Fördelningsnycklar för fördelning av medel till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet mm.
|
|
- Roger Bergqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DATUM RAPPORTNUMMER 31 mars 2004 PTS-ER-2004:15 ISSN Fördelningsnycklar för fördelning av medel till utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet mm.
2
3 Förord Förord Post- och telestyrelsen har av regeringen fått uppdraget att utarbeta en fördelningsnyckel samt ett förslag till medelsfördelning. Föreliggande rapport är resultatet av detta uppdrag. Rapporten har utarbetats av Britt Aronsson och Laila Linnergren-Fleck, PTS samt Jonas Wallberg, Jonas Wallberg Consulting. Stockholm i mars 2004 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen
4
5 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Inledning Bakgrund Uppdraget Genomförande PTS enkät till kommunerna m.m Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden Stödens ekonomiska omfattning Generella villkor Stöd till upprättande av IT-infrastrukturprogram Stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät Ortssammanbindande nät Områdesnät Stöd till anslutning till ett nationellt stomnät Sammanställning av tidigare stöd på länsnivå Fördelningsnycklar Fördelningsnyckel 1: geografisk fördelningsnyckel Fördelningsnyckel 2: generell fördelningsnyckel Sammanfattning: fördelningsnycklar Medelsfördelning Tre medelsfördelningar Överväganden för medelsanvändningen Kommunernas egna insatser Slutsatser och förslag Fördelningsnycklar Förslag till medelsfördelning och medelsanvändning Litteratur Bilagor Bilaga 1 - PTS regeringsuppdrag Bilaga 2 - PTS enkät Bilaga 3 - Fördelningsnycklar Post- och telestyrelsen 1
6
7 Sammanfattning Sammanfattning Post- och telestyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en fördelningsnyckel samt ett förslag till medelsfördelning för de medel som omfördelats inom IT-infrastruktursatsningen. Riksdagens beslut innebar att 500 miljoner kronor som avsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader, enligt lagen om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, omdisponeras till att användas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Syftet med fördelningen skall vara att medlen skall användas till utbyggnad av nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, som tillhandahålls på skäliga och icke diskriminerande villkor. Fördelningen skall ske utifrån utbyggnadsläget i de regioner där sådan ITinfrastruktur inte har etablerats. PTS har utarbetat två fördelningsnycklar som beaktar dels hur långt utbyggnaden har kommit till orter i landet (geografisk fördelningsnyckel), dels att kostnaden för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet (generell fördelningsnyckel). För att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet föreslår PTS en medelsfördelning som till lika stora delar tar hänsyn till, dels de orter som bedömts helt sakna IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, dels till att kostnaden för att bygga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika stor i olika delar av landet. PTS föreslår att medlen fördelas till länen och att länen/regionerna beslutar om användningen i samverkan med kommunerna. I uppdraget ingår även att göra en sammanställning över kommunernas egna insatser i utbyggnaden av IT-infrastruktur. Det har inte varit möjligt att erhålla en fullständig bild över kommunernas insatser. Post- och telestyrelsen 3
8
9 Summary Summary The National Post and Telecom Agency (PTS) has been assigned by the Government to prepare an allocation key and a proposal for allocation of funds for the resources that are to be reallocated within the IT infrastructure initiative. The decision of the Riksdag (the Swedish Parliament) meant that the 500 million kronor that has been appropriated for tax reductions for high connection costs, according to the Act on Tax Reduction for Expenses for Certain Connections for Telecommunications and Data Communications, shall be redistributed to be used by the municipalities to arrange IT infrastructure with high transmission capacity. The aim of the allocation will be that these funds should be used for the development of nationally cohesive and redundant IT infrastructure with high transmission capacity that is provided on reasonable and non-discriminatory terms. The allocation shall take place on the basis of the development situation in the regions where such IT infrastructure has not been established. PTS has prepared two allocation keys that take into account both the extent to which the development has advanced to districts in Sweden (geographic allocation key), and the varying costs of arranging IT infrastructure with high transmission capacity in different parts of Sweden (general allocation key). In order that IT infrastructure with high transmission capacity should be kept available in all parts of Sweden, PTS proposes an allocation of funds that takes into account, in equal proportions, first the districts that it is considered do not in any parts have IT infrastructure with high transmission capacity, second the varying costs for developing IT infrastructure with high transmission capacity in different parts of Sweden. PTS proposes that the funds are allocated to the counties, and that the counties/regions decide on their use in consultation with the municipalities. The assignment also includes preparing a summary of the initiatives taken by the municipalities themselves towards the development of IT infrastructure. It has not been possible to obtain a complete profile of municipal initiatives. Post- och telestyrelsen 5
10
11 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund I IT-propositionen anges att det IT-politiska målet för Sverige är att som första land bli ett informationssamhälle för alla. För att uppnå detta syfte prioriterar staten att öka tilliten till IT kompetensen att använda IT tillgängligheten till informationssamhällets tjänster. Föreliggande uppdrag hänför sig till främst till området tillgänglighet. Målet med tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av Sverige inom de närmaste åren får tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 1. Detta ska i första hand ske i marknadens regi. Staten har dock ett övergripande ansvar att se till att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet finns tillgänglig i hela landet. Statens ansvar har kommit till uttryck bl.a. genom att kommuner kan söka stöd för utbyggnad som inte bedöms komma till stånd på marknadsmässiga villkor inom fem år och skattelättnader för bredbandsanslutning. Sedan IT-propositionen presenterades har marknadsläget avsevärt förändrats, vilket påverkat förutsättningarna för en snabb utbyggnad. För att förbättra situationen för bredbandsutbyggnad i kommunerna har riksdagen beslutat (prop. 2003/04:1) om en omdisponering inom IT-infrastruktursatsningen. Beslutet innebär att 500 miljoner kronor som avsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader omdisponeras till stöd, som kanaliseras via kommunerna till marknaden, för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Underlag för fördelning av medlen har utarbetats av Post- och telestyrelsen (PTS) på uppdrag av regeringen och redovisas i denna rapport. 1.2 Uppdraget PTS har, den 11 december 2003, fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en fördelningsnyckel samt ett förslag till medelsfördelning i enlighet med angivna riktlinjer för uppdraget. Regeringsuppdraget finns i sin helhet återgivet i bilaga 1. Som riktlinjer för PTS uppdrag anges följande: Syftet med fördelningen skall vara att medlen skall användas till utbyggnad av nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, som tillhandahålles på skäliga och icke diskriminerande 1 I rapporten avses med IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet att infrastrukturen eller viss del av denna har sådan kapacitet att den medger förmedling av multimediatjänster med god kvalitet till och från användaren. Post- och telestyrelsen 7
