2006-02-08, 08:24 Industrirör Montageteknik
Montageteknik, ISBN 13: 978-91-976071-1-7 VVS-Branschens Yrkesnämnd Utgivare: VVS-Branschens Yrkesnämnd Författare: Jan Jönsson och Bengt Westin, Lernia Formgivning och montering: Anders Isaksson, Lernia samt Maria Larzenius, Jemacon Bildkällor: Clipartbilder enligt tillstånd från Corel Corporation Foto och illustrationer: Jan Jönsson, Bengt Westin, Lernia, Osmo Kurki, Kosmo Konsult, Louise Thornell Upphängningssymboler, SSG standard Foto från Calor Vanadis Foto från Maskinverken Foto från SKYDDA, Peltor Symbolbilder återgivna med tillstånd av Microsoft Corporation Upplaga 5 Tryck: Wikströms tryckeri, 1110852 Kopieringsförbud: Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och kopiering är förbjuden. Undantag gäller Lernia AB enligt avtal. Läromedlet beställes genom VVS-Branschens Yrkesnämnd Box 6028 171 06 SOLNA Tel: 08-564 854 30 Fax: 08-564 854 39 www.vvsyn.se
Montageteknik Innehåll 1 Förord 3 2 Montageteknik historik 4 3 Montage 10 4 Praktiskt rörarbete förarbete 13 5 Förband Hanteringsteknik 18 6 Häftsvetsning planera svetsningen 21 7 Rörförgreningar lucksvetsning 30 8 Stutsförband 32 9 Hanteringsteknik för rör 33 10 Prefabricering av rördelar 34 11 Rörstöd upphängning 35 12 Montering av ventiler, pumpar m m 39 13 Riktning och värmebehandling av rör 43 14 Kontroll och provtryckning 47 15 Demontering av rörinstallation 51 16 Branschspecifika anläggningar 54 17 Utrustning och arbetsmiljö 60 18 Tabeller och hjälpmedel 70 Övningsuppgift 72 Kunskapstest 73 Repetitionsfrågor 75
Montageteknik Industrirör 1. Förord 1. Förord Ökat och breddat kunnande i VVS-branschen, en ny gymnasieskola och krav på yrkesexamen i yrkesutbildningen, ställer behovet av ändamålsenliga läromedel i fokus. VVS-Branschens Yrkesnämnd är ett samarbetsorgan mellan VVS-Installatörerna och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Yrkesnämnden har tagit initiativ till utveckling av en serie läromedel inom VVS, isolering, kyla och industrirör. Läromedlen kan användas inom gymnasieskolan och andra utbildningsgivare, för utbildning av företagslärlingar och för fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma montörer. De är ett led i den kompetensutveckling som nu pågår inom en växande installationssektor. VVS-Branschens Yrkesnämnd 3
2. Montageteknik och historik Montageteknik Industrirör 2. Montageteknik historik För att kunna tillgodogöra sig innehållet i detta läromedel, krävs en del förkunskaper. Man bör ha kunskaper i ritningsläsning både plan- och isometriska ritningar, rörsvetsutbildning och kunskaper i gasskärning. Syftet med läromedlet är att ge kunskaper i montageteknik inom industrirörmontage och skapa förståelse för vikten av att montage utförs på rätt sätt. Vad som är rätt kan variera beroende på montage, t ex är det ganska stor skillnad mellan fjärrvärmemontage, montage inom cellulosaindustrin eller arbete på ett kärnkraftverk. Men tekniken att sammanfoga rör är ganska lika i alla sorters rörmontage. Läromedlet är inte styrt mot någon speciell svetsmetod. Kort historik I ett historiskt perspektiv kan man nog påstå att de första installationer som gjordes för att föra t ex vatten från en plats till annan, gjordes av romarna. Det finns fortfarande akvedukter som fungerar i exempelvis Italien, Spanien och på Malta. Akvedukten var stamledningen och från akvedukterna ut till konsumenterna används rör av bly. Närmare vår tid användes rör av trä och gjutjärn och så småningom kom rör av den typ vi använder idag. I Sverige var det bysmeden som också var rörmokare. Med ässjan och andra specialverktyg gjorde han installationerna. Med industrialismens genombrott blev rörinstallatören en fackman och i dag är en skicklig rörmontör/rörsvetsare en viktig kugge på en svensk industri. En stor del av rörmontagen görs för att frakta det viktigaste vi har, nämligen vatten. Industrin och samhället i övrigt använder stora mängder vatten, som kok-, skölj-, kyl- och processvatten, vatten för uppvärmning och vatten i gasform (ånga). Rörledningar används också för andra media såsom petroleumprodukter, tryckluft m m, eller i rörpostsystem, inom läkemedelsindustrin och på många andra ställen. Rör används även som konstruktionsmaterial till kranar, huskroppar, takstolar, broar m m. En akvedukt i genomskärning. 4
