Slutrapport [Evaluation of the collection system of the Swedish Specific Movements]

1(34) system of the Swedish movements Slutrapport [ system of the Swedish Movements] Revision Nummer Revision Datum Summarisk beskrivning av ändringar 1.1 2010-12-09 Version 1 Utkast 1.2 2010-12-15 Version 2 preliminär, efter synpunkter från projektet 1.3 2010-12-22 Slutversion Ändringarna markerade

2(34) system of the Swedish movements Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 beskrivning... 5 2.1 BAKGRUND OCH UPPGIFT... 5 2.2 MÅL... 6 3 Deltagare... 7 4 Kunder och kundönskemål... 7 5 Processen... 8 6 Resultat... 9 6.1 KARTLÄGGNING AV SÄRSKILDA VARUFÖRFLYTTNINGAR... 9 6.1.1 Definitioner... 9 6.1.2 Omfattning... 12 6.1.3 Insamlingsprocessen i Movements... 16 6.1.4 Revideringar... 18 6.2 UTVÄRDERING AV PROCESSEN I MOVEMENTS... 20 6.3 OMVÄRLDSBEVAKNING... 22 6.4 UTÖKAD OCH FÖRÄNDRAD PROCESS... 22 6.4.1 Automatiska imputeringar... 22 6.4.2 Samarbete med andra myndigheter... 23 6.4.3 Studera möjligheten att införa vitesrutiner... 24 6.4.4 Harmonisering med ordinarie Intrastatproduktion... 26 6.4.5 Implementera granskningsrutin for petroleumprodukter... 26 6.4.6 Minska täckningsproblematiken... 27 6.4.7 Ökad automatiserad uppföljning... 29 7 Fortsättning... 30 8 Resursinsats... 31 Bilaga 1... 32 Bilaga 2... 33

3(34) system of the Swedish movements 1 Sammanfattning I Utrikeshandelsstatistiken med varor insamlas idag ordinära import - och exportvaror från Intrastat och Extrastat samt Särskilda varuförflyttningar (SKVF), som avser varor som beroende på sin karaktär till stor del insamlas i via en separat undersökning (Movements). En viss andel av SKVF insamlas idag dock även via ordinarie Intrastat och Extrastat. et syftar till att kartlägga och utvärdera de delprocesser och den population som avser SKVF. Man kommer framförallt fokusera på de delprocesser som ingår i den separata undersökningen om SKVF (Movements). et avser slutligen belysa möjligheten att få en viss del av statistiken via dataleveranser, och i samband med detta på sikt upprätta skriftliga överenskommelser med berörda myndigheter (leveransavtal). Målet med projektet är främst att utvärdera och förbättra metoder för insamling, granskning, och imputering för bortfall i SKVF. I detta arbete ingår såväl att minska täckningsbortfallet och förbättra olika produktionsanknutna processdelar, som att automatisera och rationalisera produktionsprocessen och skapa tydligare kontaktytor mellan SCB och de myndigheter som ska förse SCB med statistikuppgifter av detta slag. Av de 13 varuområden som ingår i SKVF insamlas idag 7 st. Tre är planerade att implementeras under 2011(offshoreanläggningar, havsprodukter och rymdfarkoster). Varuimportvärdet för SKVF var 13,6 miljarder kronor 2009 och varuexportvärdet 16,6 miljarder kronor. I procentuella termer avser detta 1,5 procent av totala varuimportvärdet och 1,7 procent av totala varuexportvärdet. Totalt har 275 unika företag redovisat varukoder tillhörande något av varuområdena i SKVF 2009, och 73 av dessa har redovisat uppgifter till Movements. I importen uppgår revideringarna i SKVF 2009 till +717 miljoner kronor (+5,8 procent), och i exporten till +87 miljoner kronor (+0,5 procent). Både för importen och exporten har fartyg markant störst reviderade värden. Enligt erat effektmål ska revideringarna för de varukoder som ingår i SKVF vid publiceringen av detaljstatistiken inte överstiga +-3 procent fr.o.m. 2011.Revideringarna för SKVF utgör dock en tämligen liten del av det totala reviderade värdet i varuimporten och varuexporten. När det gäller processgången i Movements har vissa brister konstaterats. Principen med nollrapport tillämpas bland delundersökningarna, men inte så strikt som den borde göras. Vidare kan konstateras att en rutin med samgranskning med övriga EU-länders uppgifter om SKVF (Comextdata), bör införas i processen, för att säkerställa täckningen i undersökningen bättre. Vad gäller de utskicksdokument/blanketter som förekommer i Movements, så bör dessa genomgås av SCB:s mättekniker.

4(34) system of the Swedish movements De företag som inte inkommit med sina uppgifter och är bortfall bör imputeras. Imputerade värden ska flaggas i systemet. Idag förekommer manuella imputeringar, men tillvägagångssättet och själva kodningen bör göras mer systematiskt än idag. Inom ramen för detta projekt har visst erfarenhetsutbyte med Danmarks Statistik (DS) varit fallet. DS har bl.a. försett SCB med information och erfarenheter vad gäller varuområdet Havsprodukter, som idag insamlas i DS men inte i SCB. Ett organiserat möte mellan SCB och DS hölls för övrigt i Köpenhamn i oktober 2010, där insamlingen av SKVF bl.a. togs upp. Automatiska imputeringar för bortfall eller i granskningen förekommer inte i Movements. Den enda delundersökningen som skulle kunna vara intressant att införa detta i är förråd ombord, eftersom denna delundersökning avser regelbunden handel. När det gäller fartyg och flygplan är det svårare, eftersom vi här har att göra med engångshandel, och där manuella bedömningar förordas. Automatiska imputeringar för bortfall, bedöms inte behövas i dagsläget. Däremot kan man på sikt tänka sig implementera en skattningsrutin som tar fram genomsnittliga handelsvärden fördelade per landskod och varukod för varje företag som ingår i förråd ombord. Vid bortfall kan sedan dessa värden sedan användas för manuell imputering. Ett förslag på metoder för en sådan rutin har tagits fram i projektet. Personal från projektet deltog på ett möte med Sjöfartsverket i oktober 2010. Syftet med mötet var att undersöka möjligheten att frångå den månadsrutin med tjänsteresa till Sjöfartsverket i Norrköping där avskrift av information i pärmar idag görs. SCB önskar istället att i framtiden få relevanta data via elektroniska leveranser. En sådan leverans skulle i första hand avse underlag för populationsbestämning. För att en sådan leverans ska kunna komma till stånd, bör SCB primärt ta fram en preliminär leveransbeskrivning, som sedan kan diskuteras vidare mellan de båda parterna. Tanken är att detta ska utmynna i någon form av leveransavtal. et har också varit i kontakt med Fiskeriverket med förhoppning om ett fördjupat samarbete för att kunna implementera insamling av havsprodukter 2011. På grund av att indata från ordinarie Intrastat är sammanblandade med data från Movements är idag risken att ett företag i Intrastat som inte inkommit med ordinarie Intrastat inte flaggas som bortfall, om data för Movements inkommit. Ur detta perspektiv är det därför viktigt att undersökningarna särskiljs vad gäller register och indata. Idag saknas uppgiftslämnarregister för de företag som ingår i Movements. Ett uppgiftslämnarregister med start- och slutmånad bör införas för varje delundersökning.