12 Inledning villkor. Fördelningen skall ske utifrån utbyggnadsläget i de regioner där en sådan IT-infrastruktur inte har etablerats. Brister i utbyggnaden kan exempelvis vara föranledd av det förändrade marknadsläget. Medel skall alltså inte fördelas till regioner där en väsentlig del av behoven redan täckts genom att 1. sådan IT-infrastruktur redan har etablerats, 2. utbyggnaden av sådan IT-infrastruktur har konkurrensutsatts eller upphandlats eller 3. beslut om utbyggnad av sådan IT-infrastruktur finns och konkurrensutsättning eller upphandling skall påbörjas. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 april Genomförande I riktlinjerna anges att arbetet skall bedrivas i nära samarbete med IT-politiska strategigruppen, Svenska kommunförbundet (SK) samt projektet Länssamverkan Bredband (LSB), genom Länsstyrelsen i Uppsala län. Uppgifterna som krävs för uppdragets genomförande skall inhämtas från de beslutande myndigheterna för de kommunala bredbandsstöden i samarbete med Svenska kommunförbundet. Även andra relevanta källor såsom projektet Länssamverkan Bredbands/Svenska kommunförbundets enkät, och PTS egna enkäter kan användas. PTS har, i genomförandet av uppdraget, nära samarbetat med företrädare för ITpolitiska strategigruppen, SK och LSB. Regelbundna överläggningar och avstämningar har ägt rum med samarbetsparterna. I detta samarbete har det inte varit möjligt att komma fram till ett gemensamt förslag till fördelningsnycklar och medelsfördelning. Föreliggande rapport redovisar PTS förslag PTS enkät till kommunerna m.m. Fördelningen av medlen skall ske utifrån utbyggnadsläget i de regioner där en nationellt sammanhållen och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inte har etablerats. Fördelningsnyckeln skall i första hand baseras på redan kända uppgifter. Då tillräckliga uppgifter för att belysa utbyggnadsläget saknas har PTS, i samråd med Svenska kommunförbundet, vänt sig direkt till landets samtliga kommuner som ombetts att dels redogöra för utbyggnadsläget , dels bedöma utbyggnadsläget Svarsfrekvensen har uppgått till 90 procent. PTS har bedömt att svaren ger en tillräckligt god bild av utbyggnaden i landet för att kunna användas som en del i en fördelningsnyckel. I enkäten har det inte funnits möjlighet att fråga om redundans finns i de nät som byggs ut. För att ta hänsyn till andra än rent geografiska förhållanden har även andra källor beaktats t.ex. projektet Länssamverkan Bredbands/Svenska kommunförbundets enkät och tidigare fördelningsnycklar för stöd till ortssammanbindande nät och områdesnät. 8 Post- och telestyrelsen
13 Inledning För att belysa kommunernas egna insatser i utbyggnaden av IT-infrastruktur har uppgifter inhämtas från dels PTS enkät till kommunerna, dels projektet Länssamverkan Bredbands/Svenska kommunförbundets enkät. Post- och telestyrelsen 9
14 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden 2 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden För att uppnå de IT-politiska målen krävs en geografisk tillgänglighet av bredbandskapacitet. Utbyggnaden av bredband ska i första hand göras av marknaden. Staten har samtidigt ett övergripande ansvar att se till att infrastrukturen finns tillgänglig i hela landet. Framför allt landsbygden, inklusive glesbygd, hör till de delar av Sverige där marknaden inte förväntas svara för utbyggnaden helt på egen hand. För att uppmuntra och underlätta utbyggnaden har regeringen beslutat om en rad stöd för att öka den geografiska tillgängligheten. Stöd för utbyggnad i kommunerna för att upprätta IT-infrastrukturprogram främja utbyggnaden av ortssammanbindande nät och områdesnät ansluta sig till ett nationellt stomnät Utöver detta finns även en rad andra stödformer som kan användas för utbyggnad av IT-infrastruktur. En del av dessa stöd har sin grund i regional-, tillväxt- och arbetsmarknadspolitik. Ett annat gäller stöd till enskilda i form av skattereduktion för höga anslutningskostnader. 2.1 Stödens ekonomiska omfattning Totalt har 5,25 miljarder kronor öronmärkts för de statliga stödåtgärderna mellan åren 2000 till I Tabell 1 nedan redovisas resultatet av fördelningen av stödmedel när olika utredningsförslag förverkligats genom lagar och förordningar, främst de s.k. bredbandsförordningarna där kommunerna har en central roll. Möjligheten att utnyttja förordningarna finns t.o.m. år Tabell 1 Slutlig fördelning av statligt stöd om totalt miljoner kronor (Mkr) Ortssammanbindande nät Kommuner Länspott 150 Områdesnät Kommuner Abonnentanslutning Juridiska och fysiska personer (skattereduktion för höga anslutningskostnader) Stomnätsanslutning Kommuner 400 Administrativt stöd IT-infrastrukturprogram mm 150 Totalt Utöver dessa stöd kan strukturfondsmedel och allmänna regionalpolitiska medel användas för utbyggnad av IT-infrastruktur. Av miljoner kronor som redovisas i tablån ovan och som avsatts för skattereduktion för höga anslutningskostnader omdisponeras 500 miljoner till att användas av kommunerna för att anlägga IT-infrastruktur med hög 10 Post- och telestyrelsen
15 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden överföringskapacitet. PTS förslag till fördelningsnyckel och medelsfördelning avser dessa medel. 2.2 Generella villkor För stöden gäller att de lämnas endast om kommunen har ett godkänt ITinfrastrukturprogram att kommunen medfinansierar minst fem procent av stödberättigat underlag att de utgår med mellan procent av stödberättigat underlag att maximalt stöd är fastställt per kommun att kommunen gör en upphandling av tillhandahållandet av nätet att beslut meddelas av länsstyrelsen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan att stöden avser åtgärder fram till och med Stöden får endast omfatta förbindelser med så hög överföringskapacitet i båda riktningarna att överföring med god teknisk kvalitet av multimedietjänster möjliggörs. Vidare ska en utbyggnad inte bedömas ske på kommersiella grunder inom fem år. Det är kommunerna som kan ansöka om stödet hos länsstyrelserna, eller om det finns, regionalt självstyrelseorgan. Ytterligare ett villkor är att nätet som upphandlas ska tillhandhållas på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Om kommunens upphandlingsförfarande inte medfört skäliga anbud får nätet tillhandahållas av kommunen. Stödet är teknikneutralt såtillvida att ingen särskild teknik utpekas. 2.3 Stöd till upprättande av IT-infrastrukturprogram Ett IT-infrastrukturprogram är en form av strategi och viljeförklaring från kommunen över IT-infrastrukturen de närmaste åren. Stöd lämnas enligt förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Upprättandet av program är frivilligt men är en förutsättning för statligt stöd till utbyggnad av nät. IT-infrastrukturprogram ska godkännas av länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen eller, om det finns, regionalt självstyrelseorgan. 2.4 Stöd till utbyggnad av ortssammanbindande nät och områdesnät Stöd lämnas till områden där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på marknadsmässig grund Ortssammanbindande nät Stöd lämnas till en kommun för att anlägga, förvärva eller hyra ortssammanbindande nät enligt förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m. Totalt har Mkr öronmärkts för detta ändamål. Fördelningen har skett utifrån en beräkningsmodell där en fiktiv kostnad för att anlägga IT-infrastruktur Post- och telestyrelsen 11
