Ungdomars gymnasieutbildning i åtta Södertörnskommuner 2005

1 Ungdomars gymnasieutbildning i åtta Södertörnskommuner 2005 En lägesrapport med stöd av nyckeltal Sammanställning 8 nyckeltal 2005 8. Låg kostnad per elev 7. Lågt sjuktal gymnasielärare 1. Andel 1:a handsval 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2. Elevenkäten 3. Betygsgenomsnitt 6. Antal lärare per 100 elever 4. Högskolebehörighet 5. Fullföljd utbildning efter 4 år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1

2 INLEDNING 3 Spindeldiagrammet visar hur kommunernas gymnasieskolor förhåller sig till varandra 4 GEMENSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR 4 Kommunerna i länet överens om en gemensam gymnasieregion 4 Elevunderlaget på Södertörn är som störst år 2009 5 Lägst snittkostnad på frigymnasierna och högst på andra kommuners program 6 Elevernas resultat påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund 9 Intresset för yrkesinriktade program ökar i alla Södertörnskommuner 9 ELEVERNAS VAL OCH OMDÖMEN 10 Kommunen skyldig erbjuda eleverna ett allsidigt urval av nationella program 10 Antalet platser på de olika programmen skall anpassas till elevernas önskemål 10 Elevers rätt att söka utbildning 10 Svårare för Södertörns elever än för övriga att få sitt 1:a handsval tillgodosett (nyckeltal 1) 11 Högt meritvärde viktigt för att få läsa vidare där man vill 12 Vad tycker eleverna om sitt val av program och skola (nyckeltal 2) 13 VERKSAMHETENS OCH ELEVERNAS RESULTAT 15 Gymnasieskolans betygsnitt är lägre i Södertörnskommunerna än i riket (nyckeltal 3) 15 Andelen med högskolebehörighet lägre än i riket (nyckeltal 4) 16 Störst andel elever fullföljer utbildningen i Nynäshamn och Salem (nyckeltal 5) 17 PERSONALTÄTHET OCH PERSONALENS SJUKFRÅNVARO 19 Sedan 2003 har personaltätheten minskat i samtliga Södertörnkommuner (nyckeltal 6) 19 Gymnasielärarnas sjukfrånvaro lägst i Haninge (nyckeltal 7) 20 FLER ELEVER PRESSAR KOSTNADEN PER ELEV 21 Låg kostnadsökning per elev perioden 2003-2005 (nyckeltal 8) 21 IAKTTAGELSER OCH FRÅGOR 26 2

3 Inledning Samarbetet kring Södertörns gymnasienyckeltal ska ge kommunernas politiska ledning en översiktlig bild av kostnads- och serviceförhållanden inom gymnasieskolan. Resultatet ska kunna fungera som en vägledning för prioriteringar och översyner. Dessutom ska politiker och tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan få en bild av (avsiktliga eller oavsiktliga) likheter och skillnader i kostnads- och serviceförhållanden mellan kommunerna. Förbättringar och effektiviseringar som någon av de deltagande kommunerna genomfört ska också uppmärksammans för att spridas till övriga kommuner. Ungdomarna i Södertörnskommunerna har stora möjligheter att välja gymnasieutbildning under förutsättning att betygen från grundskolan räcker och hemkommunens regler tillåter. Utbudet från både kommunala gymnasieskolor och frigymnasier är omfattande och varierat. Men förutsättningarna för gymnasieskolan (speciellt i Stockholms län) ändras snabbt och både efterfrågan och utbudet på gymnasiemarknaden ser mycket annorlunda ut än för bara några år sedan. Gruppen för gymnasieskolan (pedagoger, ekonomer och utredare) har valt åtta nyckeltal hämtade ur den officiella statistiken och arbetat fram en lägesrapport över ungdomarnas gymnasieutbildning i Södertörnskommunerna. Kvaliteten på nyckeltalen är inte bättre än de uppgifter som kommunerna har rapporterat till statistiska centralbyrån och skolverket. För att inte fastna i nyckeltalens eventuella bristande exakthet har vi använt nyckeltalen som ett signalsystem för att ge en lägesrapport över Södertörnsungdomarnas gymnasieutbildning. Institutet för Kommunal Ekonomi (IKE) har bidragit med råd och synpunkter samt idéen att använda spindeldiagram. Det är första gången som gruppen har arbetat med ansatsen att med stöd av nyckeltal beskriva och analysera läget inom gymnasieskolan på Södertörn. I nyckeltalsgruppens arbete har följande deltagit: Lars Hallström och Michael Trenneborg, Botkyrka, Lena Masman, Haninge, Johnny Berntsson och Jan Höglund, Huddinge, Susanne Buske, Nynäshamn, Ulf Nolstam och Karin Skilje, Salem, Pia Svanström, Södertälje, K-E Säfström och Birgitta Sundquist i Tyresö Vi har valt ut åtta nyckeltal som vi bedömer vara viktiga för att eleverna ska få en god gymnasieutbildning. I vårt uppdrag ligger att använda de nyckeltal som finns att hämta i olika officiella källor. Utbudet av officiella nyckeltal inom gymnasieskolans område är oerhört stort och vi har därför begränsat urvalet till åtta nyckeltal. Sju av nyckeltalen har vi tagit direkt ur de officiella källorna. Enda undantaget är uppgifterna från elevenkäten som varje kommun sammanställer och publicerar i den gemensamma intagningsdatabasen. Vi har inte haft möjlighet att kvalitetsgranska kommunernas inrapportering till statistiska centralbyrån/skolverket. Vi redovisar de flesta nyckeltalen ur ett producentperspektiv, dvs de visar tillståndet i respektive kommuns gymnasieskolor. Däremot ger vi ingen samlad bild av hur det går för respektive 3