5(34) system of the Swedish movements Undertäckning råder delvis i de redan implementerade delundersökningarna i Movements, och delvis på grund av att vissa delundersökningar ännu inte implementerats. Täckningen i delundersökningarna elektricitet och flygplan kan dock bedömas som mindre problematisk. Industrianläggningar är svårare att bedöma, medan flygplan och förråd ombord bedöms vara förenade med större problem vad gäller antal företag som borde ingå i statistiken, men som inte gör detta. De nya tilläggsförordningarna för Intrastat och Extrastat 2010, medger en del förändringar vad gäller främst fartyg och flygplan. Förändringarna avser främst definitionen av vad som ska ingå i de båda delundersökningarna. Sverige, liksom de flesta andra EU-länder är osäkra på tolkningen av dessa definitioner och inväntar tydligare besked från Eurostat. I Sveriges fall handlar det förmodligen om viss ytterligare undertäckning bara beroende på svårigheten att tolka de nya förordningarna. Bättre utnyttjande av registerstatistik och samarbete med andra myndigheter och organisationer kan vara sätt att delvis komma tillrätta med denna undertäckning. Dessutom bör produktionsrutinerna vara mer maskinella och standardiserade för att hindra att risker för täckningsproblematik uppstår. Fr.o.m. 2011 kommer en ny rutin användas som kontinuerligt pekar ut potentiella företag för eventuell medverkan i delundersökningen om förråd ombord. Förhoppningen är att få en mer aktuell målpopulation än den vi har idag. Samma rutin kommer för övrigt även att tillämpas i samband med implementerandet av delundersökningen offshoreanläggningar. Uppföljning av processdata görs i princip inte idag. I projektet har processdatamallar tagits fram med ett visst utseende för fartyg och flygplan och ett annat innehåll för förråd ombord. Mallarna avser antal företag i olika processteg fördelade på flöde och Intra/Extra. Tanken är att delar av processdatavariablerna kan beaktas för det nya system för Movements som på sikt ska implementeras. 2 beskrivning 2.1 Bakgrund och uppgift Särskilda varuförflyttningar (SKVF) avser varor som beroende på sin karaktär till stor del insamlas i import - och exportstatistiken av varor via en separat undersökning. En viss andel insamlas idag dock via ordinarie Intrastat och Extrastat. et syftar till att kartlägga de delprocesser och den population som avser SKVF, och utvärdera dessa. et ska också utreda hur väl det löpande arbetet i Sverige följer EU:s förordningar och direktiv. Man kommer framförallt fokusera på de delprocesser som ingår i den separata undersökningen om SKVF (Movements). et avser slutligen belysa möjligheten att få en viss del av statistiken via dataleveranser, och i samband med detta på sikt upprätta skriftliga överenskommelser med berörda myndigheter (leveransavtal).

6(34) system of the Swedish movements Stora källor till osäkerhet vad gäller uppgifterna från SKVF är framförallt undertäckning, register samt förmodade stora revideringar. 2.2 Mål et har följande projektmål: Kartlägga och utreda nuvarande produktionsprocess. Peka ut brister i nuvarande produktionsprocess och föreslå förändringar. Undersöka möjligheten att implementera någon form av kvalitets - eller serviceavtal med vissa av de inblandade myndigheterna som ska förse SCB med statistik om Särskilda varuförflyttningar. Separera data från Särskilda varuförflyttningar från vanlig Intrastat eller Extrastat på så sätt att denna typ av statistik inte ingår i de historikdata som används vid bortfallsskattningarna för ordinarie Intradata. Studera möjligheten att implementera viss automatisk imputering vid bortfall och granskning. Studera möjligheten att harmonisera granskningen och bortfallsbevakningen med den som görs i ordinarie Intrastatproduktion. Implementera en särskild granskningsrutin for petroleumprodukter, enligt särskild överenskommelse med NR (Nationalräkenskaper). Målet med projektet är således främst till att utvärdera och förbättra/implementera nya metoder för insamling, granskning, och imputering av bortfall för SKVF. I detta arbete ingår såväl att minska täckningsbortfallet och förbättra olika produktionsanknutna processdelar i produktionen, som att automatisera och rationalisera produktionsprocessen och skapa tydligare kontaktytor mellan SCB och de myndigheter som ska förse SCB med statistikuppgifter av detta slag. Slutligen har projektet en viktig uppgift avseende att studera revideringarna som SKVF står för. Vad gäller aktiviteten om implementering av en granskningsrutin för petroleumprodukter, har denna enbart översiktligt behandlats i projektet, eftersom aktiviteten går lite utanför projektets egentliga fokusområde, som avser Särskilda varuförflyttningar (där ju petroleumprodukter inte ingår). Effektmålen i projektet (se tabell 1) avser reduceringar av storleken på revideringar vad gäller summerade värdet för de varukoder som ingår i SKVF vid publiceringen av den första publicerade detaljstatistiken.

7(34) system of the Swedish movements Tabell 1 erade effektmål Effektmål 2009 2011 (mål) Revideringarna för de varukoder som ingår i Särskilda varuförflyttningar vid publiceringen av detaljstatistiken får maximalt vara 3 procent. 3 Deltagare gruppen har haft följande sammansättning: 5,8 % i importen och 0,5 % i exporten, (ledare, metodansvarig) Olle Håkansson, ES/UI (deltagare, handläggare) Pekka Koski, ES/UI (deltagare, IT:are) Peter Niemi, ES/UI (deltagare, handläggare) Andreas Stenberg, ES/UI (deltagare, handläggare) Jan Eriksson (deltagare, metodstatistiker) Maximalt 3 % i importen och maximalt 3 % i exporten. ets beställare är Martin Kullendorff, enhetschef ES/UI. Mottagare är Christian Surtin, förvaltningsansvarig för Utrikeshandel med varor. Till projektet har även kopplats personal från projektkontoret (U/PRO). 4 Kunder och kundönskemål et är ett EU-projekt, som finansieras med upp till 70 procent av Eurostat av bidragsforumet MEETS. MEETS är en förkortning för Modernisation of European Enterprise and Trade Statistics financing programme. et ska leverera en engelskspråkig projektrapport till Eurostat (EU-projektrapport), som alltså i detta sammanhang betraktas som kund (delfinansiär). De projektmål som specificeras ska ha täckts in och genomförts för att fullständigt EU-bidrag (70 %) ska kunna utbetalas till beställaren av delfinansiären (Eurostat, G5). Bedömning om projektrapporten infriar de åtaganden som överenskommits om görs av Eurostat. I samband med detta tillämpas en poängskala där olika kriterier värderas med en viss fastställd poäng för var och ett av kriterierna. Maximalt kan 100 poäng erhållas, varvid full EU-ersättning ges för projektet. Bedömningen grundar på följande kriterier: - Samstämmighet mellan projektresultat med beaktande av projektets syfte och de förväntade resultaten och projektmålen (se avsnitt 2.2), som överenskommits i samband med projektansökan.

8(34) system of the Swedish movements - Realistisk och detaljerad projektplan. - Faktiskt genomförande gentemot specificerade projektåtaganden. - Samstämmigheten mellan framlagd och uppnådd budget. För att säkra kvaliteten i den produktionslösning som väljs, testas/verifieras projektets resultat enligt de metoder och på det sätt som anges i Verksamhetsstödet. 5 Processen et har bedrivits i två tidsmässiga etapper, etapp 1 och etapp 2. Etapp 1 avser perioden februari juni 2010 och etapp 2 perioden september december, då projektet även avslutades. Sju projektgruppsmöten har hållits i etapp 1 och tre i etapp 2. Dessutom har två avstämningsmöten mellan projektledaren och beställaren hållits för respektive etapp. En - eller tvåtimmarsmöten har hållits, och spelregler för projektet har tydligt specificerats. Rutin med rullande mötesanteckningar bland projektdeltagarna har tillämpats, och var en av mötesdeltagarna har minst en gång skrivit mötesanteckningar. Fortlöpande kommunikation och information har utbytts mellan projektledare och mötesdeltagare. Lägesrapportering har gjort i samband med avstämningsmötena mellan projektledaren och projektbeställaren. beställaren har tillgång till information om projektet på VIP, och kan därför vid behov själv hämta information om projektet. I mitten av april (efter tre projektgruppsmöten) gjordes en riskanalys, där tre risker kunde identifieras, och där åtgärder behövde planeras för att på sikt införas. Det handlade här om bättre uppföljning/styrning, kontinuerlig dokumentation samt om vissa omprioriteringar och ambitionssänkningar. ets huvudaktiviteter och delaktiviteter har specificerats och kontinuerligt följts upp i en aktivitetsplan (se bilaga 1). Varje delaktivitet har tidsbestämts med start- och slutdatum, och haft en eller flera utpekade aktivitetsansvariga. Dessutom har ett statusvärde använts för uppföljning av hur långt respektive aktivitet kommit i förhållande till vad som var förväntat inom ramen för projektets arbete. Sammanlagt har 22 specificerade delaktiviteter arbetats med under projektets gång. Även milstolpar har identifierats inom ramen för detta projekt (se tabell 2).

