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 11.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland 23

Möten för sakkunniggruppen för residensmodulen 29.3 Årsrapporteringsmöte, Köpenhamn, Danmark 11-12.4 Gruppmöte, Stockholm, Sverige 3.5 Nordisk-baltisk arbetsgruppsmöte, Köpenhamn, Danmark 6-7.6 Gruppmöte, Rom, Italien 21-22.9 Residensträff, Sveaborg, Finland 1.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland Möten för sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet 29.3 Årsrapporteringsmöte på Nordiska ministerrådets sekretariat, Köpenhamn, Danmark 27.-28.5 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 6.9 Introduktionsmöte för Maria Hirvi-Ijäs, Helsingfors, Finland 26-27.1 Gruppmöte, Köpenhamn, Danmark 1.11 Gemensamt möte för de sakkunniga, Sveaborg, Finland Nya sakkunniga för Mobilitetsprogrammet utnämndes i början av 212 och dessa är: Sakkunniggruppen för mobilitetsmodulen Niels Lyngsø, Danmark Katarina Siltavuori, Finland Sonja Helen Wiik, Norge Bengt Olof Johansson, Sverige Jakup Zachariassen, Färöarna Baiba Tjarve, Lettland Sakkunniggruppen för nätverksmodulen Marjatta Levanto, Finland Ulrika Lind, Åland Saulius Valius, Litauen Svenn Syrin, Grönland Sakkunniggruppen för residensmodulen Stine Hebert, Danmark Gunnar Gunnsteinsson, Island Anu Kivilo, Estland En sakkunnig återstår vid tidpunkten för rapportens deadline Projekt: Mobilitetsstöd - Mikko Kuorinki Modul: Mobilitetsstöd foto: Mikko Kuorinki 24

2.4 SAKBEHANDLINGSSYSTEMET Bakgrund Sedan maj 27 använder Kulturkontakt Nord ett databas- och sakbehandlingssystem (SBS) som utvecklats i samarbete mellan Kulturkontakt Nord (KKN) och det finska företaget Mederra Oy. Systemet är elektroniskt och täcker hela processen och alla arbetsfaser från ansökning till utbetalning och rapportering. Systemet är uppdelat i en offentlig och en administrativ sida. Systemets offentliga del, d.v.s. den del som brukarna använder för sina ansökningar, samlar in information om de sökande och ansökningarna. Den offentliga delen består bl.a. av de olika modulernas elektroniska ansöknings- och registreringsformulär. SBS:s administrativa del används av rådgivarna och sekretariatet samt av de sakkunniga i olika faser av ansökningsprocessen. Utveckling år 211 Sakbehandlingssystem utvecklades år 211 på följande sätt: ett ekonomiskt rapporteringsverktyg för bokföringsföretaget Visma Oy byggdes upp så att de lättare kan kontrollera penningtransaktionerna kring beviljningarna. Ansökningsblanketten för mobilitetsstödet modifierades så att den motsvarar de nya kriterierna som trädde i kraft i januari 212. En funktion som möjliggör returnering av en ofullständig eller felaktig rapport till den sökande byggdes upp samt även en funktion som skapar en PDF-fil på rapporten i saksbehandlingssystemet och i den sökandes brukarkonto. Utvecklingen av saksbehandlingssystemet sker kontinuerligt för att förbättra och underlätta användningen av det och utgångspunkten för utvecklingsarbetet bygger främst på feedback från systemets användare (de sökande, de sakkunniga samt personalen vid sekretariatet). 2.5 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET 2.5.1 PROGRAMVERKSAMHET FÖR KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET AV PETER CHRISTENSEN TEILMANN, ORDFÖRANDE FÖR SAKKUNNIGGRUPPEN Alment om programvirksomheden Udvalget har gennemgående lagt vægt på et dobbelt konstituerende forhold. For det første at bedømmelsesarbejdets generelle procedure og vurderingspraksis selvfølgelig afspejler de kulturfaglige, kunstfaglige, demografiske bedømmelseskriterier og -temaer, der er stillet op i gruppens portefølje ved arbejdets påbegyndelse primo 21 og kontinuerligt diskuteret i gruppen. Samtidigt og for det andet også, at de konkrete faglige vurderinger af de enkelte ansøgninger tager et så pragmatisk og differentieret udgangspunkt i de enkelte projekters realiserings- og udviklingspotentialer. Udvalgets medlemmer har både i uformelle og mere formelle sammenhænge (udvalgsmøder, møder i KKN og på Nordisk Ministerråds sekretariat i København) løbende indgået i diskussioner af krav og kriterier og mulige opdateringer heraf se mere herom nedenfor. Udvalget har efter diskussion videreført den praksis, der blev konstitueret i 21 vedrørende gruppens egne rejse- og mødeaktiviteter. Nemlig at ud fra en samlet vurdering af de enkelte medlemmers vidt forskellige erfaringer, kompetencer, tilhørsforhold gruppen ønsker til forskel fra den tidligere gruppe at bruge flest mulige resurser på direkte støttevirksomhed og færrest mulige resurser på egne rejse- og mødeaktiviteter. Udover de to årlige sagsbehandlingsmøder i hhv. København (forår 211) og Stockholm (efterår 211), har en del af udvalget deltaget i de sagkyndiges fællesmøde i Sveaborg den 18. november. I overgangen fra forårsrunden til efterårsrunden ønskede Juaaka Lyberth at trække sig pga. nyt og tidskrævende arbejde på Grønland. Maria Hirvi-Ijäs blev udpeget som midlertidigt medlem af udvalget indtil en ny grønlandsk repræsentant bliver udpeget i 212. 25

