IT-infrastrukturen i Sverige, 2001

DATUM RAPPORTNUMMER 1 mars 2002 PTS-ER-2002:5 ISSN 1650-9862 Dnr 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige, 2001 Uppnås målet om tillgänglighet?

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Summary... 4 1 Uppdrag och genomförande... 5 1.1 Uppdrag från regeringen till PTS... 5 1.2 Metod för att genomföra uppdraget... 5 1.3 Disposition av rapporten... 7 2 Politisk inriktning med mål och medel för IT-infrastruktur... 9 2.1 Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla målet för politiken... 9 2.2 Tillgänglighet ett prioriterat område... 10 2.2.1 Insatser för att öka den geografiska tillgängligheten... 11 2.2.2 Andra insatser för att öka tillgängligheten... 15 2.3 Tillväxt i hela landet en effekt av tillgänglighet... 15 2.4 IT-politik i andra länder... 16 2.4.1 EU... 16 2.4.2 Skandinavien... 17 2.4.3 USA, Canada och Korea... 17 3 Tillgänglighet till IT-infrastruktur... 18 3.1 Nätens omfattning, utbredning och tillgänglighet... 18 3.1.1 Nationellt stamnät... 18 3.1.2 Ortssammanbindande nät och områdesnät... 20 3.2 Kommunernas roll och operatörernas strategier... 23 3.2.1 Vilken är kommunernas roll och hur organiseras IT-frågor i kommunen... 24 3.2.2 Kommunernas olika sätt att hantera utbyggnaden... 24 3.2.3 Vilka strategier har operatörerna?... 26 3.3 Vad hindrar utbyggnaden?... 26 3.3.1 Bristande ekonomiska resurser i kommunerna... 26 3.3.2 Svårigheter att utnyttja befintlig infrastruktur... 28 3.3.3 Problem med grävtillstånd... 30 3.3.4 Hämmar statens inblandning på teleområdet konkurrensen?... 31 3.3.5 Inte tillräckligt hög efterfrågan... 32 3.4 Vad underlättar utbyggnaden?... 32 3.4.1 Samverkan underlättar utbyggnaden... 32 3.4.2 Samförläggning av kanalisation håller kostnaderna nere... 34 3.5 Vad kan göras för att nå målet?... 34 3.5.1 Orealistiskt mål?... 34 3.5.2 Staten bör ta ett större ansvar... 35 3.5.3 Vad kan kommunerna göra?... 36 3.6 Tillgänglighet i andra länder... 36 4 Regional utveckling och IT-infrastruktur... 38 4.1 IT en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning... 39 4.2 Attityder till och användning av IT-infrastruktur... 39 4.2.1 Attityder till IT-infrastruktur... 40 4.2.2 Användning av IT-infrastruktur... 40 4.3 Effekter av användning... 41 Post- och telestyrelsen 1

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 4.3.1 Effekter i kommuner... 41 4.3.2 Effekter på lönsamhet och sysselsättning i företagen... 42 4.4 IT en potential för utveckling... 43 4.4.1 Nätverk och nätverkseffekter... 43 4.4.2 Exempel på strategisk användning av ITinfrastruktur... 43 4.4.3 Insatser för att stödja utbildning och entreprenörskap behövs... 45 5 Måluppfyllelse av politisk inriktning för IT-infrastruktur... 46 5.1 Måluppfyllelse för tillgänglighet... 46 5.1.1 Utfall av statliga åtgärder... 46 5.1.2 Marknadens insatser... 50 5.2 IT och regional utveckling... 51 Litteraturförteckning... 52 Bilagor Bilaga 1 - Begrepp och uttryck Bilaga 2 - Intervjuer av kommuner och operatörer m.fl. Bilaga 3 - Framtagande av IT-infrastrukturprogram och utnyttjande av ekonomiskt stöd Bilaga 4 - Samverkan kring utbyggnad av IT-infrastruktur Bilaga 5 - Undersökningar kring IT-infrastrukturen Bilaga 6 - Internationell jämförelse Bilaga 7 - Regionindelning - lokala arbetsmarknader Post- och telestyrelsen 2

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Sammanfattning PTS har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Uppdraget delrapporterades i augusti 2001. Arbetet har följts upp med analys av problem och möjligheter kring utbyggnaden och infrastrukturens betydelse för regional utveckling. Det IT-politiska målet är att Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla. En prioriterad uppgift för staten är ökad tillgänglighet med målet att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Målen ska uppnås genom en utbyggnad huvudsakligen av marknaden. Kommuner kan få ekonomiskt stöd för utbyggnad där marknaden inte bygger. Tillgänglighet till IT-infrastruktur Antalet hushåll som har access med högre bandbredd ökar. Utbyggnaden har främst skett i kommunhuvudorterna. Det finns dock kommuner där utbyggnad har skett till flera tätorter och till områden utanför tätorterna. För utbyggnaden av ett stamnät till alla kommunhuvudorter gör Svenska kraftnät bedömningen att ett 70-tal orter inte blir anslutna till december 2002. I intervjuer med operatörer och kommuner har förts fram problem med bl.a. möjligheterna att utnyttja befintlig infrastruktur och bristande ekonomiska resurser i kommunerna. Efterfrågan och betalningsviljan är andra faktorer som påverkar utbyggnaden. Måluppfyllelse av politisk inriktning för IT-infrastruktur Det är för närvarande svårt att bedöma om målen kan uppfyllas. Det har gått kort tid sedan riktlinjerna för utbyggnaden blev klara och samtidigt är arbetet tidskrävande. De statliga stöden har hittills utnyttjats i begränsad omfattning. Utbyggnaden fortsätter och Sverige har i OECD:s mätning av tillgång till bredband avancerat från en fjärde plats i december 2000 till en tredje plats i juni 2001. Staten har begränsade möjligheter att påverka marknaden och kommunerna men regeringen har tagit flera initiativ för att stödja kommunerna. Exempel är att en utredare medverkar till att alla kommunhuvudorter får en anslutning till det stamnät som Svenska kraftnät bygger. Ett annat exempel är att PTS bistår länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan och kommuner vid tillämpningen av aktuella författningar. IT-infrastrukturen ger möjligheter till regional utveckling men möjligheterna måste tas till vara. Genom att stärka entreprenörskap och öka IT-kompetensen i företagen kan samhället bidra till att utbyggnaden leder till regional utveckling. Post- och telestyrelsen 3

