Södertörns nyckeltal 2008 Gymnasieskolan

Transkript

1 Södertörns nyckeltal Gymnasieskolan

2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 ELEVERNAS VAL OCH OMDÖMEN... 6 Antalet ungdomar i gymnasieåldern ökar ytterligare något år framöver... 6 Fortsatt minskning av elever som väljer kommunernas egna skolor... Fel! Bokmärket är inte definierat. Elevenkäten ger gott betyg till Salems gymnasium... 7 VERKSAMHETENS OCH ELEVERNAS RESULTAT... 9 Färre folkbokförda 20-åringar behöriga till högskolan... 9 Fler elever på IV-programmet i Södertörnsregionen... 9 Flest Tyresöungdomar fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år... 9 Eleverna i Tyresö gymnasieskola har högsta högskolebehörigheten Eleverna i Tyresö gymnasium har högsta andelen elever som går igenom gymnasiet på fyra år Högst betygssnitt i Tyresö och Huddinge gymnasieskolor LÄRARTÄTHET Högre lärartäthet i nästan samtliga Södertörnskommuner EKONOMI Priset på programmen varierar mellan och kronor Högre elevantal ger lägre genomsnittskostnader DEFINITIONER FAKTA OM GYMNASIEVERKSAMHETEN I SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA ÅR ELEVENKÄTEN ETT HISTORISKT PERSPEKTIV

3 Sammanfattning Spindeldiagram visar kommunernas resultat i förhållande till varandra Av den officiella statistikens alla nyckeltal har vi gjort ett urval. Liksom förra året har vi valt att redovisa nyckeltalen ur både ett elev- och ett producentperspektiv. Nyckeltalen belyser dels situationen för kommunens folkbokförda ungdomar i gymnasieåldern samt elever i kommunens (huvudmannens) gymnasieskolor. Resultatet redovisas i två separata spindeldiagram, ett för respektive elevgrupp. Nykvarns kommun finns bara med i diagrammet över kommunens folkbokförda ungdomar då de inte har någon egen gymnasieskola. Spindeldiagrammet visar inte absoluta siffror utan endast relationer. Lägsta värdet är 5 och det högsta är 20. Definitionen av nyckeltalen finns längst bak i rapporten. Folkbokförda ungdomar i kommunen Sammanställningen av nyckeltalen över folkbokförda ungdomar i respektive kommun visar att Tyresö även i år har högst andel högskolebehöriga 20-åringar, högst andel som fullföljer utbildningen inom 4 år och dessutom har Tyresö kommun den lägsta kostnaden per folkbokförd elev i jämförelsen i år. God två är Haninge kommun, vilket är en mycket stor förändring från förra året. Högskolebehörighet Fullföljt utbildning inom 4 år Låg kostnad per elev Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Tyresö Haninge Nykvarn Huddinge Salem Nynäshamn Botkyrka Södertälje Högskolebehörighet Låg kostnad Fullföljt inom 4 år Summa Elever i kommunens egna gymnasieskolor 3

4 Sammanställningen av nyckeltalen för elever vid kommunernas egna gymnasieskolor visar att Tyresö gymnasium är den skola som har högst värden i flest avseenden; flest elever som fullföljer utbildningen inom fyra år, högst andel behöriga till högskolan samt lägst kostnad. Eleverna trivsel har högsta värdet i Salems gymnasieskola, medan den högsta personaltätheten finns i Haninges gymnasieskola och högsta betygsgenomsnittet i Huddinges gymnasieskolor. Ser man på de senaste tre åren så har vi en given rangordning: 1:a Tyresö, 2:a Huddinge. Elever i egna gymnasieskolor 6. Låg kostnad per elev 1. Elevenkäten Betygsgenomsnitt 5. Antal lärare per 100 elever 3. Högskolebehörighet 4. Fullföljd utbildning inom 4 år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Tyresö Haninge Huddinge Nynäshamn Botkyrka Salem Södertälje Elevenkät 5 * Betygsgenomsnitt Högskolebehörighet Fullföljt inom 4 år Antal lär/100 elever Låg kostnad Summa * Haninge har för låg svarsfrekvens för att räknas med. Tyresö har högsta värdena på högskolebehörigheten, att eleverna fullföljt utbildningen och detta till lägsta kostnaden. Huddinge har högsta betygssnittet, hög lärartäthet och bra värden på elevenkäten. Nynäshamn har högt betygssnitt och hög högskolebehörighet till låg kostnad. Botkyrka kännetecknas av att eleverna fullföljt utbildningen och högt betygssnitt. Haninge har högsta lärartätheten och högt betygssnitt. Salem har högsta värdet på elevenkäten. Inledning Inom Södertörn finns möjlighet för våra ungdomar att utbilda sig inom nästintill alla utbildningsområden. De utbildningar som inte erbjuds av våra egna kommuner finns inom räckhåll i andra kommuners gymnasieskolor, liksom i de många fristående skolor som finns i våra kommuner och grannkommuner. Utbildningsutbudet varierar lite grann från år till år 4

5 beroende på vad eleverna efterfrågar och vad som tros vara gångbart på utbildningsmarknaden. Södertörn har en avsiktsförklaring där man gemensamt arbetar med utbudet för regionens elever. Uppdraget Syftet med rapporten är att leverera en översiktlig bild av kostnads- och serviceförhållanden inom gymnasieskolan. Rapporten ska bidra med vägledning för prioriteringar och översyner. Rapporten ska dessutom ge politiker och tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan en bild av de likheter och skillnader som finns mellan kommunerna. Om någon kommun har uppnått anmärkningsvärda resultat vill vi även synliggöra dessa och dess orsaker, för att på det viset bidra med goda exempel att efterfölja. Nyckeltalsgruppens arbete Arbetsgruppen som bidragit med material, synpunkter och kommentarer till års nyckeltalsrapport har bestått av följande personer: Theres Nordblad och Lars Hallström från Botkyrka; Per-Åke Olsson och Jeanette Widman från Haninge; Johnny Berndtsson och Jan Höglund från Huddinge; Siv Jansson och Agneta Johansson från Nykvarn; Margareta Bergman och Susanne Buske från Nynäshamn; Ola Forsberg och Agneta Sjödell från Salem; Rita Bé Aben, och Joakim Graffner från Södertälje samt slutligen Madeleine Holm och Karl- Erik Säfström från Tyresö. Liksom tidigare år har gruppen gjort ett urval av den rika flora av officiella nyckeltal som erbjuds. Elevenkäten är de enda uppgifterna som inhämtats direkt från kommunerna istället för de officiella källorna. Nyckeltalen redovisas både ur ett elev- och ett producentperspektiv. Nyckeltalen beskriver dels situationen för kommunens folkbokförda ungdomar i gymnasieåldern samt elever i kommunens (huvudmannens) gymnasieskolor. Kvaliteten på nyckeltalen är lika bra som de uppgifter som kommunerna har rapporterat till Statistiska centralbyrån och Skolverket. Samtliga kommuner har ombetts kommentera sina nyckeltal - speciellt där resultatet avviker i större utsträckning mellan åren. Kommentarerna har sedan sammanställts i rapporten, där de mest intressanta delarna lyfts fram för att minska omfattningen på rapporten. Vilken skola/program/kommun lyckas bäst med kunskapsförädlingen? Nyckeltalsgruppen har ett fortsatt intresse av att närmare studera hur Södertörnskommunerna lyckas förädla de kunskaper eleverna redan har när de börjar gymnasiet. För att en sådan studie skall vara möjlig måste flera av de nyckeltal som hämtas från Skolverket och SCB vara mer individualiserade än vad de i dagsläget är. Vissa uppgifter tyder på att en sådan studie skulle kunna vara möjlig att genomföra inom bara något eller några år. Framtidens rapport Inom de närmsta åren kan stora förändringar komma att ske inom gymnasieskolan. Den stora gymnasieutredningen som överlämnades till regeringen i våras kan komma att införas helt eller delvis. Det handlar i så fall om en omställning som skulle göra jämförelser bakåt i tiden mer eller mindre omöjliga att genomföra. För att använda ett slitet uttryck så skulle det bli som att jämföra äpplen och päron, då den föreslagna förändrade gymnasieskolan skulle uppvisa allt för stora skillnader mot den nuvarande ordningen. Hur detta kommer att påverka arbetet med nyckeltalsrapporten återstår att se. 5

6 Elevernas val och omdömen Antalet ungdomar i gymnasieåldern kulminerar Antalet ungdomar i gymnasieålder kulminerar i stora delar av länet under I någon kommun sker det redan under innevarande år. Därefter väntas en minskning av elevunderlaget för gymnasieskolorna. Diagrammet nedan visar en något större minskning än vad som troligen blir fallet då vi inte tagit hänsyn till in- och utflyttning i underlaget, men trenden är tydlig. Samtliga kommuner går alltså en minskning till mötes, en minskning som rimligen bör matchas med en översyn av antalet gymnasieplatser. Diagram 1: Elevunderlaget i Södertörnskommunerna i åldrarna år, år = index Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Källa: Kommunernas egna befolkningsuppgifter En ökad andel elever väljer kommunala skolor utanför den egna kommunen och friskolor Liksom tidigare år väljer färre elever den egna kommunens gymnasieskolor. Samtliga Södertörnskommuner har en minskande andel folkbokförda elever i sina skolor till förmån för andra kommuners skolor eller fristående skolor. Totalt kan vi se en ökad rörlighet. I Nynäshamn fortsätter minskningen till friskolor, en liten ökning till landstingsskolor men framförallt en ökning till andra kommuner. Men trots högre utsök ser vi en fortsatt popularitet för kommunens gymnasieskola. Likaså i Haninge har andelen elever som väljer fristående gymnasieskolor minskat tre år i rad. Samtidigt finns en tydlig tendens att strömmarna mellan de kommunala skolorna över kommungränsen ökat. Salem har mer än 30 % av eleverna utanför kommunens gymnasieskola och Nykvarn har ingen egen kommunal gymnasieskola. I genomsnitt har Södertörnskommunerna 53,5 procent av eleverna i kommunens egna gymnasieskolor, exklusive Nykvarn som inte har någon 6

7 kommunal gymnasieskola. Totalt går 26 procent av södertörns elever i andra kommuners gymnasieskolor. Över de senaste tre åren har en viss ökning till fristående skolorna skett och idag går 26 procent av eleverna där. Diagrammet nedan visar hur eleverna valt skolor/program efter skolans huvudman. Diagram 2: Elevernas val av huvudman för gymnasieskola / % 80% 60% 40% 20% 0% Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kommunens skolor Annan kommun Fristående Landsting Elevenkäten Sedan några år tillbaka genomförs samma enkätundersökning bland alla elever i gymnasieskolans årskurs 2. Enkäten har tagits fram inom ramen för gymnasiesamverkan i länet. Enkätfrågorna är många. Vi har valt frågor om trygghet och trivsel, inflytande samt helhetsomdömet. Resultatet sammanfattas i spindeldiagrammet nedan (huvudmännens skolor). 7

8 Frågor ur elevenkäten läsåret 08/09 Det råder en positiv stämning och god sammanhållning i min skola. 20 Jag kan rekommendera min skola till andra elever Det är arbetsro på lektionerna. Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever. Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna. Botkyrka Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Salems gymnasium ligger även detta år högst i fråga om elevernas trivsel. Skolan är liten, det är nära mellan elever och personal och eleverna känner sig sedda. Gymnasiet har lagt ner mycket arbete på värdegrundsfrågor med ett positivt klimat som följd. I alla kommuner pågår ett kvalitetsarbete, vilket bl a är en förklaring till bättre värden över tiden. Vi tar upp Huddinge kommuns kvalitetsarbete som ett exempel på kommunernas sätt att arbeta med kvalitén. (bilaga 3). Kommun Svarsfrekvens (%) Botkyrka 86 Haninge 40, tas inte med i spindeln Huddinge 81 Nynäshamn 89 Salem 72 Södertälje 79 Tyresö 78 För ett historiskt perspektiv över resultaten i enkätundersökningen de senaste fyra åren hänvisas läsaren till sista sidan i rapporten. Där finns en sammanställning av resultaten för samtliga frågor som vi beaktat i rapporten, kommun för kommun. 8

