Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming

Relevanta dokument
Arbetsrelaterad värmebelastning

Värme och kyla vad tål människan? Vår termiska miljö! Vad menar vi med klimat?! - ibland överskrids gränsen för vår tålighet!

stadsklimatet värme och gröna strukturer

Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:2 ARBETE I STARK VÄRME

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

ARBETE I STARK VÄRME

Kommentarer till Bilaga

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Höga livsmedelspriser

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Reglering av radon på arbetsplatser Arbetsmiljölagen. Janez Marinko Arbetsmiljöverket

Energieffektiva system och lämpligt inneklimat i livsmedelsbutiker - En tvärvetenskaplig studie

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:2 ARBETE I STARK VÄRME

Det termiska klimatet på arbetsplatsen

Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Hur kan bedömning av termiskt klimat med manikiner innebära förbättringar och förenklingar?

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Företagshälsovården behövs för jobbet

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Vibrationsföreskriften AFS 2005:15, 5

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

The road to Recovery in a difficult Environment

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Riskmanagement vibrationer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Parking garage, Gamletull. MDM-piles, pre-installation testing RÄTT FRÅN GRUNDEN!

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Solar angles Solar height h, Azimuth (bearing) a


Psykosocial enkät. 191 svar av 354 möjliga: 54% 2014: 172 av 333 = 52% 2011: 68%

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

SwemaMultipoint Bruksanvisning

VA-frågor och klimatförändringar

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

RAPPORT. Barkåkra 55:1 Magnetfältsmätning / Upprättad av: Jimmy Bengtsson Granskad av: Mats Andersson Godkänd av: Mats Löfgren

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Luftkonditioneringsaggregat, vätskekylare och värmepumpar, med elmotordrivna kompressorer, för rumsuppvärmning och -kylning Del 3: Testmetoder

Center for Vibration Comfort.

Trefasmätningar. Ellära 2 Laboration 4. Laboration Elkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall.

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Personalavdelningens PA-handbok

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

1997: Scania Production System och R&D Factory. 1999: Q-Team. Engine OnLine

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Fuktcentrums informationsdag

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

SOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.

Södra Älvsborgs Sjukhus Tehuset

Bruksanvisning Konvektorelement 99106

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

LUNDS UNIVERSITET Produktivitetsmätningar i byggsektorn

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus

Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Att bygga för ett förändrat klimat. 24 april 2014 Åsa Sjöström

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Sveriges läkarförbund

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Temperaturen i din lägenhet

Mätsystem för operativ temperatur - test av hemtillverkade globtermometrar

Transkript:

Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Ingvar Holmér Laboratoriet för termisk miljö Ergonomi och aerosolteknologi Designvetenskap Lunds tekniska högskola Två typer av problem Extrema väderhändelser vanligare (europeiskt perspektiv) Värmeböljor Köldknäppar dagar till veckor Långsamt stigande temperaturer (globalt perspektiv) Varmare klimat under 2000-talet drabbar redan varma länder majoriteten av dem i utvecklingsländer Predictions of global warming (IPCC 2007) (IPCC 2007)"

Heat related extra deaths in Europe, August 2003 Gerd Jendritzky heat load 2045 1400 150 7000 14805 extreme strong moderate slight comfortable slight moderate strong extreme PT cold stress UTC 13:00 4230 4175 Only working in the morning hours; too hot after lunch Construction workers in India: 1-hour lunch break in cool period, 5-hour break in hot period Sugar cane cutting, Nicaragua