Montageteknik Industrirör 2. Montageteknik och historik Arbetsbeskrivning program Den som skall utföra ett arbete måste veta hur arbetet skall utföras. Den praktiska delen förutsätts yrkesmannen kunna, men han/hon kan omöjligen veta hur ett speciellt projekt skall se ut om det inte finns ritningar, instruktioner och arbetsbeskrivningar. Till varje nyinstallation finns speciella arbetsbeskrivningar. Dessa skall innehålla: administrativa föreskrifter tekniska beskrivningar bilagor ritningar Administrativa föreskrifter Sådana föreskrifter förkortas AF och ger en allmän orientering om projektet och redogör för de allmänna bestämmelser som gäller för entreprenaden. Som hjälpmedel används AF AMA 98, Administrativa Föreskrifter - Allmän Material- och Arbetsbeskrivning från 1998. Dessa är avsedda att tjäna som underlag vid upprättande av föreskrifter för byggnadsanläggnings och installationsentreprenader. AMA är gemensam för alla fack och syftar till att förenkla arbetet med att formulera beställarens krav. Teknisk beskrivning för rörinstallation Teknisk beskrivning är ett detaljerat dokument framställt av t ex ett konsultföretag, enligt beställarens förfrågan om en rörprojektsentreprenad. Konstruktören använder VVS AMA 98 som underlag när han upprättar beskrivningar. Beskrivningen syftar sedan till att förenkla arbetet med formuleringen av beställarkravet, gällande den färdiga produkten och dess olika delar. VVS AMA 98 ger besked om vilka krav som kan komma att ställas vid olika montagedelar. RA 98 VVS är Råd och Anvisningar till VVS AMA 98. Där anges vad som skall finnas med i en teknisk beskrivning För att lättare förstå innebörden av detta finns ett utdrag från VVS AMA 98 med råden i RA 98 VVS nedan och på följande sidor. Utdrag ur RA 98 VVS PN-.2 Ledningar av stålrör Ange krav på förläggnings- eller monteringssätt för ledningar av stålrör genom att i beskrivning komplettera BSAB-koden med bokstav enligt tabell RA PN/1 för aktuellt förläggnings- eller monteringssätt. Fogning Ange under aktuell kod och rubrik: om svetsfog skall utföras med s k licenssvetsning. om svetsfog skall utföras att motsvara högre krav än betyget 3 GRÖN enligt Rörledningsnormer, RN 78. styrkefaktorer om skyddsgas skall användas vid svetsarbete och i så fall typ av gas samt arbetsmetod för skyddsgasspolning. Ange om skyddsgas skall användas både på insida och utsida av svetsfog på rörledning. under YTC.15 om entreprenören skall utföra provning av svetsfogar, t ex genom radiografering. vem som påkallar provning om SS-EN 288-serien skall tillämpas för svetsdokumentation och svetsprocedur. om svetsning skall utföras under tillsyn av svetskunnig enligt SS-EN 719. Beakta att svetsprövning enligt SS-EN 287-1 bör utföras under övervakning av ett ackrediterat organ för svetsarprövning. Vid höga krav på svetsutförandet bör svetssakkunnig rådfrågas. Institutet för verkstadsteknisk forskning, IVF, ger fortlöpande ut information om standarder för svetsproduktion. 5
