Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3 Godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2005-05-20 (LM dnr 601-2005/1062) Fig. 1. Utdrag ur Gröna kartans blad 11 I SV Uppsala med undersökningsområdets läge markerat. Skala 1:50 000. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 55
Fig. 2. Utdrag ur Fastighetskartans blad 11I 2 d med undersökningsområdet markerat. På kartan syns den väg som föranledde undersökningen. Skala 1:12 500. 56 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
Fig. 3. Utsikt över undersökningsområdet efter avverkning och före avtorvning. Foto från sydöst: Åke Johansson. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 57
Grav Gränsmarkering Härd Stolphål/grop Övriga anläggningar Schakt Gränsmarkering A246 A261 A275 A1972 A290 A1358 A282 A313 A319 A201 A219 A386 A337 A231 Hålväg A1791 A1812 A1819 0 5 10 15 meter Fig. 4. Plan över den undersökta ytan och dess närområde med anläggningar. Skala 1:400. 58 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
Fig. 5. Gravarna som framkom var av olika karaktär. Främst syntes två rektangulära stensättningar, varav den östra (A337) var skadad av befintlig väg. Foto från nordöst: Nina Eklöf. Fig. 6. Strax utanför undersökningsområdets norra del finns en gränsmarkering bestående av fyra uppresta stenar. De tre stenarna på rad markerar en gränslinje och den fjärde riktningen på en annan gränslinje. Gränsmarkeringen är fortfarande aktuell. Jämför även gränshörnet på fig. 2. Foto: Åke Johansson. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 59
611200 611190 611180 611170 0 5 10 meter 92750 92760 92770 611160 Fig. 7. Plan över den undersökta ytan med alla undersökta rutor markerade. Förundersökningens rutor är markerade med grått. Skala 1:200. 60 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
Fig. 8. A201 efter rensning. På bilden syns tydligt att kantkedjan består av större stenar än den inre fyllningen av småsten. Foto från norr: Åke Johansson. Ua-9026 matskorpa, 4315 ±70 BP Fig. 9. 14 C-analyserna i ett diagram. Ua-9025 hasselnötskal, 4095 ±70 BP Ua-9021 A 201, stensättning, 2430 ±95 BP Ua-9023 A337, stensättning, 2295 ±65 BP Ua-8740 A 386, härd, 1765 ±55 BP Ua-9022 A282, grop, 595 ±65 BP Ua-9024 A 1791, stolphål, 485 ±50 BP 5000 BC 4000 BC 3000 BC 2000 BC 1000 BC BC/AD 1000 AD 2000 AD Kalenderår En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 61
Fig. 10. A337 efter rensning. Foto från söder: Nina Eklöf. Fig. 11. A337 efter nästan avslutad undersökning. I den kvarvarande profilbanken syns brandlagret. Foto från söder: Nina Eklöf. 62 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
Antal 25 20 15 T R P M T D Tand Rörben Pinne Mejsel Kam Dubbeltandat redskap 10 5 0 Buk Hals Mynning Skuldra Fig. 12. Relationen mellan vilken del av kärlen som uppvisar olika dekorationsteknik. Endast mynningsbitar uppvisar alla dekortekniker. Vikt, g 140 Fast gods Poröst gods 120 100 80 60 40 20 0 Dubbeltandat redskap Kam Mejsel Pinne Rörben Tand Dekorteknik/godstyp Fig. 13. Relationen mellan dekorteknik och godstyp. Mejsel-, pinne- och tanddekor förekommer i större utsträckning på poröst gods, medan rörbensdekor endast återfinns på fast gods. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 63
Antal skärvor 10 9 8 T R P M T D Tand Rörben Pinne Mejsel Kam Dubbeltandat redskap 7 6 5 4 3 2 1 0 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Godstjocklek, mm Fig. 14. Relationen mellan dekorteknik och godstjocklek. De medeltjocka kärlen uppvisar fler former av dekorteknik. Mynningsdiameter fast/poröst gods Små kärl större andel i fast gods Mellanstora kärl större andel i poröst gods Stora kärl större andel i fast gods Poröst Fast 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Mynningsdiameter, cm Fig. 15. Relationen mellan mynningsstorlek och godstyp. Av diagrammet framgår att kärl med stora respektive små mynningar oftare utgörs av fast gods. 64 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
Keramik Antal skärvor/ruta 0 611200 1 12 13 38 39 89 89 166 167 413 611190 611180 611170 0 5 10 meter 611160 92750 92760 Fig. 16. Plan över det undersökta området som visar att den relativa mängden keramik ökar mot områdets norra kant. Skala 1:200. 92770 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 65