9(34) system of the Swedish movements Tabell 2: Identifierade milstolpar och slutdatum Specifikation Klar senast Kartläggning och utvärdering av processen. 27 maj 2010 Införande av nya rutiner i produktionsprocessen (insamling, granskning och 31 oktober 2010 imputeringar) Åtgärder för täckningsbortfall 31 oktober 2010 Implementering av maskinella uppföljningsrutiner 31 oktober 2010 Definitiv projektrapport (för Eurostat) till beställaren 15 december 2010 6 Resultat 6.1 Kartläggning av Särskilda varuförflyttningar 6.1.1 Definitioner I det följande ges en beskrivning av de regler som gäller för rapportering av Särskilda varuförflyttningar (SKVF), som alltså är en kompletterande uppgiftsinsamling till uppgifter som ska lämnas i Intrastat och Extrastat. Undersökningen omfattas av varor eller varurörelser som beroende av sin karaktär, med bl.a. höga transaktionsvärden, berättigar till särskilda förenklade regler för redovisning av varukod och landskod. Följande varuområden ingår i SKVF: 1) Industrianläggningar 2) Delleveranser 3) Fartyg 4) Flygplan 5) Delar till motorfordon och flygplan 6) Förråd ombord 7) Offshoreanläggningar 8) Havsprodukter 9) Rymdfarkoster 10) Elektricitet 11) Naturgas 12) Militära varor 13) Avfall

10(34) system of the Swedish movements 1)Industrianläggningar Med hel industrianläggning avses en kombination av maskiner, apparater, redskap, utrustning, instrument och material som är avsedda att tillsammans fungera som en storskalig enhet för framställning av varor eller utförande av tjänster. För rapportering av utförsel och införsel av industrianläggningar med ett värde som överstiger tre miljoner euro är det i vissa fall möjligt att tillämpa förenklad rapportering. 2)Delleveranser I denna artikel avses med delleverans en leverans av beståndsdelar till en helhet i omonterat eller nedmonterat skick som, av handels- eller transportrelaterade skäl, fraktas under fler än en referensperiod. Medlemsstaterna ska rapportera uppgifter om mottagna eller avsända delleveranser endast en gång i den månad då den sista delleveransen mottas eller avsänds. 3)Fartyg Med fartyg avses skepp konstruerade för öppen sjö som har en längd av minst tolv meter och en bredd av minst fyra meter. Krigsfartyg inkluderas. Andra typer av fartyg och båtar rapporteras enligt gällande regler för Intrastat eller Extrastat. För export och import av fartyg ska överlåtelse av äganderätt rapporteras till Intrastat. Äganderätt till ett fartyg definieras som en fysisk eller juridisk persons registrering som ägare till ett fartyg. I de fall överlåtelsen tas upp i skattedeklarationen som EG-handel ska i normalfall rapportering till Intrastat ske enligt gällande regler. Uppgiftslämnaren bör dock kontrollera att överlåtelsen endast rapporteras en gång. Vid leasingförfarande ska enbart finansiell leasing medtas under förutsättning att leasingen påverkat företagets balansräkning. Operationell leasing undantas. Utförsel och införsel av fartyg och flygplan före eller efter lönebearbetning ska rapporteras, men inte reparation. 4)Flygplan Med flygplan avses sådana som används för civilt bruk av ett flygbolag, eller för militärt bruk. Andra typer av flygplan rapporteras enligt gällande regler för Intrastat eller Extrastat. För export och import av flygplan ska överlåtelse av äganderätt rapporteras till Intrastat/Extrastat. Äganderätt till ett flygplan definieras som en fysisk eller juridisk persons registrering som ägare till ett flygplan. I de fall överlåtelsen tas upp i skattedeklarationen som EG-handel ska i normalfall rapportering till Intrastat ske enligt gällande regler. Uppgiftslämnaren bör dock kontrollera att överlåtelsen endast rapporteras en gång. Vid leasingförfarande ska enbart finansiell leasing medtas under förutsättning att leasingen påverkat företagets balansräkning. Operationell leasing undantas. Utförsel och införsel av flygplan före eller efter lönebearbetning ska rapporteras, men inte reparation. 5)Delar till motorfordon och flygplan Medlemsstaterna får tillämpa enklare nationella regler på motorfordon och flygplansdelar, men de ska informera kommissionen (Eurostat) om sina förenklingar innan dessa börjar tillämpas.

11(34) system of the Swedish movements 6)Förråd ombord Med förråd ombord avses leverans av varor till fartyg och flygplan. I detta fall avses leverans av produkter till besättning och passagerare samt av driftsförnödenheter och motorer, maskiner eller annan utrustning på fartyget eller flygplanet. Rapporteringen till Intrastat ska begränsas till att omfatta utförsel av varor som levereras på den rapporterande medlemsstatens territorium till fartyg och flygplan som tillhör en annan medlemsstat. Fartyg eller flygplan anses tillhöra den medlemsstat där fartyget eller flygplanet är registrerat. Uppgift om nettovikt är frivillig förutom för varor inom kapitel 27 (Mineraliska bränslen och oljor m.m.). 7)Offshoreanläggningar (installationer på öppet hav) Förenklad rapportering kan tillämpas för leveranser av driftsförnödenheter till och från offshoreanläggningar på öppet hav. Med detta avses den utrustning och de anordningar som installerats på öppet hav för utforskning och utvinning av mineraltillgångar. Observera att uppgifter endast ska lämnas för leveranser till och från fasta anläggningar till havs utanför Sveriges territorium på internationellt vatten. För övriga leveranser till och från offshoreanläggningar på annat lands territorium kan förenklad rapportering inte tillämpas. Uppgifter ska lämnas för driftsförnödenheter (produkter som är avsedda för personalen på offshore anläggningar), motorer, maskiner eller annan utrustning samt bränsle, olja och smörjmedel. Varor som erhålls från eller produceras vid offshoreanläggningar ingår också. Förenklad landskod får användas. Om det är känt vilket land som står för det kommersiella utnyttjandet av anläggningen ska landskoden för detta land användas. 8)Havsprodukter Med havsprodukter avses fiskeriprodukter, mineraler, bärgat gods och alla andra produkter som ett sjögående fartyg ännu inte landat. Havsprodukter anses tillhöra den medlemsstat där fångstfartyget är registrerat. 9)Rymdfarkoster Med rymdfarkoster avses farkoster som kan färdas utanför jordens atmosfär. Uppgifter ska lämnas för leveranser vid uppskjutning av en rymdfarkost vars äganderätt övergått från en fysisk eller juridisk person etablerad i ett land till en fysisk eller juridisk person etablerad i ett annat land avseende import och export av rymdfarkoster samt före eller efter lönebearbetning. Rapporteringen gäller för rymdfarkoster vid uppskjutning i rymden eller vid lönebearbetning av en rymdfarkost, och gäller enbart för varukoden 8802 60 10 (rymdfarkoster, inbegripet satelliter). De transaktionstyper som ska anges är fast köp/försäljning/finansiell leasing, leveranser för lönebearbetning samt leveranser efter lönebearbetning.

12(34) system of the Swedish movements 10)Elektricitet Särskilda regler för rapportering av elektrisk energi har införts och ska undantas från Intrastatrapportering. Handel med ska tas med i skattedeklarationen som EG-handel (Intrastat). Det statistiska värde som överlämnas till kommissionen (Eurostat) får bygga på skattningar. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om vilken metod som använts för skattningen innan den tillämpas. 11)Naturgas Särskilda regler för rapportering av naturgas har införts och ska undantas från Intrastatrapportering. Handel med naturgas ska tas med i skattedeklarationen som EG-handel (Intrastat). Det statistiska värde som överlämnas till kommissionen (Eurostat) får bygga på skattningar. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om vilken metod som använts för skattningen innan den tillämpas. 12)Miltära varor Statistiken över varuhandeln mellan medlemsstaterna ska omfatta utförsel och införsel av varor avsedda för militärt bruk. Medlemsstaterna får lämna mindre utförliga uppgifter av militära sekretesskäl enligt gällande definitioner i medlemsstaterna. Åtminstone uppgift om totalt statistiskt månadsvärde för utförsel och införsel ska dock lämnas till kommissionen (Eurostat). 13)Avfall Enligt förordning 638/2004 och Artikel 2 (b) ska avfall ingå i SKVF. Det finns i dagsläget däremot inte några tydliga riktlinjer hur avfall ska behandlas i detta hänseende. 6.1.2 Omfattning Statistiken avser alltså de tidigare specificerade varuområdena som ingår i Intra- respektive Extrahandeln. Insamlingen kan ske via Intrastatsystemet, Extrastatsystemet och/eller via en separat insamling för SKVF, i fortsättningen kallad Movements. Ett av SCB framtaget register med specificerade varukoder som ingår i vart och ett av de varuområden som ingår i SKVF finns i bilaga 2 (för närvarande ingår dock inte 2, 5, 8 och 13).

