Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag

Relevanta dokument
1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg

Redovisning av regeringsuppdrag M2015/03518/Nm avseende Torvutvinningens och torvanvändningens klimatoch miljöpåverkan

Remissvar Torvutvinningens och torvanvändningens klimat och miljöpåverkan M2015/03518/Nm

Remissvar Torvutvinningens och torvanvändningens klimat och miljöpåverkan M2015/03518/Nm

Remiss: Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan

Mjölkkon & biologisk mångfald

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

hållbar affärsmodell för framtiden

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Matens klimatpåverkan

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Fakta om klimatförändringar

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Skellefteå Kraft på kartan

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Stockholm 4 mars 2019

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

Klimat, vad är det egentligen?

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Markavvattning i skogen

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

FÖRVALTNING AV TORVTÄCKT SKOGSMARK MED AVSEENDE PÅ KLIMAT OCH BIODIVERSITET

Svensk författningssamling

UR-val svenska som andraspråk

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Johanneshov Remiss av Riksintresseutredningens betänkande - Planering och beslut för hållbar Utveckling Diarienummer: M2015/04128/Nm

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Stockholm 15 november 2018

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har den erhållit rubricerat ärende för yttrande. Med anledning härav vill SGU framföra följande:

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Vårt ansvar för jordens framtid

Svensk författningssamling

Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet ( )

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

SLC:s miljöprogram UTKAST

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

REGERINGEN M2015/03518/Nm

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Energisamhällets framväxt

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Tryck på gasen för matavfall!

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Hej och välkomna KVÄLLSTRÄFF SAMFÄLLIGHETER

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Frågor för framtiden och samverkan

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

1. Vad är naturkunskap?

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Materialet under denna rubrik är under utarbetande och ej fullständigt.

Transkript:

Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat- och miljöpåverkan som kan bidra till att Sverige ökar utsläppen av växthusgaser och slösar bort den resurs som finns i dränerade torvmarker. Rapporten utgör inte ett opartiskt beslutsunderlag då den presenterar information på ett för torv ensidigt negativt sätt. Nedan presenteras ett par exempel.

Naturvårdsverket använder olika metoder för att beskriva klimatpåverkan från torv och trä vid förbränning. Både torv och trä genererar koldioxid i nästintill lika mängd vid förbränning. Genom att använda olika beräkningsmetoder för koldioxid från torv och trä får man det att framstå som att koldioxid från torv bidrar till att förstärka växthuseffekten i högre grad än samma mängd koldioxid från trä. Koldioxid från förbränning av trädbränslen framställs som att den inte reflekterar något solljus alls och därmed inte bidrar till växthuseffekten. Naturligtvis reflekterar all koldioxid lika mycket solljus oavsett om den kommer från trä, torv eller kol. Naturvårdsverket missar att vi får dubbla utsläpp om vi inte använder dränerad torv Torvmark som redan är dränerad för till exempel skogs- eller jordbruk utsöndrar varje år växthusgaser i en omfattning som är större än alla inrikestrafik. Om dränerad torv ersättas med något annat bränsle som släpper ut koldioxid när det förbränns, samtidigt som den dränerade torven ligger kvar och läcker växthusgaser, får vi dubbla utsläpp. Genom att inte ta med effekten av utsläppen från både: torvens substitut och dränerad torv som ligger kvar och läcker ges en ensidig bild av torvens klimatpåverkan. Naturvårdsverket jämställer missvisande torv med fossilt För att något ska klassificeras som fossilt ska det vara bevarat för oöverskådlig framtid. Den dränerade torven är inte bevarad för oöverskådlig framtid eftersom den hela tiden omvandlas till växthusgaser. Alltså är det missvisande att jämställa dränerad torv med fossila material.

Näsmyren efterbehandlades till skog - 20 år senare bildar träden en rik skog. Konsekvenser av förslagen Om förslagen i Naturvårdsverkets rapport blir verklighet kommer miljö, ekonomi och klimat att drabbas. Störst negativ effekt skulle förslagen om energiskatt och slopad rätt till elcertifikat ha. Att minska torvutviningen i Sverige skulle även betyda att vi avstår från att dra nytta av en hållbar inhemsk resurs som varje år växter till mer än vi skördar. Nedan beskrivs några av de negativa effekter minskad torvutvinning skulle leda till.