I løbet af sensommeren blev udvalget opfordret til at forlænge sit virke til og med 212; alle har accepteret dette. Møder Årsrapporteringsmøde for 21 på Nordisk Ministerråds Sekretariat, København 29. marts med deltagelse og indlæg af ordførende Peter Christensen Teilmann Udvalgsmøde, ansøgningsrunde forår 211, Nordisk Ministerråds Sekretariat, København 27. og 28. april. Peter Christensen Teilmann, Danmark, blev genudpeget som ordførende. Udvalgsmøde, ansøgningsrunde efterår 211, Det finske hus, Stockholm 26. og 27. oktober. Anna Enemark til møde med ordførende Peter Christensen Teilmann på Teatermuseet i Hofteatret i København 7. november forud for fællesmødet for de sagkyndige på Sveaborg. Fællesmøde for de sagkyndige på Kulturkontakt Nord, Sveaborg, 11. november; Greipur Gíslason, Maria Hirvi-Ijäs, Bella Lawson, Timo Valjakka og Grethe Snedtved deltog. Ordførende Peter Christensen Teilmann udarbejdede primo december notat til Anna Enemark vedr. de nordiske kulturministres ønske om initiativer til synliggørelse af børne- og ungdomslitteratur. Beslutninger: principper, praksis og udviklingspotentialer Ved ansøgningsrunden foråret 211 blev der bevilget i alt 1 37 253 euro til 6 projekter. Ved ansøgningsrunden efteråret 211 bevilgedes der 1 46 455 euro til i alt 64 projekter. Hverken i den ene eller anden ansøgningsrunde synes åbningen for amatør- og foreningslivet at have haft nogen større betydning for ansøgningernes antal endsige art. I alt uddelte udvalget 2 83 78 euro til støtte i 211. Inden for de givne rammer og som konsekvens af samlet vurdering af de indkomne ansøgninger har udvalget søgt at videreføre et mere differentieret vurderingsgrundlag omkring følgende projekttyper: tilbagevendende begivenheder og arrangementer, turneer og festivaler. Samtidigt med at udvalget naturligvis har fokuseret på de enkelte projekters forvaltning af såvel de prioriterede temaer ( børn og unge, kulturel diversitet og nordisk kulturarv ) som de mere overordnede principper ( den nordiske dimension, Norden i verden verden i Norden etc.). Udvalget diskuterer desuden løbende, både internt og eksternt, mulige udviklinger, justeringer og opdateringer af kriterierne og kravene på forskellig vis (blandt andet i forhold til amatørbegrebet, i forhold til abstrakte bestemmelser som 'mangfoldighed', eventuelle skæve demografiske og kunstneriske tendenser i forhold til den uddelte støtte etc.). Udvalget har gennemgående og i videst mulig omfang søgt at indreflektere de enkelte ansøgningers faktiske fundraising overfor private støttekilder og i relation til beslægtede overstatslige støtteorganer som Nordisk Kulturfond og EU's kulturprogram. I enkelte tilfælde har udvalget fundet det nødvendigt at revurdere et projekts status og indplacering som førprojekt, pilotprojekt eller egentligt projekt. Der synes at være en mindre stigning i projekter, der efter bevilling har været tvunget til enkelte konstituerende ændringer i projektet. I alle tilfælde har udvalget ikke fundet anledning til at trække bevillingen tilbage, men udvalget er opmærksom på denne problemstilling og vil følge den nøje gennem 212. Et afgørende forhold er dette: Ville de pågældende projekter have opnået støtte i første omgang, hvis de ændringer, de senere er tvunget til at efterleve, havde været gældende i de oprindelige ansøgninger? 26

Projekt: Dansearena nord - Nordic Choreographic Collaboration (NordiCC) Modul: Stöd till residenscentra Foto: Susanne Næss Nielsen 2.6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR MOBILITETSPROGRAMMET 2.6.1 PROGRAMVERKSAMHET FÖR MODULEN FÖR MOBILITETSSTÖD AV AGUST GUDMUNDSSON, ORDFÖRANDE FÖR SAKKUNNIGGRUPPEN General comments on the group s work and group meetings The same experts have formed the group for three years: Velaug Bollingmo from Norway Maria Frej from Denmark Agust Gudmundsson from Iceland Audronis Imbrasas from Lithuania Jessie Kleemann from Greenland Andras Mortensen from the Faroe Islands Agust Gudmundsson was first elected chairman on 25 th February 29, then reelected on 17 th March 21 and again on 25th March 211. In the year 211 there were three group meetings: in Reykjavik on 25th March and in Copenhagen on 11th October and on 7th December. Still, most of the work was, as before, done over the internet. This group is now at the end of its mandate. A discussion arose at the last meeting how the departing experts could be of service to those who take over from them. The members of the new team are presumably supposed to start with a clean board, but they can always contact the old team for one reason or another, if necessary. The chairman will also prepare a few notes for them, describing the working methods of the group. 27

