Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?... 3 Varför har Länsstyrelsen gjort utskicket?... 3 Vad händer nu?... 3 Jag äger inte fastigheten längre, vad ska jag göra då?... 3 Vad gör jag om uppgifterna inte stämmer?... 3 Om förorenade områden... 3 Vad menas med en förorening?... 3 Vad är ett förorenat område?... 4 Var kommer uppgifterna ifrån?... 4 Vad räkas till det förorenade området på min fastighet?... 4 Om Länsstyrelsens arbete med förorenade områden... 4 Varför arbetar Länsstyrelsen med förorenade områden?... 4 Hur arbetar Länsstyrelsen med förorenade områden?... 4 Vad bygger en riskklass på?... 5 Vad betyder riskklasserna?... 5 Vad betyder MIFO?... 5 Om databasen över förorenade områden... 6 Vad är databasen?... 6 Hur fungerar databasen?... 6 Varför finns databasen?... 6 Kan informationen om min fastighet ändras?... 6 Om ansvar... 6 Vem betalar för undersökningar och åtgärder?... 6 Vad behöver jag tänka på om jag vill sälja min fastighet? Behöver jag ta prover på fastigheten?... 6 Provtagning bör utföras om man misstänker att föroreningar kan finnas inom fastigheten. Vid försäljning av en fastighet på ett eventuellt förorenat område ska fastighetsägaren upplysa en eventuell köpare om detta.... 6 Vem har ansvaret för en förorenad fastighet som ägs av ett dödsbo?... 7 Jag har upptäckt föroreningar på min fastighet i samband med ett grävarbete, vad ska jag göra?... 7 Om undersökningar... 7 Jag misstänker att min dricksvattenbrunn kan vara förorenad. Hur bär jag mig åt om jag vill ta prov på brunnsvattnet?... 7
Ordlista Bransch Förstudie Huvudstudie Identifierat objekt Inventerat objekt Objekt Åtgärd Den verksamhetsgrupp som kan ha gett upphov till en förorening En första övergripande undersökning och provtagning av ett förorenat område. En mer ingående undersökning och provtagning av ett förorenat område, är även åtgärdsförberedande. Ett potentiellt förorenat område där man enbart vet bransch och lokalisering. Ett objekt som inventerats enligt Naturvårdsverkets manual för inventering av förorenade områden. Informationen har letats upp genom olika arkiv, kartmaterial, intervjuer mm. Ett objekt är ett potentiellt förorenat område. Det kan sträcka sig över flera fastigheter och därmed kan flera olika fastighetsägare vara berörda av samma objekt. En åtgärd mot en förorening. Kan innebära till exempel att man gräver bort föroreningen, sanerar den på plats eller kapslar in den för att förhindra spridning. Om Brevet Vad ska jag göra med brevet som jag fått? 1. Läs och ta del av informationen. 2. Kontrollera om uppgifterna om din fastighet stämmer. Om informationen stämmer behöver du inte göra någonting. 3. Om något är felaktigt eller om du har kompletterande uppgifter är du välkommen att höra av dig till oss på Länsstyrelsen. Synpunkter ska lämnas senast 28 maj 2014. Kontaktuppgifter finns i brevet och på vår hemsida www.lansstyrelsen.se/skane/ebh. Motivering saknas till min fastighet, varför? Om du har ett riskklassat objekt med där motiveringen är formulerad att det ska finnas mer information i Blankett E finns motiveringen på en annan plats i databasen. Vill du ha ut motiveringen kan du kontakta oss på Länsstyrelsen.