16 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden beräknats för respektive kommun. Fördelning har sedan skett på kommunnivå. Länsstyrelsen (eller motsvarande) beslutar om stöden. Beräkningsmodellen: Fördelning efter en teoretiskt beräknad totalkostnad per kommun för att anlägga ett heltäckande ortssammanbindande nät. Beräkningen har gjorts utifrån anläggningskostnaden för fiktivt fiberoptiskt nät i varje kommun. Alla orter med mer än 50 invånare sammanbinds med schablonkostnad om 200 kr/meter. Tillkommer fast summa med kr/ort med invånare. Begränsningsregel för kommuner där kostnaden per invånare skulle överstiga visst belopp Områdesnät Stöd till områdesnät lämnas enligt förordningen (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. Stödet till områdesnät utgår i första hand till anläggning av nya nät i de delar av kommunen som ligger utanför tätorter med minst invånare. Det finns under vissa förutsättningar möjlighet att frångå detta. Stödet kan i undantagsfall även användas för nyanläggning av nät med lägre kapacitet eller uppgradering av befintlig infrastruktur. Totalt har Mkr öronmärkts för detta ändamål. Denna del av nätet är störst och dyrast att anlägga. Fördelningen av stödmedlen har skett utifrån antal landsbygdsinvånare och landsbygdsareal i varje kommun. Fördelning har sedan skett på kommunnivå. Länsstyrelsen (eller motsvarande) beslutar om stöden. Beräkningsmodellen: Lika vikt vid areal och befolkningskriterium Medlen fördelas efter kommunernas riksandelar av invånare på landsbygden och deras riksandelar av landsbygdens areal Särskilda regler för kommuner med mycket liten landsbygdsareal och mycket ytstora kommuner 2.5 Stöd till anslutning till ett nationellt stomnät Stöd finns till stomnät, som är ett rikstäckande allmänt tillgängligt nät som förbinder orter (noder) i landets kommuner med varandra. Regeringen har beslutat om ett särskilt stöd till landets kommuner för etablering av en anslutning till nationellt stomnät. Stödet har reglerats i en särskild förordning (2003:62). Det är länsstyrelserna som beslutar om stödet. Stödet fördelas efter en länsvis fördelningsnyckel utifrån kostnaderna för de kommuner som ej hade tillgodosetts. Totalt har 400 Mkr öronmärkts för detta ändamål. Stöd lämnas till åtgärder utförda under perioden 1 januari 2003 till 31 december Sammanställning av tidigare stöd på länsnivå Det tidigare statliga stödet till områdesnät och ortsammanbindande nät finns presenterat i Tabell 2 nedan. 12 Post- och telestyrelsen
17 Statligt ekonomiskt stöd till bredbandsutbyggnaden Tabell 2 Statligt stöd till områdesnät och ortssammanbindande nät Län (motsvarande) Områdesnät Ortssammanbindande nät Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Post- och telestyrelsen 13
18 Fördelningsnycklar 3 Fördelningsnycklar I uppdraget ingår att ta fram en fördelningsnyckel och förslag till medelsfördelning utifrån utbyggnadsläget i de regioner där nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inte har etablerats. Det har inte varit möjligt att med en fördelningsnyckel beakta alla de aspekter som anges i uppdraget. PTS har därför utarbetat två fördelningsnycklar. De två fördelningsnycklarna tar på olika sätt hänsyn till uppdragets syfte. Den första, en geografisk fördelningsnyckel, är ett mått på utbyggnadsläget av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet och fördelar medlen efter hur långt länen har kommit i sin utbyggnad av IT-infrastruktur till orter i landet, (avsnitt 3.1). Den andra, en generella fördelningsnyckel, tar hänsyn till, dels länets kostnad för att anlägga ett ortssammanbindande nät, dels länets andel av orter och befolkning utanför orter med minst 3000 invånare (avsnitt 3.2). I bägge fördelningsnycklarna nedan har bara de kommuner som tidigare varit stödberättigade, till antingen ortssammanbindande nät och/eller områdesnät, inräknats. 3.1 Fördelningsnyckel 1: geografisk fördelningsnyckel Den geografiska fördelningsnyckeln beskriver hur långt landets olika kommuner, aggregerat på länsnivå, bedömts ha kommit med sin utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet till landets tätorter och småorter 2. Fördelningsnyckeln grundar sig främst på resultatet från den enkät som har skickats ut till landets alla kommuner, se bilaga 2. Av uppdraget framgår att medlen inte skall fördelas till regioner där ITinfrastruktur redan har etablerats och inte heller till regioner där utbyggnaden av sådan IT-infrastruktur har konkurrensutsatts eller upphandlats eller beslut om utbyggnad av sådan IT-infrastruktur finns och konkurrensutsättning eller upphandling skall påbörjas. I enkäten har landets kommuner ombetts att dels ange i vilka tätorter och småorter som det i någon del finns IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet per , dels göra en bedömning av samma utbyggnad per , då den nuvarande stödperioden upphör. Uppgifterna i fördelningsnyckeln avser således utbyggnadstidpunkten På så sätt fångas planerad utbyggnad upp och resultatet påverkas inte av om kommunen tidigt eller sent utnyttjat det statliga ekonomiska stödet för utbyggnad av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Från denna enkät har antalet orter med invånare utan IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet i någon del beräknats, dvs. orter som bedömts varken ha områdesnät eller anslutning till ett ortssammanbindande nät. Enkätens 2 Tätorter (orter med 200 eller fler invånare) och småorter (orter med invånare) enligt SCB:s tätortsavgränsning Post- och telestyrelsen
19 Fördelningsnycklar svarsfrekvens uppgår till närmare 90 procent. De kommuner som inte besvarat enkäten har tilldelats ett värde motsvarande medelvärdet för utbyggnaden i länet. Tabell 3 Bedömning av antalet ej utbyggda orter i länen (motsvarande) Län (motsvarande) Antal kommuner Antal orter < 3000 invånare Antal orter <3000 invånare utan ITinfrastruktur Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Enkätsvaren visar inte på några stora sammanhängande geografiska områden som i slutet av år 2005 i sin helhet bedömts sakna tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. En uppdelning av orterna i tätorter och småorter visar att 3 I antalet ingår 1554 tätorter med mindre än 3000 invånare och 2884 småorter. 4 Av de 743 orterna som bedömts helt vara utan IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är 29 tätorter och 714 småorter. De flesta av tätorterna har mellan invånare och redovisas därför tillsammans med småorterna. Post- och telestyrelsen 15