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Summary PTS has been given the assignment by the Government to monitor the development of accessibility to IT infrastructure with high transfer capacity. A preliminary report of the assignment was submitted in August 2001. This work has been followed up by analysis of problems and opportunities concerning the expansion and importance of infrastructure for regional development. The IT policy objective is that Sweden will be the first country to become an information society for all. Increased accessibility is a priority task for the central government, with the objective that households and business in all parts of Sweden shall within the next few years gain access to IT infrastructure with high transfer capacity. The objectives shall be attained primarily through the advancement of the market. Municipalities may receive economic support for development where the market is not making progress. Accessibility to IT infrastructure The number of households that have access to higher bandwidth is increasing. This development has primarily occurred in the main municipal urban centres. However, there are municipalities where expansion has occurred in more urban areas and in areas outside the population centres. As regards the expansion of a backbone network to all main municipal urban centres, the Swedish National Grid (Svenska kraftnät) makes the assessment that some 70 areas will not be connected by December 2002. In interviews with operators and municipalities, problems have been referred to regarding, among other things, opportunities of using existing infrastructure and inadequate financial resources in the municipalities. Demand and preparedness to pay are other factors that influence development. The attainment of the objectives of the policy orientation for IT infrastructure It is at present difficult to assess whether the objectives can be attained. A short time has passed since the guidelines for development were complete and at the same time the work involved demands a lot of time. The government funding available has only been utilised to a limited extent to date. This development is continuing and Sweden has, in the OECD s survey of access to broadband, advanced from fourth place in December 2000 to third place in June 2001. The central government has limited opportunities to influence the market and municipalities but the Government has adopted several initiatives to support the municipalities. One example is that an investigator is co-operating to ensure that all main municipal urban centres become connected to the backbone network being developed by Svenska kraftnät. Another example is that PTS is supporting county administrative boards, regional self-government bodies and municipalities in the application of the legislation in question. The IT infrastructure provides opportunities for regional development but these opportunities must be utilised. Through strengthening entrepreneurship and increasing IT skills in business, society can contribute towards the advance resulting in regional development. Post- och telestyrelsen 4

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 1 Uppdrag och genomförande PTS har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Arbetet påbörjades under våren 2001 med en enkät till samtliga kommuner och operatörer som tillhandahåller nätkapacitet. Under hösten 2001 har arbetet följts upp med bl.a. intervjuer med kommuner och operatörer och en studie av IT-infrastrukturens regionala effekter. 1.1 Uppdrag från regeringen till PTS PTS har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet (se myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2001). PTS ska i återrapporteringen av uppdraget till regeringen göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet. redovisa denna utbyggnads betydelse ur regional utvecklingssynpunkt avge en uppskattning av antalet abonnenter redovisa statens kostnader för statligt stöd till kommuner för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet bedöma måluppfyllelsen mot den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet enligt regeringens proposition Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). I uppdraget från regeringen ingår även att PTS vid behov ska utreda och föreslå åtgärder med utgångspunkt i den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet. I denna rapport avses med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet att infrastrukturen eller viss del av denna har sådan kapacitet att den medger förmedling av multimedietjänster med god kvalitet i riktning både till och från användare. Definitionen överensstämmer med den som ges i Bredbandsutredningens slutbetänkande IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). PTS har tidigare haft liknande uppdrag att kartlägga den svenska ITinfrastrukturen. Uppdragen har dock olika inriktning och omfattning vilket medför begränsade möjligheter till jämförelse av resultaten. 1.2 Metod för att genomföra uppdraget En projektgrupp har bildats inom PTS. Projektledare har varit Vivica Norman fram till den 30 november 2001 och därefter Britt Aronsson som tidigare var projektdeltagare. Projektdeltagare har varit Roland Svahn, Camilla Jönsson från Post- och telestyrelsen 5

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 den 1 september 2001, Sofia Norlin från den 1 januari 2002 och Marcus Boklund fram till den 15 augusti 2001. Uppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inleddes våren 2001 med en enkätundersökning till kommuner och operatörer som tillhandahåller nätkapacitet. Enkäten innehöll frågor om IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet avseende omfattning, utbredning, tillgänglighet, tjänster och produkter, offentligt stöd, effekter av utbyggnaden samt planerad utbyggnad. I augusti 2001 delrapporterades projektet med rapporten IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse. Rapporten fokuserar på tillgänglighet ur flera aspekter t.ex. omfattning av nät tillgänglighet för slutanvändare, antal abonnenter tillgänglighet för operatörer. I kapitel 4 ges en kort sammanfattning av delar av ovan nämnda rapport. Under hösten 2001 har arbetet inriktats dels på en fördjupad diskussion av problem och möjligheter vid utbyggnaden av IT-infrastruktur, dels på ITinfrastrukturens betydelse ur regional utvecklingssynpunkt. Underlag till rapporten utgörs, utöver litteraturstudier och information på Internet, av intervjuer av operatörer och kommuner enkäter till länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan om godkända ITinfrastrukturprogram och utnyttjande av stöd, samt en konsultrapport avseende IT-infrastruktur och regional utveckling. PTS har genomfört intervjuer med operatörer och kommuner, se bilaga 2. Det är sammanlagt 11 intervjuer med 12 aktörer som gjorts varav fem operatörer, tre kommunala bolag, tre kommuner och ett kommunalförbund. Bland de intervjuade finns operatörer med nationell verksamhet likväl som operatörer med endast regional verksamhet. De intervjuade kommunerna har kommit olika långt i utbyggnaden av IT-infrastrukturen och varit aktiva i olika omfattning i utbyggnaden. Syftet med intervjuerna är att ge exempel på hur operatörer och kommuner ser på utbyggnaden av IT-infrastrukturen. Intervjuerna ger en indikativ bild av läget. Intervjuerna har kretsat kring frågor om utbyggnad av ITinfrastruktur - operatörens/kommunens strategi, möjligheter och problem vid genomförande av strategin och statens IT-politik. PTS har via länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan samlat in ITinfrastrukturprogram som godkänts av länsstyrelsen respektive regionalt själstyrelseorgan. En sammanfattning av programmen ges i bilaga 3. Länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan har även redovisat vilka kommuner som ansökt om respektive erhållit stöd för IT-infrastrukturprogram samt stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät, se bilaga 3. Post- och telestyrelsen 6