Other meetings At the end of 21 the chairmen of the three mobility modules sent a letter to the ministers, outlining the following points: 1. The armslength principle. Politicians set the frame and decide on the main policies, but are never involved in handing out the grants. 2. Experts. The assessment of applications is made by specialists in the various art fields. The applying artists are judged by their peers. Neither politicians nor officials are involved in evaluating the submitted projects. 3. Knowledge of the field. The application assessment calls for expert knowledge in each field of art, which is provided by the expert groups. 4. Professionals. The programme is open to professional artists only. In view of the growing popularity of the programme, adding amateurs would call for substantially increased funding. 5. Criteria. The listed criteria ensure at all time that the group s main aim is improved quality of Nordic- Baltic art and culture. 6. Transparency. The aims of the three modules are clear. The funding decisions are made public, as are the results of the funded projects. 7. Dynamics. This is a project-based system. Decentralisation has worked very well. The programme is flexible. It s easy for the political leadership to change course. Two examples: a) the globalisation initiative, b) the inclusion of the Baltic states. 8. Expansion. The inclusion of the Baltic states was a bold move, which, in our opinion, has paid off. The letter was well received, as was made clear in a written response from the administration. In the work ahead, where changes for the programme were discussed, all these fundamental points were taken into consideration. The annual meeting of the chairmen with the administration of Nordic Council of Ministers took place in Copenhagen on 29th March. There it transpired that the two evaluation projects, which were undergone for the mobility programme, had proven very positive. The implementation of the programme was considered a resounding success. The KKN newsletter announced in May the following: "The Nordic ministers of culture have discussed the generally very positive evaluation report of the Nordic Council of Ministers culture programmes, and decided to extend the Culture and Art Programme for another five years." On 3th May the chairmen attended a meeting on the intended adjustments of the programme with some of the administrators. The issues concerning the mobility module all had to do with increased flexibility of the grants. On 23rd September a seminar on Mobility and Artist Residencies was held in Helsinki. Agust Gudmundsson, Audronis Imbrasas, and Jessie Kleemann attended. These topics were further discussed at a joint meeting on the future of the programme in Sveaborg on 11th November, attended by Agust Gudmundsson, Velaug Bollingmo, Jessie Kleemann, and Audronis Imbrasas. The outcome of this work, which has now been made official, consists of a few important changes for the module: One is opening the mobility module to groups of individuals up to 6 persons. Another is not fixing the stay to one week, but to the necessary number of days up to maximum ten days. Thirdly, all travels will merit travel grants. It will be interesting to see how the new team will deal with the addition of groups, without any added funding, but, generally, the changes are seen by the departing experts as positive. Decisions on grants The mobility module received 857 applications in the year 211. In the year 21 the applications were 758. The popularity of the programme keeps growing. 28

As in the past years, the amount of applications was considerably higher in the first half of the year than in the second. People clearly prefer to travel in the spring or in the summer. This has to be taken into account when dividing the budget for the year. At the first group meeting it was decided to allocate more money for the first two rounds than for rounds three and four. The decision proved a sensible one. This is how the applications were received: Round one: 273 applications Round two: 247 applications Round three: 174 applications Round four: 163 applications. However, the group never used up all the money allocated for each round. It was particularly noticeable in the second round, when quite a number of applications fell below the usual standard. This way the group managed to keep the standard more or less unaltered throughout the year and to make sure the assessment rules remained unchanged in the endless endeavor to give the grants to the best projects, whether the applications arrive early or late in the year. Administration As before the expert group had a good relationship with the administration in Sveaborg. The cooperation with the contact there, Annika Söderlund, was, as always, excellent. Projekt: FAIR - Lewis and Taggart, Molaf Modul: Stöd till residenscentra Foto: Lewis and Taggart 2.6.2 PROGRAMVERKSAMHET FÖR MODULEN FÖR NÄTVERKSSTÖD AV ASTRIDA ROGULE, MEDLEM I SAKKUNNIGGRUPPEN Structure The expert group for the Network Module began to work in 29. Notable changes in the membership took place in 21 when two members were replaced with a new Swedish member, Jonas Hassen Khemiri 29