Arbetstillfällen i glesbygd går förlorade Torvbranschen skapar långvariga arbetstillfällen på de platser i landet där de behövs - på landsbygden. Torvtäkterna sysselsätter maskinförare, mekaniker, driftledare samt personer verksamma inom transport och väghållning. Räkna med att cirka 1200 heltidsanställningar och cirka 2500 enklare säsongsanställningar snabbt försvinner. De arbetstillfällen som indirekt skapas ska inte heller glömmas bort. Handel, restaurang, service som post och apotek samt bensinmackar i glesbygd får minskat kundunderlag om torvtäkterna tvingas bort. Markägare förlorar inflytande över sin egen mark Stora ytor dikad torvmark är impediment (ej produktiv mark) och kan inte användas till vare sig produktivt skogsbruk eller jordbruk. Genom att utnytja impediment för torvbruk får markägaren ersättning för den torv som skördas och med efterbehandling till skog får markägaren en produktiv markyta. Utan ett aktivt torvbruk kommer stora ekonomiska värden att gå förlorade för markägare. Sänkt kvalitet på odlingsjord Torv utgör ca 80-90 procent av innehållet i en säck planteringsjord liksom i yrkesodlarnas odlingsjord. Det gör den på grund av sina goda egenskaperna att hålla vatten och högeffektivt binda näringsämnen. Dessutom krävs torv för att framställa användbart odlingssubstrat av hushållskompost och slam. Torv inblandning ger acceptabla värden för bland annat näring och tungmetaller som finns i kompost. Dessutom krävs torv för att få den struktur som är nödvändig för att slam och hushållskompost ska kunna användas. Det finns idag inget annat substrat som som kan leva upp till de egenskaper som torv har och som kan vara en lika bra bas för det stora behov av odlingsjord som finns. Om torvutvinningen minskas eller helt upphör skulle detta få stora negativa konsekvenser för alla odlare.

Sämre arbetsmiljö för djurhållare Inom lantbruket används torv som strö på grund av sin goda förmånga att binda vätska och ammoniakkväve som bilads i stallmiljö. Ammoniakutsläppen är ett stort problem i lantbruket och genom torvens förmåga att binda både gaser och vätska får man positiva hälsoeffekter för både människa och djur. Upphör den svenska produktionen av torv kommer importen av torv öka för att bibehålla en god innomhusmiljön för djurhållare och djur. Djurhållare kommmer också att förlora de ekonomiska värden som ligger i använd torvströ som säljs som gödsel. Torvimporten kommer ersätta förlorad inhemsk produktion Behovet av torv inom flera branscher är stort. Om de försvårande omständigheter som Naturvårdsverkets förslag innebär för den imhemska torvproduktion kommer en stor del av den att slås ut och importen att öka. Därigenom förlorar medlämsländerna i EU möjligheten att styra produktion och efterbehandling så att den är hållbar för framtiden. Sänkt verkningsgrad i värmeverk Utan torv som inblandning i trädbränsle ökar beläggningar i värme- och kraftvärmeverkens pannor. Effekten blir att mer bränsle måste användas vilket leder till större utsläpp av koldioxid. Dessutom minskar elproduktionen kraftigt när beläggningarna i pannan ökar och Sverige skulle behöva importera mer el som i värsta fall producerats i kolkraftverk.

Visste du - att Sverige exorterade torv för ca. 170 miljoner kronor år 2015 och - att exporten spås öka till 400 miljoner kronor år 2020? Tycker du också att det vore oklokt att genomföra förslag baserade på ensidig information från Naturvårdsverket? Påverka då regering och riksdag så att förslagen i Naturvårdsverkets rapport inte genomförs. Ett sätt att påverka är att skriva remissvar eller prata med remissinstanser. Remissinstanserna hittar du tillsammans med fakta och referenser till information i den här foldern på: klimatsmarttorv.se