2. Montageteknik och historik Montageteknik Industrirör Fog med koppling Ange under aktuell kod och rubrik om kompletterande kvalitetskrav på tätningselement skall gälla. Flänsfog Ange: typ av fläns, material och packning med hänvisning till standard krav på skruvars hållfasthet samt ytbehandling särskilda krav på packningar samt packningsmaterial Ytbehandling Ange för industriellt utförd rostskyddsmålning rengöringsgrad (förbehandlingsgrad) enligt SS 05 59 00 färgtyp och skikttjocklek för rostskyddsgrundfärg Den del av rostskyddsmålning som skall utföras på byggarbetsplatsen, t ex rostskyddsmålning av svetsfogar, anges under LCV.11. Utdrag ur VVS AMA 98 PN-.2 Ledning av stålrör Fogning Gängfog Gängning skall utföras till full gänglängd. Som tillsatsmaterial för tätning skall användas lin eller band av ren PTFE. Lin skall användas tillsammans med smörj- eller tätningsmedel avsett för tätning av gängfog. Lin får användas vid en rörledningstemperatur av högst 100 0 C och band av PTFE vid högst 185 0 C. Om gängfog med gängtejp lossas skall ny tejp anbringas före åtdragning. Överflödigt tätningsmaterial skall avlägsnas. Kemiska gängtätningsmedel får används som tillsatsmaterial vid gängfog om fogningen utförs enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar. Svetsfog, konventionell svetsning Svets skall utföras enligt SS 06 40 01. Svetsfog, s k licenssvetsning Svetsarbete skall utföras av svetsare som har giltigt intyg över svetsprövning enligt SS-EN 287-1 utfärdat av ackrediterat organ för svetsprövning. Giltigt intyg över svetsarprövning enligt SS-EN 287-1 skall efter anfordran visas upp för beställaren före svetsarbetets början. Intyget skall gälla för material, metod och svetsläge för det aktuella svetsarbetet. Varje svets skall märkas så att svetsaren kan identifieras. Utförandet skall i övrigt ske i tillämpliga delar enligt Rörledningsnormer (RN 78), avsnitt 12.2. Efter avslutat svetsarbete skall svets rengöras utvändigt från slagg och föroreningar. Där svetsfogs rotsida är lätt åtkomlig skall även denna rengöras. 6
Montageteknik Industrirör 2. Montageteknik och historik Svetsfog för tryckkärl av stål Svetsningen av tryckkärl samt svetsning mot tryckbärande material skall utföras enligt föreskrifter i AFS 1994:39*. Svetsare skall ha avlagt svetsarprövning enligt SS 06 52 01. Giltigt intyg över avlagd svetsarprövning enligt 06 52 01 skall efter anfordran visas upp för beställaren före svetsarbetets början. Intyg skall gälla för material, metod och svetsläge för det aktuella svetsarbetet. Om tryckkärlet tillhör objektgrupp 1 4 skall företaget där svetsaren är anställd ha svetslicens eller licenser som täcker aktuella svetsarbeten. Fog med koppling Fog med koppling skall utföras enligt rörtillverkarens dokumenterade anvisningar. Flänsfog Före fogning skall tätningsyta och tätspår rengöras från föroreningar, rost o d. Packningar skall monteras torra. Packningsmaterial skall vara beständigt mot medium för vilket rörledningen är avsedd. Före hopdragningen av flänsförband skall rören centreras och riktas in. Skruvar skall dras korsvis med rätt moment. Fogning skall i övrigt utföras enligt rör- och packningstillverkarens dokumenterade anvisningar. Flänsförband skall korrosionsskyddas så att förbandet får minst samma korrosionsresistens som övrig del av rörledning. Skruv och mutter för flänsförband i kallvatten- och köldbärarledningar skall vara förzinkade eller utförda i rostfritt stål. Ytbehandlig Ytbehandling av svetsfog på rörledning får inte utföras innan föreskriven provning av svetsfog har utförts. * Fr o m 2002 gäller PED (pressure Equipment Direktiv) Att tänka på VVS AMA och RA bestämmer inte allt inom rörbranschen. Det finns flera undantag när andra regler gäller. Till exempel har Kriminalvården, Postverket, Statens Järnvägar, vissa kommuner etc, egna regelverk som kan ersätta dessa. En sådan beskrivning talar i korta ordalag om vad som gäller just nu, och vilka krav som ställs. Ett exempel på en sådan Material- och arbetsbeskrivning beskrivs på följande sidor. OBS! Om det uppstår t ex konflikter eller tolkningstvister mellan olika parter angående en rörinstallation används VVS AMA och RA som ett styrdokument. För montören Som montör kan det bli ganska komplicerat och jobbigt att utföra arbetet med ledning av den ovan beskrivna Tekniska beskrivningen. Därför förekommer det eller borde förekomma en förenklad Material- och arbetsbeskrivning som är anpassad till det aktuella rörmontaget. 7