and a new member from the Åland Islands Kjell Ekström. Virve Sutinen, the acting chair since 29 (Finland), and Astrida Rogule (Latvia) were the expert group members during the whole period. 211 was the last year of their expertise; all the members will be replaced with new experts from Baltic and Nordic countries according to their qualifications. Style Thanks to high qualifications of the experts which cover the varied fields of culture networking, the work was very effective and focused. The group has also relied on the expertise found in other expert groups, especially, when the group needed advice in a film field. The acting chair Virve Sutinen and secretary Annika Söderlund have created relatively strong inner cohesion between the group members during the working process. The decisions were made in continuous dialogues and discussions among experts. The discussion method My turn your turn was strictly followed. However, the mentioned working style included various discussions on issues of culture development and exchanges of ideas. System The communication and evaluation systems were developed to fit to the Network Module. Annika Söderlund succeeded in communication management and provided every assistance the experts needed during the evaluation process as translations and additional information. Meetings The expert group had two meetings to discuss the applications and the evaluation process: 4 th April 211 and 7 th 8 th November 211 both held in Stockholm at Dansens Hus. Virve Sutinen, Astrida Rogule and Kjell Ekström took part in Mobility Seminar on the 23 rd September 211 in Helsinki at KIASMA. Virve Sutinen was a speaker in the panel Visions and Expectations for the Mobility Programme. Astrida Rogule represented the Network Module group in the Joint meeting on the 11 th of November 211 at Nordic Culture Point office in Suomenlinna, when all three expert groups gathered to discuss the achievements and shared their concerns about the future of the program. The in the joint meeting Nordic Culture Point leaders, representatives of the Nordic Council of Ministers, the Baltic senior officials, and the experts discussed about the updates on the future of the programmes and the upcoming Culture and Art Programme 213 216. The expert group also used the Internet and Skype to discuss and evaluate the applications. Applications The Network Module received totally 14 short-term and 23 long-term applications. The group decision was to support 29 short-term network projects and 8 long-term network applications. The short term strand showed the previously observed situation that the short-term networking is widely used as a successful tool for strengthening collaboration between Nordic and Baltic countries. The long-term applications were displaying activities of already existing networks of strong culture actors and their abilities to perform still successfully in the unstable economic situation. Criteria The network Module for Nordic-Baltic cooperation has been on agenda already for 3 years, however some of the applicants still have no clear suggestions about the essence of networking. Many productionoriented projects were still submitted. Therefore not all the applications were admitted to evaluation. Like in the previous year the economic crisis was reflected in numerous impropriate applications. Often the funding was applied not for transnational co-operation, but rather to fill in the gaps in national funding structures. As another weak point of the applications the budget part has to be mentioned. Lack of a well-grounded and developed budget in many applications did not allow the experts to have confidence of successful implementation of the network activities. At the same time the average level of applications was high and the experts got the notion of continuous development in different fields of culture networking in Nordic and Baltic countries. 3

Testament to the next group of experts The year of 211 was the last working year for the chair and the experts of the group: Virve Sutinen, Astrida Rogule, Jonas Hassen Khemiri, and Kjell Ekström. The members of the group got valuable experience and knowledge of the culture processes in Nordic and Baltic countries. The evaluation process developed their professional skills and outlooks. The experts would like to recommend the administration of the Mobility Programme to revise the experts recruitment agenda to avoid from similar situations when old members have no opportunities to pass their knowledge and expertise to new members of the experts group, and the administration has to start training of experts form zero point. The Network Module experts group gives tender thanks to the staff of Nordic Council of Ministers and Nordic Culture Point for fruitful and mutually beneficial cooperation, especially to the secretary of the Module Annika Söderlund, her professional and human qualities are admirable. All the members of the Network Module experts group would offer their professional assistance to new members and programme coordinators any time if requested. 2.6.3 PROGRAMVERKSAMHET FÖR MODULEN FÖR STÖD TILL RESIDENS AV JOHAN POUSETTE, ORDFÖRANDE FÖR SAKKUNNIGGRUPPEN General description The Residency module allocates funding to artist residencies in the Nordic and Baltic countries. The funding is intended for expenses that are directly attributable to residency activities for professional artists within various fields of art. The objective is to support artistic development in the region and stimulate mobility and exchange activities between the Nordic and Baltic countries. In 211, the Residence Circle consisted of the 23 residency centres which, in 21, received funding for the 21 211 period. During the year, the Circle was invited to participate in the annual residencies meeting in order to build networks, exchange experiences and develop competencies through lectures and discussions. The 211 meeting was held in Helsinki in conjunction with the Finnish presidency conference focusing on residencies. Residencies that had received funding during the previous programme period were also invited to the Helsinki meeting. From its start in 27, the Residency Working Group has had an annually rotating Chair. In 211, Johan Pousette took over the position from Kaarel Oja, thus completing the circle, as Pousette was the first Chair, succeeded by Irmeli Kokko in 28 and Ragnheiδur Tryggvadóttir in 29. This group of experts participated in the launch of the new programme in 27 and was, after the first three-year period (27 29), asked to continue for another two years (21 211). Meetings in 211 In 211, the Expert group for the Residency Programme met four times, with additional Skype conferences between meetings. Meetings in 211 for the entire group; Annika Söderlund as Secretary: Meeting at IASPIS in Stockholm, 11 12 April 211 The budget for 211 was discussed and approved. The 211 budget being approximately at the same level as the 21 budget, the group decided to maintain the funding to the residencies at the same level as in 21. The annual report for 21 was discussed. Planning for the annual residencies meeting was initiated. The new Chair was appointed (Johan Pousette succeeded Kaarel Oja, in accordance with the group s established rotation principle). Meeting at the Scandinavian Institute in Rome, 6 7 May 211 Meeting dedicated entirely to planning the residencies meeting in Helsinki in September: theme, programme, speakers, residencies fair, etc. Meeting at NCP Suomenlinna in Helsinki, 21 22 September 211 Two-day residencies meeting with the title Residencies in Context, dealing with the residencies role, 31

visibility and community contacts. About measuring, evaluation and communication of the soft values generated within the operations. Speakers were Jan Kaus (writer), Soft values in cultural policies ; Ola K. Berge (researcher), How to evaluate ; Johan Lundh, (artist) My life as a residence hopper ; Johan Pousette and Annika Söderlund: The Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture and Residencies in the Programme ; Erik Hagoort (Trans Artists), Residency development and networking a global view. Concluded in cooperation with HIAP Talks, which arranged a panel discussion with Jonas Ekeberg, Lisa Rosendahl, Johan Lundh and others. Residence FAIR Suomenlinna, 22 September 211 A small-scale fair where residencies could present their activities for those interested. Seminar on mobility and residence, 23 September 211 Nordic presidency seminar in conjunction with the Finnish presidency of the Nordic Council of Ministers. Meeting at NCP Suomenlinna in Helsinki, 11 November 211 Joint meeting for all experts from the programme modules. Meetings where Chair represented the Group: Annual report 21 meeting at NCM in Copenhagen, 29 March 211 Chair of 21, Kaarel Oja, was present at the meeting. Nordic Baltic Handbook meeting in Copenhagen, 3 May 211 Chair for 211, Johan Pousette, was present at the meeting. Information about the merger of NCP and Nifin. Generates savings of DKK 1,3 million. Pousette and Sutinen opposed the merger of RES & NETW expert groups, but supported closer contacts between experts. The handbook ought to allow for more flexibility and internationality. Residencies are informed too late whether they will receive funding; the entire process should be brought forward a year. Allocation of funding to residencies In 211, 23 residencies applied for funding for a total amount of EUR 293. Most of the applications and the funding granted relate to visual arts, despite the residencies increasingly multidisciplinary character. The recipients of funding being the same as in 21, the situation remains unchanged. Projekt: ICORN Modul: Långvarigt nätverksstöd Foto: ICORN 32

Development of the programme The conclusions of the 21 evaluation of the programme were positive. Through political decisions, another programme round is underway; for the Nordic-Baltic Programme for a three-year-period (212 214). In cooperation with Marianne Möller, the efforts of the Secretariat to bring about improvements in the programme have resulted in some of the suggestions from the Handbook meeting in Copenhagen to be implemented: there will be more application dates for the Residence Circle, increased flexibility, clearer distribution of tasks and the possibility for groups to apply. Residence funding has contributed to the development of the field. In the five-year-period, there have been a number of new initiatives, many of them driven by artists. An innovative example The 211 period brought to a conclusion an experimental format of three residencies cooperating within a residence network of their own, known as Research-in-residence. Collaborative Research Residency (CRR) invited Arne Skaug Olsen, artist/curator/art critic for kunstkritik.no, and he got in touch with groups for research at Hordaland Art Centre, Baltic Art Center (BAC) in Visby, and the Factory of Art & Design in Copenhagen. (http://www.kunstsenter.no/gjest-collaborative-research-residency-presentasjon). After the period, they intend to continue the activities. 33

211 Statistikrapport Projekt: Foto: Modul: New Nordic Circus Network - Agit-Cirk Joonas Martikainen Bidrag till nätverk 34

3. STATISTIKRAPPORT 3.1. STÖDFÖRDELNING I 211 3.1.1 ANTAL ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR OCH BEVILJADE SUMMOR BÅDA PROGRAMMEN Beviljningar Avslag 468 32% 14 68% BÅDA PROGRAMMEN TOTALT Totalt 1 472 ansökningar. Beviljat: 3 45 663 (19%). Avslag: 14 517 11 (81%). Ansökt: 17 967 764. Ansökta och beviljade belopp i båda programmen Produktionsinriktad 1 581 68 8 743 919 Kompetensutveckling 52 1 2 652 953 Mobilitetsstöd 439 765 1 39 384 Natverksstöd 927 19 5 261 58 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Beviljat Ansökt 35

KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET Beviljningar Avslag 124 27% 328 73% Produktionsinriktad versamhet Kompetensutveckling 9 27% 34 28% 239 73% 89 72% KULTUR - OG KONSTPROGRAMMET TOTALT Totalt 452 ansökningar. Beviljat: 2 83 78 (18%). Avslag: 9 313 164 (82%). Ansökt: 11 396 872. PRODUKTIONSINRIKTAD VERKSAMHET Totalt 329 ansökningar. Beviljat: 1 581 68 (18%). Avslag: 7 162 311 (82%). Ansökt: 8 743 919. KOMPETENSUTVECKLING Totalt 123 ansökningar. Beviljat: 52 1 (19%). Avslag: 2 15 853 (81%). Ansökt: 2 652 953. 36

MOBILITETSPROGRAMMET Beviljningar Avslag 344 34% 676 66% Mobilitetsstöd Kort- och långvarigt nätverksstöd 37 36% 37 23% 55 64% 126 77% MOBILITETSPROGRAMMET TOTALT Totalt 1 2 ansökningar. Beviljat: 1 366 955 (21%). Avslag: 5 23 937 (79%). Ansökt: 6 57 892. MOBILITETSSTÖD Totalt 857 ansökningar. Beviljat: 439 765 (34%). Avslag: 869 619 (66%). Ansökt: 1 39 384 NÄTVERKSSTÖD Totalt 163 ansökningar. Beviljat: 927 19 (18%). Avslag: 4 334 318 (82%). Ansökt: 5 261 58. Dessutom har de nordiska och baltiska residensen beviljats den summa de ansökt om och preliminärt beviljats i 21. 37