20 Fördelningsnycklar det i 98 procent av tätorterna med mindre än 3000 invånare och 75 procent av småorterna bedömts finnas IT-infrastruktur i någon del av orten Kommunernas bedömning av utbyggnaden fram till stöds av bland annat PTS uppföljning av utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet 5 där det framgår att 10 procent (cirka 150) av tätorterna saknade anslutning till ett ortssammanbindande nät i januari Av dessa har drygt 100 tätorter färre än 500 invånare. Vid samma tidpunkt hade drygt hälften av tätorterna områdesnät i någon del av tätorten. Detta motsvarar en ökning med 40 procent under perioden mars 2002 till januari 2003 av antalet tätorter med områdesnät i någon del av tätorten. Även Svenska kommunförbundets och Länssamverkan Bredbands rapport om utbyggnaden av bredband 6 visar på en omfattande utveckling. Närmare två tredjedelar av kommunerna som får statligt ekonomiskt stöd till ortssammanbindande nät och/eller områdesnät är klara med konkurrensutsättning av medlen före den 1 januari Av de ansökningar som inkommit om stöd omfattar 75 procent tätorter med mindre än 3000 invånare. I övriga kommuner pågår eller påbörjas konkurrensutsättningen under våren Enkäten visar om det finns nät till och/eller i en ort. Detta innebär inte att alla inom ett område, t.ex. ett telestationsområde, kan erhålla bredbandsabonnemang. För detta kan det krävas ytterligare investeringar. I den mån sådana investeringar krävs av operatören sker dessa på marknadens villkor, dvs. utbyggnaden är beroende av efterfrågan. Utifrån kommunernas svar har en fördelningsnyckel utarbetats enligt följande förutsättningar. Ortsuppdelning Antalet invånare i tätorter och småorter förändras från tid till annan medan tätorts- och småortsuppdelningen från SCB beskriver läget år Det som var en småort 2000 kan nu bestå av färre än 50 invånare och därmed inte räknas som småort. På motsvarande sätt kan ett område med färre än 50 invånare ha ökat sin befolkning och numera räknas som småort. För att korrigera för förändringar i ortsuppdelning har tio extra orter lagts till varje läns återstående orter utan hänsyn till varje läns storlek. Gruppering Efter korrigering för förändringar i ortsuppdelningen har länen grupperats efter antalet återstående orter utan IT-infrastruktur i grupperna 1-5. o grupp 1: 0-30 orter, o grupp 2: orter, o grupp 3: orter, o grupp 4: orter, o grupp 5: 121- orter. 5 Se Bredband i Sverige, 2003, PTS-ER-2003:27. 6 Svenska kommunförbundet, Länssamverkan Bredband rapport Utbygganden av bredband med statligt stöd har passerat halvtid, Post- och telestyrelsen
21 Fördelningsnycklar De län som ingår i samma grupp erhåller samma andel i fördelningsnyckeln. Denna gruppering utjämnar olikheter som skett vid kommunernas bedömning av IT-infrastrukturutbyggnaden i kommunen. Fördelningsnyckel mellan länen En fördelningsnyckel mellan länen skapas sedan där varje län i grupp 1 tilldelas värdet 1, län i grupp 2 tilldelas värdet 2, osv. Fördelningsnyckeln mellan länen blir slutligen deras värde delat med summan av alla läns värden vilket framgår av Tabell 4 nedan. Denna fördelningsnyckel ger de län som bedömts att ha kommit längst i sin utbyggnad av IT-infrastruktur till orter 2,5 procent av fördelade medel medan de län som bedömts att ha mest kvar av sin utbyggnad av IT-infrastruktur till orter får 12,5 procent av fördelade medel. Tabell 4 Geografisk fördelningsnyckel (utbyggnadsläget) Län (motsvarande) Grupp Andel Stockholm 2 5,0 % Uppsala 2 5,0 % Södermanland 1 2,5 % Östergötland 1 2,5 % Jönköping 2 5,0 % Kronoberg 1 2,5 % Kalmar 1 2,5 % Gotland 1 2,5 % Blekinge 2 5,0 % Skåne 5 12,5 % Halland 2 5,0 % Västra Götaland 5 12,5 % Värmland 1 2,5 % Örebro 2 5,0 % Västmanland 1 2,5 % Dalarna 1 2,5 % Gävleborg 2 5,0 % Västernorrland 1 2,5 % Jämtland 2 5,0 % Västerbotten 3 7,5 % Norrbotten 2 5,0 % Totalt ,0 % Den geografiska fördelningsnyckeln tar inte hänsyn till den mångfald av olika lösningar som finns för den IT-infrastruktur som byggs. För slutanvändaren kan det dock vara viktigare att någon anslutning finns, oberoende av teknik, än ingen Post- och telestyrelsen 17
22 Fördelningsnycklar alls. Slutanvändarnas efterfrågan av bredband utgörs i regel inte av ITinfrastrukturen i sig, utan i stor utsträckning av de tjänster som kan levereras i näten. Utbyggnaden av bredband är därför även beroende av utvecklingen av prisvärda tjänster. 3.2 Fördelningsnyckel 2: generell fördelningsnyckel Den generella fördelningsnyckeln tar hänsyn till att kostnaden för att bygga redundant IT-infrastruktur är olika stor i olika delar av landet. Den bygger på tre olika fördelningsgrunder. Den första fördelningsgrunden bygger på totalkostnaden för att anlägga det fiberoptiska fiktiva nätet enligt slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land. Denna fördelningsgrund beaktar kostnaden att knyta ihop en kommuns alla orter, med fler än 50 invånare, med ett fiberoptiskt ortssammanbindande nät. Fördelningsgrunden behandlar alla kommuner på ett likvärdigt sätt och tar bl.a. hänsyn till en kommuns antal orter och sträckan emellan dessa. Den andra och tredje fördelningsgrunden bygger till lika stora delar dels på länets andel i landet av antalet orter med invånare och dels på länets andel i landet av befolkning på landsbygden 7. Denna fördelningsgrund beaktar att kostnaden för att etablera IT-infrastruktur är beroende även av dessa parametrar. Den första fördelningsgrunden räknas ingår med hälften medan den andra och tredje fördelningsgrunden ingår med en fjärdedel vardera. Dessa siffror finns presenterade i Tabell 5 nedan. 7 Landsbygden utanför orter med minst 3000 invånare. 18 Post- och telestyrelsen
23 Fördelningsnycklar Tabell 5 Fördelningsnyckel 2: generell Län (motsvarande) Andel av kostnad för fiktivt nät (50 %) Andel orter (25 %) Andel landsbygdbefolkning (25 %) Generell fördelningsnyckel Stockholm 5,6 % 6,9 % 9,0 % 6,8 % Uppsala 3,0 % 3,5 % 3,5 % 3,2 % Södermanland 2,8 % 2,7 % 5,0 % 3,3 % Östergötland 4,1 % 3,6 % 4,1 % 4,0 % Jönköping 3,6 % 3,1 % 3,9 % 3,6 % Kronoberg 2,6 % 2,2 % 2,9 % 2,6 % Kalmar 4,4 % 4,2 % 3,8 % 4,2 % Gotland 1,3 % 1,4 % 1,2 % 1,3 % Blekinge 2,0 % 2,6 % 2,1 % 2,2 % Skåne 7,8 % 10,9 % 10,9 % 9,4 % Halland 3,2 % 4,8 % 5,1 % 4,1 % Västra Götaland 12,3 % 14,3 % 15,1 % 13,5 % Värmland 4,7 % 4,0 % 4,0 % 4,3 % Örebro 3,0 % 3,1 % 3,1 % 3,0 % Västmanland 2,2 % 1,8 % 3,0 % 2,3 % Dalarna 5,8 % 6,6 % 5,3 % 5,9 % Gävleborg 4,7 % 5,5 % 4,0 % 4,7 % Västernorrland 4,8 % 4,4 % 3,8 % 4,5 % Jämtland 5,7 % 3,6 % 2,6 % 4,4 % Västerbotten 8,0 % 5,4 % 4,2 % 6,4 % Norrbotten 8,3 % 5,3 % 3,3 % 6,3 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 3.3 Sammanfattning: fördelningsnycklar PTS har valt två fördelningsnycklar som beaktar, dels hur långt utbyggnaden har kommit till orter i landet (geografisk fördelningsnyckel), dels att kostnaden för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet (generell fördelningsnyckel). Post- och telestyrelsen 19