2. Montageteknik och historik Montageteknik Industrirör Industribyggen HB 100 00 Storstad MONTAGE 0800-12 34 56 Materialförteckning och arbetsbeskrivning över Värmecentral Beställningsnummer: xx1144 Montageadress:Industrigatan, Storstad Fastighetsägare: Industribyggen AB Box 1000, 100 02 STORSTAD Karl K Karlsson Tel. 0800- xx xx xxx MATERIALFÖRTECKNING OCH ARBETSBESKRIVNING ÖVER VÄRMECENTRAL Härtill hör ritningar; Nrx11, x12, x13 ORIENTERING Genom Industribyggen HB:s försorg, har genom apparatrummets vägg framdragits ledningar försedda med avstängningsventiler. Entreprenaden skall omfatta material och montage av primärsidan från ovannämda ventiler i enlighet med nedanstående och bilagda ritningar. Isoleringsarbete ingår ej. Rörledningssystemet skall utföras för NT 16 och en driftstemperatur av max 120 0 C. Det i systemet cirkulerande vattnet kommer att hållas alkaliskt med ett ph-värde av 8,5 9,5. Svetsningen får endast utföras av svetsare/montör som har genomgått kurs i rörsvets och montageteknik samt avlagt godkänd svetsarprövning enl.ss-en 287-1 samt Lödarprövning enl. svensk standard SS 06 52 51. För montage skall gälla bestämmelserna i VVS-AMA 98 med angivna ändringar och tillägg. 8
Montageteknik Industrirör 2. Montageteknik och historik MATERIALFÖRTECKNING Nedanstående material, som skall monteras på primärsidan, kommer att finnas på montageplatsen. Komplettering med rörböjar, konor och muffar skall göras av montören. Pos Antal Ansl.nr DyxT 1 Ståltub SMS 17187 SS 1330-05 Ø 139,7 x 4,0 2 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 139,7 x 8,0 3 65 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 76,1 x 3,2 4 65 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 76,1 x 5,0 5 40 Ståltub SMS 1787 SS 1330-05 Ø 48,3 x 2,6 6 Rostfria rör SS 2333 Ø 54,0 x 2,0 7 Kopparör SS 5015-04 Ø 22,0 x 1,5 8 Svetsfläns SMS 2033 Ø 48,3 x 2,6 9 Svetsfläns SMS 2033 Ø 76,1 x 2,9 10 60 Packningar PN 16 11 40 Packningar PN 16 12 Skruv med mutter B6S M16 x 60 13 15 Avtappningsventil TA typ SAV 14 15 Avluftningsventil TA tup SAV 15 10 Tryckluftsmätare 0-25 bar 16 65 Värmeväxlare Typ AMUS 17 40 Returkylare Typ AMUS 18 40 Trevägsventil 40 x 40 x 40 Typ AMUS 19 65 Trevägsventil 65 x 40 x 65 Typ amus 20 65 Avstängningsventil Typ AMUS 21 20 Termometer Graderad 150 c INSTALLATION Allt rörmontage skall utföras svetsat, med metoderna gassvetsning i stålrör < 5 mm, MMA-svetsning i stålrör > 5 mm och TIG-svetsning i rostfria rör. Alla föreningar av armatur och apparater skall utföras medelst flänsförband. Dykrör, manometerkranar, avluftningsoch avtappningsventiler må dock förenas medelst gängning. Där avluftning och avtappning är nödvändigt skall ledning bestående av sömlösa rör enligt SMS 327, ansl.nr. 10, neddragas till 300 mm:s höjd över golvet och avslutas med ventil och propp. Kontrollmanometer förses med vattensäcksrör bestående av sömlösa rör enlig SMS 327, ansl.nr. 10 SS 1330-05. Alla apparater och all armatur skall placeras så att utbyte lätt kan göras. Även redan befintliga detaljer i apparatrummet skall lätt kunna bytas sedan arbetet är klart. PROVNING AV SVETSFOGAR MED RADIOGRAFERING Kontrollen skall omfatta högst 10 % av den sammanlagda svetslängden. PROVTRYCKNING Innan rören isoleras skall de provtryckas i närvaro av beställares kontrollant. Provtryckning skall ske med 21,0 bars vattentryck under 30 min eller lägst 1,3 x drifttrycket. ÖVRIGT Arbeten utom målningsarbeten skall ingå i entreprenaden. Det åligger montörer att väl vårda sådana materiel som tillhandahållits av Industribyggen HB samt ansvara för att materielen ej förstörs. Storstad 2000-xx-xx Industribyggen HB 9