Mejseldekorerad keramik 1 3 4 5 6 7 8 15 16 41 611200 Rörbensdekorerad keramik R R R 1 2 3 4 22 611190 611180 611170 0 5 10 meter 611160 92750 92760 Fig. 17. Plan över det undersökta området som visar utbredningen av keramik med mejseldekor, respektive rörbensdekor. Mejseldekorerad keramik ligger en bit söder om rörbensdekoren, och påträffades inte i samma kvadratmetermeterrutor som rörbensdekorerad keramik. Skala 1:200. 92770 66 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
611184 611182 611180 92756 92758 92760 92762 0 1 2 3 meter Fig. 18. Plan över graven A201. Skala 1:50. A201 S N 2 1 3 0 1 2 3 4 m Fig. 19. Profil över graven A201. Lagerbeskrivningar: 1. Mylla med grästorv. 2. Sand, småsten med enstaka brända ben samt stenålderskeramik och kvarts. 3. Grusig sand med brända ben direkt under stenpackning samt stenålderskeramik. Skala 1:40. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 67
X611182 X611180 Y92768 Y92770 0 1 meter Fig. 20. Plan över A219. Skala 1:50. X175 Y765 X175 Y767 X172 Y765 X172 Y767 0 1 meter Fig. 21. Plan över graven A337. Skala 1:50. 68 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder
X175 Y765 X175 Y767 Rena brända ben i fyllning och underliggande ljus sand Brandlager, svart, sotig sand med kol och rena brända ben X172 Y765 X172 Y767 0 1 meter Fig. 22. Plan över graven A337 med brandlager och benlager inritat. Skala 1:50. A337 fr söder X174,21 Y764,73 X172,94 Y762,45 +32,52 +32,52 1 1 2 3 4 5 0 1 2 3 m Fig. 23. Profil över A337.4. Lagerbeskrivningar: 1. Humusblandad, grå sand, inslag av torv. 2. Mörk sand, inslag av rena brända ben. 3. Svart, sotig sand med kol. 8 rena brända ben. 4. Som lager 3, dock en påtaglig koncentration av rena brända ben, framför allt delar från huvud. 5. Ljus sand. Skala 1:40. A386 1 2 0 1 2 Fig. 24. Profil över härden A386. Lagerbeskrivningar: 1. Sotig sand, skärvsten, natursten. 2. Sand. Skala 1:20. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 69
Figurförteckning 1. Utdrag ur Gröna kartans blad med undersökningsområdets läge markerat. Skala 1:50 000.... 55 2. Utdrag ur Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. På kartan syns den väg som föranledde undersökningen. Skala 1:12 500.... 56 3. Utsikt över undersökningsområdet efter avverkning och före avtorvning. Foto... 57 4. Plan över den undersökta ytan och dess närområde med anläggningar. Skala 1:400. 58 5. Gravarna som framkom var av olika karaktär. Främst syntes två rektangulära stensättningar, varav den östra (A337) var skadad av befintlig väg. Foto... 59 6. Strax utanför undersökningsområdets norra del finns en gränsmarkering bestående av fyra uppresta stenar. De tre stenarna på rad markerar en gränslinje och den fjärde riktningen på en annan gränslinje. Gränsmarkeringen är fortfarande aktuell...foto. 59 7. Plan över den undersökta ytan med alla undersökta rutor markerade. Förundersökningens rutor är markerade med grått. Skala 1:200.... 60 8. A201 efter rensning. På bilden syns tydligt att kantkedjan består av större stenar än den inre fyllningen av småsten. Foto.... 61 9. 14 C-analyserna i ett diagram.... 61 10. A337 efter rensning. Foto.... 62 11. A337 efter nästan avslutad undersökning. I den kvarvarande profilbanken syns brandlagret. Foto.... 62 12. Relationen mellan vilken del av kärlen som uppvisar olika dekorationsteknik. Endast mynningsbitar uppvisar alla dekortekniker.... 63 13. Relationen mellan dekorteknik och godstyp. Mejsel-, pinne- och tanddekor förekommer i större utsträckning på poröst gods, medan rörbensdekor endast återfinns på fast gods.... 63 14. Relationen mellan dekorteknik och godstjocklek. De medeltjocka kärlen uppvisar fler former av dekorteknik.... 64 15. Relationen mellan mynningsstorlek och godstyp. Av diagrammet framgår att kärl med stora respektive små mynningar oftare utgörs av fast gods.... 64 16. Plan över det undersökta området som visar att den relativa mängden keramik ökar mot områdets norra kant. Skala 1:200.... 65 17. Plan över det undersökta området som visar utbredningen av keramik med mejseldekor, respektive rörbensdekor. Mejseldekorerad keramik ligger en bit söder om rörbensdekoren, och påträffades inte i samma kvadratmetermeterrutor som rörbensdekorerad keramik. Skala 1:200.... 66 18. Plan över graven A201. Skala 1:50.... 67 19. Profil över graven A201. Skala 1:40.... 67 20. Plan över A219. Skala 1:50.... 68 21. Plan över graven A337. Skala 1:50.... 68 22. Plan över graven A337 med brandlager och benlager inritat. Skala 1:50.... 69 23. Profil över A337. Skala 1:40.... 69 24. Profil över härden A386. Skala 1:20.... 69 70 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder