ASSYRISKA KVINNOKOMMITTEN VERKSAMHETEN

ASSYRISKA KVINNOKOMMITTEN VERKSAMHETEN 1987-1989

1. Innehåll 2. Förord 3. Målsättning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4. Kommittén och dess sammanträden 5. Veckoslutskurs 6. Kokbok, seder och bruk 7. Information 8. Information (forts.) a) ARS riksombudsmöte i Göteborg b) ARS riksombudsmöte i Norrköping c) Kontakt med Assyriska föreningar d) Samarbete med andra invandrar organisationer e) Verksamhetsrapport i kvinno huset (ingår i information 7 och 8) f) Internationella kvinno föreningen (ingår i information 7 och 8) g) Föreläsning i förläggningen i Flen (ingår i information 7 och 8) h) Film vissning i Södertälje Exodus i) Martyrernas dag i Södertälje 9 Kvinnokommitténs tankegång och dess nya förslag. 10) Brev till statens invandrarverk och dess förläggningar (bilaga). 1 verksamhetsrapport 1987-1989

FÖRORD Föreliggande rapport innehåller Assyriska kvinnokommitténs aktiviteter under verksamhet - perioden 1987-1989. Mycket av periodens aktiviteter är en fortsättning av aktiviteterna från tidigare verksamhetsperio - der, nämligen anordnande av veckoslutskurser, mö - ten av olika slag, uppsökande verksamhet, repre - sentation mm. Dock har kommittén under denna verksamhetsperiod arbetat med två helt nya projekt var arbete ej är slutfört. Det gäller att framställa två fackböcker; den ena handlar om assyriska maträtter och den andra om assyriska seder och bruk. Till dessa två projekt knyter kommittén stora förhoppningar och hoppas att de blir klara inom en snar framtid. Kommittén framför ett varmt tack till alla assyriska kvinnor som på ett eller annat sätt deltagit i både dessa aktiviteter och i aktiviteterna bedrivna i respektive lokalförening. 2 verksamhetsrapport 1987-1989

MÅLSÄTTNING Assyriska Kvinnokommitténs målsättning 1987-1989 Utvärdering av de förflutna verksam - heter. Diskutera kvinnofrågan/situation i högre instanser. Ta initiativ igen angående kontakter med andra invandrar kvinnoorganisationer/ - kommittéer. Anordna studie verksamheter i assyrisk historia, Tolk utbildning på assyriska och samtidigt försöka att hitta assyriska termer i sjukvårds terminologi sedan i ett häfte Sammanställa Assyriska maträtter i en bok. Besöka de SIV-förläggningarna som tar hand om Assyriska flyktingar och ge dem stöd. Som alla andra åren, besöker kvinnokommittén de Assyriska föreningarna i hela riket och rådgöra, samt informera medlemmarna. 3 verksamhetsrapport 1987-1989

AKK hade sitt första medlemsmöte i Stockholm November 1989. Tyvärr så var inte många inbjudna föreningar närvarande. ASSYRISKA KVINNOKOMMITTÉN Under verksamhetsåren 1988 och 1989 bestod Assyriska kvinnokommitténs styrelse av följande personer: Schamiram Khori Ordförande Atea Bachtay V. ordförande Maria Yakoub Sekreterare Meryem Demirel Kontaktman Seyde Barkarmo Ledamot Vercin Yildirim Ledamot Leyla Cengali Ledamot Jackline Suppleant Araxi Abdelahad Suppleant AKK har sammanlagt haft 13 protokol förda styrelse möte och 8 medlemsmöten. Samtliga möten har ägt rum i de olika Assyriska föreningarna i Sverige. 4 verksamhetsrapport 1987-1989