3. Montage Montageteknik Industrirör 3. Montage Ett rörmontage kan utföras på flera olika sätt, och det är inte alltid det bästa eller enklaste sättet som är det möjliga. Därför krävs alltid planering, och ett slags planering är att t ex använda förtillverkade rördelar. Exempel på delar som kan vara förtillverkade är rör, ventiler, böjar, flänsar, konor m m, som sammanfogas till större eller mindre sektionsdelar. På byggplatsen monteras sedan sektionsdelarna samman till ett komplett rörsystem. Samarbete är alltid en viktig del av arbetet, så att alla vet vem som skall göra vad, i synnerhet som ett rörmontage kan utföras som ensamarbete eller av en större grupp montörer. När fler är inblandade måste en arbetsfördelning göras, så att alla känner att arbetsuppgifterna motsvarar kompetensen. Det är också viktigt att alla inblandade tar del av ritningar och underlag, vilket underlättar när någon måste överta en annans arbetsuppgifter. Förarbete - Svetsning vid montageplats 10
Montageteknik Industrirör 3. Montage Montageplanering Innan montagearbetet påbörjas bör en arbetsplan upprättas. Olika entreprenörer går tillväga på skilda sätt vid planeringen av arbetet, och det är därför ofta nödvändigt att göra en egen planering. En sådan kan omfatta följande hållpunkter : Börja med att studera arbetsbeskrivningar. Kontrollera vilka krav som gäller för tryckklasser, temperaturer, media (vad som skall transporteras i rörsystemet), isolering, målning, material, svetskompetens, svetsmetoder, svetsanvisningar, vilka prefabricerade rördelar/system som ingår, ventiler, pumpar samt andra typer av armaturer. Kontrollera också omfattning av besiktning, dokumentation och provtryckning. Rörmontage på en ångpanna, där flera personer arbetar på en begränsad yta. Studera ritningar och montageanvisningar. Försök skapa en inre bild av det färdiga montaget, dvs hur skall det se ut när allt är klart. Det kan vara svårt om det på ritningen ingår andra montage, eller om det är ett tilläggsmontage i en befintlig anläggning. Ett tips är att färglägga aktuella rör och rördelar i ditt montage med en överstrykningspenna. Gör en undersökning om förhållandena på montageplatsen. Går det att arbeta säkert med avseende på brandfaror, fallrisker, andra montörer och dylikt. Krävs svetstillstånd? Finns utrustning för brandbekämpning? Är utrymningsplaner och utrymningsvägar utmärkta och kända? Kontrollera om arbetsplatsen är lämplig för arbete med t ex förtillverkning. I vissa fall kan det vara bättre att göra förtillverkningen på annan plats, t ex under ett provisoriskt tält. Ta också reda på tillgången till truckar, lyftkranar m m, som är utmärkta och ibland nödvändiga hjälpmedel vid montage. Kom ihåg att det finns säkterhetsregler och förordningar kopplade till sådana maskiner, som t ex krav på truckkort. Studera ritningar! Ge akt på strömnings/flödesriktningar. 11
3. Montage Montageteknik Industrirör Montagearbete varierar ofta från arbetsplats till arbetsplats. Men det finns generella regler för hur ett montage skall utföras t.ex: - att rör placeras lodrätt, vågrätt eller vinkelrätt. (Undantaget när fallriktning är angiven. Rör för ånga/kondens monteras med fall). - att rördragningen inte får blockera el-, luft- eller gasuttag samt vattenposter. Befintlig armatur gör att rördragningen kan behöva ändras. - att pumpar, ventiler och liknande monteras med hänsyn till strömningsriktningar. Att sådan armatur lätt kan bytas ut. - att förtillverkade montagedelar har sådana avgränsningar så att platsskarven (montagesvetsen) kan svetsas i så gynnsamt läge som möjligt. Utnyttja möjligheten om det finns ett flänsförband. - att rören placeras så att eventuellt isoleringsarbete kan utföras utan besvär. - att rör och rördelar som är tunga och har stora dimensioner monteras först. - att färdiga montage är estetiskt tilltalande. Rörmontage i en ångpanna som kräver en avancerad placering. 12