9 Folkbokförda elevers resultat Färre folkbokförda 20-åringar behöriga till högskolan Alla ungdomar med slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program med minst betyget Godkänd på minst 90 procent av programmet är behöriga att söka till universitet och högskola. Det gäller både elever som gått teoretiska och yrkesinriktade program. Skolverket redovisar ett nyckeltal över andelen 20-åringar folkbokförda i kommunen som har ett sådant slutbetyg och därmed grundläggande behörighet till universitet och högskola. Det är en indikator på ungdomarnas olika förutsättningar för högre studier. Variationen mellan Södertörnskommunerna är stor. Alla kommuner på Södertörn, förutom Tyresö, ligger under Stockholms läns siffror som i sin tur ligger under rikets siffror. Diagram 3: Andelen folkbokförda 20-åringar med högskolebehörighet Nyckeltalet innefattar alla 20-åringar som bor i kommunen, oavsett om de läst på gymnasiet eller ej Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket I hela regionen sjunker andelen folkbokförda 20-åringar med högskolebehörighet. Det är en trend som även syns på läns- och riksnivå, om än i väldigt liten skala på riksnivå. På Södertörn har Haninge, Nykvarn, Södertälje och Tyresö trotsat trenden. Färre elever fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år Tyresö är den kommun på Södertörn som har flest folkbokförda ungdomar som fullföljer utbildningen inom fyra år. Det är också den enda kommunen som har ett resultat som är högre än riksgenomsnittet. Förbättring i Haninge och i Botkyrka. 9

10 Diagram 4: Andel folkbokförda elever som fullföljt utbildningen inom 4 år, exklusive IV Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket Verksamhetens resultat Fler elever på IV-programmet i Södertörnsregionen Andelen elever på IV-programmet fortsätter att växa i kommunerna, men några undantag finns. I Nykvarn och Salem sjunker andelen under de senaste tre åren. Salem och Nykvarn är de enda kommunerna som har en andel IV-elever som är lägre än både läns- och riksgenomsnittet. För Salems del handlar det med största sannolikhet om att de som började gymnasiet under höstterminen hade fått bättre förutsättningar i grundskolan än de årskullar som gått ut grundskolan under de två tidigare åren. Den stora och växande andelen IV-elever i Södertälje hänger samman med att kommunen tagit emot många flyktingar under de senaste åren. Dessa räknas in i statistiken över intagna till IV-programmet då många av dem hamnar på IVIK, individuellt program särskilt utformat för invandrare. Även Botkyrka har haft kraftig ökning av antalet elever på IVIK. 10

11 Diagram 5: Andel (%) elever på individuella programmet den 15 oktober, huvudmannens skolor Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket Fler elever behöriga till högskolan i kommunernas gymnasieskolor Det råder stor variation mellan kommunerna när det gäller andelen elever med högskolebehörighet i kommunernas egna skolor, både mellan kommunerna samt jämfört med tidigare år. De flesta kommuner visar ökande andel högskolebehöriga. Programsammansättningen i kommunen påverkar även här resultatet. Diagram 6: Andelen elever med högskolebehörighet (kommunens gymnasieskolor) Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket 11

12 Tyresö ligger över och Nynäshamn på samma nivå som riksgenomsnittet. Den positiva utvecklingen i Tyresö är ett noggrant och omfattande mentorsarbete, där eleven coachas och stöttas. Eleverna i Tyresö gymnasium har högsta andelen elever som går igenom gymnasiet på fyra år Normalt skall gymnasieutbildningen genomföras under tre år, men ibland tar det längre tid. Se bilaga 1. Följande diagram visar hur stor andel av eleverna som påbörjade utbildningen 2004 som fått slutbetyg inom fyra år. Diagram 7: Andel elever som fullföljer utbildningen inom 4 år, exklusive IV (i huvudmannens skolor) Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket Haninge och Södertälje ligger kvar på samma nivå som året innan och Botkyrka har en positiv utveckling. Tyresö och Botkyrka ligger över snittet i länet. Om man tittar på enskilda gymnasieskolor finns en större variation dem emellan. Det kan också tilläggas att även om inte alla elever får slutbetyg, så går många ut med ett välfyllt samlat betygsdokument. Många kommuner förbättrar betygsgenomsnittet Bland Södertörnskommunerna har Huddinge och Tyresö tidigare haft högst betygsgenomsnitt i sina gymnasieskolor. Nu redovisas försämring av resultaten inom båda dessa kommuners gymnasieskolor. De övriga Södertörnskommunerna visar positiva resultat, och Salem som tidigare har haft lägst resultat, visar den kraftigaste förbättringen. Stockholms län visar högre siffror än riket, dock inte Södertörn som ligger lägre. Kan en förklaring vara att Södertörn i större utsträckning har yrkesförberedande program och elevernas intresse är mer inriktat mot yrkesämnena. 12

13 Diagram 8: Betygsgenomsnitt i huvudmännens gymnasieskolor 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket Lärartäthet Högre lärartäthet i nästan samtliga Södertörnskommuner Lärartätheten sammanhänger främst med programsammansättningen i kommunernas gymnasieskolor. De praktiskt inriktade programmen har en högre lärartäthet än de teoretiska. Diagram 9: Antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever i kommunens gymnasieskolor Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län Riket 13

14 Botkyrka, Huddinge och Salem, redovisar högre lärartäthet än föregående år. En avgörande faktor för lärartäthet är vilket programutbud respektive kommun har. Tyresö förklarar den sjunkande lärartätheten med fyllda klasser inom de flesta programmen, och färre elever på estetiskt program med individuell undervisning. Ekonomi Priset på programmen varierar mellan och kronor Valet av program är det som bestämmer vilken genomsnittlig kostnad kommunen får för sina gymnasieelever, oavsett vilken typ av huvudman skolorna har. I de kommuner där en majoritet av eleverna väljer teoretiska program blir snittkostnaden lägre, medan det omvända gäller för kommuner där eleverna väljer övervägande yrkesinriktade program. Skolverkets riksprislista visar hur mycket kommunerna är skyldiga att betala friskolorna för en plats på de nationella programmen när kommunen inte själv anordnar programmet. Kostnaden är baserad på den så kallade efterkalkylen som kommunerna frivilligt lämnar in till Skolverket. Riksprislistan ger en god, men dock ofullständig, bild av hur kostnaden kan skilja sig åt mellan olika gymnasieprogram. Genomsnittlig kostnadsökning mellan och 2009 var 1,9 procent. Tabell 1: Skolverkets riksprislista Program Kronor per elev Kronor per elev 2009 Procentuell förändring Naturbruksprogrammet ,7 Estetiska programmet, musikinriktning ,6 Industriprogrammet ,4 Fordonsprogrammet ,2 Energiprogrammet ,6 Byggprogrammet ,8 Hotell- och restaurangprogrammet ,9 Livsmedelsprogrammet ,6 Elprogrammet ,8 Estetiska programmet ,7 Hantverksprogrammet ,6 Medieprogrammet ,2 Teknikprogrammet ,0 Omvårdnadsprogrammet ,7 Naturvetenskapsprogrammet ,7 Barn- och fritidsprogrammet ,0 Handels- och administrationsprogrammet ,0 Samhällsvetenskapsprogrammet ,2 Naturbruksprogrammet, som är dyrast, kostar något mer än dubbelt så mycket som samhällsvetenskapsprogrammet, som är billigast. Det betyder att kommunen får betala cirka 250 tkr mer för en fullständig utbildning på naturbruksprogrammet jämfört med samhällsvetenskapsprogrammet. En elev på fordonsprogrammet kostar kommunerna 108 tkr mer än en elev på naturvetarprogrammet under sin gymnasieutbildning. Priset skiljer sig också åt mellan huvudmännen. Mest kostar en plats på landstingets gymnasium. De fristående gymnasieskolorna har den lägsta snittkostnaden i samtliga kommuner utom i Nykvarn och Salem. För Nykvarns del beror det på att de inte har någon egen gymnasieskola, och därför alltid måste betala enligt riksprislistan till fristående skolor. Det blir ofta lite dyrare än när priset bestäms av den egna gymnasieskolans kostnader. 14