4 kommuns egna elever. För t ex Nynäshamns kommun där flertalet elever går i kommunens egen gymnasieskola påverkas resultatet inte nämnvärt. Men för exempelvis Salems kommun där hälften av eleverna går i gymnasieskolor utanför den egna kommunens så påverkas resultatet. Det kan vara av intresse att veta hur det går för samtliga gymnasieelever oberoende av var de går. Spindeldiagrammet visar hur kommunernas gymnasieskolor förhåller sig till varandra De åtta nyckeltalen belyser gymnasieverksamheten ur fyra olika perspektiv; elevens, verksamhetens, ekonomin och personalens; 1. Andel 1:a handsval (folkbokförda i kommunen) 2. Elevenkäten (till elever i den kommunala huvudmannens skolor) 3. Betygsgenomsnitt (elever i den kommunala huvudmannens skolor) 4. Högskolebehörighet (elever i den kommunala huvudmannens skolor) 5. Fullföljd utbildning efter 4 år (elever i den kommunala huvudmannens skolor) 6. Antal lärare per 100 elever (i kommunala huvudmannens skolor) 7. Gymnasielärarnas sjuktal (i kommunala huvudmannens skolor) 8. Kostnad per elev (i kommunala huvudmannens skolor) Nyckeltalen sammanställs i ett spindeldiagram. Spindeldiagrammets styrka är att det ger en sammanfattande bild av hur kommunernas gymnasieskolor förhåller sig till varandra. Det visar inte absoluta siffror utan endast relationen mellan kommunerna. Lägsta värdet får värde 5 och det högsta får värdet 20. Spindeldiagrammet finns på rapportens förstasida. Samtliga kommuner har ombetts kommentera sina nyckeltal - speciellt inom de områden där resultaten/nyckeltalen är positiva. Detta har skett i varierande omfattning och gruppen har sedan redigerat materialet. Gemensamma förutsättningar Förutsättningarna för Södertörnskommunerna är ofta likartade och påverkar kraven på skolorna och skolornas resultat. Exempel är arbetet för en gemensam gymnasieregion, ett elevunderlag som växer för att sedan minska efter 2009, hög andel elever med jämförelsevis lågutbildade föräldrar, elever med lägre snittbetyg från grundskolan än riket i övrigt och en hög andel elever med utländsk bakgrund. Vidare är det stor konkurrens på gymnasiemarknaden i regionen. Utbudet av olika program är omfattande. Närheten till Stockholm och övriga kommuner i regionen bidrar också till detta. I dagsläget är efterfrågan stor och platserna är fyllda. Det är positivt för ekonomin. Om några år minskar dock elevunderlaget igen i hela regionen. Minskningen kommer att kräva en anpassning nedåt av gymnasieskolornas organisation. Arbetet med en strategi för detta behöver tas fram redan nu. Elevunderlagsprognoserna är hämtade ur kommunernas egna befolkningsprognoser. Kommunerna i länet överens om en gemensam gymnasieregion Kommunförbundet Stockholms läns styrelse beslutade i december 2001 att rekommendera länets kommuner att ingå överenskommelse om att skapa en gemensam gymnasieregion i länet. Alla länets kommuner har sedan godtagit överenskommelsen. Arbetet för detta har pågått sedan dess. En gemensamma webbdatabas för ansökan och intagning har tagits fram och används. En modell för gemensamma beräkningsgrunder för ersättningen mellan kommunerna finns också även om den inte tillämpas på samma sätt av alla kommuner. Gemensamma kvalitetskriterier 4

5 för gymnasieskolan (elevenkät till alla elever i år 2) underlättar elevers och föräldrars val. Däremot återstår arbetet för en gemensam planering av det regionala utbudet. Elevunderlaget på Södertörn är som störst år 2009 Kommunernas befolkningsprognoser visar att elevunderlaget är som störst år 2009. Då är det 2 000 fler ungdomar i gymnasieåldern på Södertörn än år 2005. En ökning med 12 procent. Därefter minskar elevunderlaget igen. År 2013 är elevunderlaget 600 färre elever än 2005. Kurvorna når dock sin topp olika år i kommunerna. Diagram 1: Elevunderlaget i Södertörnskommunerna 2005-2013 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Södertälje Nynäshamn 1 500 1 000 500 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Kommunernas egna befolkningsprognoser En gymnasieplats kostar i snitt 10 000 kronor mer än en grundskoleplats. Minskningen i elevunderlaget efter 2009 kommer att kräva viss anpassning av gymnasieskolan. Hur kommer ungdomarna att välja då? Är det konkurrens eller samarbete som ska ge ungdomarna den gymnasieutbildning de önskar? Diagrammet nedan visar hur eleverna valde mellan de olika huvudmännens skolor år 2005. Mellan 18 procent och 32 procent av eleverna valde ett frigymnasium. Eleverna söker sig också i stor utsträckning till andra kommuners gymnasieutbildningar. Möjligheterna att välja helt fritt varierar mellan kommunerna. Diagrammet kan tolkas så att effekten av att begränsa elevernas valmöjligheter till andra kommuners gymnasieskolor är att eleverna istället söker sig till frigymnasier. Omvänt så förefaller elever som får välja helt fritt att öka andelen elever som går i andra kommuners gymnasieskolor. Begränsningar i möjligheterna att välja kan alltså minska de kommunala 5

6 gymnasieskolornas andel av gymnasiemarknaden även om effekten för den enskilda kommunen är liten. Lägst snittkostnad på frigymnasierna och högst på andra kommuners program Diagram 2: Elevernas val av huvudman för gymnasieskola 2005 Elever 2005 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Botkyrka Tyresö Södertälje Hemkommunens elever i egna skolor I annan kommun Landstingsskola+Folkhögskola Fristående skola De genomsnittliga prislapparna på de olika huvudmännen skiljer sig åt. Mest kostar en plats på landstingets lantbruksgymnasium. De fristående gymnasieskolorna har den lägsta snittkostnaden i samtliga kommuner utom i Salem. Det förklaras främst av att frigymnasierna erbjuder teoretiska program. Högst snittkostnad har andra kommuners program. En hög kostnad för kommunen som betalar men en bra intäkt för kommunen som debiterar. Endast i Haninge är snittkostnaden i den egna gymnasieskolan högre än vad kommunen betalar till andra. Se tabell 1! 6