I alla riskklassade objekt ska en motivering finnas. Kontakta oss om motivering helt saknas. Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen? Breven har skickats till ca 3 800 fastighetsägare runt om i Skåne. Totalt finns 6 000 potentiellt förorenade områden i Skåne och detta utskick omfattar ungefär 2 500 av dem. Breven har gått till lagfarna och taxerade fastighetsägare. Varför har Länsstyrelsen gjort utskicket? Det finns två huvudsakliga syften: 1. att informera fastighetsägare om tidigare verksamheter på deras fastighet och upplysa om att fastigheten finns med i Länsstyrelsens databas. 2. att kvalitetssäkra uppgifterna i databasen, det vill säga ge fastighetsägarna möjlighet att rätta till eventuella felaktigheter och lämna kompletterande uppgifter om fastighetens historik. Det är viktigt att Länsstyrelsen har så bra underlagsmaterial som möjligt för att kunna prioritera arbetet på bästa sätt. Vad händer nu? Länsstyrelsen tar emot svar på utskicket fram till och med 28 maj 2014. Därefter kvalitetsgranskar Länsstyrelsen mottagna uppgifter och vid behov revideras informationen i databasen. Uppgifterna i databasen ligger sedan till grund för Länsstyrelsens fortsatta arbete med förorenade områden. Jag äger inte fastigheten längre, vad ska jag göra då? Kontakta oss så uppdaterar vi uppgifterna och meddelar den nya fastighetsägaren. Vad gör jag om uppgifterna inte stämmer? Kontakta oss på Länsstyrelsen genom att fylla i den bifogade svarsblanketten (porto är betalt). Du kan även kontakta oss på e-post ebh.gruppen.skane@lansstyrelsen.se eller på telefon 010-224 15 90, vardagar från 9-11.30 och 12.30-16, fram t.o.m. 28 maj 2014. Om förorenade områden Vad menas med en förorening? En förorening är ett utsläpp eller förekomst av ämnen som härrör från mänsklig verksamhet och som kan medföra risker för människors hälsa, miljön eller naturresurser. De vanligaste föroreningarna uppstod genom läckande utrustning, ovarsam förvaring av restprodukter och deponering av avfall inom fastigheten. Dessa föroreningar uppstod under en period då man var omedveten om
kemikaliernas egenskaper och hade en otillräcklig miljölagstiftning eller tillsyn över miljöfarliga verksamheter. Vad är ett förorenat område? Förorening av mark, vatten, en byggnad eller anläggning som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Var kommer uppgifterna ifrån? Uppgifterna sammanställs från en rad olika källor, bland annat gamla telefonkataloger, kommunarkiv, hembygdslitteratur och gamla kartor. Vad räkas till det förorenade området på min fastighet? Det beror på hur verksamheten har bedrivits på den aktuella fastigheten och några generella avgränsningar går inte att dra. Kontakta oss för mer information. Om Länsstyrelsens arbete med förorenade områden Varför arbetar Länsstyrelsen med förorenade områden? Det är ett led i arbetet med att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet om en giftfri miljö. Syftet är att öka medvetenheten om riskområden samt förhindra att föroreningar sprids och skadar människor eller miljö. Hur arbetar Länsstyrelsen med förorenade områden? Arbetet med förorenade områden sker stegvis och omfattar i allmänhet fyra steg; identifiering, inventering, undersökningar och åtgärd. Efter varje steg görs en bedömning och prioritering av vilka objekt som ska ingå i vidare arbete. Efter identifiering av misstänkt förorenade områden följer inventering (även kallad MIFO-inventering, se frågan Vad betyder MIFO?) Olika verksamheter utgör olika risk att orsaka föroreningar. För vissa branscher (verksamheter) genomförs endast identifiering om det inte framkommit uppgifter som motiverar fortsatta utredningar. För andra prioriterade branscher och objekt följer en inventering. Det är Naturvårdsverket som bestämmer vilka branscher som ska inventeras och vilka som endast ska identifieras. Inventering innebär att mer information samlas in om de olika objekten. I samband med inventeringen delas objekten in i en av fyra riskklasser. Riskklassningen är ett prioriteringsverktyg inför det fortsatta arbetet. I första hand prioriteras fastigheter med riskklass 1 (mycket stor risk) eller riskklass 2 (stor risk) för fortsatta utredningar. Prioriterade fastigheter kan komma att undersökas för att klarlägga om föroreningar förekommer och i vilken omfattning. Därefter görs en bedömning om det behövs åtgärder.