15 Tabell 2: Kostnaden per elev, skolkategori och totalt - Botkyrka Hanninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Huvudmannens Annan kommun Fristående Landstinget Totalt per elev Nykvarn, Södertälje och Tyresö har sänkt sina kostnader jämfört med året innan. De kraftiga förändringarna i kostnaden för landstingsutbildningar för Botkyrka, Salem och Nykvarn beror på att det är ett fåtal elever och därmed påverkar vilken inriktning på utbildningen som eleverna valt kraftigt prisbilden. Vilket program eleverna väljer är det som avgör snittkostnaden. Följande tabell ger en bild av hur eleverna fördelas mellan de olika programtyperna inom kommunen. Skolverket redovisar inte vilken typ av program elever vid fristående skolor läser Vi kan konstatera att eleverna läser mer specialutformade program och mindre nationella över åren, vilket går stick i stäv med intentionerna kring gymnasiereformen Eftersom specialutformade program i många fall är närliggande de nationella, så går det inte att dra några slutsatser kring en eventuell ändrad inriktning i elevernas val av program. Hanninge är enda kommunen där andelen elever på NV, SP, TE och IB har ökat under åren. För övriga nationelle program så har en viss minskning skett av andelen elever, samtidigt har elevkullen ökat och många av yrkesprogrammen har varit fulla sedan flera år tillbaka. Det är svårt att dra några slutsatser kring planeringen av programutbudet utifrån det underlag vi har och även andra förutsättningar behöver vägas in beträffande utbudsfrågan, se bilaga 1. 15

16 Tabell 3: Elevernas programval per kommun och totalt - Botkyrka Hanninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Totalt NV, SP, TE, IB 23,4% 23,2% 25,9% 14,2% 33,5% 19,7% 16,9% 21,6% 22,6% 26,2% 21,7% 32,0% 20,5% 32,5% 24,5% 20,5% 22,7% 25,4% 31,4% 20,8% 32,4% 19,8% 34,0% 32,5% 27,3% 32,0% 28,9% Övriga nationella program 21,2% 31,5% 20,0% 23,7% 44,0% 19,9% 20,6% 30,1% 25,0% 23,9% 34,7% 22,6% 25,5% 44,5% 22,0% 21,7% 29,9% 27,0% 26,9% 35,9% 23,2% 27,0% 44,6% 22,0% 23,5% 31,2% 28,5% Specialutformade program 20,8% 4,8% 19,5% 15,3% 2,6% 29,1% 19,5% 13,9% 15,9% 19,6% 2,5% 14,4% 16,4% 2,0% 25,4% 16,8% 14,7% 13,4% 14,7% 0,6% 15,5% 14,0% 0,8% 20,0% 9,5% 9,5% 10,0% Individuella program 10,8% 10,1% 8,0% 6,7% 8,0% 6,3% 19,8% 7,6% 11,1% 11,0% 9,5% 7,9% 7,5% 7,4% 6,5% 18,5% 7,5% 10,6% 10,3% 9,4% 7,2% 8,0% 5,7% 8,5% 16,3% 5,0% 9,6% Fristående gymnasier 23,7% 30,5% 26,5% 40,1% 11,8% 25,1% 23,3% 26,7% 25,4% 19,3% 31,6% 23,0% 30,2% 13,6% 21,7% 22,6% 25,3% 23,6% 16,8% 33,4% 21,6% 31,3% 14,9% 17,0% 23,2% 22,3% 22,9% Högre elevantal ger lägre genomsnittskostnader När elevantalet stiger sjunker den genomsnittliga kostnaden, i de flesta fall. Nedan presenteras diagram över såväl elevantal som kostnadsbild för två gymnasieprogram som finns i de flesta av de jämförda kommunerna. Det är byggprogrammet, som får representera de yrkesförberedande programmen, och naturvetenskapsprogrammet, ett av två studieförberedande program. Hur denna kostnad förändras med sjunkande elevkullar beror mycket på hur eleverna kommer att välja och kommunernas förmåga att anpassa utbudet, men en uppenbar risk för ökad genomsnittlig kostnad finns bl a kapitalkostnader och lokaler förblir oförändrade även om antalet elever minskar. Fortsatt högt söktryck på byggutbildningar Under de tre senaste åren har samtliga kommuner som erbjuder byggprogrammet sett ett allt högre elevantal. Salems gymnasieskola, som är en av de allra minsta på Södertörn, har nu den näst mest populära byggutbildningen, sett till antal elever. Elevökningen för med sig både positiva och negativa konsekvenser. Positivt är att meritvärdet kan förmodas höjas när kraven för att antas blir lite högre. Negativt är naturligtvis att så många elever inte kan bli antagna till vald utbildning på grund av platsbrist. Att bygga ut platsantalet på ett sådant program är väldigt kostsamt och sker inte i en handvändning. Nynäshamn kunde erbjuda alla behöriga sökande plats, vilket troligtvis påverkat resultatet. 16