7 Tabell 1: Kostnad per elev totalt och skola år 2005 Kategori skola Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Nykvarn Huvudmannens 87 263 90 181 84 015 74 579 80 583 82 184 70 812 0 Annan kommuns 89 100 85 700 88 700 93 700 87 500 101 400 98 800 75 200 Fristående 80 100 62 300 78 100 64 900 84 800 76 100 67 800 82 800 Landstingets 105 600 116 900 131 000 145 200 149 400 146 500 0 144 000 Totalt per elev 86 900 82 200 86 100 78 100 82 700 84 500 76 600 85 600 I länet är genomsnittskostnaden per elev 81 800 kronor och i riket 90 200 kronor. Hur mycket prislapparna kan variera mellan olika program illustreras av den riksprislista som skolverket beslutar om varje år och som reglerar hur mycket kommunerna är skyldiga att betala friskolorna för en plats på de nationella programmen. År 2005 varierade kostnaderna mellan 70 000 och 145 000 kronor på de 17 nationella programmen. Tabell 2: Skolverkets riksprislista för nationella program 2005 Program Belopp för 2005 (kr/elev och bidragsår) Barn- och fritidsprogrammet 77 400 Byggprogrammet 106 700 Elprogrammet 100 300 Energiprogrammet 111 000 Estetiska programmet 93 300 Estetiska programmen med inriktning musik 117 600 Fordonsprogrammet 120 200 Handels- och administrationsprogrammet 77 300 Hantverksprogrammet 98 000 Hotell- och restaurangprogrammet 97 300 IB-programmet (International Baccalaureate) 96 100 Industriprogrammet 123 200 Livsmedelsprogrammet 104 600 Medieprogrammet 89 600 Naturbruksprogrammet 144 900 Naturvetenskapsprogrammet (NV) 77 300 Omvårdnadsprogrammet 85 300 Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) 70 800 Teknikprogrammet (TE) 84 500 Eftersom kostnaderna på de olika programmen varierar kraftigt så innebär det att den enskilda kommunens snittkostnad totalt för gymnasieeleverna varierar med hur eleverna väljer. Snittkostnaden för de kommuner där en stor andel av eleverna väljer ett teoretiskt program är normalt lägre än i en kommun där många elever väljer ett yrkesinriktad program. I Salem väljer 7

8 47 procent av eleverna ett av de teoretiska programmen NV, SP eller TE medan det endast är 35 procent i Nykvarn. Flertalet specialutformade program kan hänföras till ett teoretiskt program. Tabell 3: Elevernas programval NV, SP, TE Individuellt program Specialutformat program Övriga, bl a yrkesinriktade program % % % % Botkyrka 39,1 8,8 12,6 39,6 Haninge 43,8 8,1 0,8 47,4 Huddinge 42,5 6,8 15,8 34,9 Nykvarn 35,1 6,9 9,7 48,3 Nynäshamn 43,1 5,4 1,0 50,6 Salem 47,2 6,3 12,5 34,0 Södertälje 43,0 15,5 5,9 35,5 Tyresö 44,8 5,5 9,0 40,8 Riket 36,8 7,4 9,5 46,3 Att eleverna väljer olika program är en av de strukturella faktorer som utjämningssystemet tar hänsyn. Övriga faktorer är åldersfördelningen i kommunen och geografin. På övergripande nivå kan det därför vara intressant att jämföra hur mycket kommunens gymnasieelever kostar jämfört med den standardkostnad som utjämningssystemet räknar med. I Vad kostar verksamheten? finns tabell 11 Kostnader jämfört med standardkostnad där vi har hämtat uppgifterna i tabellen nedan. Samtliga Södertörnskommuner har en standardkostnad under genomsnittet för riket. Det förklaras av programvalet enligt tabell 3 ovan. Riket har i genomsnitt en lägre andel elever på teoretiska program. Tabell 4: Faktiska kostnader per invånare för gymnasieskolan jämfört med utjämningssystemets standardkostnad Faktisk kostnad Standardkostnad - strukturella kostnader (åldersfördelning och programval) INDEX riket=100 INDEX riket=100 Procentuell skillnad mellan faktisk kostnad och standardkostnad Botkyrka 94 95-0,2 Haninge 83 88-5,6 Huddinge 94 90 5,0 Nykvarn 95 93 1,9 Nynäshamn 84 91-8,0 Salem 96 99-2,0 Södertälje 86 85 1,5 Tyresö 87 95-7,8 8

9 Huddinge, Nykvarn och Södertälje satsar mer på gymnasieskolan än vad utjämningssystemet kompenserar för. Botkyrkas kostnader ligger i nivå med utjämningssystemet medan övriga kommuner ligger under. Elevernas resultat påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund I flera av Södertörnskommunerna har många av ungdomarnas föräldrar en lägre utbildningsnivå än snittet och många har en utländsk bakgrund. Inom grundskolan finns analysverktyget SALSA som skolverket tagit fram för att kommuner och skolor ska kunna bedöma kommuners och skolors samlade betygsresultat i ett riksperspektiv. Genom att ta hänsyn till elevsammansättningen kan kommuner och skolor få en ny utgångspunkt för diskussion och analys av skolors förutsättningar, processer och resultat. SALSA tar hänsyn till de strukturella faktorer som i olika studier har visat sig vara viktigast för ett gott resultat i skolan. Faktorerna är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. Tabellen nedan visar SALSA för Södertörnskommunerna jämfört med riket. Samma faktorer påverkar sannolikt även hur gymnasieelevernas och gymnasieskolornas förutsättningar skiljer sig åt mellan Södertörnskommunerna. Endast i Salems kommun når föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå upp till rikssnittet. I tre av Södertörnskommunerna är andelen med utländsk bakgrund lika med eller lägre än i riket. Tabell 5: Skolverkets SALSA-faktorer och andel elever år 9 som uppnått målen 2005 Andel elever med utländsk bakgrund Föräldrars utbildningsnivå Andel elever som uppnått målen % % Botkyrka 46 1,91 66 Haninge 22 2,02 63 Huddinge 21 2,12 76 Nykvarn 7 2,06 77 Nynäshamn 10 2,04 74 Salem 18 2,15 77 Södertälje 37 2 66 Tyresö 12 2,14 74 Rikssnitt 12 2,15 76 Förklaring: Andel av eleverna som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå är medelvärdet av avgångselevernas föräldrars högsta utbildningsnivå. Utbildningsvärde 1 är folkskola/grundskola, 2 är gymnasial utbildning och 3 innebär ett fjärde år på gymnasieskolans tekniska linje eller minst 20 högskolepoäng. Andel av avgångseleverna som uppnått målen har betyget godkänd eller högre i samtliga ämnen. Intresset för yrkesinriktade program ökar i alla Södertörnskommuner Under några år har arbetsmarknaden för akademiker varit svår och många av dem har varit arbetslösa. Det kan vara en förklaring till att intresset för yrkesinriktade program har ökat starkt i samtliga Södertörnskommuner. Det omvända gäller för de teoretiska programmen där intresset avtagit. 9

