Ungdomars gymnasieutbildning i åtta Södertörnskommuner En lägesrapport med stöd av nyckeltal

Transkript

1 Ungdomars gymnasieutbildning i åtta Södertörnskommuner En lägesrapport med stöd av nyckeltal

2 SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER OCH FRÅGOR 3 INLEDNING 6 ELEVERNAS VAL OCH OMDÖMEN 8 Antalet ungdomar i gymnasieåldern ökar fram till 29 8 Ökad valfrihet och nya sökmönster ställer krav på flexibilitet 8 Intresset för utbildning utanför kommunens egna skolor fortsätter växa 8 Sämre möjligheter följa upp folkbokförda än elever i kommunens skolor 1 Elevernas omdöme om sitt val av skola mest positivt i Salems gymnasium 1 VERKSAMHETENS OCH ELEVERNAS RESULTAT 13 Andelen 2-åringar med högskolebehörighet högst i Tyresö 13 En växande andel sökande till gymnasieskolan får ingen plats 13 Allt fler elever på individuella programmet 14 Andelen elever med behörighet till högskolan högst i Nynäshamns gymnasium 15 Andelen som fullföljer utbildningen inom 4 år högst bland Tyresöungdomarna 16 Störst andel som fullföljer utbildningen inom 4 år i Salems gymnasieskola 17 Högst betygssnitt i Tyresö och Huddinge gymnasieskolor 17 LITE HÖGRE PERSONALTÄTHET OCH LITE FRISKARE PERSONAL 19 Lärartätheten ökar i flertalet Södertörnskommuner 19 Tyresö har sänkt sjukfrånvaron mest 2 EKONOMI 21 Priset på programmen varierar mellan 76 och 155 kronor 21 Elevernas val av program avgör kommunens snittkostnad per folkbokförd elev 23 Ökande elevunderlag pressar kostnaderna 24 REGLER, DEFINITIONER OCH FAKTA 27 2

3 Sammanfattande iakttagelser och frågor Vilka strategier ska kommunerna ha för sina ungdomar och gymnasieelever de närmaste åren? Efter att ha vässat programutbudet under flera år råder idag en mer avvaktande stämning bland ansvariga för gymnasieskolan. Det är inte bara nuvarande elevökningar, kommande elevminskningar och fler friskolor som ska hanteras utan också förändringar i valet av utbildning och ungdomar som inte lever upp till kraven. Idag är söktrycket på yrkesinriktade program högt i samtliga kommuner samtidigt som alltfler frigymnasier erbjuder just sådana. Kommer detta intresse för dyrare yrkeslinjer att bestå? Kräver det stora investeringar och utökat samarbete med företagen? Dessutom förbereder regeringen ett speciellt lärlingsprogram och har tillsatt en ny gymnasieutredning som ska vara klara till 29. Antalet fristående gymnasieskolor blir allt fler (8 nya ansökningar till hösten 28 i Stockholmsregionen) och andelen elever som söker till dem ökar. Så länge elevunderlaget stadigt ökar innebär frigymnasierna inget hot för de kommunala gymnasieskolorna utan hjälper kommunerna att klara den stora elevgenomströmningen. Vad händer då elevunderlaget minskar? Vilka skolor väljer eleverna? Hur anpassar verksamheterna kostymen? Det gäller både friskolor och kommunala gymnasieskolor. Hur ska kommunerna använda de ekonomiska resurserna på bästa sätt och slippa onödigt höga kostnader för gymnasieutbildning? Redan idag har kommunerna olika strategier för att kunna erbjuda sina ungdomar den gymnasieutbildning de vill ha. Ungdomarnas förutsättningar är mycket olika utifrån föräldrars utbildningsbakgrund, socioekonomisk och utländsk bakgrund osv. Det ställer också olika krav på kommunerna och ger dem olika förutsättningar att attrahera och erbjuda ungdomarna en bra gymnasieutbildning. Spindlar visar på samband mellan nyckeltalen Av den officiella statistikens alla nyckeltal har vi gjort ett urval. Vi redovisar nyckeltalen ur både ett elev- och ett producentperspektiv. Nyckeltalen belyser dels situationen för kommunens folkbokförda ungdomar i gymnasieåldern samt elever i kommunens (huvudmannens) gymnasieskolor. I årets rapport har vi renodlat kommunens ansvar för alla folkbokförda ungdomar upp till 2 år i en spindel (fyra nyckeltal) och i en annan spindel har vi ställt ihop nyckeltal med bäring på kommunens egna gymnasieskolor (sju nyckeltal). Nyckeltalen har sammanställts i två olika spindeldiagram som ger en sammanfattande bild av hur kommunernas resultat förhåller sig till varandra, dels för hela gruppen folkbokförda och dels för kommunens egna gymnasieskolor. Nykvarns kommun som inte har någon egen kommun finns alltså bara med i ett spindeldiagram. Spindeldiagrammet visar inte absoluta siffror utan endast relationer. Lägsta värdet är 5 och det högsta är 2. 3

4 Folkbokförda i kommunen 1. Låg andel ej intagna Fullföljt utbildning inom 4 år 2. Högskolebehörighet Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 3. Låg kostnad per elev Elever i egna gymnasieskolor 1. Elevenkäten Låg kostnad per elev Betygsgenomsnitt Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 6. Lågt sjuktal för gymnasielärarna 3. Högskolebehörighet 5. Antal lärare per 1 elever 4. Fullföljd utbildning efter 4 år 4

5 Topplista med nyckeltal För att göra resultatet ännu lite tydligare har vi rangordnat kommunerna i varje nyckeltalsgren och summerat resultatet i de olika grenarna. På så sätt har vi fått en vinnare för hela nyckeltalsgruppen folkbokförda ungdomar och en för elever i kommunens (huvudmannens) gymnasieskolor. Resultatet presenteras i två tabeller. Definitionen av nyckeltalen finns längst bak i rapporten. Folkbokförda ungdomar i kommunen Sammanställningen av nyckeltalen över folkbokförda ungdomar i respektive kommun visar att Tyresö har högst andel högskolebehöriga 2-åringar, högst andel som fullföljer utbildningen inom 4 år och en hög andel som antas till gymnasieutbildning. Dessutom har Tyresö kommun den näst lägsta kostnaden per elev i jämförelsen. Tyresö Salem Nynäshamn Botkyrka Huddinge Nykvarn Haninge Södertälje Låg andel ej intagna Högskolebehörighet Låg kostnad Fullföljt inom 4 år Elever i kommunens egna gymnasieskolor Sammanställningen av nyckeltalen för elever vid kommunernas egna gymnasieskolor visar att Tyresö gymnasium slår kollegorna i övriga kommuner i de flesta grenarna ; högst betygssnitt, lägst sjuktal bland lärarna, hög lärartäthet, relativt hög högskolebehörighet och andel som fullföljer inom 4 år. Eleverna trivs även om de trivs ännu bättre i Salems och i Huddinges gymnasieskolor. Tyresö Huddinge Haninge Botkyrka Nynäshamn Salem Södertälje Elevenkät Betygsgenomsnitt Högskolebehörighet Fullföljt inom 4 år Antal lär/1 elever Lågt sjuktal Låg kostnad Summa

