Hammarby Sjöstad Sickla Kaj Kv Holmen



Relevanta dokument
Hammarby Sjöstad Kv Lugnvattnet PV-Project: "Lysande"

PPAM. Teknisk beskrivning. Nätansluten solcellsanläggning Thomas Einarsson Reviderad 1, , TE. Reviderad 2, , NP

Förstudie Solceller på flerbostadshus

Förstudie Solceller på villa

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ

Uppföljning av drift, solcellsanläggning Kv Lugnvattnet 2 Obj nr 6100

SOLCELLSANLÄGGNINGARNA PÅ MATEMATIKGRÄND 9 OCH NYA GEOGRAFIGRÄND - ÅLIDHEM, UMEÅ. Utvärdering av driftperioden maj 2011 tom oktober 2012

Projektnr Solcellsanläggning. Uppsala Kungsängsvägen UPPSALA Tel: Fax:

Solceller i dag och i framtiden

4kW Solcellspaket Produktblad

Jämförelse av solcellsanläggningar JONNA JANSSON, FRIDA JOHANSSON

Solceller för större fastigheter

Solen som energikälla. Solen som energikälla

Var lyser solen bäst?

Solceller på tak på Uppsala Universitet hus 20 EBC

Solceller i dag och i framtiden

INSTALLATIONSANVISNING GARO SOLSYSTEM GARO AB

Förstudie Solceller på BRF Hamnkaptenen Uppdaterad

Mikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW

Principer för energi- och volymmätning

Information vid installation av solceller Producera egen el - Mikroproducent

Stadshuset i Ängelholm Solcellsprojektet

Solenergi Som en del av byggnaden

Ansökan om statligt stöd till solceller (SFS 2009:689)

Solel för & av privatpersoner.

INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Solceller möjligheter för integration i arkitekturen. Ricardo Bernardo

Innehåll. Presentation Upphandling Projektering. Solar Design AB. Verkstadsvägen 3, SE Vilshult, Sweden

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Statens energimyndighets författningssamling

Rotebro idrottshall solel

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Solceller Snabbguide och anbudsformulär

Solceller för elproduktion

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Lågspänningsprodukter Produkter för solcellsystem

ANSLUTNING AV MIKROPRODUKTION

Solceller för bostadsrättsföreningar teknik, ekonomi, regler

Solcellsinstallationer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT D

Råd och anvisningar för solcellsanläggningar

En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion

Vårdsätra 14:4 Takomläggning RAMBESKRIVNING

Drift och skötselanvisningar

Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw. Vattenfall Distribution

Nedladdad från shop.elstandard.se/hämta fritt. Solceller

Telia Fastighetsanslutning (FTTH & FTTB)

Solelserbjudande från Södra. Egen solel

Driftuppföljning av Svenska Nätanslutna solcellanläggningar

Svenska Kraftnät TR rev A Tekniska riktlinjer

Ålands Elandelslags regler för elentreprenörer och planerare

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Förutsättningar för en lyckad solcellsanläggning. SVEA Renewable Solar AB. Per-Göran Andersson

Egenproducerad el så fungerar det. Ver: 1.1

Solceller i Lantbruket

Producera din egen el med solceller

Fråga: Vilken typ av anläggning för elproduktion ska man välja?

Kan glas. producera el? I exklusivt samarbete med:

Är du BRF och tänkt skaffa solcellsanläggning?

(7) Saknr Inköpsenheten. Datum Diarienr (åberopas) Naida Culum. Besöksadress Polhemsgatan 303 Stockholm

Fallstudie av produktion och kostnader för två av stadens solcellsanläggningar

ELINSTALLATION VILLA LTA LÅGTRYCKSAVLOPP

EFFECTA SOLCELLER INSTALLATION SKÖTSEL SERVICE MONTERING. Rev. EA

LTA - LÅGTRYCKT AVLOPP KARLSHAMNS KOMMUN

LANDSTINGSFASTIGHETER SÖRMLAND

Installation av småskaliga anläggningar för... Vind- och solel.