10 Elevernas val och omdömen Kommunen skyldig erbjuda eleverna ett allsidigt urval av nationella program Enligt Skollagens 5 kap 5 är varje kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga ungdomar i kommunen om de har slutfört sista årskursen i grundskolan och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas till elevernas önskemål Antalet platser på de olika programmen skall anpassas till elevernas önskemål. Detsamma gäller de olika inriktningarna inom programmen. Syftet är av elever som får möjlighet att gå den utbildning som man valt i första hand har en högre motivation och större möjligheter att gå igenom utbildningen med ett bra resultat. Enligt skollagens 2 kapitel ska eleverna också ha inflytande över den utbildning de går på. Elevers rätt att söka utbildning I vardagligt tal pratar vi om elevens rätt att söka till en utbildning, men egentligen finns begränsningarna i kommunens mottagande av elever. Vi skiljer på om eleven tas emot i första hand, d v s alla konkurerar på lika villkor med sina intagningspoäng eller om eleven tas emot i andra hand, d v s i mån av plats då kommunens egna elever först fått plats. Detta kan ske vid skolstart/reservintagningen. Reglerna i nedanstående tabell gäller för elever som söker till åk 1 i gymnasiet. Om en elev önskar byta skola under studietiden gäller kommunens egna regler. En elev kan ha särskilda skäl för sitt val av gymnasium och om mottagande kommun tar in eleven, är detta tvingande för hemkommunen. Eleven har rätt att söka alla utbildningar, men hemkommunen (där eleven är mantalsskriven) har i vissa fall rätt att inte betala annan kommunal utbildning. Mottagande kommun kan också vägra att ta emot en elev om man inte får ersättning av hemkommunen. Tabell 6: Regler för elever som söker till åk 1 i gymnasieskolan Frigymnasier och utbildningar med riksrekrytering. Hemkommunen har nationellt program (med nationella inriktningar) Hemkommunen har inte nationellt program (med nationella Specialutforma de program Eleven tas emot i första hand och hemkommunen är skyldig att betala. Hemkommunen kan neka att betala. Om kommunen säger ok så tas eleven emot i andra hand. inriktningar) Eleven tas emot i första hand och hemkommunen är skyldig att betala. Hemkommunen kan neka att betala. Om kommunen säger ok tas eleven emot i första hand. Nationellt program med lokal inriktning Hemkommunen kan neka att betala. Om kommunen säger ok så tas eleven emot i andra hand om kommunen har det nationella programmet, annars i första hand. 10

11 För alla frigymnasier och riksrekryterande utbildningar gäller att eleven tas emot i första hand och att hemkommunen måste betala. Hemkommunen kan idag fatta eget beslut om den vill betala för en elev som söker till a) Nationellt program som kommunen själv har, b) Specialutformade program och c) Nationellt program med lokalinriktning. Om kommunen väljer att betala för eleven så tas eleven emot i a) andra hand, b) första hand och c) andra hand om kommunen har det nationella programmet, annars i första hand. Svårare för Södertörns elever än för övriga att få sitt 1:a handsval tillgodosett (nyckeltal 1) Södertörnseleverna har svårare att få sitt förstahandsval tillgodosett än snittet för länet och riket. Endast eleverna i Tyresö (83,2 %) når över snittet i riket (80,6 %) och länet (80,5 %). Andelen i Tyresö har emellertid minskat jmf med 2004. Även i Botkyrka, Salem och Södertälje har andelen minskat. Det förklaras av att antalet elever som söker till yrkesutbildningar har ökat mer än antalet platser. I övriga Södertörnskommuner ökar andelen elever som får sitt förstahandsval tillgodosett. I Haninge har andelen som fått sitt förstahandsval tillgodosett ökat flera år i rad. Det hänger samman med ett ökat intresse för utbildningar i den omgestaltade Fredrika Bremerskolan. Andelen elever som sökt fristående gymnasieskolor har inte ökat 2006. Haningeelevernas har gått mot trenden och intresset för NV-program ökar. Det starka söktrycket till yrkesförberedande programmen kvarstår. Haninge har endast 0,8 procent av eleverna vid specialutformade program som oftast är ett teoretiskt program. Kommunen har inte sagt ja till att betala dessa program i andra kommuner. I övriga kommuner fortsätter intresset för de yrkesförberedande program att öka starkt. I Botkyrka ökar intresset snabbare än antalet platser och det förklarar varför andelen som får sitt förstahandsval tillgodosett har minskat där. 11

12 Diagram 3: Andel elever som kom in på sitt förstahandsval 2003-2005 86 84 82 80 78 76 74 Andel elever som kom in på sitt 1:a handsval 2003 Andel elever som kom in på sitt 1:a handsval 2004 72 70 68 Andel elever som kom in på sitt 1:a handsval 2005 66 BOTKYRKA HANINGE HUDDINGE NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN RIKET Skolverkets definition: Andel av de sökande till gymnasieskolans samtliga studievägar som den 15 okt fanns i år 1 på den studieväg hon/han sökt till i första hand, oavsett huvudman och studieort, eller den som 1 juli erbjudits plats på sitt förstahandsval. Att så många av Tyresös elever får sitt förstahandsval tillgodosett kan delvis hänföras till den politiska viljan att så långt som möjligt låta eleverna välja utbildning fritt även om kommunen erbjuder en liknande utbildning. Begränsningsregeln är att kostnaden för den valda utbildningen inte får överskrida motsvarande utbildning i kommunen med mer än 30 procent. Meritvärdet från grundskolan är också jämförelsevis högt i Tyresö, bättre än i riket och näst högst av Södertörnskommunerna (efter Salem). Under åren 2003-2005 har Nynäshamn inte haft något frisläpp av elever till andra kommuner. Nynäshamn har satsat på ett brett utbud av program för att tillgodose elevernas önskemål. De flesta av elever i Nynäshamn föredrar att studera på hemmaplan. I Salem har eleverna sedan flera år valt fritt till den utbildning de vill gå. Ändå är det en förhållandevis låg andel som får sitt förstahandsval tillgodosett. Majoriteten söker sig till nationella eller specialutformade program som kommunens gymnasium inte kan erbjuda. På kommunens gymnasium finns NV, SP, Te, bygg- samt plåt- och ventilationsplåtslageri och IV. Salemseleverna förefaller ha en tendens att i större utsträckning än andra söka utbildningar till vilka betygen inte räcker trots att det genomsnittliga meritvärdet från grundskolan är högt jämfört med övriga kommuner på Södertörn. Högt meritvärde viktigt för att få läsa vidare där man vill Det är viktigt att ha ett högt meritvärde från grundskolan när man ska söka vidare till gymnasieskolan. Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i slutbetyget. Godkänd = 10, Väl Godkänd = 15 samt Mycket Väl Godkänd = 20. Det maximala 12

13 meritvärdet är 320 poäng. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Diagrammet är hämtat ur grundskolans nyckeltalsrapport och visar de genomsnittliga betyg eleverna har med sig från respektive kommuns grundskola. Diagram 4: Genomsnittligt meritvärde i huvudmannens grundskolor Genomsnittligt meritvärde år 9 220 210 200 190 180 170 160 2003 2004 2005 Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Vad tycker eleverna om sitt val av program och skola (nyckeltal 2) Sedan några år tillbaka genomförs samma enkätundersökning bland alla elever i årskurs 2. Enkäten har tagits fram inom ramen för gymnasiesamverkan i länet. Enkätfrågorna är många. Vi har valt ut frågor om trygghet och trivsel, inflytande samt helhetsomdömet. Resultatet sammanfattas i spindeldiagrammet nedan. Ett spindeldiagram ger endast en uppfattning av det relativa förhållandet mellan kommunernas resultat. Salems gymnasium ligger högst i fråga om elevernas trivsel. Det kan förklaras av att skolan är liten, det är nära mellan elever och personal och eleverna känner sig sedda. Gymnasiet har också lagt ner mycket arbete på värdegrundsfrågor med ett positivt klimat som följd. Den nya skolledningen som kom för ett par år sedan har haft betydelse för den goda utvecklingen. För gymnasieskolan totalt i Haninge har endast 50 procent svarat på enkäten och resultatet är osäkert. I Haninge anser en jämförelsevis stor andel av eleverna att de kan påverka hur arbetet bedrivs under lektionerna. Eleverna i Huddinge rekommenderar sin skola och utbildning till andra elever medan frågeområden som berör elevernas delaktighet och inflytande får svagare resultat. Vad det gäller elevernas uppfattning om arbetsron på lektionerna så har den stigit något jämfört med 2005. Trots en positiv utveckling så utgör den ett förbättringsområde för Huddinges gymnasieskolor. 13

14 I Södertälje anser eleverna att de har jämförelsevis goda möjligheter att påverka arbetet, att det är arbetsro på lektionerna och man kan rekommendera den utbildning man går. När det gäller stämningen och sammanhållningen på skolan kommer Södertälje på en fjärdeplats. Totalt 2006 Rekommenderar min skola. Positiv stämning och god sammanhållning. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Arbetsro på lektionerna. Rekommenderar mitt gymnasieprogram. Möjlighet att påverka hur vi arbetar. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Södertälje Tyresö Salem 14

15 Verksamhetens och elevernas resultat Gymnasieskolans betygsnitt är lägre i Södertörnskommunerna än i riket (nyckeltal 3) I samtliga Södertörnskommuner är betygsgenomsnittet sämre än i riket och i länet. Huddinge och Tyresö har högst snitt på Södertörn. Huddinge har förbättrat sitt snitt genom att satsat på stödåtgärder till elever som riskerat att få betyget IG inom kärnämnena. Satsningen har också haft en positiv påverkan både på betygsgenomsnitt och högskolebehörighet. De senaste åren har antalet elever som söker till yrkesutbildningar ökat och konkurrensen hårdnar om dessa studieplatser. Diagram 5: Betygsgenomsnitt i huvudmännens gymnasieskolor 16 14 12 10 8 6 4 2 0 BOTKYRKA HANINGE HUDDINGE 2003 2004 2005 NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN RIKET Definition: Genomsnittliga betygspoäng är en meritvärderingsmodell som används vid antagning till högskolan. Varje betygssteg anges som ett siffervärde och poängen viktas med hänsyn tagen till kursernas omfattning. Om en elev har betyget "Väl godkänd" på alla kurser har eleven 15 i genomsnittlig betygspoäng. Haninge som har en hög andel elever på yrkesförberedande program anger att betygsgenomsnittet påverkas av programsammansättningen. En högre andel elever inom studieförberedande program ger vanligen ett högre betygsgenomsnitt (meritvärde). Studerar man de yrkesförberedande programmen för sig blir bilden en annan. Det låga betygsgenomsnittet i Salem kan därför också till stor del förklaras av att ca 30 procent av eleverna går på bygg/plåtprogrammen. Det finns också en tendens att särskilt högpresterande tjejer söker sig till gymnasieskolor utanför kommunen. 15