6 Inledning Ungdomarna i Södertörnskommunerna har stora möjligheter att välja gymnasieutbildning om betygen från grundskolan räcker och hemkommunens regler tillåter. Utbudet från både kommunala gymnasieskolor och frigymnasier är omfattande och varierat. Men förutsättningarna för gymnasieskolan ändras snabbt. Både ungdomarnas efterfrågan och utbudet på gymnasiemarknaden ser mycket annorlunda ut nu än för bara några år sedan. Kommunernas politiska och tjänstemannaledningar har det yttersta ansvaret för alla ungdomar oavsett om de går i gymnasieskolan eller inte och om de väljer kommunens egna gymnasieskolor eller en annan kommuns gymnasieskola eller ett frigymnasium. Uppdraget Södertörnskommunernas gymnasienyckeltal ska ge kommunernas politiska ledning en översiktlig bild av kostnads- och serviceförhållanden inom gymnasieskolan. Resultatet ska kunna fungera som en vägledning för prioriteringar och översyner. Dessutom ska politiker och tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan få en bild av (avsiktliga eller oavsiktliga) likheter och skillnader mellan kommunerna. Förbättringar och effektiviseringar som någon av de deltagande kommunerna genomfört ska också uppmärksammans för att spridas till övriga kommuner. Deltagandet i nyckeltalsarbetet I nyckeltalsgruppens löpande arbete har Lars Hallström och Michael Trenneborg från Botkyrka, Johnny Berntsson och Jan Höglund från Huddinge, Susanne Buske från Nynäshamn, Jörgen Lundkvist, Ola Forsberg och Karin Skilje (sammankallande) från Salem, Karl-Erik Säfström och Madeleine Holm från Tyresö deltagit. Av olika skäl har insatserna från Södertälje och Haninge varit mindre. Nykvarn har helt avstått från att delta i gruppens arbete. Av den officiella statistikens nyckeltal har gruppen gjort ett urval som visar vilken gymnasieutbildning ungdomarna får med sig ut i livet. Elevenkäten och gymnasielärarnas sjukfrånvaro är de enda uppgifterna som inte hämtats i de mer officiella källorna. Vi redovisar nyckeltal ur både ett elev- och ett producentperspektiv. Nyckeltalen belyser dels situationen för kommunens folkbokförda ungdomar i gymnasieåldern samt elever i kommunens (huvudmannens) gymnasieskolor. Nyckeltalen sammanställs i två olika spindeldiagram som ger en sammanfattande bild av hur kommunernas resultat förhåller sig till varandra, dels för hela gruppen folkbokförda och dels för kommunens egna gymnasieskolor. Nykvarns kommun som inte har någon egen kommun finns alltså bara med i ett spindeldiagram. Spindeldiagrammet visar inte absoluta siffror utan endast relationer. Lägsta värdet är 5 och det högsta är 2. För att göra resultatet ännu lite tydligare har vi rangordnat kommunerna i varje nyckeltalsgren och summerat resultatet i de olika grenarna. På så sätt har vi fått en vinnare för hela gruppen folkbokförda ungdomar år och en för elever i kommunens (huvudmannens) gymnasieskolor. Resultatet presenteras i två tabeller som anknyter till spindeldiagrammen. Kvaliteten på nyckeltalen är lika bra som de uppgifter som kommunerna har rapporterat till statistiska centralbyrån och skolverket. Samtliga kommuner har ombetts kommentera sina 6

7 nyckeltal - speciellt inom de områden där resultaten/nyckeltalen är positiva. Detta har skett i varierande omfattning och gruppen har sedan redigerat materialet. Olika strukturella förutsättningar I förra årets rapport gick vi igenom ungdomarnas/kommunernas olika förutsättningar och möjligheter till önskad gymnasieutbildning. Vi gick igenom de viktigaste förutsättningarna för gymnasieeleverna/skolorna i Södertörnskommunerna som påverkar skolorna och elevernas resultat och vidare möjligheter i livet. I årets rapport har vi inte uppdaterat detta material utan vi har antagit att de finns kvar relativt oförändrade. Hur långt kommer vi i analysen av nyckeltalen? I gruppens uppdrag ingår att ge kommunernas politiska ledning en översiktlig bild av kostnads- och serviceförhållanden inom gymnasieskolan. Resultatet ska också kunna ge vägledning för prioriteringar och översyner. Politiker och tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan ska få en bild av (avsiktliga eller oavsiktliga) likheter och skillnader mellan kommunerna. Förbättringar och effektiviseringar som någon av de deltagande kommunerna genomfört ska också uppmärksammans för att spridas till övriga kommuner. I gruppen tycker vi att vi lyckas ge en översiktlig bild av kostnads- och serviceförhållanden i respektive kommun och också hur de förhåller sig till varandra framgår. Skillnader som går att förklara. Allt detta har ett stort värde men att vårt arbete även skulle kunna fungera som vägledning för prioriteringar och översyner är mer osäkert. För att få fram förbättringar och effektiviseringar tror vi det är en omväg att gå via nyckeltalssammanställningar. Då kan ett systematiskt erfarenhetsutbyte fungera bättre. Vilken skola/program/kommun höjer eleverna mest? Inför årets nyckeltalsarbete hade vi ambitionen att studera de enskilda gymnasieskolorna. En av de intressanta frågorna då är betygsutvecklingen under gymnasiestudierna. Nu visar det sig att all statistik bygger på de genomsnittligga intagningspoängen och genomsnittligt slutbetyg ifrån gymnasiet. Av de elever som ingår i intagningssnittet får 4-5 % inget slutbetyg! Mer är 1% av kursbetygen saknas och/eller inget godkänt specialarbete tas med i statistiken. Vi kommer att föra samtal med SCB om ett annat upplägg på statistikuppgifterna. I väntan på det är frågan obesvarad. 7

8 Elevernas val och omdömen Antalet ungdomar i gymnasieåldern ökar fram till 29 Ungdomarna i gymnasieåldern fortsätter att bli fler fram till 28/29. När antalet ungdomar mellan 16 och 19 år är som flest i Södertörnskommunerna år 28 är de närmare 19. Därefter minskar antalet med nästan 1 elever på några år. Utvecklingen är densamma i hela Stockholms län där det enligt prognoserna är 12 ungdomar mellan 16 och 19 år 29. Antalet minskar sedan med 8 ungdomar till år 212. Diagram 1: Elevunderlaget i Södertörnskommunerna Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Södertälje Nynäshamn Källa: Kommunernas egna befolkningsuppgifter Ökad valfrihet och nya sökmönster ställer krav på flexibilitet Det är inte bara elevökningen som gymnasieskolan har att hantera utan också den strukturella förändringen i val av utbildning. Samtliga kommuner möter en ökad efterfrågan på yrkesinriktade utbildningar. Gymnasieskolorna växer på yrkesutbildningarna och oftast utan nya investeringar. Byggprogrammet har ökat kraftigt i Södertörnskommunerna medan NVprogrammet har minskat eller ökat marginellt trots den kraftiga ökningen av elevunderlaget. Elevernas förstahandsval inför hösten 27 på Södertörn innebar att det fanns 8 platser för många på studieförberedande program medan det saknades 5 platser på yrkesförberedande program. Intresset för utbildning utanför kommunens egna skolor fortsätter växa Ungdomarna väljer i allt större utsträckning program och skolor utanför den egna kommunens skolor. Andelen egna elever i den egna gymnasieskolan har sjunkit kontinuerligt sedan 23. 8

9 Både andelen elever som väljer frigymnasier och andra kommuners gymnasieskolor ökar. Nynäshamn är undantaget som bekräftar regeln och där har andelen i kommunens gymnasieskola ökat en aning. Salem, Botkyrka och Tyresö var först ut bland Södertörnskommunerna att låta eleverna välja var de vill gå. Inför höstterminen kunde alla Södertörnsungdomar göra det. Diagrammet nedan visar hur eleverna valt skolor/program efter skolans huvudman. Diagram 2: Elevernas val av huvudman för gymnasieskola /27. 1% 8% 6% 4% 2% % Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Hemkommunens elever i egna skolor I annan kommun Fristående skola Landstingsskola I Nykvarn finns ingen gymnasieskola. Andelen elever som väljer kommunens egna gymnasieskolor varierar mellan procent i Nykvarn och 38 procent i Salem till närmare 7 procent i Nynäshamn. I övriga kommuner varierar andelen elever. I Nykvarn ska kommunstyrelsen den 11 september 27 ta beslut om en ny gymnasieskola ska starta. Ett förslag finns om fem yrkesprogram med 5 procent av undervisningstiden förlagd ute på företag. Eleverna söker sig i stor utsträckning till andra kommuners gymnasieutbildningar. I Salem och Botkyrka har andelen elever som sökt sig till andra kommuners gymnasieskolor ökat mest. Mellan 15 procent och 3 procent av eleverna har valt ett frigymnasium. Andelen i frigymnasium är störst i Haninge där kommunen först från hösten låter eleverna gå i andra kommuners gymnasieskolor. För elever som velat prova sina vingar i andra skolor än den egna kommunens har enda möjligheten varit att söka sig till ett frigymnasium. Inom kommunens gränser finns två frigymnasier. 9

10 I de mindre kommunerna finns inte samma möjligheter att erbjuda alla program inom kommunens gränser. I Nykvarn finns inget kommunalt alternativ på hemmaplan utan alla får söka sig utanför kommunen. I Salem är det 37 procent som går i kommunens eget gymnasium och den största andelen av eleverna söker sig till andra kommuners skolor. Av övriga kommuner är det Tyresö som har den lägsta andelen i kommunens gymnasieskolor, följt av Haninge, Botkyrka, Huddinge och Södertälje. I Nynäshamn har 7 procent av eleverna valt att gå i kommunens skola. Från Nynäshamn är det långt till andra gymnasieskolor och kommunen har också haft problem med att många elever påbörjar en utbildning utanför kommunen men ångrar sig på grund av långa resor. Nyckeltalet från förra årets rapport, om andelen elever som får sitt förstahandval tillgodosett, har inte tagits fram av skolverket i år varför vi inte använder oss av den jämförelsen i årets rapport. Sämre möjligheter följa upp folkbokförda än elever i kommunens skolor Skolverkets nyckeltal skiljer mellan folkbokförda 2-åringar, folkbokförda elever och elever i kommunens gymnasieskolor. Men antalet nyckeltal som kommunvis beskriver elever i kommunens gymnasieskolor är flest trots att kommunen har ansvaret för samtliga folkbokförda ungdomar och elever. När alltfler elever söker sig utanför de egna kommunala gymnasierna till andra kommuners gymnasieskolor och frigymnasier ökar behovet av att kunna följa upp även dessa. Kommunerna har också ett uppföljningsansvar för samtliga ungdomar upp till 2 år. Vi har därför jämfört fyra nyckeltal över folkbokförda i kommunerna och sju nyckeltal över elever i kommunens gymnasieskolor. Elevernas omdöme om sitt val av skola mest positivt i Salems gymnasium Sedan några år tillbaka genomförs samma enkätundersökning bland alla elever i gymnasieskolans årskurs 2. Enkäten har tagits fram inom ramen för gymnasiesamverkan i länet. Enkätfrågorna är många. Vi har valt frågor om trygghet och trivsel, inflytande samt helhetsomdömet. Resultatet sammanfattas i spindeldiagrammet nedan (huvudmännens skolor). 1