Montageteknik Industrirör 4. Praktiskt rörarbete förarbete 4. Praktiskt rörarbete förarbete För att kunna genomföra ett proffsigt rörmontage krävs praktiska kunskaper i kapning, fogberedning, tillpassning och montering av flänsar, böjar och konor, håltagning för påstick och stutsar, tillverkning av T-stycken samt beräkning av bygglängder m m. Tillkapning Tillkapning av rör kan ske genom sågning, skärning eller kapning med vinkelslipmaskiner och kapskivor. För att få raka och vinkelräta snitt används ett böjligt band av något slag (en bit slipband går bra). Bandet lindas runt röret och tillpassas. Själva märkningen går utmärkt med t ex täljstenskrita. (Tuschpenna vid rostfritt material). Märkning med band. Att märka rör före kapning kan vara besvärligt om det rör sig om andra vinklar än 90. Då är en Contour Marker ett utmärkt hjälpmedel. Termisk skärning Termisk skärning kan indelas i följande kategorier: Brännskärning; här ingår gasskärning och pulverskärning. Smältskärning; här ingår luftbågmejsling, plasmaskärning och laserskärning. Vid brännskärning måste metallen kunna förbrännas i oxygen. Gasskärning är en förbränningsprocess, där stålet förbränns i oxygen under hög värmeutveckling, när det har upphettats till antändningstemperatur. Processen startar genom att en punkt värms till antändningstemperatur (ljusröd färg). Därefter riktas en oxygenstråle mot startpunkten och förbränningen startar. Oxygenstrålen kan därefter styras i en tänkt snittlinje. Vid smältskärning smälts materialet av en ljusbåge eller någon annan värmekälla. Borttransporten av det smälta materialet sker med hjälp av gas eller en luftstråle. Märkning med Contour Marker. Skärning med rörskärmaskin här monterad på ett fast stativ. 13
4. Praktiskt rörarbete förarbete Montageteknik Industrirör Maskinsågning För kapning av material finns maskiner som band-, kalloch cirkelsågar av olika modeller samt speciella rörkapningsmaskiner. Vilken som är bäst beror på användningsbehovet, exempelvis är bandsåg bäst att använda till tunnväggiga rör. Viktigt är dock att man alltid följer maskinleverantörens anvisningar vad gäller matningstryck, hastighet och val av sågtandning. Fördelar med maskinsågning är bl a vinkelräta snittytor som kräver ringa efterbehandling. Lämpliga materialformer för sågning är rör, plattstänger, profilrör, balk- och vinkelstänger.vissa maskiner kan även förses med automatisk frammatning av material. Att tänka på vid maskinsågning: Kapa aldrig i varmt material. Kapa aldrig utan kylvätska (gäller inte rörkapningsmaskin). Såga inte stål, rostfritt stål eller aluminium med samma sågband eller klinga. Det skall finnas ett sågband för varje metall. Matningstryck, sågbladets tandning och kapningshastighet skall anpassas till respektive material. Följ alltid maskinleverantörens anvisningar. Rörkapningsmaskiner Kapning av rör kan vara besvärligt, i synnerhet kapning av tunnväggiga, rostfria rör, där röret lätt kläms samman och deformeras. Rörkapningsmaskinen på bilden t h fungerar så, att maskinen vrids runt röret och inte tvärtom. Resultatet blir en absolut gradfri och vinkelrät kapning där efterarbetet blir minimalt. Bandsåg. Rörkapningsmaskin. Kapning med vinkelslipmaskin Vanligt förekommande vid rörmontage är kapning med vinkelslipmaskin och kapskiva. Metoden har både föroch nackdelar. Fördelen är att det går snabbt att kapa tunnväggiga rör i klena dimensioner (olegerat- och låglegerat stål) samt i rostfria rör. Nackdelen är att det blir sk slipskägg som måste filas bort. Grövre dimensioner av olegerade eller låglegerade stålrör, sk svarta rör, kapas enklast med skärbrännare. Vid all kapning ska du se till att arbeta säkert med lämplig arbetsställning. Enklast är att kapa där man kommer åt bäst, dvs vrid röret till bästa läge. Kapning med vinkelslipmaskin. 14