16 Andelen med högskolebehörighet lägre än i riket (nyckeltal 4) Samtliga av Södertörns kommuner ligger lägre än länet och riket i snitt. Huddinge och Tyresö har högst betygsgenomsnitt på Södertörn. Tyresö ligger också klart högst när det gäller andelen elever med högskolebehörighet. Tyresö gymnasium har som ett av sina mål att 85 procent av eleverna skall nå högskolebehörighet. Det har varit ett intensivt arbete för att nå detta mål vilket siffrorna återspeglar. Betygsgenomsnittet har självfallet påverkats positivt av denna målsättning men att snittet inte är högre kan ha påverkats av en fokusering på högskolebehörighet och betyget G på bekostnad av betygen VG och MVG. Även i Huddinge har eleverna högre högskolebehörighet än övriga på Södertörn. Andelen behöriga har ökat de senaste åren på samtliga tre skolor. Ökningen har främst skett på yrkesutbildningarna och de specialutformade programmen. De senaste årens ökning av antalet elever som söker till yrkesutbildningar har ökat konkurrensen. Stödinsatser har också satts in till elever som riskerat IG i slutbetyg. I Nynäshamn är högskolebehörigheten ett mål som gymnasiet arbetar hårt med. Syokonsulenterna anordnar en högskoledag då gymnasiet får besök av högskolor från hela landet. De har dessutom enskilda samtal med eleverna om framtiden. Alla avgångselever, både teoretiska och yrkesinriktade, åker också in till SACO-mässan en gång om året. I Haninge är andelen elever i egen verksamhet som studerar vid studieförberedande program låg relativt omvärlden men med en stor andel elever vid studieförberedande program i fristående gymnasieskolor varav två återfinns i kommunen. Flertalet specialutformade program kan hänföras till de studieförberedande programmen. När andelen elever vid specialutformade program beaktas framträder bilden tydligare med en låg andel Haningeelever vid studieförberedande program. Andelen Haningeelever med grundläggande behörighet är hög inom de yrkesförberedande programmen. En växande andel elever från yrkesförberedande program går vidare till högre studier. Hälften av eleverna vid omvårdnadsprogrammet fortsätter till högre studier och en betydande andel elever från exempelvis elprogrammet fortsätter på KTH. Övergången till högre studier har ökat från 29 procent 2002 till 43 procent 2005 med den eftersläpning som finns i statistiken. Inom flera yrkesförberedande program erbjuds eleverna möjlighet att nå särskild behörighet. Indelningen i studie- resp yrkesförberedande program ger därmed inte hela bilden. Den låga andelen med högskolebehörighet i Salem förklaras av den höga andelen elever på bygg/plåtprogrammet. 16

17 Diagram 6: Andelen elever med högskolebehörighet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 BOTKYRKA HANINGE HUDDINGE NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN SAMTLIGA KOMMUNER HÖGSKOLEBEHÖRIG HET 2003 HÖGSKOLEBEHÖRIG HET 2004 HÖGSKOLEBEHÖRIG HET 2005 Skolverkets definition: Grundläggande behörighet till högskola har den som fått lägst betyget "Godkänd" på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Här anges andelen elever med grundläggande behörighet till högskola av samtliga elever med slutbetyg de respektive åren. Störst andel elever fullföljer utbildningen i Nynäshamn och Salem (nyckeltal 5) I två av de sju jämförda Södertörnskommunerna fullföljer eleverna utbildningen inom 4 år i större utsträckning än i riket. Nynäshamn har högst andel med 87 procent. I Salem har andelen ökat från 64 procent år 2003 till 83 procent år 2005. Ökningen förklaras av att eleverna trivs bra och att stödinsatser samt studie- och yrkesvägledarnas arbete har givit resultat. I Nynäshamns är ett av de viktigaste målen att eleverna fullföljer utbildningen. Gymnasiet har arbetat hårt med detta och hittat lösningar för de elever som får problem. Oftast beror problemen på studiesvårigheter och inte på språksvårigheter. Den låga andelen i Haninge består främst i att elever inom vissa yrkesprogram inte fullgjort sitt projektarbete. Åtgärder har vidtagits och andelen har ökat 2005. 17

18 Diagram 7: Andel elev som fullföljer utbildningen inom 4 år 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 BOTKYRKA HANINGE 2003 2004 2005 HUDDINGE NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN RIKET Skolverkets definition: Alla gymnasieprogram, med undantag av det individuella programmet, är normalt treåriga. Det innebär att en elev normalt sett skall ha fått slutbetyg efter tre år. För att få slutbetyg krävs dock att eleven betygssatts i alla de kurser som ingår i elevernas studieplan vilket gör att det ibland kan ta längre tid än tre år att få slutbetyg. Det gäller också elever som börjat på ett program och sedan bytt till ett annat program och för elever som gjort studieuppehåll, kanske för utlandsstudier. I tabellen visas andelen elever per program som senast det givna året fått slutbetyg fyra år efter det att de började i gymnasieskolan. Med "år" menas läget efter vårterminens slut det valda året. Exempel: Statistiken för år 2000 visas utfall för elever som började i gymnasieskolan hösten 1996 och som fått slutbetyg senast våren 2000 (inom fyra år). Redovisningen görs för det program och för den skola eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått slutbetyg efter att ha bytt program eller bytt skola/ort 18

19 Personaltäthet och personalens sjukfrånvaro Eftersom personalen är verksamhetens viktigaste resurs har vi också valt två nyckeltal som belyser personalens situation inom gymnasieskolan; lärartäthet och sjukfrånvaro. Sedan 2003 har personaltätheten minskat i samtliga Södertörnkommuner (nyckeltal 6) Haninge har fler elever i gymnasieskolan och detta är en påverkande faktor till att lärartätheten är lägre 2005 än 2003. Antal lärare per 100 elever sammanhänger även med programsammansättningen. De yrkesförberedande programmen har högre lärartäthet. Hur många elever kan samtidigt sitta i en lastbilshytt tillsammans med sin lärare? I Huddinge har antalet elever per klass ökat under de senaste åren för att ge eleverna plats på de utbildningar de önskar. Till viss del är det en planerad höjning av elevantalet och till viss del en effektivisering. Den planerade höjningen bottnar i att man nu tar in 33-34 elever där man tidigare tog in 32. Effektiviseringen orsakas av att man i dag fyller grupperna med de 32 eleverna som planerats. Ytterst få grupper når inte 32 elever utan har endast 26-27 elever i varje grupp. En hög lärartäthet borde rimligen leda till höga kostnader per elev. Eftersom den kostnad vi har per elev i kommunerna avser samtliga elever och lärartätheten endast kommunens egen gymnasieskola kan vi inte göra någon analys av detta i årets rapport. Diagram 8: Antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i kommunens gymnasieskolor. Källa: Skolverket. Antal Lärare i huvudmannens skolor, heltidstjänster, per 100 elever 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn 2003 2004 2005 Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket 19