11 Frågor ur elevenkäten läsåret 6/7 Det råder en positiv stämning och god sammanhållning i min skola Jag kan rekommendera min skola till andra elever. 1 5 Det är arbetsro på lektionerna. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever. Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Salems gymnasium ligger högst i fråga om elevernas trivsel. Skolan är liten, det är nära mellan elever och personal och eleverna känner sig sedda. Gymnasiet har lagt ner mycket arbete på värdegrundsfrågor med ett positivt klimat som följd. Ny skolledning sedan några år har haft betydelse för en god utveckling. År gjordes en enkät bland de ungdomar som sökt gymnasieprogram utanför kommunens eget gymnasium för att få svar på varför de inte sökt sig till kommunens gymnasieskola. De övervägande svaren var att de ville till Stockholm/närmare Stockholm eller så fanns inte det program de sökte i kommunens gymnasieskola. Eleverna i Huddinge rekommenderar i hög utsträckning sin skola och utbildning till andra elever medan frågeområden som berör elevernas delaktighet och inflytande får svagare resultat. Totalt sett ger enkätresultaten en bild som man i Huddinge känner igen sedan tidigare. Elevernas uppfattning om arbetsron på lektionerna har sjunkit något jämfört med. En fråga som det är angeläget att arbeta vidare med. Enkätresultaten varierar mellan skolorna men även mellan olika utbildningar inom en och samma skola. Nyckeltal på kommunnivå ger ett genomsnitt av resultaten. I förbättringsarbetet används resultaten skolvis. Nynäshamns gymnasium får ett gott betyg när det gäller möjlighet att påverka hur man arbetar under lektionerna. Andraplaceringen innebär att 58 procent är positiva - en siffra Nynäshamn arbetar för att förbättra. Elever som kan rekommendera sitt program hamnar däremot i bottenläge i spindeln trots att 7 procent i realiteten svarar positivt. Jämförbarheten mellan topp och bottenplacering i spindeln ställs här på sin spets. Kanske spindeln måste kompletteras med stolpdiagram undrar Nynäshamn. 11

12 Vissa elever väljer bort att rekommendera sitt program, trots inflytande och trots att de uppfattar att lärare är kunniga, ger extra stöd och bemöter positivt. En djupare analys tillsammans med elever hoppas Nynäshamn ska ge svar på hur eleverna tänker kring detta. Resultatet varierar mycket mellan de olika programmen i Nynäshamn. Ett program, som har 25 procents svarsfrekvens, påverkar tyvärr det totala resultatet negativt. Missnöje med en icke färdigställd lokal ledde till negativa siffror från ett annat program, men detta är åtgärdat inför detta läsår och bör förbättra siffrorna. Sammanhållningen på gymnasieskolan i Nynäshamn kommer att kräva en hel del insatser kommande år. Stora elevkullar har lösts genom att fem program har utlokaliserats i andra byggnader. I Haninge funderar man på vilken slutsats man ska dra av att eleverna i stor utsträckning rekommenderar sin skola och sitt program till andra trots att man ger ett lågt betyg åt elevinflytandet. Svarsfrekvensen på enkäten varierar mellan 93 procent i Salem till 72 procent i Tyresö. Kommun Svarsfrekvens (%) Botkyrka 73 Haninge 83 Huddinge 87 Nynäshamn 84 Salem 93 Södertälje Ej analyserad Tyresö 72 Södertälje har genomfört enkäten senare än övriga och resultatet analyseras fortfarande när denna rapport skrivs. 12

13 Verksamhetens och elevernas resultat Andelen 2-åringar med högskolebehörighet högst i Tyresö Alla ungdomar med slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program med minst betyget Godkänd på minst 9 procent av programmet är behöriga att söka till universitet och högskola. Det gäller både elever som gått teoretiska och yrkesinriktade program. Skolverket redovisar ett nyckeltal över andelen 2-åringar folkbokförda i kommunen som har ett sådant slutbetyg och därmed grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det är en indikator på ungdomarnas olika förutsättningar för högre studier. Variationen mellan Södertörnskommunerna är stor. Se diagrammet! Diagram 3: Andelen folkbokförda 2-åringar med högskolebehörighet Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket I Tyresö har en större andel av 2-åringarna (65 procent) högskolebehörighet än i genomsnittet för samtliga kommuner (64 procent). I Botkyrka, Haninge, Huddinge och Tyresö ökar andelen med högskolebehörighet. I fyra kommuner minskar högskolebehörigheten och i Södertälje är det mindre än hälften (45 procent) av 2-åringarna som har högskolebehörighet. I Haninge går en växande andel elever från yrkesförberedande program vidare till högre studier. Inom flera yrkesförberedande program erbjuds eleverna möjlighet att nå särskild behörighet. Hälften av eleverna vid omvårdnadsprogrammet fortsätter till högre studier och en betydande andel elever från exempelvis elprogrammet fortsätter på KTH. Övergången till högre studier har ökat från 29 procent 22 till 43 procent med den eftersläpning som finns i statistiken. Någon jämförelse med andra Södertörnskommuner har vi inte gjort. En växande andel sökande till gymnasieskolan får ingen plats I sex av kommunerna tenderar en större andel av eleverna, behöriga och obehöriga, att inte få någon gymnasieplats trots att de har sökt. Endast i Salem minskar andelen som inte får plats. 13

14 Nynäshamn gör ingen intagning på IV-programmet vilket kan förklara Nynäshamns höga siffror över andelen elever som ej fått någon gymnasieplats. Diagram 4: Andel sökande men ej intagna till gymnasieskolan (folkbokförda) 15 oktober Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Samtliga kommuner Stockholms län Allt fler elever på individuella programmet En högre andel av eleverna i många Södertörnskommuner lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program än snittet i riket. Det individuella programmet hanteras olika och består av olika grupper i kommunerna. I Tyresö finns t ex ett ettårigt IV med avsikt att komma in på nationellt program följande år. Där finns också ett treårigt IV där eleverna går alla tre åren. Det kan t ex vara ett lärlingsprojekt. I Tyresö finns IVIK för nyanlända invandrare i gymnasieålder och PRIV (Programinriktad IV) där elever följer ett program och under tiden läser in gymnasiebehörigheten, dvs minst godkänt i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. I några kommuner flyttas även avhoppade elever från andra program över till IV för praktik och kompletterande studier. Den stora andelen IV-elever i Södertälje får genomslag i fler nyckeltal; fullföljandetiden, högskolebehörigheten och betygsgenomsnitten. Dock ser man i Södertälje att samtliga dessa nyckeltal utvecklats positivt det senaste året/n. 14

15 Diagram 5: Andel (%) elever på individuella programmet den 15 oktober. Samtliga uppgifter om elever avser den 15 oktober (Skolverkets uppgift). PRIV och IVIK ingår inte i ovanstående siffror. Andel elever på individuella programmet Andel, i procent Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Riket Kommun Andelen elever med behörighet till högskolan högst i Nynäshamns gymnasium Haninge, Nynäshamn, Salem och Södertälje har ökat andelen elever med behörighet till högskolan vid sina gymnasieskolor. Trots detta ligger alla Södertörnskommuners gymnasieskolor (huvudmännens) utom Nynäshamn lägre än länet och riket. Se diagram! Diagram 6: Andelen elever med högskolebehörighet (kommunens gymnasieskolor) BOTKYRKA HANINGE HUDDINGE NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN RIKET Den stora ökningen av andelen elever med högskolebehörighet i Salem förklaras av den hårdnande konkurrensen till gymnasiets bygg/plåtprogram. Konkurrensen har lett till högre genomsnittsbetyg på de antagna och höjer även gymnasiebetygen/högskolebehörigheten. 15