24 Medelsfördelning 4 Medelsfördelning En eller flera medelsfördelningar kan nu skapas genom att kombinera fördelningsnycklarna. Genom att låta fördelningsnycklarna ingå med olika stora andelar riktar sig medelsfördelningen mot olika delar av utbyggnaden av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. 4.1 Tre medelsfördelningar Tre medelsfördelningar har tagits fram. 1. Geografisk medelsfördelning. Denna utgår från hur långt länen i landet har kommit geografisk med sin utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Denna grundar sig bara på den geografiska fördelningsnyckeln. 2. Generell medelsfördelning. Denna utgår från den generella fördelningsnyckeln. 3. Kombinerad medelsfördelningn. Denna väger ihop de båda fördelningsnycklarna, geografisk fördelningsnyckel och generell fördelningsnyckel till lika stora delar. I Tabell 6 och Figur 1 nedan presenteras de tre olika medelsfördelningarna. För att IT-infrastruktur skall finnas tillgängligt i alla delar av landet bör den geografiska fördelningsnyckeln inte understiga 50 procent. Denna fördelningsnyckel fördelar medel till de delar av landet där sådan IT-infrastruktur som avses i uppdraget bedömts inte ha etablerats vid tidpunkten Eftersom kostnaden för att bygga redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika stor i olika delar av landet bör även den generella fördelningsnyckeln ingå för att kompensera för denna variation i kostnad. PTS anser att en medelsfördelning som till lika stora delar tar hänsyn till, dels de orter som bedömts helt sakna IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, dels till att kostnaden för att bygga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet. PTS föreslår den kombinerade medelsfördelningen. 20 Post- och telestyrelsen
25 Medelsfördelning Tabell 6 Tre medelsfördelningar Län, region (motsv) Geografisk medelfördelning [kr] Kombinerad medelsfördelning [kr] Generell medelsfördelning [kr] Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Totalt Post- och telestyrelsen 21
26 Kommunernas egna insatser Figur 1 Tre medelsfördelningar Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 4.2 Överväganden för medelsanvändningen PTS kan enligt uppdraget lämna förslag om övriga generella villkor för användningen av medlen. PTS föreslår följande: Geografisk Kombinerad Generell Medlen fördelas till länen och länen/regionerna beslutar om användningen i samverkan med kommunerna. Medlen används till ökad geografisk täckning, ökad redundans och ökad kapacitet, utan inbördes prioritering. Medlen används till både ortssammanbindande och områdesnät. Regeringen bör överväga att förlänga tiden för medlens användning att även omfatta år Kommunernas egna insatser I PTS uppdrag ingår att göra en sammanställning av kommunernas egna insatser i utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Kommunernas egna insatser varierar mycket. Det finns kommuner som tidigt byggt egna stadsnät och som, via kommunala bolag, agerar högt upp i värdekedjan medan andra kommuner valt att låta marknaden genomföra utbyggnaden. Det finns inte bara skillnader i storleken på de ekonomiska insatserna utan även i vilka affärsmodeller som kommuner har valt t.ex. mellan sig och sina kommunala bolag. De insatser som kommunen gjort kan också vara förknippade med ett avkastningskrav samt att den byggda IT-infrastrukturen också har ett marknadsvärde vilket kan realiseras. Det är därför vanskligt att med utgångspunkt från befintligt material sammanställa och jämföra kommunernas egna insatser sinsemellan. Det skulle 22 Post- och telestyrelsen
27 Kommunernas egna insatser krävas ett mera ingående utredningsarbete för att på ett jämförbart sätt kunna redovisa den mångfald av olika affärsmodeller och roller som finns i dagsläget. En beskrivning av hur finansieringen av IT-infrastruktur sker inom ramen för det statliga stödet har nyligen lämnats i rapporten Utbyggnaden av bredband med statligt stöd har passerat halvtid från Svenska kommunförbundet och projektet Länssamverkan Bredband. Den bygger på en undersökning som avser läget vid årsskiftet 2003/2004. I rapporten framgår att flera parter är med och finansierar utbyggnaden av bredband i glesbygden och på landsbygden. Vid årsskiftet 2003/2004 hade drygt 2,2 miljarder kronor totalt investerats. Av tabellen nedan framgår det hur stor andel av de investerade medlen som olika parter enligt rapporten har gjort. Tabell 7 Finansiering från olika parter av bredbandsutbyggnad per den 31 december år 2003 Parter Procentuell andel Operatörer 20 Kommuner 11 Staten 54 Strukturfondsmedel (EU) 10 Uppgift saknas 5 Totalt 100 För kommunerna är det frivilligt att engagera sig i utbygganden av bredband i glesbygden och på landsbygden. Om kommunen gör det så måste den själv bidra med egna medel till utbyggnaden. Enlig reglerna, är kravet att kommunerna måste bidra med minst fem procents finansiering. Resultatet i undersökningen visar att drygt hälften av alla kommuner som engagerar sig i utbyggnaden bidrar med mer än fem procent. I den enkät som PTS skickade ut till kommunerna ombads dessa att även svara på frågan om hur mycket kommunen själv har finansierat IT-infrastruktur utöver vad kommunen medfinansierat i den statliga bredbandssatsningen under åren Frågan från PTS om kommunernas finansiering var liksom övriga frågor frivillig att besvara. Många kommuner valde att inte svara på frågan medan andra som svarat har belyst svårigheterna enligt ovan. Enligt Svenska kommunförbundet finns det inte någon separat redovisning av de poster som avser IT-infrastrukturen i räkenskapssammandragen för kommunerna. Utöver vad som redovisats ovan kan PTS därför inte göra någon närmare sammanställning av kommunernas samlade insatser inom och utom det statliga stödet. Post- och telestyrelsen 23
28 Slutsatser och förslag 6 Slutsatser och förslag Enligt uppdraget skall PTS utarbeta fördelningsnyckel och ge förslag till medelsfördelning utifrån utbyggnadsläget i de regioner där nationellt sammanhållande och redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inte har etablerats. 6.1 Fördelningsnycklar Det har inte varit möjligt att med en fördelningsnyckel beakta alla de aspekter som anges i uppdraget. PTS har därför utarbetat två fördelningsnycklar. De två fördelningsnycklarna tar på olika sätt hänsyn till uppdragets syfte. Även andra nycklar har diskuterats men valts bort då de inte tillräckligt tydligt överensstämt med uppdragets syfte. PTS har valt två fördelningsnycklar som beaktar dels hur långt utbyggnaden har kommit till orter i landet (geografisk fördelningsnyckel), dels att kostnaden för att anlägga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika i olika delar av landet (generell fördelningsnyckel). För att belysa utbyggnadsläget har PTS i samråd med Svenska kommunförbundet, vänt sig direkt till landets samtliga kommuner som ombetts att dels redogöra för utbyggnadsläget , dels bedöma utbyggnadsläget På så sätt fångas planerad utbyggnad upp och resultatet påverkas inte av om kommunen tidigt eller sent utnyttjat det statliga ekonomiska stödet för utbyggnad av ITinfrastruktur med hög överföringskapacitet. Svarsfrekvensen har uppgått till 90 procent. PTS har granskat och gjort jämförelser med flera andra källor där den pågående utbyggnaden beskrivs. PTS har bedömt att kommunernas svar ger en tillräckligt god bild av utbyggnaden i landet, för att som en del vägas in i fördelningen. PTS har gjort justeringar, innan resultatet lagts till grund för fördelningsnyckel, för att utjämna olikheter i kommunernas bedömning av IT-infrastrukturutbyggnaden i kommunen. Den generella fördelningsnyckeln tar hänsyn till att kostnaden för att bygga ITinfrastruktur är olika i olika delar av landet. 