Teknik, kostnader och ekonomi i en solcellsanläggning

Mikroproduktion. - Tekniska riktlinjer för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

SOLCELLSPANEL: LIBERTA SOLAR

Funderar du på att investera i en solcellsanläggning?

Bild framsida: Äldreboende Åkerhus, MedicHus i Göteborg Copyright: Switchpower

FAQ vanliga frågor och svar

Solceller för elproduktion

SOLCELLER PRODUCERAR GRÖN EL PÅ ULLEVI

Solceller. Råd och regler för elinstallationen. SEK Handbok 457 Utgåva 1

Monterings- och skötselanvisning för luftavfuktare LA-60

LÄS NOGA IGENOM FÖLJANDE ANVISNINGAR FÖRE INSTALLATION! Installations Guide. Light Eco

Beskrivning av Elektronisk kommunikationstjänst

SOLENERGI. Hur funkar det? Norrköping 1 juni 2017 Dr Nicholas Etherden, Vattenfall Research & Development

Snabbkurs i solceller!

FLÄKTKONVEKTOR ATTRAKTIV VÄRME ELLER KYLA. Inred med vacker värme. Februar 2015

EGENPRODUKTION. Solceller. Motala 30 maj 2017 Lars Ejeklint

Snabbkurs i solceller!

Riktlinjer för fastighetsnät, data- och telenät vid Umeå Universitet 2014

SOLEL till Fritidshuset med Naps Sypersystem Växelströmspaket 320W, 480W, 750W och 1Kw

Investera i solceller. och gör din egen solel

Kan glas. producera el? I exklusivt samarbete med:

Handdukstorkar

Solel och frågor kring kvalité, säkerhet och underhåll. Peter Kovács, SP Energiteknik

Esams arbetsområden. BIPV: Solcellssystem fyller byggnadsfunktion. Hållbara transporter Biodrivmedel Transportutredning Sparcoach

Elföreskrifter & installationsregler

Förslag på ny blankett för ansökan om statligt stöd till solceller

INFORMATION OM ANSLUTNING AV EL TILL NACKA ENERGI ELNÄT

Funderar du på att investera i en solcellsanläggning?

S o lceller En strålande energikälla

Transkript:

Hammarby Sjöstad Sickla Kaj Kv Holmen TEKNISK BESKRIVNING Solcellsanläggning FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Jättendal 2001-11-19 Upprättad av: Mats Andersson, Energibanken i Jättendal AB Mats Andersson Tel: 0652 134 24 Energibanken i Jättendal AB Fax.: 0652 134 27 Landsvägen 4A Mobil: 070 418 27 88 820 76 Jättendal E-mail: mats@energibanken.se

Förfrågningsunderlag för funktionsupphandling av solceller för NCCprojekt "Kv Holmen" på Sickla Kaj i Hammarby Sjöstad Föreskrifter Installationer utförs enligt BBR99 BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 1998:38 samt enligt gällande krav från övriga berörda myndigheter, bl. a: Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK-FS 1999:5 med ändringar och tillägg. Svensk Standard SS 437 01 40, Anvisningar för anslutning av lågspänningsinstallationer till elnätet, IBL 96. Svensk Standard SS 437 01 45, El- och teleinstallationer i byggnader. Svensk Standard SS 437 01 46, Elinstallationer i byggnader uttag och andra anslutningspunkter omfattning och placering. Svensk Standard SS 455 12 00 38, Registreringssystem för interna tele- och datanät. Bakgrund NCC har för avsikt att installera byggnadsintegrerade solceller på de två flerfamiljshusen i Kv Holmen och Kv Grynnan, på Sickla Kaj i Hammarby Sjöstad. Husen består av 8 våningar och kommer att inrymma 114 lägenheter vardera, som säljs som bostadsrätter. Bottenvåningarna kommer att inrymma kommersiella lokaler som affärer, restauranter mm. Solceller med en total toppeffekt på cirka 19 kw per hus ska installeras på tre olika delar av husens södervända fasader; en sammanhängande fasadyta (A), semitransparenta fönster och ett takfönster på översta våningen, plan 7 (B1 och B2) samt i form av ett balkongräcke, plan 7 (C). 1. Anbudets omfattning Anbudet gäller enbart Kv Holmen men i anbudet ska ingå pris på en likadan anläggning, fast spegelvänd, till Kv Grynnan som kommer att handlas upp senare. Anbudet omfattar: Leverans, installation och driftsättning av solcellsanläggning till Kv Holmen inkl solcellsmoduler, montagelösningar och all erforderlig kringutrustning som växelriktare, DC- och AC-brytare och övrigt kablage. I leveransen ingår således även de delar i övrigt som erfordras för systemens totala funktion som (A) fasad, (B1 och B2) fönster och takfönster samt (C) balkongräcke. I anbudet ska även ingå överlämnandet av anläggningen i form av dokumentation, utbildning, skötselföreskrifter, serviceavtal och ett vid drifttagandet upprättat testprotokoll. Leveransgränsen utgörs av AC-brytare i nära anslutning till varje växelriktare som skall ingå i anbudet. 2. Beskrivning av de tre solcellssystemen Den följande beskrivningen av de tre systemen är avsedd som en hjälp åt anbudsgivaren. Alla angivna mått, verkningsgrader och toppeffekter ska betraktas som ungefärliga och anbudsgivaren ska utgå från uppgifterna i det bifogade ritningsunderlaget från arkitekten. På ritningarna framgår det vilka krav som ställs på glastjocklek etc. Husets fasad är orienterad cirka 35 mot väster. 2