16 Tyresö gymnasium har som mål att 85 procent av eleverna ska nå högskolebehörighet. Målet är nått men både Nynäshamn och Haninge har högre högskolebehörighet på sina kommunala gymnasieskolor. Andelen som fullföljer utbildningen inom 4 år högst bland Tyresöungdomarna Jämför vi istället andelen folkbokförda elever i respektive kommun som fullföljer utbildningen så är det Tyresöeleverna som hamnar bäst. Därefter följer ungdomarna i Salem och Nynäshamn. Diagram 7: Andel folkbokförda elever som fullföljt utbildningen inom 4 år Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län 16

17 Störst andel som fullföljer utbildningen inom 4 år i Salems gymnasieskola Alla gymnasieprogram, med undantag av det individuella programmet, är normalt treåriga. En elev ska normalt sett ha fått slutbetyg efter tre år. För att få slutbetyg krävs att eleven fått betyg i alla kurser som ingår i elevens studieplan. Det gör att det ibland kan ta längre tid än tre år att få slutbetyg. Detta gäller också elever som börjat på ett program men sedan bytt till ett annat program samt för elever som gjort studieuppehåll t ex för utlandsstudie. Alla elever får inte slutbetyg vid läsårets slut om ett eller flera kursbetyg saknas. Det finns flera anledningar till att betyg inte kan sättas. Det vanligaste är att frånvaron i ett ämne varit för hög eller att specialarbetet/projektarbetet inte har blivit godkänt i tid. Eleven kan också ha lämnat i förtid. Diagram 8: Andel elev som fullföljer utbildningen inom 4 år (i huvudmannens skolor). Redovisningen görs för det program/skola eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått slutbetyg efter att ha bytt program eller bytt skola/ort BOTKYRKA HANINGE HUDDINGE NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN RIKET I två av de sju jämförda Södertörnskommunerna (Salem och Tyresö) fullföljer eleverna utbildningen inom 4 år i större utsträckning än i riket. I Salem har andelen ökat flera år i följd. Ökningen kan förklaras av att eleverna trivs bra (jmf elevenkäten) och att stödinsatser samt att studie- och yrkesvägledarnas arbete har givit resultat. Högst betygssnitt i Tyresö och Huddinge gymnasieskolor Bland Södertörnskommunerna har Huddinge och Tyresö högst betygssnitt i sina gymnasieskolor. Betygsgenomsnittet är sämre i Södertörnskommuners egna gymnasieskolor än i riket och i länet. Programsammansättningen i skolorna spelar stor roll. Generellt gäller att ju större inslag av yrkesinriktade program desto lägre snittbetyg. Frågan är om de elever som söker till frigymnasierna och andra kommuners gymnasier har högre betygssnitt, än de som söker till kommunens egna skolor. Andelen elever som väljer annan skola än den egna kommunens fortsätter dessutom att öka. Någon bra statistik har vi inte funnit på området 17

18 Skolverket publicerar tyvärr inte heller snittbetyget för samtliga folkbokförda ungdomar i respektive kommun. Diagram 9: Betygsgenomsnitt i huvudmännens gymnasieskolor BOTKYRKA HANINGE HUDDINGE NYNÄSHAMN SALEM SÖDERTÄLJE TYRESÖ STOCKHOLMS LÄN RIKET Det jämförelsevis låga betygsgenomsnittet i Salem kan till stor del förklaras av att ca 3 procent av eleverna går på bygg/plåtprogrammen. 18

19 Lite högre personaltäthet och lite friskare personal Eftersom personalen är verksamhetens viktigaste resurs redovisar vi två nyckeltal som belyser personalens situation inom gymnasieskolan; lärartäthet och sjukfrånvaro. Lärartätheten ökar i flertalet Södertörnskommuner Lärartätheten sammanhänger främst med programsammansättningen i kommunernas gymnasieskolor. De praktiskt inriktade programmen har en högre lärartäthet än de teoretiska. Diagram 1: Antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 1 elever i kommunens gymnasieskolor Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket I Huddinge har trenden de senaste åren varit att antalet elever har blivit allt fler vid kommunens egna gymnasieskolor. Fler elever vid skolorna har gjort det möjligt att fylla gymnasieklasserna och medfört att siffran för antalet lärare per 1 elever sjunkit de senaste åren. avvek mot tidigare års trend och antalet lärare per elev steg trots att elevantalen vid skolorna fortsatte att öka. var klasserna i stor utsträckning redan fyllda vilket ledde till att skolorna startade nya klasser för att kunna ta emot fler elever. De nya klasserna fylldes inte med lika många nya elever som tidigare. Man minskade istället antalet elever per klass i årskurs 1, vilket ledde till att siffran för lärartätheten steg. Ekonomiskt var det ändå en bra affär eftersom endast små investeringar behövde göras och skolornas befintliga lokaler och utrustning kunde användas. I Haninge är andelen elever vid tunga yrkesförberedande program hög och förklarar den höga lärartätheten. I Salem å andra sidan är det organisationen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) för bygg- och plåtprogrammen som förklarar den låga lärartätheten. Eleverna är på skolan 5 19

20 procent av sin utbildningstid med lärarledd undervisning. Under praktiken har de istället handledare på arbetsplatserna som inte rapporteras som lärare till SCB. Tyresö har sänkt sjukfrånvaron mest Några få långtidssjukskrivna kan få sjukfrånvaron att rusa i höjden, speciellt i mindre kommuner. I tre av de mindre Södertörnskommunerna slår några få långtidssjukskrivningar igenom i statistiken. I Nynäshamn är det några (ej arbetsrelaterat) långtidssjukskrivningar som ger den högsta stapeln i diagrammet medan det i Tyresö är två långtidssjuka gymnasielärare som har gått i pension och därmed förbättrat statistiken. I Salem står andra två långtidssjukskrivna (ej arbetsrelaterat) lärare för hela ökningen av sjukfrånvaron. Södertälje har gjort en intern analys som visar att endast 2-3 lärare bland de långtidssjukskrivna har arbetsrelaterade eller av arbetsgivaren, genom rehabiliteringsåtgärder, påverkbara orsaker. Detta motsvarar cirka 1 procent. Diagram 11: Gymnasielärarnas sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid Gymnasielärarnas sjukfrånvaro i % av arbetstiden - Procent Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 2