Vad bygger en riskklass på? Risken för hälso- eller miljöskador kring ett förorenat område bedöms utifrån en sammanvägning av följande faktorer: Föroreningarnas farlighet (vilken typ av förorening det är) Föroreningsnivån (halter och mängder av de aktuella ämnena). Spridningsförutsättningar (som exempelvis kan bero på markens egenskaper och grundvattnets rörelser). Områdets känslighet (avser risken att människor utsätts för föroreningarna, till exempel om området innefattar en förskola jämfört med industrifastighet). Områdets skyddsvärde (förekomsten av värdefull natur i omgivningarna). Det är viktigt att poängtera att riskbedömning i samband med inventering är en preliminär riskklassning och att uppgifterna måste verifieras med provtagning innan en komplett riskbedömning kan göras. Inventeringen är och skall betraktas som ett underlagsmaterial för vidare arbete. Vad betyder riskklasserna? Riskklasserna bedömer den potentiella risken som föroreningen utgör mot människa och miljö, idag och i framtiden. Riskklassen är en sammanvägning av en mängd faktorer och delas in i klasserna nedan. Klass 1 Mycket stor risk Klass 2 Stor risk Klass 3 Måttlig risk Klass 4 Liten risk Metodiken som används för riskklassningen kan du läsa om i frågan Vad betyder MIFO?. Vad betyder MIFO? MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. MIFO är en metod för att inventera och dela in förorenade områden i riskklasser. Mer information om MIFO-metodiken finns i Naturvårdsverkets rapport 4918. Rapporten finns att ladda ner digitalt utan kostnad från Naturvårdsverkets hemsida, http://www.naturvardsverket.se/om-naturvardsverket/publikationer/isbn/4000/91-620-4918-6/
Om databasen över förorenade områden Vad är databasen? Databasen som alla förorenade områden är registrerade i kallas för EBH-stödet. EBH står för efterbehandling (av förorenade områden). I databasen registreras de fastigheter där det bedrivs eller har bedrivits någon form av verksamhet som kan ha orsakat föroreningar i omgivningen. Informationen i databasen är offentlig. Hur fungerar databasen? Länsstyrelsen är ansvarig för databasen och informationen i den. Informationen är offentlig och såväl privatpersoner som företag kan kontakta oss och begära ut uppgifter om olika fastigheter och föroreningar. Varför finns databasen? Arbetet med förorenade områden innebär att en stor mängd information behövde samlas och vara lätt att söka ut. Databasen underlättar för kommuner, myndigheter och privatpersoner att uppmärksamma potentiellt förorenade områden och därmed minska risken för att exponeras för föroreningar vid markarbeten, exploatering, rivningar och nybyggnation. Kan informationen om min fastighet ändras? Ja, om nya uppgifter kommer in eller åtgärder vidtas. Databasen är levande och uppdateras allt eftersom. Fastighetsägare blir informerade om informationen i databasen ändras eller om ny information tillkommer. Om ansvar Vem betalar för undersökningar och åtgärder? Ansvarig för att vidta åtgärder är i första hand den som bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen enligt principen om att det är förorenaren som ska betala. I andra hand, om verksamhetsutövaren inte finns kvar eller inte kan bekosta avhjälpandeåtgärder, ansvarar den som förvärvat fastigheten efter att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. Den som förvärvat en privatbostadsfastighet ansvarar bara om han eller hon kände till föroreningen vid förvärvet. Med förvärv avses här inte arv. Vad behöver jag tänka på om jag vill sälja min fastighet? Behöver jag ta prover på fastigheten? Provtagning bör utföras om man misstänker att föroreningar kan finnas inom fastigheten. Vid försäljning av en fastighet på ett eventuellt förorenat område ska fastighetsägaren upplysa en eventuell köpare om detta.
Vem har ansvaret för en förorenad fastighet som ägs av ett dödsbo? Dödsboet har ansvar på samma sätt som en "vanlig" fastighetsägare. Jag har upptäckt föroreningar på min fastighet i samband med ett grävarbete, vad ska jag göra? Om du på din fastighet påträffar en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön är du skyldig enligt miljöbalken att genast underrätta tillsynsmyndigheten, som i de flesta fall är kommunens miljönämnd. Vem är tillsynsmyndighet? Tillsynsmyndigheten är antingen Länsstyrelsen eller kommunens miljöförvaltning. Tillsynsmyndigheten har ansvaret för att kräva undersökningar och göra ansvarsutredningar. Vem som är tillsynsmyndighet beror på vilken typ av verksamhet som har bedrivits på platsen. Om undersökningar Jag misstänker att min dricksvattenbrunn kan vara förorenad. Hur bär jag mig åt om jag vill ta prov på brunnsvattnet? Ofta går det också att få hjälp från kommunens miljökontor. Man kan även beställa provtagningsflaskor från ett laboratorium. Därefter kan man ta vattenprovet själv och skicka tillbaka flaskorna med vatten till laboratoriet. Man kan även kontakta ett konsultföretag som kan utföra provtagningen. Sådana provtagningar och analyser får man som fastighetsägare själv bekosta. Se till att de misstänkta föroreningarna ingår i analyspaketet (det är oftast inte standardanalyser).