20 Gymnasielärarnas sjukfrånvaro lägst i Haninge (nyckeltal 7) Gymnasielärarna i Haninge har under 2005 den lägsta sjukfrånvaron jämfört med övriga Södertörnskommuner. I likhet med de flesta andra kommuner är andelen sjukskrivna kvinnliga lärare nästan dubbelt så hög som andelen sjukskrivna manliga lärare. Haninge noterar att sjukfrånvaron är starkt beroende av arbetsorganisation och arbetsklimat. Årets arbetsplatsundersökning i Haninge visar goda värden för medarbetarnas inflytande och delaktighet i besluten på arbetsplatserna. Ansvar och befogenheter är tydligt delegerade. Vidare visar enkäten synnerligen höga värden beträffande rektorernas tillit till medarbetarnas kompetens och förmåga. Diagram 9: Gymnasielärarnas sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid G y m n asielärarn as sju kfrånvaro i procent av överenskom m en arbetstid 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Total Kvinnor Män 20

21 Fler elever pressar kostnaden per elev Antalet gymnasieelever ökar stadigt. Söktrycket är högt och skolornas utbildningar fylls. Antalet elever i gymnasieskolorna på Södertörn har ökat med ca 900 elever mellan 2003 och 2005, en ökning med 8 procent. Ökningen varierar mellan kommunerna, störst ökning har Huddinge haft med 16 procent. Ökningen innebär att gymnasieeleverna får en större del av den kommunala kakan. Låg kostnadsökning per elev perioden 2003-2005 (nyckeltal 8) Den genomsnittliga kostnadsökningen per elev har under 2003-2005 varit låg och för någon kommun minskat. Botkyrka satsar mest per gymnasieelev, 86 900 kronor och Huddinge 86 100 kronor. Nykvarn som inte har någon egen gymnasieskola betalar i genomsnitt 85 600 för sina elever. Södertälje betalar 84 500 kronor. Tyresö har den lägsta kostnaden per gymnasieelev, 76 600 kronor, trots att Tyresös nyckeltal i sin helhet ger en positiv bild av gymnasieutbildningen. I Huddinge är orsaken till gymnasieverksamhetens goda ekonomi jämfört med budget den ökade elevtillströmningen. Elevantalet ökade med ca 13 procent höstterminen 2005 till 3 219 elever. Det är också lättare att se över verksamheten och effektivisera när verksamheten växer. Haninge påpekar att lokalkostnaderna slår igenom kraftigt i nyckeltalen och att programsammansättningen måste beaktas vid varje jämförelse av genomsnittliga programkostnader och meritvärden. Effekter vid förändrade sökmönster Det är inte bara elevökningen som gymnasieskolan har att hantera utan också den strukturella förändringen i val av utbildning. Samtliga kommuner möter en ökad efterfrågan på yrkesinriktade utbildningar. Hur länge klarar gymnasieskolorna att växa på yrkesutbildningarna genom effektivisering och utan nya investeringar? Kan vi omfördela resurser från de teoretiska programmen? Som exempel har byggprogrammet ökat antalet elever med 23 procent under perioden 2003-2005. Medan NV-programmet endast har ökat marginellt eller minskat trots den kraftiga ökningen av elevunderlaget. 21

22 Diagram 10: Antal elever på byggprogrammet 2003-2005 Elever byggprogrammet i snitt 2003-2005 160 140 120 124 128 141 121 130 137 116 128 108 100 83 92 94 86 95 100 80 68 60 57 47 40 20 0 Haninge 2003 Haninge 2004 Haninge 2005 Huddinge 2003 Huddinge 2004 Huddinge 2005 Nynäshamn 2003 Nynäshamn 2004 Nynäshamn 2005 Salem 2003 Salem 2004 Salem 2005 Södertälje 2003 Södertälje 2004 Södertälje 2005 Tyresö 2003 Tyresö 2004 Tyresö 2005 Ökat antal elever på byggprogrammet pressar kostnaden per elev I Haninge har kostnaden per elev på byggprogrammet minskat sedan 2003. Det beror främst på det ökade elevantalet, men också på goda intäkter från de jobb som eleverna utför som en del i sin undervisning. Ett ökat elevantal har gett möjlighet till ökat resursutnyttjande hos samtliga kommuner utom i Tyresö. Det är undervisningskostnaden per elev som har minskat. 22

23 Diagram 11: Kostnad per elev på byggprogrammet 2003-2005 Byggprogrammet kostnad/elev 2003-2005 120 000 110 000 100 000 Övrigt Lokal Läromedel Undervisning 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Haninge 2003 Haninge 2004 Haninge 2005 Huddinge 2003 Huddinge 2004 Huddinge 2005 Nynäshamn 2003 Nynäshamn 2004 Nynäshamn 2005 Salem 2003 Salem 2004 Salem 2005 Södertälje 2003 Södertälje 2004 Södertälje 2005 Tyresö 2003 Tyresö 2004 Tyresö 2005 Riksgenomsnitt 2003 Riksgenomsnitt 2004 Riksgenomsnitt 2005 Diagrammen över elevantal och kostnader för bygg- och nv-programmet bygger på uppgifter från efterkalkylen till SCB. Efterkalkylen bygger i sin tur på uppgifter från Räkenskapssammandraget(RS) som kommunerna lämnar till SCB efter bokslut. Lågt intresse för naturvetenskapsprogrammet (NV) Trots att elevantalet totalt ökat kraftigt de senaste åren så har intresset för NV-programmet minskat i flera kommuner. I Haninge, Huddinge och Salem märks dock en marginell ökning av antalet elever på NV-programmet. 23

24 Diagram 12: Antal elever 2003-2005 Elever Naturvetenskapsprogrammet i snitt 2003-2005 360 354 352 338 353 339 351 315 309 270 275 289 225 211 206 218 180 135 135 138 136 90 94 88 86 70 66 69 45 0 Botkyrka 2003 Botkyrka 2004 Botkyrka 2005 Haninge 2003 Haninge 2004 Haninge 2005 Huddinge 2003 Huddinge 2004 Huddinge 2005 Nynäshamn 2003 Nynäshamn 2004 Nynäshamn 2005 Salem 2003 Salem 2004 Salem 2005 Södertälje 2003 Södertälje 2004 Södertälje 2005 Tyresö 2003 Tyresö 2004 Tyresö 2005 En fortsatt ökning av intresset för yrkesinriktade program ökar snittkostnaden per elev En fortsatt ökning av eleverna på byggprogrammet (och övriga yrkesinriktade program)och en fortsatt minskning på NV-programmet (och övriga teoretiska program) medför ökad total kostnad per elev. Men om resurserna kan utnyttjas effektivare i befintliga organisationer kan kostnaden per elev på byggprogrammet pressas ytterligare. Däremot kommer kostnaderna att öka om elevökningen innebär nya investeringar i lokaler och inventarier. Kostnaden per elev på NV-programmet har ökat i alla kommuner utom Botkyrka och Salem. Ökningen tyder på att det minskade elevantalet påverkat kostnadsbilden negativt. 24