21 Ekonomi Priset på programmen varierar mellan 76 och 155 kronor Ungdomarnas val av gymnasieprogram, oberoende av val av skola, är den mest avgörande faktorn för kommunens genomsnittliga kostnad för gymnasieeleverna. Kommuner med en hög andel elever som är teoretiskt inriktade tenderar att få betydligt lägre kostnader för sina gymnasieelever. Skolverkets riksprislista visar hur mycket kommunerna är skyldiga att betala friskolorna för en plats på de nationella programmen men illustrerar också hur kraftigt kostnaden varierar mellan de olika programmen. Genomsnittlig kostnadsökning mellan och 27 var 3,1 procent. Tabell: Skolverkets riksprislista Program Kronor per elev Kronor per elev 27 Procentuell förändring Naturbruksprogrammet ,8 Industriprogrammet ,4 Fordonsprogrammet ,9 Estetiska programmen inriktning musik ,8 Energiprogrammet ,3 Byggprogrammet ,5 Livsmedelsprogrammet ,9 Elprogrammet ,1 Hotell- och restaurangprogrammet ,2 Hantverksprogrammet ,1 Estetiska programmet ,9 Medieprogrammet ,7 Teknikprogrammet ,5 Omvårdnadsprogrammet ,3 Naturvetenskapsprogrammet ,8 Barn- och fritidsprogrammet , Handels och administrationsprogrammet ,1 Samhällsvetenskapsprogrammet ,9 Det dyraste programmet kostar mer än dubbelt så mycket som det billigaste. På tre år innebär det 24 i högre kostnader för en elev på naturbruksprogrammet än en elev på samhällsvetenskapsprogrammet. En elev på fordonsprogrammet kostar kommunerna 135 kronor mer än en på naturvetarprogrammet under sin gymnasieutbildning. De genomsnittliga prislapparna på de olika huvudmännen skiljer sig också åt. Mest kostar en plats på landstingets lantbruksgymnasium. De fristående gymnasieskolorna har den lägsta snittkostnaden i samtliga kommuner utom i Salem. Det förklaras främst av att frigymnasierna erbjuder teoretiska program. Högst snittkostnad har andra kommuners program. En hög kostnad för kommunen som betalar men en bra intäkt för kommunen som debiterar. Endast i Haninge är snittkostnaden i den egna gymnasieskolan högre än vad kommunen betalar till andra. 21

22 Tabell: Kostnad per elev; skolkategori och totalt år Kategori Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Huvudmannens Annan kommuns Fristående Landstingets Totalt per elev Klart lägst kostnad per elev har Nynäshamn och Tyresö. Nynäshamn har minskat sin kostnad per elev med 3,6 procent (se tabell nedan) sedan. I kommunens egen gymnasieskola har kostnaden per elev minskat med hela 9,4 procent. Den främsta förklaringen är att skolan har fyllts till bredden och är knökfull på grund av den höga elevtillströmningen. Även Botkyrka och Huddinge har sänkts sina kostnader per elev. Även här är förklaringen främst att skolorna fylls. Högst kostnad per gymnasieelev har Haninge. Kommunens egna genomsnittskostnader är högst bland jämförda kommuner och även ersättningen till annan kommuns gymnasieskola är högst. Genomsnittlig kostnad för ersättning till fristående gymnasieskolor är däremot lägst. Hälften av alla Haninges elever (ca 54 av 18) vid fristående gymnasieskolor studerar vid det samhällsvetenskapliga programmet som har lägst kostnader i skolverkets riksprislista. I den egna gymnasieskolan utgör eleverna vid det samhällsvetenskapliga programmet endast 12 procent. Det är knappt hälften så många som vid fristående gymnasieskolor och förklarar skillnaden i snittkostnader. Näst högst kostnad per gymnasieelev har Nykvarn, följd av Södertälje, Haninge, Botkyrka och Salem. Samtliga med en genomsnittlig kostnad kring 85 kronor per elev. Den höga kostnaden per elev i Södertälje sammanhänger med att Södertäljes elever i hög utsträckning sökt sig till utbildningar utanför Södertälje och då till utbildningar med betydligt högre kostnadsläge. Liksom i övriga kommuner söker sig eleverna också i högre utsträckning till dyrare yrkesinriktade utbildningar. Tabell: Kostnadsförändring - (%) per elev, skolkategori och totalt Kategori Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 22

23 Huvudmannens -,6% 6,% -1,% # -9,4% 2,6% 2,% 2,6% Annan kommuns -5,8% 18,3%,% -2,3% -3,8% -1,1% -1,3% -7,4% Fristående 1,1% 14,2% 2,8% 7,2% 16,1% -9,9% 1,3% 7,2% Landstingets 4,7% 5,6% 1,4% 7,2% -1,5% -5,3% 1,1% Totalt per elev -1,9% 8,9% -,6%,4% -3,6% 3,4% 1,4% 1,3% Elevernas val av program avgör kommunens snittkostnad per folkbokförd elev Eftersom kostnaderna på de olika programmen varierar kraftigt så innebär det att den enskilda kommunens snittkostnad totalt för gymnasieeleverna varierar med hur eleverna väljer. Snittkostnaden för de kommuner där en stor andel av eleverna väljer ett teoretiskt program är normalt lägre än i en kommun där många elever väljer ett yrkesinriktad program. I Salem väljer 47 procent av eleverna ett av de teoretiska programmen NV, SP eller TE medan det endast är 35 procent i Nykvarn. Flertalet specialutformade program kan hänföras till ett teoretiskt program. Tabell: Elevernas program läsåret / NV, SP, TE Individuellt program Specialutformat program Övriga, bl a yrkesinriktade program % % % % Botkyrka 39,1 8,8 12,6 39,6 Haninge 43,8 8,1,8 47,4 Huddinge 42,5 6,8 15,8 34,9 Nykvarn 35,1 6,9 9,7 48,3 Nynäshamn 43,1 5,4 1, 5,6 Salem 47,2 6,3 12,5 34, Södertälje 43, 15,5 5,9 35,5 Tyresö 44,8 5,5 9, 4,8 Riket 36,8 7,4 9,5 46,3 Samtliga Södertörnskommuner har en standardkostnad i det kommunala utjämningssystemet som ligger under genomsnittet för riket. Det förklaras av programvalet. Riket har i genomsnitt en lägre andel elever på teoretiska program. Nynäshamn, Nykvarn och Haninge har alla tre en högre andel på Övriga, bl a yrkesinriktade program än snittet i riket. 23