2.1 System A - solceller på fasad System A består av solcellsmoduler på en sammanhängande fasadyta med totalmåtten ca 8,5 11,4 m (b h) med utförande enligt ritningar A-35-04-005, A35-04-006 och A35-62-212 (beteckning MP19). Fyra fönster på fasaden med totala ytan 18 m 2 reducerar den totala modulytan till ca 79 m 2. För att utnyttja den tillgängliga fasadytan optimalt har fyra olika modulstorlekar ritats in enligt följande tabell: Modultyp Mått (b h) [mm] Yta [m 2 ] Antal Totalyta [m 2 ] Toppeffekt [kw] A(1) 1694 340 0,576 5 2,88 0,29 A(2) 1363 950 1,295 16 20,72 2,07 A(3) 1694 950 1,609 21 33,79 3,38 A(4) 1694 1250 2,118 10 21,18 2,12 Totalt 52 78,57 7,86 Toppeffekten har beräknats utifrån en antagen modulverkningsgrad på 10 %. Cellerna ska placeras med minsta möjliga avstånd för att dels få en så homogen yta som möjligt och samtidigt få maximal modulverkningsgrad. Modulerna ska vara tillverkade med grå kristallina kiselceller (ingen antireflexbehandling?). 2.2 System B1 och B2 - solceller i fönster och takfönster System B1 består av semitransparenta solcellsmoduler integrerade i fönster på husets översta plan enligt ritningar A35-62-213 och A35-64-212 (beteckning MP1-MP17). System B2 är ett takfönster (beteckning MP18) med sex rutor försedda med integrerade solceller. Avsikten med takfönstret är att göra det möjligt att visa hur de semitransparenta solcellsmodulerna ser ut. Takfönstret är placerat över trapphus 2 och därmed tillgängligt för besökare utan att man behöver gå in i någon lägenhet. En nackdel är dock att takfönstret får en helt annan placering (lutning 20 mot sydväst) jämfört med övriga moduler som monteras vertikalt. Fönstren (MP1-MP17) består av laminerat glas med kristallina kiselceller i den övre delen och en helt transparent glasyta därunder. Den totala solcellsytan uppgår till cirka 70 m 2. För att utnyttja de tillgängliga fönsterytorna optimalt har 6 olika modulstorlekar ritats in enligt tabellen nedan, B1(1)-B1(6). B2(1) är takmodulen i MP18. Med modul avses här endast fönstrens övre del där solcellerna är placerade: Modultyp Mått (b h) [mm] Yta [m 2 ] Antal Totalyta [m 2 ] Toppeffekt [kw] B1(1) 900 1245 1,121 15 16,81 1,35 B1(2) 1080 785 0,848 5 4,24 0,34 B1(3) 900 1130 1,017 10 10,17 0,81 B1(4) 1015 1130 1,147 11 12,62 1,01 B1(5) 1015 785 0,797 20 15,94 1,28 B1(6) 1015 1245 1,264 4 5,06 0,40 B2(1) 955 955 0,912 6 5,47 0,44 Totalt 71 70,31 5,63 Toppeffekten har beräknats utifrån en antagen modulverkningsgrad på 8 %. Cellerna placeras med ett inbördes avstånd på 15 mm, se detaljritning A35-64-212. Modulerna ska vara tillverkade med grå kristallina kiselceller (ingen antireflexbehandling?). En viktig fråga är hur skuggning av moduler kan komma att påverka funktionen. Det framgår av ritning A35-62-213 att vissa delar av anläggningen kommer att skuggas av utskjutande byggnadsdelar. Det kan därför vara lämpligt att använda sk "dummies" dvs icke fungerande 3