25 Diagram 13: Kostnader på NV-programmet 2003-2005 Naturvetenskapsprogrammet kostnader/elev 2003-2005 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Botkyrka 2003 Botkyrka 2004 Botkyrka 2005 Haninge 2003 Haninge 2004 Haninge 2005 Huddinge 2003 Huddinge 2004 Huddinge 2005 Nynäshamn 2003 Nynäshamn 2004 Nynäshamn 2005 Salem 2003 Salem 2004 Salem 2005 Södertälje 2003 Södertälje 2004 Södertälje 2005 Tyresö 2003 Tyresö 2004 Tyresö 2005 Riksgenomsnitt 2003 Riksgenomsnitt 2004 Riksgenomsnitt 2005 Undervisning Läromedel Lokal Övrigt 25

26 Iakttagelser och frågor Iakttagelser 2005 I spindeldiagrammet är det gymnasieskolan i Tyresö som visar den bästa bilden av gymnasieskolan. Tyresö har högst andel elever som får sitt 1:a handsval tillgodosett, eleverna har högsta betygssnittet och högsta högskolebehörigheten. Kostnaden per elev är lägst. Tyresö får bli vårt goda exempel år 2005. Övriga kommuner visar emellertid upp andra styrkor. Haninge har högst lärartäthet och lägst sjuktal. Huddinge är en av två kommuner med högst betygssnitt. I Nynäshamn är andelen som fullföljer utbildningen högst. I Salem är eleverna mest nöjda. Botkyrka har sin styrka i att en stor andel når högskolebehörighet. Södertälje har en förhållandevis hög lärartäthet och eleverna ser positivt på sina möjligheter att påverka skolarbetet, de har arbetsro på lektionerna och kan rekommendera den utbildning man går på. Spindeln visar att Södertörnsungdomarna efter sina gymnasiestudier inte har möjligheter till fortsatta studier eller arbete i samma utsträckning som länets och landets kommuner i stort. Andelen elever med fullföljd utbildning inom 4 år och högskolebehörighet är lägre än snittet i länet och riket. Även betygssnittet är lägre än i länet och riket. Kan vi hjälpas åt för att stärka ungdomarnas möjligheter? Kommunerna i länet är överens om en gemensam gymnasieregion. Arbetet för detta har pågått sedan år 2001. Men idag konkurrerar snarare än samverkar kommunernas gymnasieskolor med varandra trots kommunpolitikernas beslut att gymnasieskolorna ska arbeta för en gemensam planering av utbudet. Därför återstår fortfarande arbetet för en gemensam planering av det regionala utbudet. Hur ska politikernas intentioner att samverka få genomslag? Redan om några år minskar elevunderlaget i hela regionen. Minskningen kommer att kräva en anpassning nedåt av gymnasieskolornas organisation. Det anses i allmänhet att det är svårare att minska organisationen än att växa. Därför behövs en strategi för detta redan nu. Hur kan denna kopplas till en ökad samverkan på Södertörn? Spindeldiagrammet kan tolkas så att effekten av att begränsa elevernas möjligheter att välja andra kommuners gymnasieprogram är att eleverna istället söker sig till frigymnasier. Elever som får välja helt fritt förefaller att välja andra kommuners gymnasieskolor. På så sätt kan begränsningar att välja minska de kommunala gymnasieskolornas andel av gymnasiemarknaden. Elevenkäten är en bra mätare på vad eleverna tycker om sina gymnasieutbildningar i år 2 i gymnasiet och rätt utförd/använd är den en bra vägvisare för kommande gymnasieelever när de ska välja program och skola. 26

27 Frågor inför nyckeltalsrapporten 2006 Nykvarn finns inte med i spindeldiagrammet eftersom de flesta av nyckeltalen handlar om kommunen som producent av gymnasieutbildning. Vid en eventuell uppföljning av denna rapport kan gruppen välja att istället följa elever skrivna i kommunen. Nykvarn kan ju medverka till att Nykvarnsungdomarna får en bra gymnasieutbildning utan att nödvändigtvis producera den i kommunens egen regi. En annan möjlighet är att jämföra de olika gymnasieskolorna. Skillnaden mellan gymnasieskolor i en kommun kan vara större än mellan kommunerna. Det framgår emellertid inte av denna redovisning. Hur ska gruppen gå vidare? Det kan också vara av intresse att studera snittbetyget hos eleverna som börjar i en gymnasieskola med snittbetyget när de slutar. Vilken kommun/skola har haft det mest positiva utvecklingen av elevernas betyg? Kommunerna har olika strategier (medvetna eller omedvetna) när det gäller hur fria ungdomarna ska vara att söka som de vill. Gy07 skulle ha ökat ungdomarnas möjligheter att söka till andra kommuners nationella program till en kostnad som motsvarar hemkommunens. Hur påverkar de olika strategierna elevernas resultat och kommunernas kostnader för gymnasieutbildningen? Det är eleverna/ungdomarna vi är till för. Antalet platser på olika program och olika inriktningar inom programmen ska anpassas till elevernas önskemål. Elever som får möjlighet att gå den utbildning de valt i första hand har en högre motivation och följaktligen bättre möjligheter att gå igenom utbildningen med ett gott resultat. För att följa upp detta måste vi genomgående ha ett elevperspektiv när vi väljer nyckeltal något att tänka på till nästa års redovisning av nyckeltal. Samband är intressanta. T ex en hög lärartäthet borde rimligen leda till höga kostnader per elev. Eftersom den kostnad vi har redovisat per elev avser kommunens samtliga elever och lärartätheten endast kommunens egen gymnasieskola kan vi inte göra någon analys av samband mellan kostnad och lärartäthet i årets rapport. 27