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 I uppdraget ingår att i samråd med Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, analysera betydelsen av utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ur regional utvecklingssynpunkt. En konsult gavs i uppdrag att med hjälp av en kvalitativ metod analysera sambandet mellan IT-infrastrukturen och regional utveckling. I uppdraget ingår att beakta frågeställningar om det har uppstått några effekter, som kan härledas till utbyggnaden av IT-infrastrukturen och beskrivningar av likheter/skillnader i effekter mellan olika regionfamiljer och inom regionfamiljerna. Konsultrapporten redovisas i huvudsak i kapitel 4. PTS har av regeringen fått i uppdrag att fortsätta arbetet i den referensgrupp med syfte att följa och övervaka utvecklingen på bredbandsområdet som inrättades under år 2000. Referensgruppen utgörs av representanter från olika myndigheter som agerar på IT-området. Övriga deltagare varierar vid respektive mötestillfälle beroende på vilka områden som ska diskuteras. Under 2001 har referensgruppen bl.a. diskuterat IT och regional utveckling, kommunernas roll i utbyggnaden av den svenska IT-infrastrukturen och innehållstjänster. Information och erfarenheter från dessa möten har beaktats i denna rapport. 1.3 Disposition av rapporten Efter inledande kapitel presenteras i rapporten mål och medel för tillgänglighet enligt propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). Kapitlet innehåller även en kort redogörelse av IT-politiken i några andra länder. Därefter följer redovisning av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i kapitel 3. Kapitlet innehåller en sammanfattning av delar av vårens kartläggning av IT-infrastrukturen, problem och möjligheter vid utbyggnaden av IT-infrastrukturen som framkommit vid intervjuer och i ITinfrastrukturprogrammen samt en jämförelse av tillgängligheten i några andra länder. I kapitel 4 diskuteras IT-infrastruktur och regional utveckling. Rapporten avslutas med en bedömning av måluppfyllelsen mot den IT-politiska inriktningen för tillgänglighet, dvs. att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Till rapporten har fogats bilagor. I bilaga 1, 2 och 7 finns förklaringar till använda begrepp, en beskrivning av intervjuerna och beskrivning av en använd regionindelning. Övriga bilagor utgör dels underlag till huvudrapporten, dels en fördjupning av beskrivningar i huvudrapporten. I bilaga 3 ges en sammanfattning av godkända IT-infrastrukturprogram och utnyttjandet av det statliga stödet för utbyggnad av IT-infrastruktur. Redovisning sker per län. I bredbandsutredningen (SOU 2000:111) IT-infrastruktur för stad och land noteras att Sverige har en tradition vad gäller samverkan mellan det offentliga, stat, landsting och kommun å ena sidan, och näringslivet å den andra sidan. Utredningen skriver att det är viktigt att utveckla former för samverkan mellan offentliga organ, nätoperatörer och konsumenter på olika nivåer i samhället. Regeringen har i den regionalpolitiska propositionen (prop. 2001/02:4) föreslagit Post- och telestyrelsen 7

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 att 50 miljoner kronor per år av statsbidraget används, efter ansökan, i syfte att främja samverkan kring bl.a. IT-infrastruktur mellan kommuner och mellan landsting. I bilaga 4 redovisas en sammanställning över samverkan, såväl nationell som regional, som sker i syfte att bygga ut IT-infrastrukturen i Sverige. I bilaga 5 redovisas en sammanställning av gjorda undersökningar av ITinfrastrukturen i Sverige. I sammanställningen ingår rikstäckande undersökningar från 1999 och framåt. Sammanfattningsvis visar sammanställningen att de undersökningar som PTS gör kring utvecklingen av tillgängligheten till ITinfrastrukturen med hög överföringshastighet är något unika. Detta därför att flertalet andra undersökningar är oftast mer begränsade dels vad avser omfattningen i att belysa infrastrukturen, dels vad avser underlaget dvs. den krets som har undersökts. Flera av undersökningarna tar upp användningen av ITinfrastrukturen. Det avser mätningar av hur ofta och till vad infrastrukturen utnyttjas. Dessa undersökningar gör ofta bedömningar av antalet abonnenter. PTS berör inte direkt detta i sina undersökningar annat än antalet abonnenter. Möjligheterna till jämförelse med PTS resultat är därför begränsade. Studier har även gjorts av internationella förhållanden. Beskrivningar av politisk inriktning finns i kapitel 2 och beskrivningar av förhållanden kring tillgänglighet i kapitel 3. I övrigt har de internationella förhållandena samlats i bilaga 6. Post- och telestyrelsen 8