VECKOSLUTSKURS Den 24/9-25/9-1988 anordnade AKK i samarbete med ABF en veckoslutskurs för Assyriska kvinnor i Yxnerumskursgård. I kursen deltog ca. 30 Assyriska kvinnor från de olika Assyriska föreningarna i Sverige. Kursen innehöll två stora ämnen nämligen Assyriernas historiska bakgrund samt självmord och samhällspsykologi. Föreläsaren till det första ämnet var Aziz Tezel, som läser semitiska språk vid Uppsala Universitet Föreläsaren till det andra ämnet var Erik Nordström, psykolog. Samtliga deltagare tyckte att kursen var intressant och givande. 5 verksamhetsrapport 1987-1989

KOKBOK AKK har länge planerat och delvis på- börjat arbetet med utgivningen av en kokbok om assyriska maträtter. Utgivningen av boken har b liv i t sv å r a tt g en o mf ö r a p å så k o rt t id, i o ch me d at t a rb e te t me d b o k en b ö r jad e så s en t so m Jan u a r i 1 9 8 9. S yf t et me d b o k en är at t p å et t s mi d ig t o ch u tf ö rl ig t s ätt b e rä tt a o m d en ass y ri sk a ma t k u ltu ren me d h j älp av re cep t o ch b ild e r. Och p å så s ätt f å r d en n y a g en e ra tio n en att b ib eh åll a sin ma t k u l tu r. B o k en ä r tän k t a tt g e s på ass y ri sk a o ch sv en s k a. Man har äv en d isk u t e rat o m at t b o k en sk al l ö v er sä tt as til l f ler a sp r åk, me n d e tt a f å r b li en f ra mt id sf r åg a so m d en n y a st y re ls en f år t a h än s yn ti ll. SEDER OCH BRUK AK K h a r l ä mn at an sv a r et t ill Gö t eb o rg s k v in n o st yr el se a tt s k riv a b o k en o m sed e r o c h b ru k. Gö t eb o rg s k v in n o st y r els e h ar p åb ö r ja t a rb e te t me d b o k en. 6 verksamhetsrapport 1987-1989

INFORMATION 8 AKK har arbetat med att ge information om den assyriska kvinnan och om kvinnoverksamheten som bedrivs. Följande föreningar har fått ovan nämnda information - Internationella kvinnoföreningen - Kvinnohuset - Flykting förläggningen i Flen (SIV s personal) - Assyriska föreningen i Växsjö a. ARS RIKSOMBUDSMÖTE I GÖTEBORG Den 18-19 mars 1989 deltog två representanter från AKK i ARS riksombudsmöte i Göteborg. Under mötet diskuterades bl.a framtida verksamheter och där KK s representanter lade fram tre förslag till den kommande verksamheten. - Att de assyriska lärarna måste ge ut mer barnböcker och musikerna måste ge ut mer barnkassetter. Detta för att barnen skall bibehålla och öka sina kunskaper i sitt hemspråk. -Att det bildas en språkkommitté som skall arbeta för att vårda det assyriska språket och se till att alla använder samma namn på en sak. - Att minst hälften av föreningens representanter till ARS-riksombudsmöte skall vara kvinnor. Vid val av styrelse ville man ha en representant från både kvinno och ungdomskommittén i ARS styrelse. Från kvinnokommittén valdes Meryem Demirel. Syftet är att representanten skall direkt föra fram KK s åsikter till ARS och samtidigt ge information till KK om ARS verksamhet. b. ARS RIKSOMBUDSMÖTE I NORRKÖPING Den 23/1-1988 hade ARS sitt ombudsmöte i Norrköping, där alla assyriska föreningar var representerade, bl. a kvinnokommittén. I KK s representation ingick nuvarande och framtida verksamhetsaktiviteter. Man diskuterade också den stora frågan, som berör alla assyriska föreningar, nämligen jämlikhet. 7 verksamhetsrapport 1987-1989