6.2 Förslag till medelsfördelning och medelsanvändning Tre jämförande medelsfördelningar har framtagits och PTS föreslår följande: För att IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet föreslår PTS en medelsfördelning som till lika stora delar tar hänsyn till dels de orter som bedömts helt sakna IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet, dels till att kostnaden för att bygga IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet är olika stor i olika delar av landet. 24 Post- och telestyrelsen
29 Slutsatser och förslag PTS föreslår följandeanvändning av medlen: Medlen fördelas till länen och länen/regionerna beslutar om användningen i samverkan med kommunerna. Medlen används till ökad geografisk täckning, ökad redundans och ökad kapacitet, utan inbördes prioritering. Medlen används till både ortssammanbindande och områdesnät. Regeringen bör överväga att förlänga tiden för medlens användning att även omfatta år Post- och telestyrelsen 25
30
31 Litteratur Litteratur Utveckling av IT-infrastruktur en skrift om insatser för att öka tillgängligheten i hela Sverige, Näringsdepartementet 2003 Bredband i Sverige, PTS 2003 Bredbandspolitiken en utvärdering i halvtid, Projektet Samverkan kring ITinfrastruktur, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunala bredbandsbyggen lokal politik för IT-samhället, Elin Whilborg m.fl, Tema T Rapport 40, Linköpings Universitet, 2003 IT-infrastruktur för stad och land, SOU 2000:111, Slutbetänkande från Bredbandsutredningen, Stockholm 2000 Kommunstöd till lokal IT-infrastruktur, SOU 2000:68, Delbetänkande av Bredbandsutredningen, Stockholm 2000 Ett informationssamhälle för alla, regeringens proposition 1999/2000:86 IT-stomnät till vissa kommuner, Statens infrastruktur som resurs, SOU 2002:55 Bredband i hela landet, SOU 2003:78 Post- och telestyrelsen 27
32
33 - BILAGA 1 Bilaga 1 - PTS regeringsuppdrag Post- och telestyrelsen 29
34 - BILAGA 1 30 Post- och telestyrelsen
35 - BILAGA 1 Post- och telestyrelsen 31
36
37 - BILAGA 2 Bilaga 2 - PTS enkät Utbyggnad/etablering samt bedömning av utbyggnad/etablering Orter som saknas kan läggas till sist. Vänligen lämna uppgifter avseende finansiering och utbyggnad för Er kommun, samt övriga synpunkter, senast elektroniskt till infra@pts.se Tätorter/småorter Förtydliganden och kommentarer kan lämnas under fliken "Övriga synpunkter" Rulla fram orter >> Tätorter/småorter (enligt SCB: tätort > 200, småort ) Tätort Tätort 1 Småort Småort 1 Ortssammanbindande nät Områdesnät 1a.Till vilka orter är 1b. Till vilka ytterligare 2a. I vilka orter är det etablerat ett orter bedöms det att det etablerat ett allmänt tillgängligt ha etablerats ett allmänt tillgängligt ortssammanbindande allmänt tillgängligt områdesnät i 2b. I vilka ytterligare orter nät orts- någon del bedöms det att ha sammanbindande nät oberoende etablerats ett allmänt oberoende av av etablering och tillgängligt områdesnät i operatör och oberoende av finansiering? någon del finansiering? Markera operatör och Markera om det oberoende av operatör och om det finns. finansiering? finns. finansiering 1. Ja 2. Ja, 1. Ja 3. Nej, troligen inte 2. Nej 99. Uppgift saknas / vet ej 2c. Om ja i fråga 2a eller 2b, med vilken/vilka infrastrukturer har, eller bedöms det att, områdesnät etablerats/etableras? troligen 1. Ja 1. Ja 2. Ja, troligen 1. fiber 2. koppar 4. Nej 2. Nej 3. Nej, troligen inte 4. Nej 3. radio 4. annat 99. Uppgift saknas / 99. Uppgift vet ej saknas / vet ej 99. Uppgift saknas / vet ej 99. vet ej Post- och telestyrelsen 33
38 - BILAGA 2 Finansieringen av IT-infrastruktur i Er kommun Kommun 3. Hur mycket har kommunen själv finansierat IT-infrastruktur utöver vad som medfinansierats i den statliga bredbandssatsningen under åren sammantaget? Medel som finansierats via länsstyrelsernas beslut skall ej medräknas. Dessa finns medräknade i Svenska kommunförbundet/ Länssamverkan bredbands enkät. Förtydliganden/kommentarer kan lämnas under fliken "Övriga synpunkter" Svar:... SEK nedan Kommun 1 Kommun 2 Kommun 3 Kommun 4 Kommun uppgift saknas 34 Post- och telestyrelsen
39 - BILAGA 2 4. Övriga synpunkter. Förklaringar Med nät avses IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet som består av nät baserade på optisk fiberkabel, koppartråd, radio och elnätskommunikation. Ortssammanbindande nät förbinder olika orter med varandra, samt med huvudnoderna i nätet. Detta nät kommer fysiskt ibland att sammanfalla med det nationella samnätet i de delar detta passerar igenom området/-kommunen och med områdesnät i de orter och områden som nätet passerar igenom Områdesnätet är ett spridningsnät som sammanbinder fastighetsnäten i en ort eller ett geografiskt avgränsat område med det ortssammanbindande nätet. Områdesnät kan bestå av flera olika nätstrukturer som är sammanlänkade via områdesnoder. Områdesnätet kommer att på vissa sträckor att fysiskt sammanfalla med det ortssammanbindande nätet och/eller det nationella stamnätet. Beroende på områdets karaktär eller omfattning kan det i vissa fall vara naturligt att benämna områdesnätet ortsnät, kvartersnät, stadsdelsnät, fastighetsområdesnät, landsbygdsnät etc. Till områdesnätet räknas också accessnät och kabel-tv-nät (som returaktiverats med hög överföringskapacitet). Post- och telestyrelsen 35
40
41 - BILAGA 3 Bilaga 3 - Fördelningsnycklar I denna bilaga presenteras underlaget för framtagandet av de olika fördelningsnycklarna. Geografisk fördelningsnyckel Nedan presenteras antalet tätorter för gruppering, grupperingen av orter samt fördelningsnyckeln. Tabell 8 Geografisk fördelningsnyckel Län (motsv) Antalet orter (tätoch småorter) med 10 extra orter. Gruppering, 5 grupper och motsvarande värde Fördelningsnyckel Stockholm ,0 % Uppsala ,0 % Södermanland ,5 % Östergötland ,5 % Jönköping ,0 % Kronoberg ,5 % Kalmar ,5 % Gotland ,5 % Blekinge ,0 % Skåne ,5 % Halland ,0 % Västra Götaland ,5 % Värmland ,5 % Örebro ,0 % Västmanland ,5 % Dalarna ,5 % Gävleborg ,0 % Västernorrland ,5 % Jämtland ,0 % Västerbotten ,5 % Norrbotten ,0 % Totalt ,0 % Post- och telestyrelsen 37
42 - BILAGA 3 Generell fördelningsnyckel Den generella fördelningsnyckel består av 3 delar vilka kombineras ihop. Den första fördelningsgrunden består av kostnaden för det fiktiva fiberoptiska ortssammanbindande nätet enligt slutbetänkandet i Bredbandsutredningen. Tabell 9 Generell fördelningsnyckel, fiktivt nät Län (motsv.) Kostnad fiktivt nät Andel av kostnaden Stockholm ,6 % Uppsala ,0 % Södermanland ,8 % Östergötland ,1 % Jönköping ,6 % Kronoberg ,6 % Kalmar ,4 % Gotland ,3 % Blekinge ,0 % Skåne ,8 % Halland ,2 % Västra Götaland ,3 % Värmland ,7 % Örebro ,0 % Västmanland ,2 % Dalarna ,8 % Gävleborg ,7 % Västernorrland ,8 % Jämtland ,7 % Västerbotten ,0 % Norrbotten ,3 % Totalt ,0 % 38 Post- och telestyrelsen