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 2 Politisk inriktning med mål och medel för ITinfrastruktur Det IT-politiska målet är att Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla. Prioriterade uppgifter för staten i syfte att uppfylla målet är ökad tillgänglighet till informationssamhällets tjänster tillsammans med ökad tillit till IT och ökad kompetens att använda IT. Målet för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Detta ska i huvudsak ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar. IT-politiken ska främja regional utveckling genom att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur. 2.1 Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle för alla målet för politiken I propositionen Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) anges det IT-politiska målet till att Sverige som första land blir ett informationssamhälle för alla. I syfte att skapa ett informationssamhälle för alla i enlighet med den föreslagna inriktningen av IT-politiken prioriterar staten att öka tilliten till IT kompetensen att använda IT tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. IT är ett redskap som kan underlätta att målen uppnås inom andra politikområden. I IT-propositionen anges att regeringens strävan är att ITpolitiken ska bidra till att öka uppfyllelsen av en rad allmänna politiska mål. Vägledande för IT-politiken ska vara att främja tillväxt sysselsättning regional utveckling demokrati och rättvisa livskvalitet jämställdhet och mångfald en effektiv offentlig förvaltning ett hållbart samhälle. I uppdraget från regeringen ska PTS bedöma måluppfyllelsen mot den ITpolitiska inriktningen för tillgänglighet enligt proposition Ett informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86). I följande avsnitt beskrivs Post- och telestyrelsen 9

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 målet för tillgänglighet och medel för att uppnå målet samt målet att främja regional utveckling genom en bra IT-infrastruktur. 2.2 Tillgänglighet ett prioriterat område Målet med tillgänglighet är att alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Målet ska uppnås i huvudsak genom utbyggnad i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Statens ansvar har kommit till uttryck bl.a. genom att kommuner kan få stöd för utbyggnad som inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga grunder inom fem år. Således är medlen för att nå målet för tillgänglighet utbyggnad i dels marknadens regi, dels kommunal regi, se figur 1. Den bredare pilen symboliserar att marknaden förväntas bygga i större omfattning än kommunerna som därför har en smalare pil. IT-infrastrukturen är ett redskap som kan underlätta uppnåendet av mål inom andra politikområden. PTS har fått i uppdrag att redovisa betydelsen för regional utveckling av utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Som framgår av föregående avsnitt ska IT-politiken främja även ett flertal andra politikområden. Figur 1 Medel och mål för tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Medel Mål Effekt Utbyggnad i marknadens regi Statens övergripande ansvar Hushåll och företag i alla delar av Sverige bör inom de närmaste åren ha tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Regional utveckling Utbyggnad i kommunal regi Post- och telestyrelsen 10

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 I IT-propositionen anges ett handlingsprogram för statens insatser. Insatserna avser att öka dels den geografiska tillgängligheten och dels tillgängligheten till befintliga nät m.m. 2.2.1 Insatser för att öka den geografiska tillgängligheten I IT-propositionen (prop. 1999/2000:86) framgår att IT-infrastrukturen har byggts ut kraftigt under de senaste åren, men att denna marknadsstyrda utbyggnad sker framför allt i tätbebyggda områden, som endast omfattar 70 procent av landets befolkning. För att uppnå det IT-politiska målet för tillgänglighet krävs inte minst en geografisk tillgänglighet av ledning med bredbandskapacitet. I handlingsprogrammet för statliga insatser avser följande insatser att öka den geografiska tillgängligheten IT-infrastrukturprogram ett kommersiellt stamnät till alla Sveriges kommunhuvudorter statliga stöd för utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet. Dessutom trädde den 1 juli 2000 nya regler i kraft som ändrade i ledningsrättslagen så att utbyggnad av infrastruktur för kommunikation med hög överföringskapacitet underlättas. IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturprogram är en form av strategi och viljeförklaring från kommunen hur IT-infrastrukturen avses byggas ut. Ett IT-infrastrukturprogram avser den kommunala IT-infrastrukturen de närmaste fem åren. Framtagande av program är frivilligt men är en förutsättning för statligt stöd till utbyggnad av IT-infrastruktur. Programmet ska innehålla en beskrivning av kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet målet för nätens utformning på lång sikt principerna för de villkor som ska gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur hur monopolisering av näten ska kunna undvikas och hur nätkapacitet ska tillhandahållas på skäliga och icke-diskriminerande villkor hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete ska ske hur totalförsvarets krav ska beaktas. Beskrivningen ska innefatta kommunens prioriteringar när det gäller geografiska områden och tidsperioder för nätutbyggnad samt vilka delar av nätet som inte bedöms kunna komma till stånd på marknadsmässig grund. Post- och telestyrelsen 11

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 IT-infrastrukturprogram ska godkännas av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen. I län som har försök med regional självstyrelse utförs godkännandet av det regionala självstyrelseorganet (1996:1414). Stamnät till alla kommunhuvudorter Enligt IT-infrastrukturutredningen råder brist på ledning med hög överföringskapacitet för uthyrning till operatörer (SOU 1999:85). Det finns enligt utredningen näringspolitiska skäl för att öka investeringarna i öppen ledning för att öka konkurrensen bland operatörerna och därmed gynna utvecklingen och expansionen av IT-användningen. I IT-propositionen konstateras att utbudet av ledning ökar kraftigt särskilt i de tätbefolkade delarna av landet, men att det i huvudsak gäller stora stråk i stamnät, medan tillgången fortfarande är mycket begränsad i andra delar av landet. Det första steget i utvecklingen mot en tillgänglig IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är utbyggnad av ett stamnät för bredbandskommunikation mellan landets alla kommuner på marknadsmässiga villkor. Svenska kraftnät fick i augusti 2000 i uppdrag av regeringen (N2000/11617/SÄ) att bygga ett optostamnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner. Utbyggnaden skulle finansieras genom Svenska kraftnäts egen försorg. Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter senast i december 2002. Sedan uppdraget lämnades till Svenska kraftnät har förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt förändrats och Svenska kraftnät bedömer att ett 70-tal av landets kommunhuvudorter inte kommer att anslutas i december 2002. Regeringen har därför givit Svenska kraftnät i uppdrag (N2001/10783/SÄ) att kartlägga i vilka kommuner de kommersiella förutsättningarna för närvarande inte bedöms tillräckliga för att ansluta kommunhuvudorten till det nationella optostamnät på marknadsmässiga villkor i enlighet med regeringens tidigare uppdrag till Svenska kraftnät. Regeringen har även givit en särskild utredare i uppdrag (dir. 2001:99) att gå igenom förutsättningarna i de kommuner som inte bedöms få del av det marknadsmässiga utbudet genom uppdraget till Svenska kraftnät. Dessutom medverka till, i de fall det är nödvändigt och möjligt, att överenskommelser träffas om alternativ till det som avsågs i uppdraget till Svenska kraftnät. Statligt stöd för utbyggnad Enligt riksdagens beslut om IT-politiken framgår att stöd kan lämnas till finansiering av utbyggnad av IT-infrastruktur som inte kommer till stånd på kommersiella grunder (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256). Det avser huvudsakligen utbyggnad i glesbygd och landsbygd. Utifrån riksdagens beslut har Bredbandsutredningen utarbetat ett nationellt IT-infrastrukturprogram med former för stöd (SOU 2000:68 och 2000:111). Regeringen har senare i princip beslutat enligt förslaget. Post- och telestyrelsen 12