Montageteknik Industrirör 4. Praktiskt rörarbete förarbete Använd lämplig skyddsutrustning och var aktsam så att sprut och gnistor inte förorsakar kroppsskador eller brand. Fasning Rör kan fasas i en svarv eller i speciella rörfasmaskiner som finns för varierande rördimensioner. Rörskärmaskiner för gasskärning är lämpliga hjälpmedel för olegerat och låglegerat stål. Fördelen med denna typ av maskin är att den både kapar och fasar i ett moment. Den kräver dock utrymme och sprider skärsprut. Skärning med handhållen brännare är också en användbar metod vid fasning samt vid håltagning för påstick och upptagning av luckor vid lucksvetsning. Handskärning är också lämpligt vid tillkapning av rör och rörböjar. Fasning med skärbrännare tvärs över röret. Röret är stående i bilden. Om fasning sker med handhållen skärbrännare kan det vara lämpligt att skära så nära rits eller markering som det går och därefter finputsa med slipmaskin. Rör med relativt tunna väggar (< 6-8 mm) kan fasas med slipmaskin utan skärning. Om fasen gasskäres kan skärningen utföras på två sätt, dels tvärs över röret, dels längs med röret. Fasning med skärbrännare längs med röret. Röret är liggande i bilden. 15
4. Praktiskt rörarbete förarbete Montageteknik Industrirör Bygglängder Alla detaljer som används inom branschen har en viss bygglängd, BL. Därmed menas hur stor plats detaljen/röret behöver, hur stor plats det bygger. De flesta mått på en rörkonstruktion mäts inte som vid konstruktionsritning utvändigt/invändigt utan centrumcentrum (c/c). Rördetaljers bygglängd kan erhållas ur tabeller, men de kan också mätas fram. Till höger några exempel på mätning av bygglängd. Sålunda kan nedanstående figur mätas enligt principen (c/c) om måtten hos böjarna är känd. OBS! hänsyn måste tas till spaltöppningar. BL BL Bygglängder (BL) hos fläns (överst) och rörböj. BL c / c 16
Montageteknik Industrirör 4. Praktiskt rörarbete förarbete Fixering För att rörändar skall passa mot varandra utan kantförskjutning, krävs noggrann fixering. Rör av lägre kvalitet kan ha sämre passform, och då fördelas lämpligen kantförskjutningen jämnt över fogen. Kantförskjutning kan kontrollmätas med speciella mätverktyg. Fixering med clips är en metod som används framför allt vid arbete med rör av grövre dimension. Användandet av clips kräver dock en del för- och efterarbete. Rören placeras i en profil, t ex en U-balk, varefter clipsen svetsas på det ena röret. Vid mindre justeringar kan kilar eller brytspett användas, men vid större skillnader sker tillpassningen med skruvar. Fördela eventuell kantförskjutning så jämnt det går. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka, att vid användandet av påsvetsade clips får dessa inte lämna några märken efter sig i rörväggen. Vid borttagning av clips skall först en anvisning göras i svetsen. Det sker lämpligast med hjälp av en huggmejsel eller med en slipmaskin. Efter anvisningen slås clipset försiktigt bort och den kvarblivna svetsen slipas jämn. Eventuella sår i materialet svetsas igen och slipas plana. Rörsvetsfixturer Vid rörarbete används ett flertal olika typer av svetsfixturer. (Se även avsnitt Häftning av böj och fläns till rör ). En enkel fixtur för häftning av rör kan svetsaren själv tillverka av två tvingar och en bit ej alltför klen vinkelstång (ca 50 x 50 x 5 mm). Men det finns idag ett antal speciella rörfixturer