solcellsmoduler på vissa platser. Anbudsgivaren måste ta hänsyn till de problemen och redogöra för hur effekter av skuggningen minimeras. Takfönstret (MP18) lutar 20 mot sydväst (cirka 35 mot väster, från söder räknat) och avviker därmed kraftigt från placeringen av modulerna i system B1, som monteras vertikalt. Beställaren är medveten om att det därför kan vara fördelaktigt att inte ansluta takfönstren till någon växelriktare ("dummies"). I anbudet ska även ingå de konventionella fönsterytorna (MP2, MP6, MP16 och MP17) som inte innehåller solceller. 2.3 System C - solceller i balkongräcke System C består av solcellsmoduler i form av ett balkongräcke som sträcker sig längs husets övre plan, framför solcellsfönstren (system B1), enligt byggnadsritning A35-32-011 och detaljritning A35-34-003. Balkongräcket består av 58 solcellsmoduler av laminerat glas med kristallina kiselceller. Den totala solcellsytan uppgår till cirka 58 m 2 med mått enligt tabellen nedan: Modultyp Mått (b h) [mm] Yta [m 2 ] Antal Totalyta [m 2 ] Toppeffekt [kw] C(1) 1000 1000 1,00 58 58,00 5,80 Totalt 58 58,00 5,80 Toppeffekten har beräknats utifrån en antagen modulverkningsgrad på 10 %. Cellerna ska placeras med minsta möjliga avstånd för att dels få en så homogen yta som möjligt och samtidigt få maximal modulverkningsgrad. Modulerna ska vara tillverkade med grå kristallina kiselceller (ingen antireflexbehandling?). För att skydda modulerna och dölja eldragningen skall en 10 mm minerit fasadskiva fästas bakom modulerna med en luftspalt. Liksom för system B1 finns vissa delar på balkongräcket som inte lämpar sig för solceller - på räcke 06 en sida om cirka 3 meter mot öster och små sidostycken på räcke 07 och 08. Det finns också tre segment mot söder som skulle kunna vara med i systemet - ett med måttet 658 mm på räcke 06, ett med måttet 366 mm på räcke 07 och ett med måttet 116 mm på räcke 08. För att få ett enhetligt utseende ska samtliga delar på balkongräcket ha samma utseende vilket innebär att ev "dummies" ska offereras för de nämnda delarna. 3. Montagelösningar I byggnadsritningarna från White Arkitekter har montagelösningar för de tre systemen A, B och C beskrivits mer eller mindre detaljerat. Anbudet ska innefatta montagelösningar som krävs för solcellssystemens funktion, både med avseende på energiproduktion som för byggdel (t ex lufttäthet, vattentäthet, värmeisolering och bärighet). Materialval och färger mm framgår av bifogade ritningar. 3.1 System A Solcellsmodulerna ska monteras i ett profilsystem av lackerad aluminium i liv med omgivande puts. 3.2 System B1 och B2 Solcellsmodulerna i system B1 och B2 ska monteras med lämplig teknik för att uppfylla de krav som ställs på fönster, dörrar och glastak med den aktuella placeringen. Anbudet ska även omfatta glasytorna utan solceller. 4