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Stöd riktat till utbyggnad av IT-infrastruktur ges till kommuner. Stödet omfattar cirka 3 131 miljoner kronor. Stödet ges för upprättande av IT-infrastrukturprogram och omfattar cirka 31 miljoner kronor anläggande av ortssammanbindande nät och omfattar cirka 1 900 miljoner kronor anläggande av områdesnät och omfattar cirka 1 200 miljoner kronor. Maximalt stöd som kan fördelas till kommunerna, summerat per län för utbyggnad av IT-infrastruktur, framgår av tabell 1. Det är frivilligt för kommunerna att utnyttja de anvisade stöden. Tabell 1 Maximalt stöd som kan fördelas till kommunerna summerat per län för utbyggnad av IT-infrastruktur Län IT-program Ortssammanbindande Områdesnät Summa nät Max (kr) Max (kr) Max (kr) Stockholm 3 580 000 78 608 313 37 393 663 119 581 976 Uppsala 750 000 40 816 586 34 557 285 76 123 871 Södermanland 990 000 43 113 897 29 889 288 73 993 185 Östergötland 1 400 000 53 423 240 44 288 085 99 111 325 Jönköping 1 370 000 56 275 147 43 868 794 101 513 941 Kronoberg 820 000 50 482 107 34 755 967 86 058 074 Kalmar 1 200 000 93 697 619 45 378 355 140 275 974 Gotland 140 000 31 379 203 14 161 479 45 680 682 Blekinge 610 000 35 028 479 18 721 311 54 359 790 Skåne 3 630 000 108 353 116 80 986 151 192 969 267 Halland 810 000 51 003 702 39 587 888 91 401 590 Västra Götaland 5 090 000 194 928 068 135 006 962 335 025 030 Värmland 1 460 000 96 042 731 57 434 391 154 937 122 Örebro 1 230 000 43 852 919 35 288 861 80 371 780 Västmanland 1 090 000 29 646 596 26 929 296 57 665 892 Dalarna 1 470 000 129 645 096 77 283 092 208 398 188 Gävleborg 1 100 000 96 002 187 61 225 546 158 327 733 Västernorrland 830 000 105 108 418 65 040 217 170 978 635 Jämtland 700 000 152 384 555 83 735 576 236 820 131 Västerbotten 1 380 000 200 670 530 116 039 472 318 090 002 Norrbotten 1 390 000 209 537 491 118 427 640 329 355 131 Summa 31 040 000 1 900 000 000 1 199 999 319 1 3 131 039 319 1 Summan för stöd till områdesnät har i förordningen (2000:1469) angivits till sex kronor mindre. Stöd för upprättande av ett kommunalt infrastrukturprogram lämnas enligt förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2001. Post- och telestyrelsen 13

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 För stöd till ortssammanbindande nät och områdesnät finns gemensamma utgångspunkter. Det är att stöd endast lämnas om kommunen har ett godkänt IT-infrastrukturprogram kommunen medfinansierar minst fem procent av stödberättigat underlag stöd utgår med mellan 30-90 procent av stödberättigat underlag beroende på den enskilda kommunens förutsättningar och i övrigt är maximalt stöd till varje kommun fastställt i förordningarna kommunen gör en upphandling av tillhandahållandet av nätet beslut om stöd görs av länsstyrelsen eller, om det finns, av regionalt självstyrelseorgan. Stöd lämnas till en kommun för att anlägga, förvärva eller hyra ortssammanbindande nät enligt förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Med ortssammanbindande nät avses nät som är avsedda att till rikstäckande allmänt tillgängliga telenät ansluta områdesnät som avses i förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Stödet ska avse åtgärder som utförts 2001 2005. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2001 med ändringar den 1 januari 2002 (2001:1275). Stöd till utbyggnad av områdesnät lämnas enligt förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Stöd lämnas i första hand för att anlägga nya områdesnät som ligger utanför en tätort med minst 3000 invånare och där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund inom fem år. En rad villkor ska vara uppfyllda bl.a. får stödet endast gå till nät där kapacitet tillhandahålls på skäliga icke diskriminerande villkor. Stödet ska avse åtgärder som utförts 1 juli 2000 2005. Förordningen trädde i kraft den 15 januari 2001 med ändringar den 1 juli 2001 (2001:351) och den 1 januari 2002 (2001:1274). Stöd till områdesnät får tillgodoföras kommunerna genom kreditering på skattekonto (2000:1335). Hälften av beviljat belopp ska krediteras när beslut om stödets storlek har fattats och resterande del när kommunen underrättat länsstyrelsen om att projektet är färdigt och slutredovisning godkänts av länsstyrelsen. Det är Riksskatteverket som hanterar kreditering på kommunens skattekonto. Utöver det nationella IT-infrastrukturprogrammet finns en rad olika stödformer som kan användas för utbyggnad av IT-infrastruktur. En del av dessa stöd har sin grund i regional-, tillväxt- och arbetsmarknadspolitik. Exempel är medel från EG:s strukturfonder bidrag genom regeringens satsning på IT i skolan bidrag från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling regionalt utvecklingsbidrag (2000:279) landsbygdsstöd (2000:283) småföretagsstöd (2000:282). Post- och telestyrelsen 14