24 Ökande elevunderlag pressar kostnaderna Antalet gymnasieelever ökar stadigt, söktrycket är högt och gymnasieskolorna fylls. Antalet gymnasieelever på Södertörn har ökat med ca 9 elever mellan 23 och, en ökning med 8 procent. Ökningen varierar mellan kommunerna, störst ökning har Huddinge haft med 16 procent. Ökningen innebär att gymnasieeleverna får en större del av den kommunala kakan. I t ex Huddinge har den ökade elevtillströmningen de senaste åren rätat upp gymnasieskolornas ekonomi. Det är lättare att se över verksamheten och effektivisera när verksamheten växer. För varje år som elevantalet ökar blir det allt svårare att effektivisera verksamheten. Ökar elevantalet även på sikt måste investeringar i byggnader göras i Huddinges gymnasieskolor för att fler elever skall få plats. Investeringar i lokaler påverkar kostnadsbilden. I Haninge har lokalkostnaden för den ombyggda Fredrika Bremerskolan kostat 25 miljoner kronor. Fortsatt starkt söktryck på yrkesinriktade program Antalet elever på byggprogrammet ökar i samtliga kommuners gymnasieskolor som erbjuder programmet. Ett exempel på det höga söktrycket är byggprogrammet på Tyresö gymnasieskola som endast kan ta emot hälften av de sökande till programmet hösten 27. Diagram 12: Antal elever på byggprogrammet 24- (huvudmannens skolor) Elever byggprogrammet i snitt Hanninge 24 Hanninge Hanninge Huddinge 24 Huddinge Huddinge Nynäshamn 24 Nynäshamn Nynäshamn Salem 24 Salem Salem Södertälje 24 Södertälje Södertälje Tyresö 24 Tyresö Tyresö Lägre intresse för naturvetenskapsprogrammet (NV) Trots att elevantalet totalt ökat kraftigt de senaste åren så har antalet elever på NVprogrammet varit oförändrat eller minskat i Södertörnskommunerna. I Haninge och Huddinge kan en viss ökning noteras. 24

25 Diagram 14: Antal elever 24- på naturvetenskapsprogrammet Elever Naturvetenskapsprogrammet i snitt Botkyrka 24 Botkyrka Botkyrka Hanninge 24 Hanninge Hanninge Huddinge 24 Huddinge Huddinge Nynäshamn 24 Nynäshamn Nynäshamn Salem 24 Salem Salem Södertälje 24 Södertälje Södertälje Tyresö 24 Tyresö Tyresö Fler elever pressar priset per elev Det ökade antalet elever har givit möjlighet till ökat resursutnyttjande hos kommunerna och kostnaden per elev pressas ner. I de flesta Södertörnskommunerna har kostnaden per elev på byggprogrammet därför minskat de senaste åren. I Haninge har kostnaden per elev på byggprogrammet minskat kontinuerligt sedan 24. Det är främst det ökade elevantalet men också goda intäkter från de jobb som eleverna utför som förklarar kostnadsminskningen. Diagram 15: Kostnad per elev på byggprogrammet 24- Byggprogrammet kostnad/elev Övrigt Lokal Läromedel Undervisning Hanninge 24 Hanninge Hanninge Huddinge 24 Huddinge Huddinge Nynäshamn 24 Nynäshamn Nynäshamn Salem 24 Salem Salem Södertälje 24 Södertälje Södertälje Tyresö 24 Tyresö Tyresö Riksgenomsnitt 24 Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt 25

26 Kostnaden per elev på NV-programmet har ökat i de flesta Södertörnskommunerna därför att det minskade elevantalet påverkat kostnadsbilden negativt. Diagram 14: Kostnader på NV-programmet 24-. Naturvetenskapsprogrammet kostnader/elev Övrigt Lokal Läromedel Undervisning Botkyrka 24 Botkyrka Botkyrka Hanninge 24 Hanninge Hanninge Huddinge 24 Huddinge Huddinge Nynäshamn 24 Nynäshamn Nynäshamn Salem 24 Salem Salem Södertälje 24 Södertälje Södertälje Tyresö 24 Tyresö Tyresö Riksgenomsnitt 24 Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt En fortsatt omstrukturering av eleverna till yrkesinriktade program från teoretiska program medför ökad total kostnad per elev totalt sett. Men så länge resurserna kan utnyttjas effektivare i befintlig organisation kan kostnaden per elev på byggprogrammet pressas ytterligare. Däremot ökar kostnaderna om elevökningen innebär nya investeringar i lokaler och inventarier. 26

27 Regler, definitioner och fakta Antalet platser på olika program ska anpassas till elevernas önskemål Enligt Skollagens 5 kap 5 är varje kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga ungdomar i kommunen om de har slutfört sista årskursen i grundskolan och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik. Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser på de olika programmen skall anpassas till elevernas önskemål. Detsamma gäller de olika inriktningarna inom programmen. Syftet är av elever som får möjlighet att gå den utbildning som man valt i första hand har en högre motivation och större möjligheter att gå igenom utbildningen med ett bra resultat. Enligt skollagens 2 kapitel ska eleverna också ha inflytande över den utbildning de går på. Elevers rätt att söka utbildning I vardagligt tal pratar vi om elevens rätt att söka till en utbildning, men egentligen finns begränsningarna i kommunens mottagande av elever. Vi skiljer på om eleven tas emot i första hand, d v s alla konkurerar på lika villkor med sina intagningspoäng eller om eleven tas emot i andra hand, d v s i mån av plats då kommunens egna elever först fått plats. Detta kan ske vid skolstart/reservintagningen. Reglerna nedan gäller för elever som söker till åk 1 i gymnasiet. Om en elev önskar byta skola under studietiden gäller kommunens egna regler. En elev kan ha särskilda skäl för sitt val av gymnasium och om mottagande kommun tar in eleven, är detta tvingande för hemkommunen. Eleven har rätt att söka alla utbildningar, men hemkommunen (där eleven är mantalsskriven) har i vissa fall rätt att inte betala annan kommunal utbildning. Mottagande kommun kan också vägra att ta emot en elev om man inte får ersättning av hemkommunen. Tabell: Regler för elever som söker till åk 1 i gymnasieskolan Frigymnasier och utbildningar med riksrekrytering. Eleven tas emot i första hand och hemkommunen är skyldig att betala. Hemkommunen har nationellt program (med nationella inriktningar) Hemkommunen kan neka att betala. Om kommunen säger ok så tas eleven emot i andra hand. Hemkommunen har inte nationellt program (med nationella inriktningar) Eleven tas emot i första hand och hemkommunen är skyldig att betala. Specialutformade program Hemkommunen kan neka att betala. Om kommunen säger ok tas eleven emot i första hand. Nationellt program med lokal inriktning Hemkommunen kan neka att betala. Om kommunen säger ok så tas eleven emot i andra hand om kommunen har det nationella programmet, annars i första. För frigymnasier och riksrekryterande utbildningar gäller att eleven tas emot i första hand och att hemkommunen måste betala. Hemkommunen kan idag fatta eget beslut om den vill betala för en elev som söker till a) Nationellt program som kommunen själv har, b) Specialutformade program och c) Nationellt program med lokalinriktning. Om kommunen väljer att betala för eleven så tas eleven emot i a) andra hand, b) första hand och c) andra hand om kommunen har det nationella programmet, annars i första hand. Om inte anordnaren av en utbildning och hemkommunen kommer överens om annat skall (enligt skollagen 5:24) den interkommunala ersättningen beräknas enligt anordnarens självkostnader. Om hemkommunen erbjuder utbildningen skall ersättningen, utom i undantagsfall, högst uppgå till den kostnad som hemkommunen har för motsvarande utbildning. Om anordnarens kostnader i det fallet är lägre än hemkommunens ersätts den lägre kostnaden. 27