43 - BILAGA 3 Den andra och tredje fördelningsgrunden består av respektive läns andel i landet av orter med invånare samt andel av invånare på landsbygd. Tabell 10 Generell fördelning Län (motsv.) Antal orter Andel av orter Antal invånare landsbygd Andel invånare landsbygd. Stockholm 308 6,9 % ,0 % Uppsala 154 3,5 % ,5 % Södermanland 121 2,7 % ,0 % Östergötland 161 3,6 % ,1 % Jönköping 137 3,1 % ,9 % Kronoberg 98 2,2 % ,9 % Kalmar 185 4,2 % ,8 % Gotland 62 1,4 % ,2 % Blekinge 117 2,6 % ,1 % Skåne ,9 % ,9 % Halland 214 4,8 % ,1 % Västra Götaland ,3 % ,1 % Värmland 176 4,0 % ,0 % Örebro 136 3,1 % ,1 % Västmanland 79 1,8 % ,0 % Dalarna 294 6,6 % ,3 % Gävleborg 244 5,5 % ,0 % Västernorrland 195 4,4 % ,8 % Jämtland 160 3,6 % ,6 % Västerbotten 240 5,4 % ,2 % Norrbotten 237 5,3 % ,3 % Totalt ,0 % ,0 % Post- och telestyrelsen 39
Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband
Statligt stöd till IT-infrastruktur (bredband) år 2002 Länssamverkan Bredband Peter Dahlström Statens IT-infrastruktursatsning Nationellt IT-infrastrukturprogram Nationellt stomnät 2.500 Mkr Svenska Kraftnät
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter och i områden där telenätet är eftersatt; SFS 2004:619 Utkom från trycket den 28 juni 2004 utfärdad den
Läs merInternetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING
Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merSammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande
Läs merFördelningsnyckel för bredband
1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merLandsbygden kopplar upp sig - var hamnar bredbandspengarna?
Landsbygden kopplar upp sig - var hamnar bredbandspengarna? Landet lär #21 webbinarium 2019-03-19 Håkan Hylén, Jordbruksverket Regeringens bredbandsstrategi 2020 95 % hushåll/företag tillgång till 100
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merBilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2017-03-15 Dnr:17-626 1(8) Avdelningen för samhällsfrågor 08-678 55 00 Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan
Läs mer2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
1(2) MARKNADSANALYS 2019-06-26 Dnr 3.2.18-03944/2019 2019 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Post- och telestyrelsens underlag inför 2019 års marknadsanalys visar
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merStöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stöd till bredband en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 31oktober 2018) Uppföljningen är gjord av Matilda Ambré och Åke Svensson
Läs merBredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning
Bredbandsstöd och PTS bredbandskartläggning Bredbandsbåten 2011 Camilla Nyroos Pamela Davidsson Disposition Bredbandsstöd PTS medfinansiering PTS Bredbandskartläggning Frågor 2 PTS har sedan 2010 medel
Läs merLösningar och paketeringar för byalag
Lösningar och paketeringar för byalag Hur ska stadsnäten vara fortsatt framgångsrika i samarbetet med byalagen? Patrik Sandgren SSNFs årskonferens, Karlstad 2013 03 21 Vad är Bredbandsforum? Ett sätt att
Läs merLandsbygdsprogrammet 2007-2013
Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och
Läs merPengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Pengar riktade till hembygdsgårdar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 30 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia
Läs merFortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP)
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-06-21 Dnr: 12-5055 1(6) Fortsatt användning av PTS medel för medfinansiering av bredbandsstöd (N2012/2308/ITP) 1.1 Inledning PTS har fått i uppdrag av regeringen
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs mer2001-08-15 01-8703. IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse
DATUM DIARIENUMMER 2001-08-15 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige Utbyggnad, tillgänglighet och måluppfyllelse Augusti 2001 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Uppdrag... 5 2.2 Tidigare
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2016-03-16 Dnr: 16-1113 1(9) Avdelningen för samhällsfrågor Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1
Läs merPost- och telestyrelsen
Post- och telestyrelsen Blekinge, 12 mars 2014 Teresia Widigs Ahlin Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post en väl fungerande konkurrens
Läs merBREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns
Läs merBjörn Björk IT strateg/projektledare
www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt
Läs merFör ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:
Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30
Läs merAntal förprövade platser för olika djurslag under 2014
1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merFöretagarpanelen Q Dalarnas län
Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1
Läs merBredband i Sverige, 2003
DATUM RAPPORTNUMMER 15 augusti 2003 PTS-ER-2003:27 ISSN 1650-9862 Bredband i Sverige, 2003 Tillgänglighet till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2003 Förord Riksdagen
Läs merSÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI
SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6
Läs mer4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism
4 Stöd till infrastruktur för rekreation och turism En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av Tobias Kreuzpointner
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1
Läs merFöretagarpanelen Q Hallands län
Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs mer2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna
Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret
Läs mer2 Finansiering, genomförande och utvärdering
2 Finansiering, genomförande och utvärdering 2.1 FINANSIERING Diagram 4. Finansiering av tillväxtavtal i 15 län (totalt 1 933 miljoner kronor), procentuell andel per kategori Diagram 5. Statlig finansiering
Läs merBredband till hela landet, SOU 2008:40
Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Bredband till hela landet, SOU 2008:40 Utredningen Bredband 2013 Kommits 7 maj - Strömstad Björn Björk Björn Björk, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
Läs merDiagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008
Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter
Läs merInfrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Infrastruktur för rekreation och turism en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 21 maj 2018 Uppföljningen är gjord av
Läs merPM till förslag till stödordning för om avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar
Promemoria 2018-01-15 N2018/00192/SUBT PM till förslag till stödordning för om avgiftsfri kollektivtrafik för ungdomar Innehåll Inledning... 2 Förslag till förordning... 2 Inledande bestämmelser... 2...