3.3 System C Solcellsmodulerna i system C monteras i ramsystem enligt bifogade ritningar. 4. Elektriska installationer Den aktuella toppeffekten för varje system (A, B och C) kommer att bestämmas av vilken celltyp som används i dimensioneringen. I anbudet ingår att föreslå antal växelriktare och systemspänning på DC-sidan. Växelriktarna skall leverera 230 V växelström (enfas). Samtliga växelriktare kommer att monteras skåp placerade i tre trapphus. Trapphusens placering och kanalisationen framgår av bifogade elritningar, E60-55-0001, E60-01-0901, E60-01-1711, 1721, 1722 och 1731. En viktig begränsning är det tillgängliga utrymmet för växelriktarna då skåpens djup är maximerade till 250 mm för att inte blockera lägenhetsdörrarna. En möjlig lösning vid större utrymmesbehov kan vara att placera växelriktarna så högt som möjligt och på så sätt undvika att de hindrar dörrarna. Växelriktarna kommer då att sitta fritt och skåpet därunder kan innehålla de aktuella DC- och AC-brytarna samt energimätare. Leveransgränsen är som tidigare nämnts efter AC-brytarna. Det innebär att energimätarna inte ingår i anbudet. En gemensam AC-brytare för samtliga växelriktare i varje trapphus samt en automatsäkring per växelriktare kan vara en lämplig lösning som ger en korrekt brytfunktion samtidigt som enskilda växelriktare på ett enkelt sätt kan frånskiljas med hjälp av automatsäkringen. 4.1 El - DC Solcellsmodulerna seriekopplas med dubbelisolerad kabel och lämpliga kontakter för enkel och säker installation. Parallellkoppling av modulsträngar görs på av anbudsgivaren vald plats i lämpliga kopplingslådor. Eventuella dioder och åskskydd åligger anbudsgivaren att föreslå liksom deras placering. Från varje modulblock (det antal serie- och parallellkopplade moduler som ska anslutas till en gemensam växelriktare) dras en dubbelisolerad kabel med erforderlig area till det aktuella trapphuset. Kabeln ansluts till en DC-brytare och vidare till växelriktaren. 4.2 El - AC Varje grupp av växelriktare i respektive trapphus ansluts till en enfaskabel som tillhandahålles av beställaren. I anbudet skall ingå en AC-brytare och säkringar som möjliggör att varje växelriktare kan frånskiljas för service utan att övriga växelriktare behöver tas ur drift. En lösning kan vara en gemensam AC-brytare för alla växelriktarna samt en automatsäkring per växelriktare. På så sätt behöver inte automatsäkringarna användas för brytning av aktiv krets utan först bryts samtliga enheter med AC-brytarna, aktuell automatsäkring bryts och övriga växelriktare kopplas in med AC-brytaren i tilläge. En gemensam energimätare eller alternativt separata mätare för varje växelriktare kommer att levereras av el-entreprenören. Separata mätare kan vara en fördel eftersom det möjliggör en detaljerad bevakning av driften. Mätarna kommer att vara försedda med en pulsutgång som ansluts till ett informationsdatasystem och fel på en växelriktare kan då upptäckas tidigt. I tabellen nedan har ett förslag på systemlösning presenterats. I det alternativet kommer system A:s tre växelriktare att installeras i trapphus 3, system B:s två växelriktare i trapphus 2 och system C:s två växelriktare i trapphus 1. Tanken är i det här förslaget att växelriktarna för respektive system ska vara samlade i samma trapphus. Det är viktigt att anbudsgivaren är medveten om att tabellen endast ska ses som ett förslag som underlättar beskrivningen. Det kan t ex vara lämpligt att välja en annan gruppering för att undvika långa kabeldragningar på DC-sidan. Leverantören kan också vilja välja andra storlekar på växelriktarna för att kunna kombinera de olika storlekar av solcellsmoduler som ingår, liksom valet också kan styras av vilka produkter som finns i sortimentet. 5