13(34) system of the Swedish movements Tabell 3 Status per varuområde inom Särskilda varuförflyttningar i Sverige Varuområde Insamlas år 2009 Implementeringsår Movements Planerad implementering 1. Industrianläggningar X (import) 2006 2. Delleveranser Nej 3. Fartyg X 2002 4. Flygplan X 2002 5. Delar till motorfordon och flygplan Nej 6. Förråd ombord X (export) 2003 7. Offshoreanläggningar 2011 8. Havsprodukter 2011 9. Rymdfarkoster 2011 10. Elektricitet X 2003 11. Naturgas X 12. Militära varor X 13. Avfall Nej Vad gäller naturgas och militära varor så insamlas dessa idag enbart i ordinarie Intrastat- och Extrastatsystemet. Tabell 4a visar antalet unika företag som minst en gång under 2009 redovisat uppgifter för någon av de varukoder som ingår i respektive varuområde (enligt bilaga 2) i Intrastat, Extrastat eller Movements i införseln och tabell 4b motsvarande för utförseln. Tabell 4a Antalet uppgiftslämnare som under 2009 redovisat uppgifter för någon av de varukoder som ingår i respektive varuområde i SKVF för Intrastat, Extrastat eller Movements i importen Varuområde Intrastat Extrastat Movements Totalt 1. Industrianläggningar 3 3 6 3. Fartyg 23 18 13 54 4. Flygplan 6 19 8 33 10. Elektricitet 1 1 11. Naturgas 19 9 28 12. Militära varor 39 43 82 Totalt 90 89 25 204

14(34) system of the Swedish movements Tabell 4b Antalet uppgiftslämnare som under 2009 redovisat uppgifter för någon av de varukoder som ingår i respektive varuområde i SKVF för Intrastat, Extrastat eller Movements i exporten Varuområde Intrastat Extrastat Movements Totalt 3. Fartyg 10 43 9 62 4. Flygplan 3 10 2 15 6. Förråd ombord 38 38 10. Elektricitet 1 1 11. Naturgas 4 6 10 12. Militära varor 19 43 62 Totalt 36 102 50 188 Antalet unika företag i SKVF för Intrastat uppgår till 94 och i SKVF, Extrastat till 149, medan 73 unika företag redovisat uppgifter till Movements under 2009. Sammantaget har 275 unika företag redovisat varukoder tillhörande något av varuområdena i SKVF. Tabell 5a Insamlat värde (miljoner kronor) för de varukoder som ingår i respektive varuområde i Intrastat, Extrastat eller Movements i importen Varuområde Intrastat Extrastat Movements Totalt 1. Industrianläggningar 26 223 249 3. Fartyg 930 40 465 1 435 4. Flygplan 167 93 2 012 2 272 10. Elektricitet 5 587 5 587 11. Naturgas 2 814 4 2 818 12. Militära varor 602 600 1 202 Totalt 4 539 737 8 287 13 563 Tabell 5b Insamlat värde (miljoner kronor) för de varukoder som ingår i respektive varuområde i Intrastat, Extrastat eller Movements i exporten Varuområde Intrastat Extrastat Movements Totalt 3. Fartyg 374 783 774 1 931 4. Flygplan 15 1 949 702 2 666 6. Förråd ombord 3 933 3 933 10. Elektricitet 3 447 3 447 11. Naturgas 1 2 3 12. Militära varor 2 402 2 169 4 571 Totalt 2 792 4 903 8 856 16 551

15(34) system of the Swedish movements Värdet som avser SKVF (enligt senaste publiceringstillfället) uppgår enligt tabell 5a och 5b till 13,6 miljarder kronor i importen och 16,6 miljarder kronor i exporten 2009. I importen är elektricitet värdemässigt störst (5,5 miljarder kronor) och det värdemässigt största varuområdet i exporten är militära varor (4,5 miljarder kronor). I procentuella termer omfattar SKVF för helåret 2009 ungefär 1,5 procent av totala importvärdet och 1,7 procent av totala exportvärdet. I fortsättningen av denna rapport kommer vi i huvudsak fokusera på den separata insamlingen av särskilda varuförflyttningar, Movements. I diagram 1 kan man se att största andelen av värdet i Movements tycks avse importvärden i Extrahandeln, för vilken man också kan se att andelen var betydligt större för 2008 än 2007 och 2009. Diagram 1 Andelen värde som omfattas av Movements för helåren 2007, 2008 och 2009. Idag ingår alltså fem delundersökningar av de totalt tretton i den svenska insamlingen av Movements (se tabell 6) och tre ytterligare delundersökningar kommer att implementeras under 2011. I nästkommande avsnitt beskrivs processgången för vart och ett av varuområdena. Tabell 6 Varuområde som ingår i Movements idag Varuområde Import Export 1. Industrianläggningar X 3. Fartyg X X 4. Flygplan X X 6. Förråd ombord X 10. Elektricitet X X

16(34) system of the Swedish movements 6.1.3 Insamlingsprocessen i Movements Uppgiftsskyldighet föreligger om överföring av äganderätten av juridisk person ägt rum mellan utländsk ägare och svensk köpare (import) respektive svensk ägare och utländsk köpare (export). Med överföring av äganderätt jämställs finansiell leasing i sådana fall då företagets balansräkning påverkats. Insamlingen av uppgifter görs för samtliga varuområden genom utskickade pappersblanketter. Blanketten ska vara SCB tillhanda senast den 10:e i månaden efter referensmånaden, och registreras manuellt i en Accessdatabas. Inför publiceringsstart överflyttas insamlade uppgifter till produktionsspecifika tabeller i MSSQL. Tabell 7 beskriver insamling och granskning inom respektive delundersökning (varuområde). Tabell 7 Insamlingsprocessen i Movements Varuområde Beskrivning av insamlingsprocessen 1. Industrianläggningar Undersökningen omfattar förenklade regler för hela industrianläggningar. Med hel industrianläggning avses en kombination av maskiner, apparater, redskap, utrustning, instrument och material som är avsedda att tillsammans fungera som en storskalig enhet för framställning av varor eller utförande av tjänster. Företag som beviljats denna förenklade rapportering får förprintade blanketter från och med den referensmånad ansökan blivit godkänd av SCB. Ett antal företag rapporterar dock uppgifter på vanlig Intrastatblankett. Samtliga förenklade KN-nummer börjar med 9880. Validering och granskning av enhetspriser görs. 3. Fartyg Månadsbesök på Transportstyrelsen i Norrköping (Sjöfartsregistret) för avskrift av registreringsutdrag i pärmar för relevanta importerade/exporterade fartyg. Registerutdragen kontrolleras i FDB. Finansiell leasing ingår. Enbart svenska juridiska personer registreras. Registreringsutdragen registreras därefter i Accessdatabasen, och blanketter tillskickas de relevanta företagen. Populationen ser olika ut för varje produktionsomgång, eftersom det här oftast handlar om engångshandel. Dubblettkontroller görs dels genom manuella kontroller av dubbla signalbeteckningar i Access samt dels via dubblettkontroller i Intrastat- och Extrastattabellerna efter inläsning av data från Accessdatabasen. Validering och granskning av enhetspriser görs. Manuella imputeringar vid bortfall. Imputerat värde med hänsyn tagen till tillverkningsår och objekttyp. 4. Flygplan Transportstyrelsen (Luftfartsregistret) faxar månatligen en lista över nytillkomna och avregistrerade flygplan. Registreringsutdragen registreras därefter i Accessdatabasen. Enbart svenska juridiska

