Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Relevanta dokument
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet

Bin och växtskyddsmedel

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Värdet av honungsbins pollinering

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Från humla till jordgubbe

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Bin, skadegörare och neonikotinoider

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Pollinatörer i fröodling

Blommande fältkanter. Ordlista

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Komplexa växtskyddsstrategier kräver biologisk kunskap

Bladlöss på vårstråsäd vilken betydelse har naturliga fiender?

Åsnebyns microzoo-slinga

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Åsnebyns Naturliga nyttodjursslinga

Bin, bidöd och neonikotinoider

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Fakta om pollinatörer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Bekämpningsalternativ mot bladlöss

Biråd, Bitillsyn, Biprojekt - Yrkesbiodlarkonferensen 2015, Skövde

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Kålmal - erfarenheter och försök 2013 Uddevallakonferensen 2014 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Bin, humlor, beredskapsplaner och neonikotinoider

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Massdöd av bin. samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24

Finns det alternativ till införda humlor?

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Nyttodjur i odlingslandskapet

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Nyttodjur i odlingslandskapet

Integrerat Växtskydd i praktiken

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Värdet av våroljeväxter ekonomiska konsekvenser av ett förbud mot växtskyddsmedel

Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014

Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp

Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?

Landsbygds nätverket samverkan för utveckling

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

EKOSYSTEMTJÄNSTER STÖDJANDE

Biodling ger mer än du anar!

PM Strategin för växtskyddsmedel

Gynna mångfalden på kantzoner

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Skadeinsekter i klöverfröodlingar

Öka skörden med Pollineringspoolen!

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

Till Miljödepartementet Cc: Stockholm

Pollineringstjänster

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Majsmottet en ny skadegörare i Sverige

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Senaste nytt om herbicidresistens

Policy Brief Nummer 2016:4

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Miljögifter i odlingslandskapet

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Bin i naturens tjänst!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Bibliografiska uppgifter för Spindlar i odlingslandskapet - mångfald, återkolonisering och kondition

Naturen ger oss livsmedel, rent vatten och ren luft

Jordbruksinformation Starta eko Växtodling

Majsmott en ny skadegörare att ta hänsyn till vid majsodling

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Riskbedömning för bin ny vägledning under Växtskyddsmedelsförordningen1107/2009

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Jordbruksinformation Starta eko Frukt

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Vad är herbicidresistens?

Program IPM-kurs frukt och bär 09:00-09:20 Fika 09:20-09:40 Välkommen och presentation 09:40-10:00 Vad är IPM och vilka principer bygger integrerat

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Transkript:

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris? Bin och bin Biologisk kontroll av skadeinsekter Att få flera dynamiska ekosystem att fungera tillsammans

Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. De kan delas in i fyra delar: - Försörjande - Reglerande - Kulturella - Stödjande (Statens offentliga utredningar 2013:68)

Pollineringskris!? Antalet honungsbisamhällen har globalt ökat cirka 45% sedan andra världskriget* men: - Arealen med pollineringskrävande grödor har ökat med mer än 300%* - I USA och flera europeiska länder har antalet honungsbin minskat* - Varroakvalstret har slagit ut nästan alla vilda honungsbisamhällen i Europa Vilda bin har stora problem. Ca en tredjedel av våra 287 svenska solitära bin och humlor befinner sig på rödlistan över hotade arter** * Aisen& Harder, 2009; ** Bommarco & Fries, 2014

Värdet av pollineringen ökar även i Sverige! År 2009 kom jag fram till att värdet av honungsbinas pollinering var 189 325 miljoner kronor i Sverige År 2011 var värdena är ca 40% högre (260 466 miljoner kronor)! Det berodde främst på en ökning av arealen med höstraps, vårraps, rödklöverfrö och åkerböna samt en ökning av pris och skördenivå i många grödor

Varroakvalstret inklusive associerade virus är den största anledningen till massdöd i bin i Sverige enligt svenska experter Foto: Preben Kristiansen

Andra misstänkta orsaker till massdöd av bin Brist på (bra) pollen- och nektarväxter Växtskyddsmedel (speciellt växtskyddsmedel av typen neonikotinoider) Nosema ceranae (en parasitisk svamp som skadar honungsbins tarmsystem) Etc.

Vi har en pollineringskris men ingen pollineringskatastrof (än)

Humlan är en bäver och andra skillnader mellan bin och bin!

Humlan är en bäver och andra skillnader mellan bin och bin! Maud Olofsson: Det behövs flera flitiga bävrar i Sverige Honungsbin kan däremot liknas med fackförbundsanslutna arbetare. De är många och jobbar bra, men om de är missnöjda med arbetsförhållanden går de i strejk! Skillnaden beror på vilket förråd av pollen/nektar de olika arterna har. Humlor och solitärbin MÅSTE ut och samla föda. Honungsbin har inte samma akuta behov.

Biologisk kontroll av skadeinsekter Larv = 25 bladlöss/dygn Vuxen nyckelpiga = 40 bladlöss/dygn Den viktigaste åtgärden för att gynna nyckelpigorna i jordbrukslandskapet är att undvika alltför tidiga bekämpningar mot skadedjur. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

Biologisk kontroll av skadeinsekter Tvestjärten äter massor av bladlöss och blodlöss och är viktiga i trädgårdsodlingen! Tvestjärtshotell (halmfyllda svarta plastpåsar med små hål) används aktivt i den svenska fruktodlingen Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

Biologisk kontroll av skadeinsekter Larv = 150-500 bladlöss I Sverige finns över 300 olika arter av blomflugor och larverna från drygt 150 av dessa är bladlusätare. De vuxna blomflugorna behöver pollen och nektar tidigt (sälg) och är även duktiga pollinarare. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

Biologisk kontroll av skadeinsekter Parasitsteklar är viktiga nyttodjur som bekämpar rapsbaggar, bladlöss och klöverspetsvivlar. De vuxna individerna behöver pollen och nektar, bl.a. sälg. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

Biologisk kontroll av skadeinsekter Spindlar kan äta 2-200 kg/ha småkryp. Jordlöpare äter tre gånger sin egen vikt varje dag. Både spindlar och jordlöpare är generalister och speciellt viktiga för att förhindra tidiga angrepp av bladlöss. Foto: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler

Ladda gärna ner appen Nyttodjur!

Biologisk kontroll av havrebladlusen Bladlusens livscykel i stråsäd Antal bladlöss Predation & parasitering Predation Mattias Jonsson, SLU Tid Maj - juni

Vad är den biologiska kontrollen värd? Vi vet att biologisk kontroll har en stor effekt även i stora skånska fält Vi kommer sannolikt att få färre traditionella växtskyddsmedel de kommande åren Förebyggande åtgärder och biologisk kontroll är en viktig del av ett integrerat växtskydd

Det finns överlag bra synergieffekter mellan åtgärder som gynnar pollinatörer och åtgärder som gynnar den biologiska kontrollen, men: Foto: Thorsten Rahbek Pedersen

Att få flera dynamiska ekosystem att fungera tillsammans! Generalister som spindlar och jordlöpare äter gärna bin Ibland dålig koordinering av blomning och pollinatörernas utveckling och skadeinsekternas och nyttodjurens utveckling Dåligt väder ger dålig pollinering

Strategi Det går snabbt att bygga upp bra förutsättningar för biologisk kontroll och pollinering på gården Många år, men inte alla, kan man få de olika ekosystemen att fungera tillfredsställande tillsammans Man kan relativt enkelt öka sannolikheten för att man får ett bra resultat Även kemisk bekämpning har varierande effekt

Tack för uppmärksamheten!