System Trapphus Toppeffekt [kw] Nominell effekt Antal Växelriktare A 3 7,9 6,0 3 3 2,0 kw B 2 5,6 4,5 2 2,0+2,5 kw C 1 5,8 4,5 2 2,0+2,5 kw Totalt 19,3 15,0 7 Kommentar till tabellen: Den nominella effekten avser växelriktarna och är antagen utifrån antagandet att växelriktarna dimensioneras enligt en faktor 0,8 dvs 0,8 kw per kw t. Solcellsmodulerna monteras vertikalt vilket ger mycket få timmar med effekter i närheten av toppeffekten. 5. Insamling av mätdata De tre anläggningarna ska innehålla möjlighet att samla in mätdata och presentera producerad effekt och energi på en display, placerad i Miljö och teknikrummet, trapphus 2, plan 1. Då projektet förmodligen kommer att få demonstrationsstöd från EU ställs specifika krav på vad som ska mätas. Aktuella parametrar är solinstrålning, cell- och utomhustemperatur, ström, spänning och effekt på DC-sidan samt avgiven AC-effekt till nätet. I anbudet ska ingå en beskrivning över vilka möjligheter som erbjuds. Förutom nämnda mätdatainsamling planeras även energidata att samlas in från energimätarna enligt avsnitt 4.2. Det kan också bli aktuellt med en yttre display på fasad, även den avsedd för visning av producerad effekt och energi. Ett separat pris på en sådan display skall ingå som en option i anbudet. Displayen skall ha ett tilltalande utseende och tåla fukt och väta. 6. Dokumentation I anbudet ska ingå dokumentation som i detalj beskriver systemens uppbyggnad, funktion och handhavande. Särskilt viktigt är att manualer för växelriktare och datainsamling ingår. När det gäller solcellsmodulerna i de tre systemen skall de levereras med mätprotokoll som visar varje moduls elektriska data. Toppeffekt, tomgångsspänning (U oc ) samt kortslutningsström (I sc ) är nödvändiga parametrar men ytterligare information som IV-kurvor är en fördel. Information skall överlämnas i form av en Excel-fil. Samtliga moduler ska vara märkta med en identifikation som även finns med i mätprotokollet. I samband med att solcellsmodulerna installeras ska en skiss upprättas som tydligt visar var respektive modul sitter placerad i anläggningen. 7. Installation och driftsättning Leverantören ska utse en kvalificerad kontaktperson som följer installationsarbetet. Leverantören skall dessutom närvara vid driftsättningen. Innan anläggningen överlämnas till beställaren skall funktionen hos varje delsystem kontrolleras och ett mätprotokoll fyllas i som visar att funktionen är korrekt. 8. Service och garantier I anbudet ska det ingå ett förslag till servicekontrakt som beskriver hur, inom vilken tid och till vilken kostnad leverantören eller av leverantören utsedd serviceorganisation kan avhjälpa eventuella fel. I förslaget till servicekontrakt ska det specifikt framgå hur fel på växelriktare åtgärdas (var finns reservväxelriktare hos beställaren, hos svensk representant för tillverkaren etc?). Anbudet ska också lämna förslag på hur frågan om reservmoduler ska hanteras med tanke på den stora mängden olika varianter Anbudet ska ange garantivillkor för hela anläggnings funktion samt för moduler, växelriktare och övrig utrustning. Om anbudet anger en effektgaranti för solcellsmodulerna dvs en garanti att modulernas toppeffekt inte sjunker under exvis 80% av initialt värde under ett visst antal 6