17(34) system of the Swedish movements personer registreras. Blanketter tillskickas därefter de relevanta företagen. Populationen ser olika ut för varje produktionsomgång, eftersom det här oftast handlar om engångshandel. Dubblettkontroller görs, via manuella kontroller av dubbla registerbeteckningar samt via dubblettkontroller i Intrastat- och Extrastattabellerna efter inläsning av data från Accessdatabasen. Validering och granskning av enhetspriser. Manuella imputeringar vid bortfall. Imputerat värde med hänsyn tagen till tillverkningsår och objekttyp. Statistiken över äganderättsförändringar avseende SAS-konsortiet behandlas på ett särskilt överenskommet sätt med Nationalräkenskaperna i Sverige, Norge och Danmark. En månatlig rapport från SAS i Sverige skickas till SCB omfattande sålda och köpta flygplan. Rapporten vidarebefordras till statistikbyråerna i Oslo och Köpenhamn. Värdet som tas med i svenska utrikeshandelstatistiken är 3/7 av det rapporterade fakturerade värdet. 6. Förråd ombord Populationen är i princip samma för varje produktionsomgång, och det handlar här om företag med regelbunden handel varje månad. Populationen baseras på ett enskilt utskick till potentiella företag med viss SNI-klassificering enligt företagsregistret, och populationen har minskat sedan dess, och inte uppdaterats för eventuella nytillkomna företag. Blankettutskick sker sista veckan i redovisningsmånaden. Dubblettkontroller görs via maskinella kontroller genom ett SAS program som matchar organisationsnummer och månad. Leveranser av förråd ombord kontrolleras genom granskningslistor per företag i Accessystemet. Validering och granskning av enhetspriser görs. Manuella imputeringar vid bortfall genom föregående månads värde och vikt. 10. Elektricitet Faxrapport för import/export (avser Finland, Danmark, Norge, Polen och Tyskland) från Svenska Kraftnät. Validering och granskning av enhetspriser görs. Manuella imputeringar vid bortfall genom föregående månads värde och vikt. Påminnelser görs via telefon eller e-post ca fyra veckor efter utskicksdatum och erhålls enbart av företag som importerat/exporterat fartyg och/eller flygplan eller levererat varor till fartyg och flygplan, ifall de inte inkommit med uppgifter i föreskriven tid. Antal påminnelser för fartyg och flygplan uppgår till ett femtontal i månaden. Påminnelser för varor som levereras till fartyg och flygplan är sällsynt. Påminnelse till företaget som levererar siffror på elektrisk energi har inte förekommit. Uppgiftslämnare som inte svarat under föreskriven tid rings upp för att erhålla begärda uppgifter. Det kan nämnas att vid försening av fartygsrapportering är orsaken oftast en fördröjd skeppsmätning eller att alla handlingar inte kommit Sjöfartsverket tillhanda. Det sistnämnda gäller även registrerade flygplan på Luftfartsverket.

18(34) system of the Swedish movements Anstånd är möjligt att få. Ingen vitesåtgärd vidtas inom delundersökningarna. Krav på nollrapport föreligger för förråd ombord, industrianläggningar och elektricitet, men inte för fartyg och flygplan. Senare kan företagen i delundersökningarna falla ut i pris- och makrogranskningen, som görs i den ordinarie Intrastatproduktionen. 6.1.4 Revideringar Tabell 8a-b visar storleken på reviderade värden 2009 per varuområde inom SKVF. Tabell 8a Reviderade värden 2009 per varuområde inom SKVF, import Varuområde Senaste publiceringen (miljoner SEK) Första publiceringen (miljoner SEK) Differens (miljoner SEK) Differens (procent) 1. Industrianläggningar 249 273 24 8,8 3. Fartyg 1 435 775 660 85,2 4. Flygplan 2 272 2 284 12 0,5 10. Elektricitet 5 587 5 575 12 0,2 11. Naturgas 2 818 2 717 101 3,7 12. Militära varor 1 202 1 198 4 0,3 Totalt 13 563 12 822 717 5,8 Tabell 8b Reviderade värden 2009 per varuområde inom SKVF, export Varuområde Senaste publiceringen (miljoner SEK) Första publiceringen (miljoner SEK) Differens (miljoner SEK) Differens (procent) 3. Fartyg 1 931 1 801 130 7,2 4. Flygplan 2 666 2 651 15 0,6 6. Förråd ombord 3 933 3 979 46 1,2 10. Elektricitet 3 447 3 434 13 0,4 11. Naturgas 3 3 0 0,0 12. Militära varor 4 571 4 596 25 0,5 Totalt 16 551 16 464 87 0,5

19(34) system of the Swedish movements I importen uppgår revideringarna i SKVF 2009 till +717 miljoner kronor (+5,8 procent), och i exporten till +87 miljoner kronor (+0,5 procent). Både för importen och exporten har fartyg markant störst reviderade värden. Tabell 9 Reviderade värden 2009 för SKVF fördelade på Intrastat och Extrastat Varuområde Senaste publiceringen (miljoner SEK) Första publiceringen (miljoner SEK) Differens (miljoner SEK) Differens (procent) Intrastat införsel 8 200 7 541 659 8,7 Intrastat utförsel 8 621 8 589 32 0,4 Extrastat import 5 363 5 281 82 1,6 Extrastat export 7 930 7 873 57 0,7 I tabell 9 märks att den största delen av revideringarna i SKVF 2009 kan hänföras till Intrastat införsel. Det är också intressant att undersöka hur stor del av de totala revideringarna i Intrastat som gjorts mellan första publiceringen och senaste publiceringen av 2009 som revideringarna av SKVF står för. Det totala reviderade värdet mellan första publiceringens utfall och senaste publiceringen av samtliga månader 2009 i Intrastat var +7,9 miljarder kronor eller +1,3 procent för införseln och +3,3 miljarder kronor eller +0,6 procent i utförseln. I tabell 10a-b har det reviderade värdet i Intrastat kategoriserats på skattat objektsbortfall, skattad handel under cut off (täckningsbortfall), reviderat värde i SKVF samt revideringar för annat än dessa (revideringar för ospecificerat övrigt). Tabell 10a Revideringskomponenter för införseln 2009 Kategori Miljarder SEK % Revidering för skattat objektsbortfall 0,1 0,0 Revidering för skattad handel under cut off 2,7 0,4 Revidering för SKVF 0,7 0,1 Revidering för ospecificerat övrigt 4,4 0,8 Totalt 7,9 1,3

20(34) system of the Swedish movements Tabell 10b Revideringskomponenter för utförseln 2009 Kategori Miljarder SEK % Revidering för skattat objektsbortfall 0,4 0,1 Revidering för skattad handel under cut off 1,4 0,2 Revidering för SKVF 0,1 0,0 Revidering för ospecificerat övrigt 1,4 0,3 Totalt 3,3 0,6 I tabellerna ovan kan man se att revideringarna för SKVF utgör en tämligen liten del av det totala reviderade värdet. I varje fall på totalnivå. När det gäller det ospecificerade orsakerna till revideringar kommer även dessa studeras vidare i ett projekt under 2011. 6.2 Utvärdering av processen i Movements När det gäller processgången i Movements har vissa brister kunnat konstateras. Om exempelvis en uppgiftslämnare inte har någon import/export för en aktuell rapporteringsmånad, ska företaget alltid lämna nollrapport, så att SCB kan skilja på de som är bortfall och det som faktiskt är avser utebliven handel (nollrapport). Denna princip tillämpas bland delundersökningarna, men inte så strikt som den kanske borde göras. Insamlingen av data bör i första hand ske via registerdata, genom någon form av elektronisk överföring av data till SCB, och i andra hand via inskickade blanketter. Detta gäller framförallt de delundersökningar där data kan fås från andra myndigheter. I exempelvis insamlingen av fartyg tillämpas en rutin med SCB tjänsteresa till Sjöfartsverket Norrköping för att hämta uppgifter varje månad för att skapa populationen med företag som ska tillskickas blankett. Denna form av rutin bör inte förekomma, eftersom den är resursmässigt betungande för SCB. I stället bör man åstadkomma någon form av rutin med dataleveranser till SCB. En formell skriftlig påminnelse, som åberopar uppgiftsskyldigheten bör systematiskt skickas till ej inkomna företag vid en och samma tidpunkt senast 16 dagar efter referensmånaden. Några dagar därefter bör telefonpåminnelser göras till samtliga ännu ej inkomna. Om uppgifterna inte inkommer trots dessa bör företaget på sikt även kunna tillskickas en vitesanmaning. För de företag som ingår i den separata insamlingen av särskilda varuförflyttningar bör på sikt samma rutiner som i ordinarie Intrastatföretag användas vid utskicken av påminnelser och vitesdokument. Vidare kan konstateras att en rutin med samgranskning med övriga EU-länders uppgifter om SKVF genom att införa regelbundna uttag av Comextdata bör införas i processen, för att försöka säkerställa täckningen i undersökningen bättre. Någon systematisk uppföljning av processdata finns i dagsläget inte, och bör införas.