3.1.2. ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR PER KONSTFÄLT OCH MODUL Produktionsinriktad verksamhet beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 6 1 22 8 8 8 6 16 5 9 1 11 6 23 15 14 9 36 5 1 15 2 25 3 35 4 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Produktionsinriktad verksamhet ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 17 49 77 21 52 2 25 3 19 62 12 41 2 44 38 77 42 61 22 138 15 3 45 6 75 9 15 12 135 15 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar 38

Kompetensutveckling beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 3 2 4 4 2 3 2 1 2 4 4 4 4 7 8 1 2 3 4 5 6 7 8 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Kompetensutveckling ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 8 17 23 6 23 2 9 1 9 7 25 6 12 5 18 15 21 9 22 11 44 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar 39

Mobilitetsstöd beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Design Film Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 1 7 91 55 22 38 18 8 28 2 3 1 15 7 19 2 35 2 4 33 36 22 98 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Mobilitetsstöd ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Film Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 5 7 14 12 3 25 2 134 54 92 52 3 64 31 76 35 43 72 89 16 85 18 47 276 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar 4

Nätverksstöd beviljade Arkitektur Bildkonst Dans Film Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 1 7 5 13 5 5 6 1 2 4 2 5 5 9 4 7 2 7 2 15 3 6 9 12 15 Konstfält i beviljade ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga beviljningar Nätverksstöd ansökningar Arkitektur Bildkonst Dans Film Design Konsthantverk Kulturarv Litteratur Media Musik Teater Andra Tvärkonstnärliga 2 22 18 45 9 26 2 4 8 2 15 8 3 5 23 3 26 2 34 1 22 14 68 14 28 42 56 7 Konstfält i alla ansökningar Konstfält som ingår i tvårkonstnärliga ansökningar Se FOTNOT 1 för att se vilka konstfält som inkluderes under Andra. 41

3.1.3. ANSÖKTA OCH BEVILJADE BELOPP ÅR 211 PER LAND Kultur- och konstprogrammet Danmark Finland Island Norge Sverige Färoäna Grönland Åland Estland Lettland Litauen Övriga 514 511 2 346 416 295 746 1 71 324 246 634 1 11 993 227 463 1 445 534 511 1 2 96 472 13 41 4 7 52 8 45 59 324 876 2 276 694 13 157 911 22 763 1 21 163 5 1 1 5 2 2 5 3 Beviljat Ansökt Mobilitetsprogrammet Danmark Finland Island Norge Sverige Färoäna Grönland Åland Estland Lettland Litauen Övriga 378 869 973 39 12 18 78 233 39 534 417 733 191 728 884 839 235 92 1 561 948 1 85 19 366 12 795 1 4 211 26 1 277 43 12 67 48 917 67 889 181 64 51 344 5 1 1 5 2 Beviljat Ansökt 42

3.1.4. BEVILJNINGAR PER CAPITA Om man ser på antalet beviljningar i jämförelse med ländernas befolkningsmängd får man en annan bild av den relativa framgång i de enskilda länderna i förhållande till befolkningsmängden. Kultur- och konstprogrammet Danmark,28 Finland,2 Island 7,18 Norge,13 Sverige,13 Färoäna 1 Grönland 1 Åland 8,52 Estland,22 Lettland,88 Litauen,92 1,5 1,5 3 4,5 6 7,5 9 Mobilitetsprogrammet Danmark,23 Finland Island 6,7 Norge,11 Sverige,29 Färoäna,92 Grönland 1 Åland 1 Estland 1,4 Lettland,21 Litauen,24 1,167 1,167 2,333 3,5 4,667 5,833 7 43

3.1.5. ANTAL ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR PER LAND OCH MODUL Danmark Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 24 9 38% Produktionsinriktad verksamhet 65 18 28% Mobilitetsstöd 13 39 38% Nätverksstöd 18 6 33% Total 21 72 34% Finland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 25 7 28% Produktionsinriktad verksamhet 52 13 25% Mobilitetsstöd 144 54 38% Nätverksstöd 26 3 12% Total 247 77 31% Island Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 6 2 33% Produktionsinriktad verksamhet 29 8 28% Mobilitetsstöd 94 24 26% Nätverksstöd 1 % Total 139 34 24% Norge Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 17 4 24% Produktionsinriktad verksamhet 5 12 24% Mobilitetsstöd 11 52 47% Nätverksstöd 16 5 31% Total 193 73 38% Sverige Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 22 7 32% Produktionsinriktad verksamhet 8 24 3% Mobilitetsstöd 166 6 36% Nätverksstöd 44 1 23% Total 312 11 32% Färöarna Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling Produktionsinriktad verksamhet 1 % Mobilitetsstöd 2 1 5% Nätverksstöd 1 % Total 4 1 25% 44

Grönland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 1 % Produktionsinriktad verksamhet Mobilitetsstöd 2 % Nätverksstöd 1 % Total 4 % Åland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 2 % Produktionsinriktad verksamhet 1 1 1% Mobilitetsstöd 1 % Nätverksstöd Total 4 1 25% Estland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 7 1 14% Produktionsinriktad verksamhet 14 3 21% Mobilitetsstöd 71 31 44% Nätverksstöd 21 3 14% Total 113 38 34% Lettland Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 4 % Produktionsinriktad verksamhet 9 1 11% Mobilitetsstöd 98 22 22% Nätverksstöd 19 7 37% Total 13 3 23% Litauen Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 4 % Produktionsinriktad verksamhet 3 1 33% Mobilitetsstöd 61 24 39% Nätverksstöd 5 3 6% Total 73 28 38% Andra länder Ansökningar Beviljningar % Kompetensutveckling 11 4 36% Produktionsinriktad verksamhet 25 9 36% Mobilitetsstöd 5 % Nätverksstöd 2 % Total 43 13 3% Total antal ansökningar 1 472 468 32% 45