år (10, 15 upp till 25 år) ska det också tydligt framgå hur det åtgärdas om garantivillkoret faller ut. En sådan garanti fordrar också att toppeffekten för den färdiga anläggningen har uppmätts! 9. Övrigt 9.1 Pris Pris ska lämnas för den kompletta anläggningen inkl driftsättning mm som ingår i anbudet enligt dessa anbudshandlingar. Dessutom ska separat pris lämnas för moduler, montagelösning, växelriktare och övrigt kablage. Se även under punkt 5 - display i Miljö och teknikrummet samt på yttre fasad. Alla priser ska anges i Euro. 9.2 Leveranstid Leveranstid ska anges i anbudet och villkor för ersättning vid försenad leverans och krav på ev. bankgarantier kommer att diskuteras vid kontraktsförhandlingarna. Arbetet med kv Holmen har påbörjats under sommaren 2001 och solcellsinstallationen är beräknad till oktober 2002. 9.3 Referensobjekt Anbudsgivaren ska bifoga en lista på relevanta referensanläggningar (BIPV). 9.4 Anbudstid Anbudstiden är en månad och anbudet ska ha inkommit senast 2002-01-31. 10. Bilagor 1. Information om kv Holmen och Grynnan - Bildmaterial 2. Ritning A35-04-005, A35-04-006 och A35-62-212 - Solcellssystem A samt information om materialval, färger mm 3. Ritning A35-62-213 och A35-64-212 - Solcellssystem B1 och B2 (fönster och takfönster) 4. Ritning A35-32-011 och A35-34-003 - Solcellssystem C (balkongräcke) 5. Ritning E60-55-0001, E60-01-0901, E60-01-1711, 1721, 1722 och 1731- Trapphus 1, 2 och 3 samt kanalisation för DC- och AC-kablar 7

11. Sammanfattning av anbudet För att underlätta både för anbudsgivaren vid formulering av anbudet och även för beställaren vid utvärdering av detsamma har en sammanställning gjorts av vad som ska ingå i anbudet. Anbudsgivaren ska kommentera varje punkt i tabellen nedan och om han upptäcker att någon viktig del saknas är han skyldig att meddela det. Kompletteringar till anbudet kommer då att skickas ut till samtliga anbudsgivare. No. Beskrivning Kommentar 2. Solcellsmoduler 2.1 Solcellsmoduler - system A 2.2 Solcellsmoduler - system B1 och B2 (semitransparenta) 2.3 Solcellsmoduler - system C Samtliga moduler ska vara godkända enligt IEC 61215 och toppeffekten per modul ska avvika maximalt +5% från angivet värde. Grå, kristallina kiselceller skall användas. I system B ingår även element utan celler och både i B och C kan "dummies" vara aktuella. Alla mått enligt bifogade ritningar. 3. Montagelösning Alla mått, färger mm enligt bifogade 3.1 Montagelösning - system A ritningar. 3.2 Montagelösning - system B1 och B2 3.3 Montagelösning - system C 4. Elektriska installationer (system A, B och C) 4.1 El - DC 4.1.1 DC-kabel, dubbelisolerad enkelledare 4.1.2 Kontakter för seriekoppling 4.1.3 Kopplingslådor för parallellkoppling Ange utrymmesbehov 4.1.4 Eventuella dioder och åskskydd 4.1.5 DC-brytare vid växelriktare 4.2 El - AC 4.2.1 Växelriktare Fabrikat, effekt, mått, antal etc 4.2.2 AC-brytare och säkringar 4.2.3 Kabel mellan växelriktare och AC-brytare/säkringar 5. Insamling av mätdata 5.1 Möjlighet att mäta parametrar enligt anbudet, avsnitt 5. 5.2 Display för montage på vägg i Miljö och teknikrummet samt på yttre fasad AC-effekt och AC-energi 5.3 Överföring av mätdata till dator 6. Dokumentation 6.1 Beskrivning av systemets uppbyggnad, funktion och skötsel 6.2 Manual för växelriktare 6.3 Manual för datainsamling och presentation av data 6.4 Mätprotokoll för samtliga moduler med identifikation som ska återkomma på respektive modul (serienummer) 7. Installation och driftsättning Toppeffekt, Uoc och Isc samt ev. IVkurvor 8

No. Beskrivning Kommentar 8. Service och garantier 8.1 Servicekontrakt Minst två år 8.2 Reservdelar 8.3 Effektgaranti för moduler Hur åtgärdas en eventuell försämring av modulprestanda som överstiger garantivillkoret? 8.4 Uppmätning av installerad toppeffekt 9. Övrigt 9.1 Pris Alla priser i Euro 9.2 Leveranstid Villkor vid försening och ev. bankgarantier diskuteras vid kontraktsförhandlingarna 9.3 Referensobjekt 9.4 Anbudstid 2002-01-31 9