21(34) system of the Swedish movements Vad gäller de utskicksdokument/blanketter som förekommer i Movements, så bör dessa genomgås av SCB:s mättekniker. Något som dock föreslås är att senaste datum på samtliga blanketter bör vara samma som vad som gäller för ordinarie Intrastatinsamling. Vidare bör vissa ändringar av hänvisade gamla lagparagrafer göras i missiven. Även kontaktpersonerna i utskicksdokumenten bör uppdateras med kontaktpersoner som idag fortfarande arbetar på SCB. De företag som inte inkommit med sina uppgifter bör i de flesta fall imputeras. I första hand bör detta ske maskinellt (förråd ombord), och i andra hand manuellt. Imputerade värden bör flaggas i systemet, eller alternativt bör en skattningstabell skapas i databasen. Idag förekommer manuella imputeringar, men tillvägagångssättet och själva kodningen bör kunna höras mer systematiskt än idag. För att undvika snedskattningar i Intrastat estimationssystem (ordinarie Intrastathandeln) bör historikuppgifter för fartyg och flygplan inte ingå i de historikuppgifter som skattningar för objektsbortfall och täckningsbortfall beror på. Dessa bör betraktas att vara av engångskaraktär, och enbart kunna imputeras manuellt (då säker information finns). Populationsregistret med de varukoder som ingår i SKVF bör förvaltas och vid behov även uppdateras, så att regelbunden uppföljning kan möjliggöras för särskilda varuförflyttningar. Separat register med de företag som ingår i särskilda varuförflyttningar bör finnas i det nya delsystemet för Movements. Registret bör uppdateras mot FDB på samma sätt som ordinarie Intrastatregistret uppdateras. De funktioner för granskning och påminnelseutskick som finns i Accessystemet används idag inte, utan görs på ett mer manuellt sätt. Manuella rutiner bör i dessa fall undvikas, och funktionaliteterna i Accessystemet bör istället användas. Systemets blankettutskicksrutiner används dock idag. I det nuvarande Accessystemet saknas funktioner för bl.a. kontinuerlig automatisk uppdatering av perioder, adresser, varukoder och landskoder varför vissa manuella grepp göras vid ändringar. Detta bör göras maskinellt i det nya systemet. Registret med förråd ombord togs fram i samband med införandet av denna delundersökning 2003. Antalet företag i registret har sedan dess med tiden successivt minskat, beroende på att företag upphört, ingått i andra organisationer eller kanske upphört med utförsel av varor som ingår i förråd ombord. Däremot har inte någon uppdatering för eventuella nytillkomna företag gjorts, varför projektet föreslår att en löpande registeruppdateringsrutin implementeras. Idag råder viss undertäckning i Movements för i stort sett alla delundersökningarna (elektricitet undantagen). Bättre utnyttjande av registerstatistik och samarbete med andra myndigheter och organisationer kan vara sätt att delvis komma tillrätta med denna undertäckning. Dessutom bör produktionsrutinerna vara mer maskinella och standardiserade för att hindra att risker för täckningsproblematik uppstår.

22(34) system of the Swedish movements 6.3 Omvärldsbevakning Inom ramen för detta projekt har visst erfarenhetsutbyte med Danmarks Statistik (DS) gjorts vad gäller de varuområden som idag ingår i Movements i Sverige. Bl.a. har studerats asymmetrier mellan den danska och den svenska handeln. Vidare har DS försett SCB med information och erfarenheter vad gäller varuområdet Havsprodukter, som idag insamlas i DS men inte i SCB. Erfarenhetsutbytet har även skett i ett organiserat möte i Köpenhamn i oktober 2010, där framförallt det bilaterala asymmetriprojektet mellan länderna diskuterades, men där alltså även erfarenhetsutbyte vad gäller rutiner för SKVF kunnat inrymmas. 6.4 Utökad och förändrad process I detta avsnitt presenteras aktiviteter som kan röra förslag på förändringar i den nuvarande processen. 6.4.1 Automatiska imputeringar Automatiska imputeringar för bortfall eller i granskning förekommer inte idag i Movements. Den enda delundersökning som skulle kunna vara intressant att införa detta i är för exporten av förråd ombord, eftersom denna delundersökning avser regelbunden handel. När det gäller fartyg och flygplan är det svårare, eftersom vi här har att göra med engångshandel, och där manuella bedömningar förordas. Industrianläggningar och elektricitet bedöms idag inte heller vara relevanta för maskinell imputering. Vad gäller förråd ombord kan data falla ut i den prisgranskning som görs i ordinarie Intrastat. Samtidigt har man för denna delundersökning bedömt det som om att granskningen skulle kunna förbättras i ett nytt system, men att automatiska imputeringar inte är relevanta här. Under 2009 redovisade 38 unika exportföretag uppgifter om förråd ombord, men antalet inkomna rapporter varierar en del varje månad. Detta beroende på att principen med nollrapporter tillämpas ganska vagt. Man kan därför inte vara säker på om ett företag är bortfall eller saknar handel för en specifik månad. Varje månad saknas ett fåtal rapporter, och för dessa tillämpas manuell imputering med föregående månads värden. När det gäller automatiska imputeringar för bortfall, bedöms även detta inte behövas i dagsläget. Däremot kan man på sikt tänka sig implementera en skattningsrutin som tar fram genomsnittliga handelsvärden fördelade per landskod och varukod för varje företag som ingår i förråd ombord. Dessa värden beräknas vid varje produktionsomgång, och kan sedan manuellt väljas som imputeringsvärde vid förekomst av objektsbortfall.

23(34) system of the Swedish movements Grovt förenklat görs skattningarna i två steg: 1) Skattning på total företagsnivå 2) Fördelning på vara och land 1) Skattning på total företagsnivå: Även om viss säsongsvariation nog är fallet för denna typ av företag, beaktas inte detta här. Metoderna är mycket grova och enkla, men ger förmodligen bra skattningar. Metodförslag 1 = Månadssnitt baserat på senaste helårets totala värden yˆ im z im z 1 1 m im z it n t m 12 = Genomsnittlig handel för företag i månaden m baserat på den senaste tolvmånadersperioden 2) Fördelning på vara kombinerat med land p ijm 3 u 1 3 J y u 1 j 1 ij( m u) y ij( m u) = Fördelningsnyckel för företag i för andelen kombinerad vara*land j månaden m de tre senaste månaderna. 6.4.2 Samarbete med andra myndigheter Av de fem delundersökningar som idag är implementerade avser tre någon form av samarbete med andra myndigheter eller organisationer specificerade enligt tabell 11. Tabell 11 Samarbete med andra myndigheter och organisationer för Movements idag Delundersökning Myndighet eller motsvarande Form av hjälp från myndigheten 3. Fartyg Sjöfartsverket(Transportstyrelsen) Tillåter månadsbesök för avskrifter av information från pärmar. Avskrifterna används för populationsbestämning. 4. Flygplan Luftfartsverket (Transportstyrelsen) Skickar faxuppgifter för populationsbestämning. 10. Elektricitet Svenska Kraftnät Skickar fullständiga uppgifter.