3.1.6. ANSÖKTA OCH BEVILJADE BELOPP PER LAND OCH MODUL Danmark Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 5 464 145 792 29% Produktionsinriktad verksamhet 1 845 953 368 719 2% Mobilitetsstöd 164 66 5 941 31% Nätverksstöd 88 649 327 928 41% Total 3 319 725 893 38 27% Finland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 554 997 1 838 18% Produktionsinriktad verksamhet 1 146 327 194 98 17% Mobilitetsstöd 23 144 71 88 35% Nätverksstöd 55 89 48 3 1% Total 2 49 557 415 926 17% Island Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 16 58 31 19% Produktionsinriktad verksamhet 95 485 215 634 23% Mobilitetsstöd 158 974 39 534 25% Nätverksstöd 258 759 % Total 1 528 726 286 168 19% Norge Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 241 146 37 95 16% Produktionsinriktad verksamhet 1 24 388 189 513 16% Mobilitetsstöd 179 935 79 93 44% Nätverksstöd 74 94 112 635 16% Total 2 33 373 419 191 18% Sverige Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 69 491 16 17% Produktionsinriktad verksamhet 2 296 981 45 1 18% Mobilitetsstöd 242 84 82 575 34% Nätverksstöd 1 319 144 152 517 12% Total 4 468 42 746 93 17% Färöarna Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling Produktionsinriktad verksamhet 13 41 % Mobilitetsstöd 3 733 1 85 5% Nätverksstöd 15 633 % Total 32 776 1 85 6% 46

Grönland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 4 % Produktionsinriktad verksamhet Mobilitetsstöd 5 68 % Nätverksstöd 7 187 % Total 52 795 % Åland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 42 8 % Produktionsinriktad verksamhet 1 7 7% Mobilitetsstöd 14 % Nätverksstöd Total 53 48 7 13% Estland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 89 215 12 52 14% Produktionsinriktad verksamhet 235 661 33 7 14% Mobilitetsstöd 98 931 47 26 48% Nätverksstöd 1 178 472 164 14% Total 1 62 279 256 796 16% Lettland Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 95 43 % Produktionsinriktad verksamhet 181 291 2 11% Mobilitetsstöd 146 966 34 397 23% Nätverksstöd 333 951 86 21 26% Total 757 611 14 67 19% Litauen Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 97 16 % Produktionsinriktad verksamhet 6 751 13 21% Mobilitetsstöd 95 625 32 289 34% Nätverksstöd 85 979 35 6 41% Total 339 515 8 889 24% Andra länder Ansökt Beviljat % Kompetensutveckling 222 49 68 31% Produktionsinriktad verksamhet 798 673 134 763 17% Mobilitetsstöd 764 % Nätverksstöd 43 74 % Total 1 72 57 22 763 19% Totalt beviljat 17 967 764 3 45 663 19% Statistiken är insamlad på basen av det land från vilket ansökningen skickats in. Detta land registreras i Kulturkontakt Nords databas som den sökandes land. Eftersom alla projekt som beviljas understöd av Kulturkontakt Nord bör inkludera flera land är det inte entydigt vilket land som fått mest understöd. Det är alltid frågan om ett samarbete mellan olika samarbetspartners från flera olika länder.... 47

3.1.7. ANSÖKNINGAR PER DELTAGARLAND... Nedan är en översikt över i vilken omfattning de enskilda länderna ingått som samarbetspartners i de projekt som fått understöd genom programmen.... I alla projekt som beviljats bidrag från Kultur- och konstprogrammet är följande land med som partner (procentuell andel): Danmark 73%; Finland 69%; Island 47%; Norge 84%; Sverige 93%; Färörarna 15%; Grönland 12%; Åland 4%... I alla projekt som beviljats bidrag från Nätverksmodulen är följande land med som partner (procentuell andel): Danmark 76%; Finland 78%; Island 38%; Norge 84%; Sverige 89%; Färörarna 8%; Grönland 3%; Åland 11%; Estland 38%; Lettland 32%; Litauen 3%... Mobilitetsstöd Mobilitetsstöd är den enda form av bidrag som beviljats för individuella resor och projekt och projekten inkluderar därför inte nödvändigtvis samarbetspartners. De beviljade projekten inom modulen för mobilitetsstöd hänvisar 48därför till det land som den sökande kommer från. Nedan är en översikt över i vilken omfattning de enskilda länderna är destinationer för resor som fått understöd genom modulen för Mobilitetsstöd. Danmark 15%; Finland 19%; Island 9%; Norge 12%; Sverige 24%; Färöarna 2%; Grönland 2%; Åland 1%; Estland 5%; Lettland 6%; Litauen 4%... 48