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merProblemställning och förbättringsförslag 2014-05-15
FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening
Läs merFöretagarpanelen Q Kalmar län
Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad för år 2018 samt prognostisering avseende efterfrågan för år
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2019-03-06 Dnr: 19-882 1(10) Digitaliseringsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad för år 2018 samt prognostisering avseende efterfrågan för
Läs merSTYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka
STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merFöräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys
Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna
Läs merStrategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad
Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande
Läs merTillståndsvillkor enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation; fråga om förlängt krav på telefonitäckning i 900 MHz-bandet
BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2015-09-23 Dnr: 15-8773 8 Spektrumavdelningen Elsy Arwidson Hi3G Access AB org.nr 556593-4899 Box 30213 104 25 Stockholm Saken Tillståndsvillkor enligt lagen (2003:389)
Läs mer2018 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet
1(2) MARKNADSANALYS 2018-06-20 Dnr 3.2.17-06898/2018 Landsbygdsavdelningen 2018 års marknadsanalys för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet 2014-2020 Post- och telestyrelsens underlag för 2018 års marknadsanalys
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Uppsala län
Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Information om bidraget:
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Information om bidraget:
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Information om bidraget:
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Sid 5: Detaljrapport för
Läs merRangordning Personaluthyrning Dnr 96-107-2011
Kammarkollegiet Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län 2013-03-19 Bilaga 1 4 Academic Work Sweden AB 5 Bemannia AB 1 2 3 4 5 Manpower AB StudentConsulting Sweden AB Perido
Läs merFöretagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet
Läs merStyrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll
Styrdokument Dokumenttyp: Program Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2002-06-10 58 Ansvarig: IT-chef Revideras: Följas upp: IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Innehåll Sammanfattning...
Läs merStöd för installation av solceller
Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, svis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport senaste året Information om bidraget:
Läs merRF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2011 Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2011, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 13 Lokalt
Läs merSamtliga 21 landsting och regioner
Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län
Jönköpings län Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508
Läs merSammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-02-28 Dnr: 14-2093 1(14) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet för år 2013 Sammanfattning
Läs merBilaga 7. Tabellbilaga
Bilaga 7. Tabellbilaga RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 7. T A B E L L B I L A G A Tabellbilaga
Läs merSamtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent
Tabell 1 (till diagram 1) Mottagare av bilstöd - alla bilstödstyper - efter handikappgrupp och kön åren 1989, 1996 och 2003. Antal och procent Recipients of car allowance - all categories - according to
Läs merSammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende behov av medel till bredbandsutbyggnad för år
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2013-01-31 Dnr: 12-10006 1(12) Tina Stukan Anna Rappe Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende behov av medel till bredbandsutbyggnad
Läs merByanäten. Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Patrik Sandgren REV, Årsstämma, 2015
Byanäten Den svenska modellen för bredbandsutbyggnad på landsbygden Patrik Sandgren REV, Årsstämma, 2015 Agenda 1. Utmaningen 2. Bredbandsläget 3. Stödmöjligheter 4. Byanätsmodellen 5. Verktyg Budskap
Läs merSammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom itinfrastrukturområdet
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-02-18 Dnr: 15-928 1(16) Konsumentmarknadsavdelningen Karin Fransén 08-678 44 57 81 karin.fransen@pts.se Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
Läs merFöretagsamheten 2018 Jämtlands län
Företagsamheten 2018 Jämtlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merIT-infrastrukturen i Sverige, 2001
DATUM RAPPORTNUMMER 1 mars 2002 PTS-ER-2002:5 ISSN 1650-9862 Dnr 01-8703 IT-infrastrukturen i Sverige, 2001 Uppnås målet om tillgänglighet? IT-INFRASTRUKTUREN I SVERIGE, 2001 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merHur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.
KÖNSFÖRDELNING: siffror för länet: - Kvinnor: 37 % - Män: 63 % - Kvinnor: 39 % - Män: 61 % - Kvinnor: 42 % - Män: 58 % - Kvinnor: 36 % - Män: 64 % - Kvinnor: 51 % - Män: 49 % - Kvinnor: 40 % - Män: 60
Läs merYH - antal platser med avslut
YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang
Läs merKommersiell service åtgärd 7.4 investering
Kommersiell service åtgärd 7.4 investering Nationell serviceträff 2018-11-27 Fördjupad uppföljning Service & fritid på landsbygden Sammanfattning 181 miljoner kr beviljats till 457 ärenden inom Kommersiell
Läs merN2014/1779/TE, m.fl. Trafikverket Borlänge. m.fl. 6 bilagor
Regeringsbeslut III 4 Näringsdepartementet 2014-04-03 N2014/1779/TE, m.fl. se bilaga 1 Trafikverket 781 89 Borlänge m.fl. Fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet
Läs merUppdrag respektive erbjudande att göra insatser för livsmedelsstrategins genomförande på regional nivå
e Regeringen Regerings beslut 2017-10-05 N2017 /06143/RTS IV 10 Näringsdepartementet Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm m.fl. Uppdrag respektive erbjudande att göra insatser för
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merPressmeddelande. december 2013
Pressmeddelande december 2013 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Jönköping Dalarna Västra Götaland Kalmar Jämtland Norrbotten Kronoberg Gotland Kronoberg Gotland Örebro Värmland Skåne Gävleborg
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen
Läs merRF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB
RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt
Läs merPartisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati
Partisympatier i valkretsar, november 2015 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2015 Producent: SCB, BV/DEM, Partisympatiundersökningen Förfrågningar: Johan Eklund, tfn 08-506 945 38, e-post: psu@scb.se
Läs merNy webbplats med ny prenumerationstjänst
EM2000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 2015-10-15 1 (1) Ny webbplats med ny prenumerationstjänst Den 22 oktober byter Energimyndigheten webbplats. Adressen kommer fortfarande att vara www.energimyndigheten.se.
Läs merEnkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering
Bilaga 4 PM Enkätundersökning om länsstyrelsens roll i kommunal avfallsplanering 1 Bakgrund Naturvårdsverket arbetar med revidering av föreskrifter och allmänna råd om innehållet i kommunal avfallsplan.
Läs merFinansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm
Finansieringsgruppen Möte inom Bredbandsforum Stockholm 211 1 11 21-12-9; patrik.sandgren@pts.se Bredbandsforum - statusuppdatering IT-ministern formellt tagit ordförandeskapet Nästa möte med styrgruppen
Läs merFöretagsamheten 2014 Västernorrlands län
Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merFöretagsamheten 2018 Gotlands län
Företagsamheten 2018 Gotlands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merEkonomi Nytt. Nr 01/
Ekonomi Nytt Nr 01/2018 2018-01-26 Dnr SKL 18/00576 Jonas Eriksson 08-452 78 79 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Hälso- och sjukvårdsdirektörer Lt Budgetchefer Lt Finanschefer Lt Redovisningschefer
Läs mer