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 2.2.2 Andra insatser för att öka tillgängligheten Handlingsprogrammet för statliga insatser att öka tillgängligheten innehåller insatser för att öka tillgängligheten även till befintliga nät. Exempel på sådana insatser är skattelättnad för att stimulera anslutning till hög överföringskapacitet och införande av reglerad tillgång till accessnät. Ytterligare ett exempel är den utredning om aktiviteter för att förebygga risker för lokal monopolisering av fastighetsnät för bredbandsanslutning som slutfördes av PTS i maj 2000 (Risker för monopolisering av bredbandstjänster till flerfamiljshus). För att öka tillgängligheten för funktionshindrade har en förstudie genomförts av PTS, Bredband till personer med funktionshinder, maj 2001. Rapporten lämnar förslag till utformning av försöksverksamhet avseende funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom telekommunikationsområdet som kräver bredband. Andra statliga insatser enligt handlingsprogrammet är utformning av en strategi för att effektivisera och underlätta tillhandahållandet av den offentliga informationen och utvecklingen av elektroniska informationstjänster, och en samlad redovisning av statistik om information- och kommunikationsteknik inom ramen för den officiella statistiken. 2.3 Tillväxt i hela landet en effekt av tillgänglighet Målen för den nuvarande regionalpolitiken är att den ska skapa förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga levnadsvillkor skapas för medborgare i hela riket. Enligt regeringens proposition En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4) ska målet för den nya regionala utvecklingspolitiken vara väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Med hållbar avses att politiken ska bidra till att nuvarande och kommande generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Politiken ska därmed bidra till att öka den ekonomiska tillväxten i alla lokala arbetsmarknadsregioner för att därigenom öka den nationella tillväxten. På samma sätt ska politiken bidra till de sociala aspekterna, bl.a. sysselsättning, jämställdhet och välfärd, samt de ekologiska aspekterna, bl.a. minskad miljöpåverkan av mänskliga aktiviteter samt god hälsa och livsmiljö. Effekterna av politiken bör kunna avläsas utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv. De ekonomiska och sociala effekterna bör avläsas i hur väl lokala arbetsmarknadsregioners har utvecklats i termer av främst ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Politiken ska även kunna avläsas i hur väl den lyckas uppnå de nationella jämställdhetsmålen. IT är en del av den grundläggande kommunikationsstrukturen som är viktig både för enskilda personer, företag och regioners möjligheter att utvecklas. IT kan bidra till ett visst oberoende i förhållande till geografin. En betydelsefull insats för att skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i samtliga delar av landet är att utveckla digitala tjänster för företag, organisationer och medborgare. IT-sektorn Post- och telestyrelsen 15

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 utgör fortfarande en relativt liten del av den svenska ekonomin. IT:s betydelse för tillväxt, konkurrenskraft och produktivitet bestäms därför troligen i första hand av hur den sprids, tas emot och utvecklas inom företag, myndigheter och organisationer. För att fullt ut ta till vara IT:s potential är det viktigt att öka näringslivets förmåga att absorbera den nya tekniken. I IT-propositionen framgår att vägledande för IT-politiken ska vara att främja regional utveckling genom att bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt i hela landet genom en bra IT-infrastruktur. IT har en potential att minska betydelsen av avståndsskillnader genom att tekniken underlättar informationsöverföring och kontakter. Om människor och företag i hela Sverige får goda förutsättningar att utnyttja den nya teknikens möjligheter kan detta bidra till att förutsättningar för regional utveckling och utjämning främjas. 2.4 IT-politik i andra länder I detta avsnitt finns en internationell jämförelse av IT-politiken vad gäller ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Jämförelser har gjorts mellan de skandinaviska länderna och några av de främsta länderna i OECD såsom Korea, USA och Canada. Förutom att de tillhör de främsta länderna så är Danmark, Norge och Finland med i studien eftersom de liknar Sverige på många sätt. Dessutom finns Canada med eftersom landet i likhet med Sverige har en glesbygd samt planerar att bygga ut IT-infrastruktur till alla. I bilaga 6 finns mer uppgifter om ländernas IT-politik samt en jämförelse av tillgängligheten av IT-infrastruktur. Av de länder som studerats har flertalet en utarbetad policy och strategi för hur utvecklingen av IT-infrastrukturen ska ske. Alla länder avser att bygga ut ITinfrastruktur till alla. Det varierar däremot hur mycket inblandning staten ska ha i utbyggnaden. 2.4.1 EU Den Europeiska unionens eeuropa 2002 ett informationssamhälle för alla är en handlingsplan för att möta informationssamhället. Det Europeiska rådet anser att den nya tekniken snabbt måste tas till vara, särskilt Internet, för att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen. I juni år 2000 fastställde det Europeiska rådet handlingsplanen. Tre nyckelmål är att skapa ett billigare, snabbare och säkrare Internet att investera i människor och kompetens att stimulera användandet av Internet. Ansvaret för att dessa mål genomförs ligger främst på medlemsstaternas regeringar, Europeiska kommissionen och EU-parlamentet, men även på den offentliga sektorn och näringslivet. Handlingsplanen ska vara genomförd år 2002. Post- och telestyrelsen 16