24(34) system of the Swedish movements Några deltagare från projektgruppen deltog på ett möte med Sjöfartsverket i oktober 2010. Syftet med mötet var att undersöka möjligheten att frångå den månadsrutin med tjänsteresa till Norrköping där avskrift av information i pärmar idag görs. SCB önskar istället att i framtiden få relevanta data via elektroniska leveranser. En möjlighet som diskuterades var att beställa ett login för registret och möjligheten att själv plocka ut data. Man kom dock fram till att detta i nuläget inte är tillräckligt, eftersom informationen om land inte går att komma åt via registret. De rapporter som finns i pärmarna bygger på samkörningar mellan olika register hos Sjöfartsverket. En ytterligare möjlighet är att SCB specificerar de data som man önskar och att en för SCB unik standardrapport utvecklas för månatlig leverans till SCB. Det var dock osäkert om resurser för detta i dagsläget fanns hos Sjöfartsverket. En sådan leverans skulle i första hand avse underlag för populationsbestämning, eftersom de ytterligare uppgifter som insamlas, inte finns i Sjöfartsverkets register i dagsläget. För att en sådan leverans ska kunna komma till stånd, bör SCB primärt ta fram en preliminär leveransbeskrivning, som sedan kan diskuteras vidare mellan de båda parterna, och kanske utmynna i någon form av leveransavtal. Vad gäller den rapportering av flygplan som görs via fax, bedöms rutinen i princip vara tillräcklig och välfungerande, men det skulle kunna undersökas om data istället kunde skickas via e-post. Även rutinen med uppgifter om elektricitet från Svenska Kraftnät bedöms fungera bra. Av de tre delundersökningar som man planerar att implementera fr.o.m. 2011; offshoreanläggningar, havsprodukter och rymdfarkoster kan enbart havsprodukter direkt relateras till en myndighet (Fiskeriverket). gruppen har varit i kontakt med Fiskeriverket med förhoppning om ett fördjupat samarbete i frågan. Som tidigare nämnts har SCB även haft visst informationsutbyte med Danmarks Statistik, och fått viss insyn i hur man gör i Danmark. För att få någon form av uppfattning om omfattningen av varuområdet så kan nämnas att den danska exporten från Sverige vad gäller produkter från havet var ungefär 40 miljoner SEK (2009). Delundersökningarna om offshoreanläggningar och rymdfarkoster har båda förberetts med missiv och blanketter. Vad gäller rymdfarkoster är det möjligt att det finns någon organisation eller myndighet som skulle kunna leverera de efterfrågade uppgifterna. Detta har dock inte undersökts inom ramen för detta projekt, utan kommer att göras efter projektet. 6.4.3 Studera möjligheten att införa vitesrutiner Företag som har ett årsvärde som överstiger 10 miljoner kronor, baserat på den senaste tolvmånadersperioden, klassificeras idag som vitesföretag i ordinarie Intrastat. Detta viteströskelvärde avser ungefär 60 procent av antalet uppgiftslämnare i Intrastat, och motsvarar sammantaget omkring 80 procent i värde.

25(34) system of the Swedish movements Om uppgiftslämnare tillhör kategorin vitesföretag, och samtidigt inte inkommer med uppgifterna tillskickas dessa först en påminnelse 20 dagar efter referensperioden t (t+20), därefter skickas en anmaning knappt 20 dagar senare (t+39). Slutligen tillskickas ett vitesföreläggande 24 dagar efter anmaningen (t+63). I ett parallellprojekt (Improvement of the Intrastat non-response monitoring in Sweden) undersöks dock bl.a. möjligheten att snabba upp utskicken, och nya rutiner kommer implementeras under 2011. Tabell 12 visar hur många uppgiftslämnare i Movements som idag finns i vitesregistret i den ordinarie Intrastatundersökningen. Eftersom Movements och ordinarie Intrastatundersökningen är sammanblandade vad gäller exempelvis adressregister och indata, kan man i praktiken påstå att inget vitesföreläggande förekommer i praktiken för Movements. Av de knappt 100 uppgiftslämnare som 2009 ingick i Movements är 33 klassificerade som vitesföretag i ordinarie Intrastat. Om något av dessa företag får en vitesanmaning beror detta på saknad rapport i ordinarie Intrastat, och anmaningen skickas till adressen för kontaktpersonen i ordinarie Intrastat. Dock finns idag risken att ett vitesföretag som inte inkommit med ordinarie Intrastat, men inkommit med Movements, felaktigt betraktas som inkommet företag i ordinarie Intrastat. Ur detta perspektiv är det därför viktigt att undersökningarna särskiljs vad gäller register och indata. Däremot är det viktigt att man i övrigt försöker harmonisera undersökningarna så mycket som möjligt vad gäller arbetssätt, rutiner, metoder och IT-lösningar. Tabell 12 Antal uppgiftslämnare i Movements som är klassificerade som vitesföretag i Intrastat. Delundersökning Införsel Utförsel Totalt 1. Industrianläggningar 2 2 3. Fartyg 6 5 11 4. Flygplan 4 2 6 6. Förråd ombord 14 14 Summa 12 21 33 Sammantaget handlar det idag alltså om en tredjedel av de företag som ingår i Movements som är vitesföretag i ordinarie Intrastatundersökningen. Vid en framtida separering av undersökningarna kommer dock denna bild förändras. Samtliga företag i ramen för delinsamlingen av fartyg, flygplan samt Industrianläggningar kunna vitesföreläggas. Vad gäller förråd ombord bör saken utredas vidare.

26(34) system of the Swedish movements 6.4.4 Harmonisering med ordinarie Intrastatproduktion Att försöka harmonisera Movements med insamlingen av ordinarie Intrastat helt och hållet är svårt, eftersom det ju faktiskt handlar om olika undersökningar. Vissa beröringspunkter finns givetvis, eftersom det i båda fallen rör sig om import/export av varor. Den delundersökning som mest liknar ordinarie Intrastat i Movements, med regelbunden handel, och ej så frekvent engångshandel, är förråd ombord. För denna delundersökning bör insamling, granskning, bortfallsbevakning och imputeringar kunna efterlikna rutiner i Intrastat. De övriga delundersökningarna som idag är implementerade (industrianläggningar, fartyg, flygplan och elektricitet) granskas oftast på annat sätt, delvis med annan hjälpinformation. I den ordinarie Intrastatundersökningen är urvalsramen rörlig och varierar alltefter rullande tolvmånadersvärden baserat på momsuppgifter. Vad gäller exempelvis fartyg och flygplan varierar ramen enligt helt andra kriterier från en månad till en annan, då vi här väldigt ofta har att göra med engångshandel av något slag. När det gäller förråd ombord handlar det om en ganska föråldrad ram, som inte på ett systematiskt sätt kontinuerligt uppdateras på annat sätt än att vissa företag faller ur ramen eller på något sätt ändras. Tydligt är att Movements och ordinarie Intrastat bör separeras från varandra i såväl system insamling som register. Möjligen bör även blanketterna särskiljas bättre i ett framtida system. För företag som ingår i både Intrastat och Movements, finns stora risker dessa inte flaggas för bortfall i ordinarie Intrastat. Idag saknas ett uppgiftslämnarregister för de företag som ingår i Movements. Ett uppgiftslämnarregister bör finnas för varje delundersökning. Uppföljning av processdata existerar idag i princip inte. I varje fall inte lagrade i elektronisk form för uppföljning. Manuella imputeringar ska alltid vara flaggade på ett konsekvent sätt, vilket de inte är idag. Principen med nollrapporter bör tillämpas i både ordinarie Intrastat och Movements. 6.4.5 Implementera granskningsrutin for petroleumprodukter Eftersom denna aktivitet egentligen går utanför projekts fokusområde, och inte ingår i SKVF, har denna enbart översiktligt hanterats i projektet. Granskningsrutinen rör i princip de omkring 80 varukoder som ingår i sitcgrupp 33, där två varukoder avser kapitel 99 och resterande varukoder avser kapitel 27. Antal företag som någon gång under 2009 redovisat någon av varukoderna i sitcgrupp 33 presenteras i tabell 13.