3.1.8. RESIDENSSTÖD I 211 År 211 var det ingen ansökningsrunda för residensstöd. Under 21 blev 23 residens beviljade stöd i ett tvåårigt program vilket betydde att de år 211 fick samma stöd som året innan. Av dessa residens var det 2 som lyfte stödet år 211. Antal residens per land Litauen 2 Danmark 2 Lettland 1 Estland 2 Finland 4 Sverige 6 Norge 1 Island 2 Residensmodulen är den enda modulen som Kulturkontakt Nord har fullständig information om de årliga aktiviteterna och detta på basen av de rapporter som stödmottagarna sänt in. Därför är det nu möjligt att ge en översikt om effekten som det totala beviljade stödet på 293 euro haft under 211. Totalt 23 residens har motagit stöd under 211 men tre av dessa valde att inte lyfta stödet. De 2 residens som lyfte stödet bjöd in totalt 99 konstnärer. Genomsnittligt har varje residens bjudit in fem konstnärer för det beviljade beloppet. Antal konstnärer från olika länder Danmark 13 Litauen 4 Lettland 3 Finland 31 Estland 8 Åland 1 Sverige 18 Island 3 Norge 18 49

3.1.9. FÖRDELNING AV ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR INITIERAD AV PROFESSIONELLA OCH AMATÖR- OCH FRIVILLIGSEKTOREN... Statistiken är endast samlad från Kultur- och konstprogrammet. Beviljningar Ansökningar Amatör- och friviligsektor 1 Båda 11 Amatör- och friviligsektor 1 Båda 66 Professionella 112 Professionella 376 5

3.1.1. ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR UNDER PRIORITERADE TEMAN I KULTUR- OCH KONSTPROGRAMMET KULTUR FÖR BARN OCH UNGA, KULTURELL MÅNGFALD OCH NORDISKT KULTURARV Statistiken är endast samlad från Kultur- och konstprogrammet. Total antal ansökningar Barn och ungdom 52 Kulturell mångfald 13 Kulturarv 26 Ansökningar totalt 452 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 Total antal beviljningar Barn och ungdom 12 Kulturell mångfald 8 Kulturarv 9 Beviljningar totalt 124 3 6 9 12 15 51

3.2. UTVECKLING UNDER ÅREN 3.2.1. TOTAL ANTAL ANSÖKNINGAR OCH BEVILJNINGAR I BÅDA PROGRAMMEN GEMENSAMT 29 21 211 Bevillingar 4 391 468 Avslag 115 1136 14 Ansökningar 1415 1527 1472 Ansökta och beviljade belopp i båda programmen gemensamt 29 21 211 Beviljat 3 323 78 3 481 863 3 45 663 Avslag 12 123 821 16 656 163 14 517 11 Ansökt 16 261 61 2 138 26 17 967 764 Antalet ansökningar per land 29, 21 och 211 Danmark Finland Island Norge Sverige Färöarna Grönland Åland Estland Lettland Litauen 72 5 59 77 65 53 34 34 33 73 56 49 11 99 94 1 2 1 2 2 1 1 1 38 19 19 3 35 41 28 16 2 25 5 75 1 125 15 211 21 29 52

Antal beviljningar per land 29, 21 och 211 Danmark Finland Island Norge Sverige Färöarna Grönland Åland Estland Lettland Litauen 21 175 16 247 242 215 123 123 125 193 196 154 312 355 299 4 17 12 4 5 7 4 2 5 113 122 121 13 186 168 73 69 75 5 1 15 2 25 3 35 4 211 21 29 FOTNOT 1: Andra konstfält i beviljade projekt: (Termerna direkt tagna från ansökningarna) Produktionsinriktad verksamhet: circus, comics, live art and site specific art, music theatre, new media art, science and technology, interdisciplinary, scenkonst Kompetensutveckling: circus, comics, contemporary circus, puppet theatre, sound art & experimental music, intersectorial, cultural operators, policymakers Mobilitetsstöd: circus, magic, performance art, new circus, physical theatre; public, physical art installation, puppet theatre, sound art+poetry, multimedia alternative art spaces that promotes various forms of art, tvärdiciplinär, konstnärlig verksamhet, cross-disciplinary, konstperformance Nätverksstöd: circus, interdisciplinary Andra konstfält i icke-beviljade ansökningar: (Termerna direkt tagna från ansökningarna) Produktionsinriktad verksamhet: gastronomi møder kunst og kultur, performing art- lecture and educational platform, portrætter udført som foto, lyd, maleri, musik, karikatur, engineering, circus, magic, barnkultur, circus, interdisciplinary, art. exhibitions, musikkteater/performance, stumfilmkonsert, naturkunst, new circus / streetheatre, film 53

Kompetensutveckling: berättande, kulturproduktion och management, utbildning, muntligt berättande, interdisciplinary, art lab, library, interaction Mobilitetsstöd: radiodrama, installation / site-specific artwork, culture and creative industries in general, art productions, distribution of information on, culture, comics, circus, magic, agriculture, interdisciplinary events, glass art, air art, kites, painting on kites, kite launch, festivaler, nycirkcusperformance med samisk dans/jojk/musik, aktuellt kulturliv, tvärdiciplinär konst, performancekonst Nätverksstöd: wild life film, research of political, economical and social culture through NGO, multidisciplinary, practitioners of all disciplines, comics, circus, magic, poikkitaiteellinen, school entrepreneurship across borders, film, photography, kulturell process- och innovationsmetodik 54

211 Ekonomi Projekt: Foto: Modul: More or less a few pocket universes Annika Hagstrøm Mobilitetsstöd 55