Le Lai shoe factory No 2, Vietnam, March 2002; 2 hours longer workdays in summer than winter, same production target Två typer av effekter Akuta effekter av hög värme (timmar) Arbetsförmåga (fysisk och mental) Uthållighet fler raster, sänkt arbetstakt minskad produktion Långsiktiga effekter av hög värme (dagar) AFS 1997:2 Arbete i stark värme 1 Dessa föreskrifter gäller arbete inomhus eller utomhus, som kan medföra risk för skadlig inverkan av värme. Föreskrifterna gäller dock inte arbete där denna risk till helt övervägande del beror av solstrålning. Föreskrifterna gäller inte heller arbete i räddningstjänst. 2 Arbetet skall planeras, bedrivas och följas upp så att värmebelastningen blir så låg som möjligt och så att tillämpligt högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex i bilagan till dessa föreskrifter inte överskrids. 5 Personlig skyddsutrustning i form av speciella värmeskyddskläder skall tillhandahållas och användas 6 Den som inte är värmetränad och skall utföra arbete, som avses i dessa föreskrifter, skall genomgå värmeträning innan sådant arbete påbörjas som medför risk för att högsta tillåtna värde för tidsvägt värmeindex överskrids. Värmeträning skall ske genom stegvis ökning av den dagliga arbetstiden i värme. 7 Arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare i arbete, som avses i dessa föreskrifter, skall ge arbetstagaren erforderlig information om problem och risker m ändrade arbetstider på dygnet kortare arbetstider sänkt arbetstakt minskad produktivitet effekter av uttorkning Arbete i stark värme. AFS 1997:2 SS-EN-ISO 7243 WBGT WBGT är en temperatur som beräknas på basis av mätning av tg tnw ta glob temperatur naturlig våttemperatur lufttemperatur WBGT = 0.7 tnv + 0.3 tg I solsken: WBGT = 0.7 tnv + 0.2 t g + 0.1 ta

WBGT Referens värden SS-EN-ISO 7243 Ergonomics. Estimation of heat stress using the WBGT-index measuring instrument Activity Class Metabolism, W/m2 0 1 2 3 4 < 65 65-130 130-200 200-260 > 260 Reference value, WBGT Acclimatized Not acclimatized 33 30 28 26 24 32 29 26 23 20 Referensvärdena indikerar en minimal risk för att någon person i den exponerade populationen ska nå en kroppstemperatur över 38.0 C) Varmare arbetsplatser smältverk gjuterier keramisk industri glasbruk bagerier.. när luftemperaturen stiger ökar värmebelastningen ytterligare Utomhusarbete i starkt solsken WBGT-värdet kan överskridas vid temperaturer över 25 C och tungt arbete Bygg- och anläggning Vägarbete Skog och jordbruk.

Inomhus kontor, sjukhus, vårdhem. Omfattas av AFS 1997:2 endast vid hög lufttemperatur (ej solstrålning)? WBGT gränsvärden nås sällan WBGT >30 C vid lätt arbete Komfortproblem? ISO 7730 PMV-PPD ger stor andel missnöjda Problem för känsliga grupper äldre, överviktiga, sjuka.. risk för uttorkning vätsketillförsel viktig Sammanfattning - Sverige Vid varmare väderlek kommer fler att utsättas för värmebelastning särskilt i samband med värmeböljor Regler och metoder finns för att bedöma situationen Oklarhet om hur vissa förhållanden ska hanteras (sol) Planer och insatser bör utarbetas i förväg Känsliga grupper bör observeras Limits in ISO 7243 - WBGT Varma länder 34 WBGT, C 32 25/75 % work/rest 30 50/50 % work/rest 75/25 % work/rest 28 Continuous work 26 24 50 100 150 200 Watts/m 250 2 300 350

Heat Stress in the Workplace: Work capacity and Productivity Job exertion required (Watts) 500 400 300 200 e.g. 2o C rise approx. halves work output 90 80 Percent of full working capacity 70 60 50 40 30 Delhi, WBGT-work, all days 2006 degrees C 100 Daily WBGT in New Delhi during 2006 20 10 0 20 oc 45.0 40.0 35.0 30.0 25.0 20.0 15.0 10.0 5.0 0.0 Series1 0 100 200 300 400 day number from 1 Jan. 25 oc 30 oc 35 oc 40 oc Wet Bulb Globe Temperature (WBGT) Global warming and Delhi climate Sammanfattning Loss of work ability in Delhi = 30% with + 3 oc Människans arbetsförmåga och uthållighet är stark beroende av klimatet Värme ökar den fysiologiska belastningen och minskar gradvis arbetsförmågan Vid global uppvärmning stiger temperaturen mer i redan varma länder som i Sydeuropa, Afrika, Asien och Latinamerika Värmebelastningen ökar ytterligare Produktiviteten sjunker och påverkar ekonomi och utveckling i regionerna