17 Diagram 10: Antal elever på byggprogrammet - (huvudmannens skolor) Antal Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Något högre intresse för naturvetenskapsprogrammet Det är en blandad utveckling som visas för elevantalet på naturvetenskapsprogrammet inom jämförda kommuner. Botkyrka redovisar en kraftig minskning på cirka 25 procent, eller 79 elever under de tre senast redovisade åren. Även Tyresö ser en minskning, dock inte lika markant som utvecklingen i Botkyrka. Huddinge däremot visar en kraftig uppgång i elevantalet. Det beror på att ett par nya naturvetenskapliga utbildningar startades under för att möta samhällets förändrade krav och förväntningar. Även Nynäshamn visar en ökning vilket kan förklaras av intresset för marinbiologi inriktningen. När det gäller det naturvetenskapliga programmet konkurrerar kommunerna med många fristående skolor om samma elever. Detta avspeglas naturligtvis i nedanstående diagram. Det är inte nödvändigtvis så att ett lägre elevantal på kommunernas NV-program är synonymt med ett allmänt ointresse för programmet. Diagram 11: Antal elever - på naturvetenskapsprogrammet Antal Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 17

18 Fler elever ger lägre genomsnittspris De flesta kommuner ser en sjunkande kostnad i takt med högre elevantal på byggprogrammet. Undantaget är Huddinge som satsat på mindre undervisningsgrupper. Kostnaden för byggprogrammet har i stort sett ökat för alla, men Nynäshamns är fortfarande det mest kostnadseffektiva. Nynäshamns ökning av övriga kostnader beror på att OHkostnader ökat med totalt 29 % för gymnasiet. Diagram 12: Kostnad per elev på byggprogrammet Haninge Haninge Haninge Huddinge Huddinge Huddinge Nynäshamn Nynäshamn Nynäshamn Salem Salem Salem Södertälje Södertälje Södertälje Tyresö Tyresö Tyresö Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt Undervisning Läromedel Övrigt Lokal Fler kommuner har en ökande genomsnittskostnad per elev på naturvetenskapliga programmet. För Botkyrkas del hänger det till viss del samman med den kraftiga elevtappet. I Huddinge råder omvända förhållanden. För samtliga kommuner har relativt höga löneökningar betalats ut under, vilket naturligtvis påverkar genomsnittskostnaden negativt. Tyresö och Nynäshamn är de mest kostnadseffektiva. 18

19 Diagram 13: Kostnader på NV-programmet Botkyrka Botkyrka Botkyrka Haninge Haninge Haninge Huddinge Huddinge Huddinge Nynäshamn Nynäshamn Nynäshamn Salem Salem Salem Södertälje Södertälje Södertälje Tyresö Tyresö Tyresö Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt Undervisning Läromedel Övrigt Lokal 19

20 Definitioner Definition av nyckeltalen i spindeldiagram 2 Nyckeltal 1: Elevernas omdömen om sitt val av program och skola Sedan några år tillbaka genomförs samma enkätundersökning bland alla elever i årskurs 2. Enkäten har tagits fram inom ramen för gymnasiesamverkan i Stockholms län. Enkätfrågorna är många och vi har valt att redovisa frågorna om trygghet och trivsel, inflytande samt helhetsomdömet. Nyckeltal 2: Betygsgenomsnitt i huvudmännens gymnasieskolor Definition: Genomsnittliga betygspoäng är en meritvärderingsmodell som används vid antagning till högskolan. Varje betygssteg anges som ett siffervärde och poängen viktas med hänsyn tagen till kursernas omfattning. Om en elev har betyget "Väl godkänd" på alla kurser har eleven 15 i genomsnittlig betygspoäng. Nyckeltal 3: Andelen elever med högskolebehörighet Skolverkets definition: Grundläggande behörighet till högskola har den som fått lägst betyget "Godkänd" på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt nationellt eller specialutformat program. Här anges andelen elever med grundläggande behörighet till högskola av samtliga elever med slutbetyg de respektive åren. Nyckeltal 4: Andel elev som fullföljer utbildningen inom 4 år Skolverkets definition: Alla gymnasieprogram, med undantag av det individuella programmet, är normalt treåriga. Det innebär att en elev normalt sett skall ha fått slutbetyg efter tre år. För att få slutbetyg krävs dock att eleven betygssatts i alla de kurser som ingår i elevernas studieplan vilket gör att det ibland kan ta längre tid än tre år att få slutbetyg. Det gäller också elever som börjat på ett program och sedan bytt till ett annat program och för elever som gjort studieuppehåll, kanske för utlandsstudier. Alla elever i år 3 i gymnasieskolan får inte slutbetyg efter läsårets slut då ett eller flera kursbetyg saknas. Det kan finnas flera anledningar till att betyg inte har kunnat sättas. De vanligaste är att frånvaron i ett ämne varit för hög, specialarbetet/projektarbetet har inte blivit godkänt i tid eller att eleven har lämnat gymnasieskolan i förtid. Nyckeltalet anger andelen elever per program som senast det givna året fått slutbetyg fyra år efter det att de började i gymnasieskolan. Med "år" menas läget efter vårterminens slut det valda året. Exempel: Statistiken för år 2000 visas utfall för elever som började i gymnasieskolan hösten 1996 och som fått slutbetyg senast våren 2000 (inom fyra år). Redovisningen görs för det program och för den skola eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått slutbetyg efter att ha bytt program eller bytt skola/ort Nyckeltal 5: Antal lärare, omr till heltidstjänster per 100 elever i kommunens gymnasieskolor. Källa: Skolverket. Nyckeltal 6: Kostnad per elev Källa: Räkenskapssammandragen till SCB Elevantal och kostnader för bygg- och NV-programmet som redovisas bygger på uppgifter från efterkalkylen till SCB. Efterkalkylen bygger i sin tur på uppgifter från Räkenskapssammandraget (RS) som kommunerna lämnar till SCB efter bokslut. 20

21 Fakta om gymnasieverksamheten i Södertörnskommunerna år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal gymnasieelever Egen kommunal skola Friskola Andra kommuner Landsting Från andra kommuner Antal gymnasieskolor Kommunala Friskolor Program vid kommunala gymnasieskolor (antal) BF-Barn- och fritidsprogram X X X X X X BP Byggprogram X X X X X EC Elprogram X X X X X X EN Energiprogram X X ES-estetiskt program X X X X X ESMU Estetiskt musikprogram X X X X FP Fordonsprogram X X X X X HP-Handels och administrationsprogram X X X X X X HV Hantverksprogram X X X HR-Hotell och restaurang X X X X X IP Industriprogram X LP Livsmedelsprogram MP Medieprogram X X X X NP Naturbruksprogram NV Naturvetenskapsprogram X X X X X X X OP Omvårdnadsprogram X X X X X SP-Samhällsvetenskapsprogram X X X X X X X TE-Tekniskt program X X X X X X X IB-International Baccalaureate X Specialutformade program Individuellt program X X X X X X X Samhällsvetenskapligt idrottsprogram X X X X X Samhällsvetenskapligt medieinriktning X X X SMBP X X SMEN X SMES X SMFP X SMIP X SMNV X X SMOP X SMSP X X X SMTE X IVIK X X SMMP X SMUPP X 21