c. KONTAKT MED FÖRENINGAR AKK s styrelse beslutade att göra sina styrelsemöten i de olika medlemsföreningarna i hela landet. Nästan varannan månad besökte man de olika föreningarna i olika städer. Kvinnostyrelsen i respektive förening kallade sina medlemmar i förväg så att de kunde förbereda sig. På förmiddagen hölls styrelsemöten och sedan fick föreningens medlemmar tillfälle att ställa frågor till KK och KK i sin tur kunde informera om sina aktiviteter. Detta visades vara mycket bra; man kom i kontakt med varandra och man tog emot förslag från medlemmarna. d. SAMMARBETE MED ANDRA INVANDRARORGANISATIONER För att göra assyriska kvinnokommittén mer känd bland andra invandrargrupper och för att samarbeta med dem, beslutade man att kontakta alla invandrarorganisationer och höra om de var intresserade. Styrelsemedlemmarna tog var och en några organisationer och ringde upp de ansvariga. Man representerade sig och berättade att man var intresserad av att samarbeta. I så fall kunde man träffas någonstans och ge varandra information om sina aktiviteter och planera ett samarbete. Alla som styrelsen ringde upp var positiva och tyckte att det var ett bra förslag och att mans skulle höra av sig. Men tyvärr visade sedan ingen sitt intresse och det blev inget av med samarbetet med andra invandrarorganisationer. g FILMVISNING I SÖDERTÄLJE AKK var inbjuden till filmvisning i Södertälje där den nya filmen EXODUS hade premiär. MARTYRERNAS DAG AKK var inbjuden till martyrernas minnesdag den 6/8-1989 i Södertälje. 8 verksamhetsrapport 1987-1989

1.Kv in n o f e stiv al. (b ju d a al la g arn as k v in n o k o mmi tt é er.) in v an d r a rf ö ren in - 2. In te rn at tio n e lla f ira n d e me d Kv in n o d ag, g e me n sa mt an d r a me d le ms f ö ren in g a r. 3.Ko n tak t med k v in n o k o mmi t t ée r. an d r a län d er s as s y risk a 4.A ss y risk a k v in n an s h isto r ia Fö r r i t id en, o ch n u i f o r m av f ä rd ig sk riv et d o k u me n t, f ö r b l. a f ö r el äsn i n g ar f ö r an d r a o rg a n is at io n e r o ch sv en sk ar. 9 verksamhetsrapport 1987-1989

Upplands Väsby 890321 Hej! Jag har några undringar angående det som händer på Carlsund och andra förläggningar. Enlig vad jag vet, kommer det många arabisktalande flyktingar till Sverige - alltså från de olika arabländerna. Som svenska tycks man tro att alla är araber bara för att de talar arabiska. Men det finns ju förutom araber även armenier, kurder och assyrier. Den assyriska frågan är inte ny i Sverige. Här bor nu ca 22 000 assyrier. De första kom 1967. De nyanlända assyrierna räknas som arabisktalande flyktingar, trots att mer än hälften av dem har det assyriska språket som modersmål. På Arlanda registreras de efter vilket land de kommer från. För många av dem gäller att det i deras papper står att de är statslösa (SL) utan de ytterligare uppgifter som tilläggs alla andra minoriteter: armenier (de kommer sällan), palestinier (trots att de först och främst är araber). Där står SL/pal, SL/kurd etc. Men för assyrierna står bara SL/arab, även om de angivit att de är assyrier och talar assyriska i första hand. Många påstår att eftersom assyrierna inte har något eget land, kan man inte ange deras riktiga identitet (nationalitet). Vilken av de andra minoriteterna har ett eget land? Statens invandrarverk påstår alltid att det inte finns några assyriska tolkar som kan arbeta på förläggningarna. Har man någon gång annonserat efter sådana? Eller bett om hjälp från tolkförmedlingar i kommunen eller i grannkommunerna? Som polis och myndighetspersonal tvingar ni på ett indirekt sätt flyktingarna att acceptera en identitet ni tror att de har, trots deras klagomål, som alltså Inte hjälper. Ingen informerar dem om deras rättigheter och tills sist ger dr upp hoppet. Jag hoppas ni har förståelse för mina synpunkter. Det krävs bara lite ner Tålamod. OBS! Jag talar alltid om assyrier, för att vi är kända under den benämningen i hela världen. Jag menar då också de som kallar sig syrianer. Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Chamiram Khouri Ordförande i Assyriska kvinnokommittén