28 Definition av nyckeltalen Nyckeltal 1: Andel elever som kom in på sitt förstahandsval Skolverkets definition: Andel av de sökande till gymnasieskolans samtliga studievägar som den 15 okt fanns i år 1 på den studieväg hon/han sökt till i första hand, oavsett huvudman och studieort, eller den som 1 juli erbjudits plats på sitt förstahandsval. Nyckeltal 2: Elevernas omdömen om sitt val av program och skola Sedan några år tillbaka genomförs samma enkätundersökning bland alla elever i årskurs 2. Enkäten har tagits fram inom ramen för gymnasiesamverkan i Stockholms län. Enkätfrågorna är många och vi har valt att redovisa frågorna om trygghet och trivsel, inflytande samt helhetsomdömet. Nyckeltal 3: Betygsgenomsnitt i huvudmännens gymnasieskolor Definition: Genomsnittliga betygspoäng är en meritvärderingsmodell som används vid antagning till högskolan. Varje betygssteg anges som ett siffervärde och poängen viktas med hänsyn tagen till kursernas omfattning. Om en elev har betyget "Väl godkänd" på alla kurser har eleven 15 i genomsnittlig betygspoäng. Nyckeltal 4: Andelen elever med högskolebehörighet Skolverkets definition: Grundläggande behörighet till högskola har den som fått lägst betyget "Godkänd" på kurser som omfattar minst 9 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Här anges andelen elever med grundläggande behörighet till högskola av samtliga elever med slutbetyg de respektive åren. Nyckeltal 5: Andel elev som fullföljer utbildningen inom 4 år Skolverkets definition: Alla gymnasieprogram, med undantag av det individuella programmet, är normalt treåriga. Det innebär att en elev normalt sett skall ha fått slutbetyg efter tre år. För att få slutbetyg krävs dock att eleven betygssatts i alla de kurser som ingår i elevernas studieplan vilket gör att det ibland kan ta längre tid än tre år att få slutbetyg. Det gäller också elever som börjat på ett program och sedan bytt till ett annat program och för elever som gjort studieuppehåll, kanske för utlandsstudier. Alla elever i år 3 i gymnasieskolan får inte slutbetyg efter läsårets slut då ett eller flera kursbetyg saknas. Det kan finnas flera anledningar till att betyg inte har kunnat sättas. De vanligaste är att frånvaron i ett ämne varit för hög, specialarbetet/projektarbetet har inte blivit godkänt i tid eller att eleven har lämnat gymnasieskolan i förtid. Nyckeltalet anger andelen elever per program som senast det givna året fått slutbetyg fyra år efter det att de började i gymnasieskolan. Med "år" menas läget efter vårterminens slut det valda året. Exempel: Statistiken för år 2 visas utfall för elever som började i gymnasieskolan hösten 1996 och som fått slutbetyg senast våren 2 (inom fyra år). Redovisningen görs för det program och för den skola eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått slutbetyg efter att ha bytt program eller bytt skola/ort Nyckeltal 6: Antal lärare, omr till heltidstjänster per 1 elever i kommunens gymnasieskolor. Källa: Skolverket. Nyckeltal 7: Gymnasielärarnas sjukfrånvaro i procent av överenskommen arbetstid. Källa: Kommunernas obligatoriska sjukredovisning Nyckeltal 8: Kostnad per elev Källa: Räkenskapssammandragen till SCB Elevantal och kostnader för bygg- och NV-programmet som redovisas bygger på uppgifter från efterkalkylen till SCB. Efterkalkylen bygger i sin tur på uppgifter från Räkenskapssammandraget (RS) som kommunerna lämnar till SCB efter bokslut. 28

29 Nyckeltal 9: Andel sökande (folkbokförda i kommunen) till gymnasieskolans samtliga studievägar som varken den 1 juli erbjudits plats eller den 15 oktober fanns på någon studieväg i gymnasieskolan. Källa: Skolverket. Variabeln är allmänt hållen elever har sökt men ej kommit in och kommunen har skyldighet att tillhandahålla plats men tveksamt om det efterlevs. Variabeln innehåller både behörig och obehörig. 29

30 Fakta om gymnasieverksamheten i Södertörnskommunerna år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal gymnasieelever , Egen kommunal skola Friskola Andra kommuner Landsting Från andra kommuner ,2-331 Antal gymnasieskolor 1 Kommunala Friskolor Program vid kommunala gymnasieskolor (antal) BF-Barn- och fritidsprogram X X X X X BP Byggprogram X X X X X X EC Elprogram X X X X X X EN Energiprogram X X ES-estetiskt program X X X X X ESMU Estetiskt musikprogram X X X X FP Fordonsprogram X X X X X HP-Handels och administrationsprogram X X X X X X HV Hantverksprogram X X HR-Hotell och restaurang X X X X X IP Industriprogram X LP Livsmedelsprogram MP Medieprogram X X X X NP Naturbruksprogram NV Naturvetenskapsprogram X X X X X X X OP Omvårdnadsprogram X X X X X SP-Samhällsvetenskapsprogram X X X X X X X TE-Tekniskt program X X X X X X X Specialutformade program Individuellt program X X X X X X X Affärsprogrammet X X Samhällsvetenskapligt idrottsprogram X Samhällsvetenskapligt medieinriktning X X Beteendevetenskapligt X Design, inredning och marknadsföring X Friidrott X Ledarskap, ekonomi och kommunikation X NV Beteende X Traineehandel X Gymnasiekostnader/Bruttokostnader totalt i kommunen (%) 3