22 Elevenkäten ett historiskt perspektiv Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Svarsfrekvens 72 %? 84 % 83 % 75 % 70 % 78 % 73 % 83 % 87 % 84 % 93 % 70 % 72 % 84 % 78 % 84 % 88 % 58 % 72 % 73 % % - 81 % 89 % 72 % 79 % 78 % Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent instämmer instämmer instämmer instämmer instämmer instämmer instämmer 65 % 64 % 68 % 52 % 63 % 66 % 77 % 80 % 82 % 68 % 52 % 65 % 95 % 89 % 93 % 69 % 75 % 80 % 73 % 84 % 77 % % - 84 % 74 % 94 % 77 % 77 % Arbetsro 58 % 51 % 60 % 40 % 73 % 67 % 60 % 59 % 45 % 56 % 43 % 72 % 60 % 57 % 61 % 47 % 54 % 57 % 81 % 59 % 55 % % - 64 % 58 % 77 % 58 % 42 % Möjlighet att påverka Stämning & sammanhållning Rekommendera program Rekommendera skola 31 % 35 % 50 % 31 % 39 % 40 % 53 % 52 % 59 % 58 % 54 % 66 % 37 % 37 % 43 % 35 % 43 % 49 % 77 % 62 % 35 % % - 64 % 59 % 77 % 65 % 42 % 77 % 61 % 80 % 76 % 94 % 78 % 77 % 79 % 77 % 80 % 70 % 81 % 78 % 72 % 79 % 72 % 78 % 76 % 91 % 80 % 77 % % - 84 % 81 % 83 % 79 % 78 % 73 % 60 % 79 % 65 % 91 % 72 % 72 % 70 % 76 % 79 % 54 % 84 % 71 % 64 % 73 % 70 % 77 % 63 % 90 % 75 % 72 % % - 80 % 75 % 80 % 73 % 73 % 22

23 Bilaga 1: Planeringsförutsättningar i gymnasieskolan Inledning I detta avsnitt vill vi i arbetsgruppen med Södertörns nyckeltal synliggöra en problematik som finns vad det gäller planeringsförutsättningarna för gymnasieskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun (vilket exemplet nedan är hämtat från) följer elevutvecklingen på sina gymnasieskolor. Det Huddinge har sett är att alltfler elever tar längre tid på sig med sina gymnasiestudier. Effekten av den längre studietiden blir att resursen per elev minskar då resurstilldelning bygger på att en gymnasieelev klarar sina studier på tre år. Som illustration av Huddinges erfarenheter har vi här tagit in Skolverkets nyhetsbrev för gymnasieresultaten /. Vi ser att gymnasieskolorna har bristande måluppfyllelse och det påverkar sannolikt elevernas studietid så att den blir längre. Huddinge kommun har analyserat de elevrörelser de har haft de senaste åren och här gör vi en koppling mellan bristande måluppfyllelse och försämrade planeringsförutsättningar för gymnasieskolorna. Kopplingen kan sannolikt inte göras absolut, men frågan förtjänar att lyftas och diskuteras. Måluppfyllelse i Riket Citat från skolverkets nyhetsbrev Fler får slutbetyg från gymnasieskolan. Aldrig tidigare har så många elever fått slutbetyg från gymnasieskolan. Våren fick elever slutbetyg, vilket är fler än året innan. Orsaken är främst stora elevkullar men också att andelen elever som får slutbetyg har ökat något. Samtidigt kvarstår det faktum att nästan en fjärdedel av de ungdomar som börjar gymnasieskolan inte får ut ett slutbetyg. Hösten 2005 började nästan ungdomar i gymnasieskolan av dem fick ett slutbetyg när de gick ut gymnasieskolan våren. Det innebär att 69 procent av eleverna fick slutbetyg. Jämfört med kullen före är detta en förbättring med 0,5 procentenheter. Många elever behöver mer än tre år för att få sitt slutbetyg. Andelen som får slutbetyg ökar med 7-8 procentenheter efter fyra studieår och med ytterligare 1 procentenhet efter fem studieår. Av alla ungdomar som börjar gymnasiet får 76 procent slutbetyg. Om vi på riksnivå har måluppfyllelsen att 69 procent av eleverna i en årskull tar ut sitt slutbetyg efter tre år innebär det följdaktigt att 31 procent inte gör det. Anledningen till ett uteblivet slutbetyg är flera. Många elever behöver längre studietid för att ta ut ett slutbetyg. Elever som bl.a. har påbörjat studier på det Individuella programmet behöver längre studietid. En del elever som avslutar sina studier i årskurs 3 saknar några/något av det som utgör kriterier för att få ett slutbetyg. Dessa elever kan istället avsluta sina studier med ett samlat betygsdokument. Elever avslutar sina studier i förtid. 23

24 Elevutveckling i Huddinge Kommun Procent 130% 125% 120% 115% 110% 105% 100% 95% 90% 85% 80% 117% 103% 97% 94% Antal gymnasieelever jämfört med antal elever som slutar årskurs nio 119% 98% 92% 93% 86% 123% 124% 100% 87% 102% 95% 125% 127% 104% 104% 96% 97% 89% 90% 91% År HT år ett HT år två HT år tre Snitt över tre år *Procentsiffrorna för HT år tre och HT år två och tre är prognoser. Eleverna som börjar i gymnasiet är fler än de som slutar grundskolan Diagrammet synliggör att det är fler Huddinge ungdomar som påbörjar sin gymnasieutbildning på hösten i årskurs ett än vad det var Huddingeungdomar som slutade grundskolan i juni samma år. Uppgifterna bygger på elevantalsavstämningen som sker den 15:e september varje år. Kurvorna i diagrammet står för respektive årskurs i gymnasieskolan och ett genomsnitt för samtliga tre år är också framtaget. Se den översta kurvan som avser ungdomar i årskurs1. Om alla elever som fyllde 16 år började gymnasiet hösten efter att de slutat nionde klass skulle siffran ovan för höst terminen år ett vara 100 procent. Eftersom procentsiffran för höstterminen år ett är större än 100 procent betyder det att det är fler än de som just har avslutat sina grundskolestudier som påbörjar gymnasiestudier. De elever som förväntas gå ur grundskolan är samma som det planerade antalet gymnasieelever som ligger till grund för fullmäktiges budgetbeslut om resurstilldelningen. Gymnasieverksamheten blir inte fullt kompenserad för volymökningen årskurs ett utan måste minska på anslaget per elev till gymnasieskolorna. Till viss del täcks det av en överkompensation i resursfördelningen för elever som går årskurs två och tre. 24