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 2.4.2 Skandinavien Alla länderna i Skandinavien har en IT-strategi. Dessutom har länderna målet att hög överföringskapacitet ska finnas till alla. I dessa länder ska även utbyggnaden ske i marknadens regi även om Finlands regering vill ta ett större ansvar i utbyggnaden jämfört med övriga länder. Norge, Danmark och Finland anser att användningen är viktig och att det ska finnas ett tillräckligt omfattande utbud av innehållstjänster till konsumenter och företag. 2.4.3 USA, Canada och Korea USA:s policy och ansvar kring IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet definieras i Telecommunications Act från 1996. Målet med utbyggnaden är att alla amerikaner ska få tillgång till Internet genom IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Marknaden ska och bör styra sig själv, men bevakas av Federal Communications Commission. USA har ingen IT-infrastruktur policy förutom Telecommunications Act, men det sker just nu en debatt om att de borde ha det. De flesta amerikaner, 70-80 procent har idag tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, men endast 10 procent använder den. Detta har skapat debatt och flera branschorganisationer har uppvaktat presidenten om vad regeringen borde göra för att få igång användandet. I Canada är också målet att IT-infrastruktur ska finnas tillgängligt för alla invånare. IT-infrastruktur ska inte bara finnas i de områden som marknaden finner intressant utan den ska även finnas tillgänglig i alla delar av Canada. Marknaden ska så mycket som möjligt bygga ut, men staten ska gå in och bygga där inte den privata sektorn bygger. Även Korea har målet att det ska finnas IT-infrastruktur för alla och det är regeringen som finansierar det nationellt vidsträckta nätet. Marknaden inriktar sig främst på den sista biten från stamnätet till slutkund. Utbyggnaden i Korea baserar sig på en IT-infrastruktur strategi som för första gången gjordes 1994 och har sedan vart 5:e år reviderats. Just nu fokuserar regeringen på att få igång användningen av IT-infrastruktur. Post- och telestyrelsen 17

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 3 Tillgänglighet till IT-infrastruktur Antalet hushåll i Sverige med bredbandsanslutning ökar stadigt och Sverige ligger nu på tredje plats vad gäller bredbandspenetrationen bland OECDländerna. Reflektioner från intervjuer, IT-infrastrukturprogram m.m. är att bristande ekonomiska resurser i kommunerna och otydliga regler för de statliga stöd kommunerna kan få är hinder i utbyggnaden. Andra hinder är svårigheter att utnyttja befintlig infrastruktur samt att hushållens efterfrågan inte är tillräckligt hög IT-politikens målsättning är bra, men inte realistisk och om målsättningen ska kvarstå bör staten ta ett större ansvar det mest kännetecknande för de kommuner som kommit längst i utbyggnaden är att det funnits eldsjälar som tidigt spritt kunskapengagemang. I uppdraget ingår att göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet. Därför görs i avsnitt 3.1 en beskrivning av nätens omfattning, utbredning och tillgänglighet. I avsnitt 3.2 till 3.5 redogörs för roller och strategier, problem och möjligheter samt vad staten kan göra. Kapitlet avslutas i avsnitt 3.6 med en jämförelse mellan olika länder vad gäller tillgängligheten till ITinfrastruktur. 3.1 Nätens omfattning, utbredning och tillgänglighet I följande avsnitt ges en sammanfattning av resultatet från enkäten våren 2001, avseende omfattning, utbredning och tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet redogörelse av situationen vad gäller utbyggnaden av ett optostamnät mellan alla kommuner uppskattning av antalet abonnenter resultat från analys av godkända IT-infrastrukturprogram. 3.1.1 Nationellt stamnät Med nationellt stamnät avses ett rikstäckande allmänt tillgängligt nät, främst baserat på fiberoptiska kablar, som förbinder nationella noder och huvudnoder i landets olika delar med varandra. I PTS enkät våren 2001 framgick att näten omfattade knappt 85 000 kilometer och ägs uteslutande av kommersiella operatörer. Näten är i huvudsak baserade på optisk fiber men även till en liten del på radiolänk. Post- och telestyrelsen 18

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Endast Telias nationella stamnät når samtliga 289 kommuner. I syfte att bl.a. öka konkurrensen fick Svenska kraftnät i augusti 2000 i uppdrag av regeringen att bygga ett optostamnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner Utbyggnaden skulle finansieras genom Svenska kraftnäts egen försorg. Där det behövdes skulle Svenska kraftnät samråda och samarbeta med andra aktörer på marknaden. Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter senast i december 2002. I PTS enkät våren 2001 uppgavs att Svenska kraftnät nådde 137 kommuner med sitt nationella stamnät och beslutat om utbyggnad i ytterligare 11 kommuner. Sedan uppdraget lämnades till Svenska kraftnät har förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt förändrats. Marknadsaktörernas intresse har sjunkit väsentligt. Uppdraget utgick från att det skulle vara möjligt att nå alla kommuner, antingen genom att utnyttja Svenska kraftnäts egen infrastruktur eller genom andra samverkande företags infrastruktur med svart fiber. Enligt regeringens direktiv IT-stomnät till vissa kommuner (dir. 2001:99) var 158 kommuner i juni 2001 anslutna antingen till Svenska kraftnäts stamnät via verkets egen optokabel eller till Triangelbolagets 1 stamnät eller till ett nationellt stamnät huvudsakligen genom nät ägda av Birka Energi AB, Vattenfall AB och Sydkraft AB. Svenska kraftnät bedömde att ytterligare ett 60-tal kommuner kommer att kunna anslutas fram till december 2002. Därmed skulle cirka 70 kommuner inte nås av Svenska kraftnäts stamnät i december 2002. De flesta av dessa kommuner har liten befolkning, totalt 7,5 procent av Sveriges befolkning bor i dessa kommuner, och ligger ofta på ett stort avstånd från redan utbyggda förbindelser. I december 2001 gav regeringen Svenska kraftnät i uppdrag (N2001/10783/SÄ) att kartlägga vilka kommuner de kommersiella förutsättningarna för närvarande inte bedöms tillräckliga för att ansluta kommunhuvudorten till det nationella optostamnätet på marknadsmässiga villkor. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2002. I november 2001 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att medverka till att förutsättningar skapas så att alla kommuners huvudorter får en anslutningspunkt till det stamnät med hög överföringskapacitet i enlighet med uppdraget till Svenska kraftnät i augusti 2000 (dir. 2001:99). Enligt direktivet ska utredaren gå igenom förutsättningarna i de kommuner som inte bedöms få del av det marknadsmässiga utbudet genom uppdraget till Svenska kraftnät och medverka till att, i de fall det är nödvändigt och möjligt, överenskommelser träffas om alternativ till det som avsågs i uppdraget till Svenska kraftnät. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2002. 1 Triangelbolaget ägs gemensamt av Birka Energi AB, Vattenfall AB, Sydkraft AB och Svenska kraftnät Post- och telestyrelsen 19