som är mycket effektiva, lätta att använda och som ger god passform. Rörfixturen fästes på det ena röret, ställskruvarna justeras för exakt centrering, varefter det andra röret fästes på samma sätt. För rostfria rör finns speciella spännklackar av rostfritt stål. Även för fixering av böjar, konor och flänsar finns ett antal fixeringsverktyg. De faktorer som avgör valet av verktyg är t ex rördimension, svetsmetod, vikt samt kravet på den färdiga produkten. Att placera rören i en balk eller vinkelprofil vid tillpassning och upphäftning brukar garantera fogar utan kantförskjutning. Fixeringsverktyget Hajo Super Bridge. 17
5. Förband mellan fläns och rör - hanteringsteknik Montageteknik Industrirör 5. Förband mellan fläns och rör hanteringsteknik I de flesta rörkonstruktioner sammanbinds rören med flänsförband. Flänsförband kan vara av olika typer beroende på material och användningsområde. Nedan följer en presentation av några olika flänsar. Svetsfläns utan krage Detta förband består av en lös fläns utan uppkragning som svetsas direkt på röret, in- och utvändigt eller i enkla fall bara utvändigt. Lös fläns, svetsad till ett rör utan krage. Svetsfläns med krage På flänsar med krage kan kragen ha olika utformning. Den kan vara jämntjock eller konisk. Det finns också flänsar som är utförda i ett stycke med manteln. De sistnämnda räknas inte till de svetsade flänsarna. Lösa flänsar Lösa flänsar med färdiga stutsar är vanliga vid rörförband i rostfritt stål. Stutsen svetsas till röret med flänsen påträdd. Efter svetsning skruvas flänsarna samman med en packning mellan. Tänk på att det är lätt att dra lösa flänsar snett! Fläns med jämntjock krage t.v. och med konisk krage t.h. Rörförgreningar Vid rörmontage förekommer även rörförgreningar. Vanligast är att tillverka förgreningar av rörböjar, för att få mjuka övergångar. Genom att dela två rörböjar på lämpligt sätt åstadskommer man ett byxrör. En annan typ av förgrening är avstick från ett stamrör. Här är i regel avsticket av mindre dimension än stamröret. Lösa flänsar Packning Stutsar Olika slag av rörförgreningar. 18
Montageteknik Industrirör 5. Förband mellan fläns och rör - hanteringsteknik Rörböjar Idag används till stor del fabrikstillverkade böjar vid rörmontage. Dessa används tex vid fjärrvärme, processindustrier, kemisk industri osv. Böjarna kallbockas i en rörbockmaskin som ger rörböjar med nästan ingen ovalitet. Det finns företag som har egen tillverkning av böjar. Ett exempel är pannbyggare som gör böjar som passar in i produktionen. På så sätt sparas både material och antal svetsskarvar. Hydrauliska bockmaskiner är vanligast vid kallbockning. En annan bockningsmetod är induktionbockning. Induktionsbockningsmetoden ger rörböjar som uppfyller de toleranser för ovalitet och godsförtunning som föreskrivs av kontrollinstanser för bl a kärnkraftsindustri och värmekraftverk. Bockningsradien kan variera steglöst upp till oändlighet. Det går att induktionsbocka rör med ytterdiameter från 50 mm till och med 750 mm. Balk, fyrkantsprofiler, homogent stångmaterial etc går utmärkt att induktionsbocka. Endast två krav ställs på material som skall induktionsbockas: de måste vara elektriskt ledande, och de får inte ha benägenhet att spricka eller gå sönder vid bearbetningstemperaturen, dvs rödsköra. Induktionsbockning av Super Duplex-rör. Induktionsbockningsmetoden utvecklades ursprungligen för engelska försvarsdepartementet. Den är inte bara revolutionerande i teorin utan även provad och beprövad i praktiken. Den har även senare visat sig tillföra hela den industriella världen betydande fördelar. Bockningsmetoden utnyttjar materialuppvärmning genom virvelströmmar som induceras av ett varierande elektromagnetiskt fält. Processen är högmekaniserad och ger exakta resultat. 19