25 Exempel: var antal elever som började gymnasiet 124 % av antalet Huddingeungdomar som fyllde 16 år det året. Vid en uppföljning av samma grupp ett år senare till höststarten år två har siffran sjunkit till 95 %. Görs jämförelsen på samma sätt för höstterminen år tre har relationen mellan antalet folkbokförda 18 åringar och antal elever som började år 3 sjunkit till 89 %. Andel gymnasielever Höstterminen år ett i förhållande till den planerade ökar kontinuerligt. För Huddinges del kan den ökningstakten förklaras av att allt fler elever klarar övergången från det individuella programmet till ett nationellt program. Motsvarande ökningstakt noteras inte vid en jämförelse av Höstterminen år två och antal 17 åringar. Det vi däremot ser är att gruppen som försvinner mellan Höstterminen år ett och HT år två är stor och stigande. Tänkbara förklaringar till utvecklingen ovan kan vara: Elever kommer inte in på sitt första handsval och väljer att söka på nytt till sitt försthandsval året efteråt. Elever har svårt att klara studierna och hoppar av men med en kärv arbetsmarknad så söker eleven till en gymnasieutbildning nästa år igen. Elever orkar inte med långa resvägarna utan hoppar av och börjar på en ny utbildning närmare hemmet. Elever gör studieavbrott men avslutar sin utbildning senare. Elever fullföljer inte sina studier där en stor grupp kan tänkas vara elever som går det individuella programmet. Huddinge är en expansiv kommun med relativt stor inflyttning Övergången från individuellt program till nationellt är en förklaring. För Huddinge kommuns del ökar antalet och andelen elever som går över till ett nationellt program. Antalet elever som gick från det individuella programmet till ett nationellt program var Höstterminen-05, 39 stycken, Höstterminen stycken och Höstterminen stycken. 25

26 Bilaga 2: NÅGRA GODA EXEMPEL PÅ PROGRAM INOM SÖDERTÖRN Inledning Genom att ta del av öppna jämförelser på Sveriges kommuner och landstings hemsida får vi fram ny statistik på programnivå för respektive skola och kommun. Att jämföra gymnasieskolor är svårt då utbildningsutbudet till stor del påverkar det slutliga resultatet. I många fall kan det vara bättre att jämföra program. Det kan sägas att det fortfarande finns svårigheter med jämförelser på programnivå med hänsyn till att vi har olika inriktningar och specialutformade varianter som är snarlika ett huvudprogram. Samma huvudprogram med olika inriktning kan på en och samma skola kan bli olika populär som elev söka sig till och det kommer också att påverka programmets slutliga resultat. Inom gymnasieskolan ser vi ett behov av ett mått som påminner om grundskolans salsa värde där man på individnivå väger ihop ett antal socioekonomiska bakgrundsfaktorer med elevens slutliga meritpoäng från skolår nio. Ett motsvarande mått för gymnasieskolorna skulle ge oss gott stöd i analysen av måluppfyllelse. Intressant ny statistik Det Sveriges kommuner och landsting gör i öppna jämförelser är att jämföra varje enskilt program på varje skola med motsvarande programresultat totalt för riket. I denna jämförelse tilldelas varje utbildning ett indextal på varje enskilt mått. Är måttet 100 är det lika med rikets resultat, är indextalet lägre än hundra är också studieresultaten lägre, är indextalet över hundra har programmet ett bättre studieresultat än motsvarande program i riket. Våra kriterier Finna goda exempel Nyckeltalsgruppen vill med hjälp av denna statistik se om det finns goda exempel på program med bra studieresultat inom Södertörnsområdet. Ett program bedöms i denna jämförelse ha goda resultat om de har ett index över 100 på samtliga tre kunskapsmått, d v s programmet ska vara bättre än motsvarande program i riket på samtliga tre mätområden Goda Exempel Läsåret / Kommun Program Skola Index Genomströmning Index Betyg Botkyrka SM Tullinge gymnasium 107* Haninge EC Fredrika Bremer OP Fredrika Bremer 118* Huddinge NV Sjödalsgymn FP Sågbäcksgymn. 101* 101* 120* Södertälje SP Colin Leclairgymn BF Igelstavikens gymn 118* 104* 111* Tyresö FP Tyresö gymnasium HP Tyresö gymnasium Index Behörighet * betyder att antalet elever understiger 20 26

27 Exempel: Det genomsnittliga betygspoängen i riket på Barn- och fritidsprogrammet är 12,7. Om eleverna på Barn- och fritidsprogrammet, på exempelvis Ale gymnasium, har ett genomsnittligt betygspoäng som är lika med 12,7 får de index 100. Är deras medelbetyg över 12,7 blir indexvärdet över 100 eftersom eleverna då presterat ett bättre resultat än riksgenomsnittet på programmet. Definitioner Genomströmning: Andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom 3 år. För läsåret /08 avses de nybörjare som påbörjade sin gymnasieutbildning hösten 2005 och som erhållit slutbetyg eller motsvarande från gymnasieskolan läsåret /08 eller tidigare. Betyg: Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas genom att summan av kursernas poäng viktas med betyget för respektive kurs dividerat med totalpoängen. Vikt för betygen är IG=0, G=10, VG=15, MVG=20. Endast betygsatta kurser är medräknade. Behörighet: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola. Grundläggande behörighet har den som i sitt slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skola erhållit betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent (2 250 poäng) av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program samt har ett godkänt projektarbete. 27