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 3.1.2 Ortssammanbindande nät och områdesnät Det ortssammanbindande nätet förbinder olika orter med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Detta nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med det nationella stamnätet i de delar detta passerar genom området/kommunen och med områdesnät i de orter och områden som nätet passerar igenom. Flera av de operatörer som redovisar innehav av nationellt stamnät uppger att nationellt stamnät och ortssammanbindande nät samutnyttjas och att det är svårt att exakt ange omfattningen vad som i nätet är att betrakta som nationellt stamnät respektive ortssammanbindande nät. I dessa fall ingår nätet i sin helhet i redovisningen för nationellt stamnät. Områdesnätet är ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortsammanbindande nätet. Enligt PTS enkät våren 2001 omfattade ortsammanbindande näten och områdesnäten cirka 40 000 kilometer, exklusive Telias kopparbaserade accessnät. Näten utgörs till största delen av optisk fiber, 70 procent, medan knappt 20 procent utgörs av radio. Resterande 10 procent utgörs av koppar och koaxialkabel. En fjärdedel av näten ägs av kommunala bolag, medan kommunerna äger drygt 10 procent. De kommersiella operatörerna äger knappt 65 procent. Ägarstrukturen är mycket polariserad, med några aktörer med stora innehav av nät och många aktörer (kommuner och kommunala bolag) som var och en har ett förhållandevis litet nät. Antalet kommersiella operatörer som redovisat innehav av ortssammanbindande nät och/eller områdesnät uppgår till mindre än 10. Antalet kommuner som uppger innehav av ortssammanbindande nät uppgår till 44 stycken medan cirka 130 kommuner uppger innehav av områdesnät. Motsvarande siffror för kommunala bolag är 28 stycken. för ortssammanbindande nät och drygt 70 stycken. för områdesnät. Totalt redovisades cirka 180 kommuner där områdesnät innehas av kommunen och/eller kommunalt bolag. I en del kommuner är dessa nät endast förvaltningsnät. I enkäten skulle kommunerna och bolagen ange hur många tätorter (för definition se bilaga 3) som nås av kommunens alternativt bolagets områdesnät. Av de cirka 100 kommunerna och kommunala bolagen som besvarade frågan uppgavs i de flesta fallen att det endast i en tätort finns utbyggt områdesnät, men några kommuner redovisade en stor utbredning av områdesnäten. Ett exempel är Norrtälje där 14 tätorter har utbyggt områdesnät och Skellefteå där 12 tätorter uppges ha utbyggt områdesnät. Även de bolag som besvarade frågan uppgav oftast att nätet är utbyggt i en tätort i respektive kommun. På Telias hemsida redovisas i vilka orter Telia erbjuder ADSL-anslutning. I januari 2002 erbjuder Telia ADSL i cirka 420 av Sveriges 1617 postorter. I cirka 20 procent av Sveriges kommuner finns ingen ort där Telia för närvarande erbjuder ADSL. Majoriteten av dessa kommuner tillhör i Svenska kommunförbundets kommunindelning industrikommuner och landsbygdskommuner. Post- och telestyrelsen 20

IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 För 33 kommuner redovisas att även områden utanför tätorter nås av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. En fjärdedel av dessa kommuner finns i Norrbotten och Västerbotten. Sammanfattningsvis visar resultaten från enkäten våren 2001 att tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet för hushåll främst finns i kommunhuvudorter. Endast i begränsad omfattning finns tillgång till ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet även utanför kommunhuvudorten. Både vad gäller ADSL och ett nytt optostamnät är det i glesbygden som utbyggnaden går långsammast. PTS avser att under våren 2002 följa upp resultaten våren 2001 med en ny enkätundersökning. Uppskattning av antalet abonnenter med någon form av access med högre bandbredd IDG (International Data Group) har tagit fram över en förteckning över vilka i Sverige som erbjuder bredband. I förteckningen uppgick antalet bolag som erbjuder anslutning till bredband i hela eller delar av Sverige till 44 stycken i december 2001 (se http://pcforalla.idg.se/prisguiden). I PTS kartläggning av undersökningar kring IT-infrastrukturen, se bilaga 5, framkommer flera aktörers uppskattningar av antalet abonnenter med någon form av access med högre bandbredd. I tabell 2 redovisas en sammanställning av bedömningar av antalet abonnenter. Det bör noterats att det finns skillnader i sättet att mäta och definiera ingående parametrar m.m. Exempel på olika sätt att mäta antalet abonnenter är information från operatörerna och slutanvändarundersökningar. Tabell 2 Uppskattningar av antalet abonnenter med någon form av access med högre bandbredd Tillgång till bredband Källa Datum Uppskattning Stelacon Sep. 2000 100 000 DN Feb. 2001 100 000 Stadsnätet 1 kv. 2001 300 000 (drygt) Oftel Aug. 2001 400 000 Netvalue AB Okt. 2001 370 000 1 Internetworld Nov. 2001 400 000 1 Avser antalet hushåll. PTS publicerar i Svensk telemarknad en uppskattning av antalet Internetkunder med högre bandbredd, baserat på information från PTS egen enkät till operatörerna, se tabell 3. Post- och telestyrelsen 21