27(34) system of the Swedish movements Tabell 13 Antal företag som redovisat någon av varukoderna tillhörande sitcgrupp 33 för år 2009. Insamlingssystem Import Export Summa Unika Intrastat 548 224 772 643 Extrastat 312 361 673 548 Summa 860 585 1 445 1 191 Unika 779 442 1 221 1 058 Granskningsrutinen skulle således omfatta 1 445 uppgiftslämnare för import och export i Intrastat och Extrastat eller 1 058 unika företag. Vad gäller nuvarande granskning görs idag all mikrogranskning för Extrastat av Tullen, medan SCB göra denna för Intrastat. I detta fall avser den mest omfattande granskningen s.k. prisgranskning. Under 2011 kommer dock SCB titta på möjligheter att införa prisgranskning även för Extrastat. Den aggregerade granskningen (makrogranskningen) görs dock av SCB för både Intrastat och Extrastat. Vidarearbete med en granskningsrutin för petroleumprodukter föreslås ingå i det samarbete, och kommande leveransavtal mellan Nationalräkenskaperna och utrikeshandelsstatistiken med varor. 6.4.6 Minska täckningsproblematiken Som tidigare nämnts råder viss undertäckningsproblematik i Movements. Undertäckning råder delvis i de redan implementerade delundersökningarna, och delvis på grund av att vissa delundersökningar ännu inte implementerats. Täckningen i delundersökningarna elektricitet och flygplan kan dock bedömas som ganska god, industrianläggningar är svårare att bedöma, medan fartyg och förråd ombord bedöms vara förenade med större problem vad gäller antal företag som borde ingå i statistiken, men som inte gör detta. De nya tilläggsförordningarna för Intrastat och Extrastat 2010, medger en del förändringar vad gäller främst fartyg och flygplan. Förändringarna avser främst definitionen av vad som ska ingå i de båda delundersökningarna. Sverige liksom de flesta andra EU-länder är osäkra på tolkningen av dessa definitioner och inväntar tydligare besked från Eurostat. I Sveriges fall handlar det förmodligen om viss undertäckning beroende på svårigheten att tolka de nya förordningarna.

28(34) system of the Swedish movements Vad gäller förråd ombord bygger målpopulationen på ett utskick från 2003, där företag som tillhörde någon viss tresiffrig SNI-kod ingick i utskicket. Företagen ombads svara på om de hade handel med andra länder för varor som inbegriper förråd ombord eller inte. Utskicket avsåg KN4-koder samt tresiffriga SNI-koder (SNI2002) och omfattade knappt 300 företag: KN4 1601-2409 Livsmedel, drycker, sprit, tobak 2701-2710 Bränslen, oljor 3303-3307 Parfymer och kosmetika SNI2002 15960 Ölbryggerier 23200 Petroleumraffinaderier 51340 Partihandel med alkoholhaltiga och andra drycker 51350 Partihandel med tobak 51380 Partihandel med livsmedel 51390 Icke specificerad handel med livsmedel, drycker och tobak 51450 Partihandel med parfym och kosmetika 51510 Partihandel med bränslen 55521 Cateringföretag för transportsektorn Det bör tillstås att svarsbortfallet var mycket högt i utskicket, och att en del av de företag som inte svarade faktiskt borde ingå i undersökningen. Sedan införandet av delundersökningen har antalet i undersökningen ingående företag minskat från 45 (2003) till 30 (2010). I princip inga nya företag har tillkommit. Fr.o.m. 2011 kommer en ny rutin användas som kontinuerligt pekar ut potentiella företag att kontakta. Förhoppningen är att få en mer aktuell målpopulation än idag. Samma rutin kommer för övrigt även att tillämpas i samband med implementerandet av delundersökningen offshoreanläggningar.

29(34) system of the Swedish movements Tabell 14 Andel företag som redovisat förråd ombord 2009 fördelat per SNI2002 och SNI2007 SNI2002 SNI2007 Textbeskrivning Andel företag 15330 10850 Tillverkning av lagad mat och färdigrätter (ej catering, 3 % centralkök på restaurang eller av halvfabrikat i butik) 15960 11050 Ölbryggerier 7 % 29110 33120 Reparation av maskiner (ej egentillverkade) 3 % 50500 47300 Specialiserad detaljhandel med drivmedel 3 % 51340 46340 Partihandel med alkoholhaltiga och andra drycker 7 % 51380 46380 Partihandel med livsmedel 10 % 51390 46390 Icke specificerad handel med livsmedel, drycker och tobak 7 % 51450 46450 Partihandel med parfym och kosmetika 10 % 51510 46710 Partihandel med bränslen 31 % 55521 56294 Cateringföretag för transportsektorn 7 % 63400 52290 Övriga stödtjänster till transport (t.ex. godsvägning, 3 % skeppsmäkleri, spedition) 75222 84221 Militärt försvar 3 % 91111 94111 Intressebevakning inom branschorganisationer 3 % SUMMA: 100 % 6.4.7 Ökad automatiserad uppföljning I projektet har processdatamallar tagits fram med ett särskilt utseende för fartyg och flygplan å ena sidan och ett särskilt innehåll för förråd ombord å andra sidan. Mallarna avser antal företag fördelade på flöde och Intra/Extra. Processdatamall som kan användas separat för fartyg och flygplan: 1. Antal uppgiftslämnare enligt externt register 2. Antal exkluderade i 1. (efter matchning mot FDB etc.) 3. Antal uppgiftslämnare i blankettutskicket 4. Antal inkomna blanketter före påminnelse 5. Antal uppgiftslämnare i påminnelseutskicket 6. Antal kontaktade uppgiftslämnare för granskning 7. Antal ändrade rapporter efter granskning 8. Antal registrerade insamlade rapporter >0 9. Antal registrerade nollrapporter 10. Antal objektimputerade rapporter 11. Antal partiellt imputerade rapporter

30(34) system of the Swedish movements Processdatamall som kan användas för förråd ombord: 1. Antal uppgiftslämnare enligt internt register 2. Antal uppgiftslämnare i blankettutskicket 3. Antal inkomna blanketter före påminnelse 4. Antal uppgiftslämnare i påminnelseutskicket 5. Antal kontaktade uppgiftslämnare för granskning 6. Antal ändrade rapporter efter granskning 7. Antal registrerade insamlade rapporter >0 8. Antal registrerade nollrapporter 9. Antal objektimputerade rapporter 10. Antal partiellt imputerade rapporter De två mallarna får betraktas som bruttolistor, och i samband med implementering av Movements som en modul i Intrastatsystemet, kan kanske inte alla processdatavariablerna implementeras maskinellt. I varje fall inte i ett första läge. 7 Fortsättning et föreslår följande fortsatta aktiviteter i framtiden: 1. Införande av uppföljning av insamlingsprocessen av särskilda varuförflyttningar per produktionsomgång. 2. Implementering av offshoreanläggningar, rymdfarkoster samt produkter från havet. 3. Införande av rutin med framtagande av lista med skattade värden för användning vid imputering av bortfall. 4. Införande av nytt system för särskilda varuförflyttningar där bl.a. undersökningen helt separeras från den ordinarie Intrastatundersökningen och där rutin med uppgiftslämnarregister tillämpas. 5. Fortsatt fördjupat samarbete med Transportstyrelsen i syfte att på sikt få till stånd en elektronisk leverans med vissa variabler från sjöfartsregistret. I samband med detta är förhoppningarna att ett leveransavtal ska skrivas.

31(34) system of the Swedish movements 6. Etablerande av samarbete med Fiskeriverket i syfte att få till stånd dataleveranser avseende produkter från havet. I samband med detta bör övervägande om leveransavtal göras. 7.Verifiera Eurostats förtydligande instruktioner avseende de ändringar i förordningarna fr.o.m. 2010 som rör nya definitioner av vad som ska ingå i insamlingen av fartyg och flygplan. 8. Samarbete med Danmarks Statistik för harmonisering av arbetet med särskilda varuförflyttningar, och då särskilt identifiering av objekt på mikronivå. 8 Resursinsats budgeten uppgick till 275 tkr. Resursinsatsen avser arbetad tid. Den totala arbetstiden som projektet hade till förfogande var 450 timmar.

32(34) system of the Swedish movements Bilaga 1 ets aktivitetsplan