28 BILAGA 3 SÖDERTÖRNS NYCKELTAL Inledning I arbetet med Södertörns nyckeltal ställdes frågan i arbetsgruppen om varför Huddinge hade god utveckling av resultaten i sin elevenkät. Det svar som Huddinge angav var att det sannolikt är en effekt av Huddinge kommuns systematiska kvalitetsarbete. Uppdraget från arbetsgruppen blev då att göra en beskrivning av Huddinge kommuns kvalitetsarbete Huddinge kommuns resultatutveckling Några exempel på resultatutveckling från elevenkäten presenteras i tabellen nedan. Påstående - Andel positiva svar i procent 2009 Jag känner mig trygg på min skola Min skola arbetar för att förhindra att elever blir mobbade Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna Jag tar ansvar för mina studier Jag är nöjd med mina studieresultat Kommentar: En positiv utveckling på samtliga påståenden i gymnasieskolans elevenkät kan vi inte se. Däremot kan vi se att det finns en positiv tendens i elevernas svar totalt sett. Bedömningen är att de vi kan särskilja en positiv utveckling på de områden som har varit fokuserade på skol-, förvaltnings- och nämndnivå. Detta ger en positiv återkoppling till kvalitetsarbetet och styrningen som sådan. Studieresultat En god generell tendens kan inte uppvisas i skolverkets uppgifter. Riktade insatser har under senare år genomförts till stöd för skolornas uppföljningssystem som vi tror kan vara ett stöd för ständiga förbättringar vad det gäller elevernas studieresultat. Här kommer vi nogsamt följa kommande utveckling. HUDDINGE KOMMUNS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE Inledning Sedan 2003 har Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun arbetat fram en modell för ett systematiskt kvalitetsarbete för samtlig skolverksamhet. Huddinge har tre skolnämnder och arbetssättet i kvalitetsarbetet mellan de olika nämnderna är likartat. Det är kvalitetsavdelningens uppdrag i rollen som stödenhet att leda och genomföra det årliga kvalitetsarbetet. Kvalitetsavdelningens chef är med i Barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. 28

29 Kvalitetsarbetets viktigaste beståndsdelar (samtliga skolformer) Målen i varje nämnds verksamhetsplan utgör basen för varje skolas åtaganden som återfinns i varje Förskola/skolas lokala arbetsplan Målen i varje nämnds verksamhetsplan ska på förskole/skolnivå mätas, analyseras, värderas och redovisas i skolornas kvalitetsredovisningar och utgöra basen för nya åtaganden till stöd för den egna förskolans/skolans utveckling. Inom varje skolform genomförs dialoger om uppnådda resultat mellan rektor/förskolechef, kvalitetsavdelning och verksamhetschef. Kvalitetsavdelningen tar årligen fram en kvalitetsredovisning för varje skolform o Den innehåller: o Analys och bedömning av måluppfyllelse för varje nämndmål o Verksamhetschefens prioriterade åtgärder för utveckling kommande läsår Kvalitetsredovisningens resultat utgör underlag för nästa års verksamhetsplan Varje nämnd har en referensgrupp för kvalitet som sammankallas 4-5 gånger per år och där fokus ligger på att utifrån resultat och redovisningar skapa förståelse för skolformens nuläge. Kvalitetsarbetet är en läsårsprocess som årligen utvärderas av berörda skolledare, verksamhetschefer och de politiska referensgrupperna. Mentorer/klasslärare med då utifrån sin nivå. Kvalitetsavdelningens uppdrag i korthet Till nämnd: Sammanställer analyser av resultat och gör bedömningar av måluppfyllelse på nämndens satta mål För dialog med nämnd om målens inriktning och på vilket sätt som olika mätningar och uppföljningsmetoder stödjer analysen av måluppfyllelse Till verksamhetschef Kvalitetsavdelningen utgör stöd till verksamhetschefen i dialogen om enheternas resultat För dialog med verksamhetschefen om behovet av att utveckla uppföljningsinstrumenten För dialog med samtliga verksamhetschefer om gemensamma strategier i kvalitetsarbetet Till Enhet: Tillhandahåller stöd för att genomföra analyser av måluppfyllelse. Exempel är t.ex. enkätinstrument, mallar för kvalitetsredovisning, stödverktyg för analys av studieresultat Bedriver ett förankringsarbete om mätningar och uppföljningsmetoder genom ett arbetsutskott med skolledare Utbildar på uppdrag nyanställda skolledare och personal i verksamheten om Barnutbildningsförvaltningens kvalitetsarbete. Ger utbildningsstöd i analyser till skolledare. 29

30 Kvalitetsarbetets arbetsgång för gymnasieskolorna - stöd för lokal utveckling Samtliga skolor skriver en kvalitetsredovisning baserat på gymnasienämndens mål som stäms av mellan rektor, gymnasiechef och kvalitetsavdelning. Samtliga biträdande rektorer skriver kvalitetsredovisning/ar på utbildningsnivå för vilke de har utbildningsansvar. De utgör underlag för skolans kvalitetsredovisning. Utöver sedvanlig bevakning av enkät- och studieresultat så innehåller mallen även bedömningar av genomförandet av elevernas studieplaner för årskurs ett och två, samt bedömningar av elevernas åtgärdsprogram och måluppfyllelse beträffande APU. Mentorer eller ansvariga lärare har i uppdrag att föra dialog med eleverna om enkätresultaten i varje klass/utbildning, för att på så sätt få fram förbättringsfärslag från eleverna. Rapporten kallar vi klassens kvalitetsrapport som utgör underlag för kvalitetsredovisning på utbildningsnivå. Mentorerna har även haft i uppdrag att göra uppföljningar av elevernas åtgärdsprogram Dialog om resultat - skolnivå Lärarlag Biträdande rektor Rektor Exempel arbetsgång i enkätarbetet Steg 1: Eleverna besvarar en webb-baserad enkät med ca 50 frågor. Enkäten handlar om hur de uppfattar skolan och ditt skolarbete. Steg 2: Steg 3: Steg 4: Steg 5: Läraren (mentor) går igenom resultatet av enkäten i klassen på en lektionstimme. Under ledning av läraren ska eleverna analysera vad resultatet beror på. Eleverna tar fram förslag till förbättring/utveckling. Lärare och eleverna sammanställer en kvalitetsrapport. Alla som varit närvarande och deltagit i arbetet fyller i sina namn på närvarolistan för kvalitetsrapporten. Ett exemplar av kvalitetsrapporten lämnas till klassens (utbildningsprogrammets) biträdande rektor. Biträdande rektor använder klassens kvalitetsrapport som underlag till utbildningens kvalitetsredovisning, som i sin tur är ett stöd för Rektor som är ansvarig för skolans årliga kvalitetsredovisning. Klass Kvalitetsrapport För Klassen Bitr. Rektor Kvalitetsredovisning för Utbildning/ utbildningar Rektor Kvalitetsredovisning För Skolan Förvaltning Kvalitetsavdelning en Kvalitetsredovisning för Kommunen 30