Beskrivning av ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom luftfartsområdet

PM 1 (36) Datum Handläggare Pernilla Gunnarsson Sjö- och luftfartsavdelningen Beskrivning av ändring av Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom luftfartsområdet 1 Gemensamma principer för Transportstyrelsen Grundläggande regler för Transportstyrelsens avgiftsberäkningar ges bland annat i avgiftsförordningen (1992:191), förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter. De verksamheter inom Transportstyrelsen som finansieras av avgifter är: - Tillståndsprövning - Tillsyn - Registerhållning Enligt avgiftsförordningen ska avgifter beräknas så att full kostnadstäckning uppnås, vilket innebär att avgifterna ska beräknas så att den långsiktiga självkostnaden täcks. För att frångå principen om full kostnadstäckning krävs ett särskilt beslut från regeringen. Avgifterna ska konstrueras på ett sådant sätt att det är ändamålsenligt för både Transportstyrelsen och det aktuella kollektivet som ska betala avgiften. 2 Bakgrundsbeskrivning av avgiftsförändringar inom luftfart De avgiftsjusteringar som görs i föreskriften kan ha olika grund. Det kan ha införts nya avgifter som ska täcka nya ärenden som tillkommit som en följd av nya eller förändrade regelverk, alternativt har ärenden som tidigare ingått i annan avgift befunnits lämpliga att separera ut, och en särskild avgift tillkommer då samtidigt som den andra avgiften sänks. De avgifter som tagits ut för ärendet tidigare har antingen inneburit att det uppkommit överskott i avgiftsuttaget som innebär att avgifterna sänks, eller att det uppkommit underskott som måste täckas via höjda avgifter.

Datum 2 (36) Transportstyrelsens kostnader för verksamheten som ska finansieras via avgiften har ökat (t.ex. på grund av att ytterligare uppgifter tillkommit eller att insatserna inom området ökar), vilket innebär ökade avgifter. Alternativt har verksamheten förändrats och som en följd av det har kostnaderna för Transportstyrelsen sjunkit och då sänks avgifterna, ex. att besiktningsintervallet har ändrats. Modellen för avgiftssättning för en viss kategori ärenden kan ha förändrats då det befunnits att den nya modellen är bättre anpassad till hur verksamheten mot avgiftskollektivet bedrivs. Det kan innebära att vissa inom kollektivet får högre avgifter medan andra får lägre. 3 Jämförelse med avgifter i andra länder Luftfarten är en internationell verksamhet och därmed bör man inte isolerat analysera avgifterna i Sverige utan att beakta avgifterna i omvärlden. Det är viktigt att ha en bild av hur avgifterna ser ut i omvärlden för att kunna analysera de konsekvenser som det nya avgiftsförslaget kan ge. Det är dock svårt att jämföra avgifter mellan länder då finansieringen av verksamheten oftast skiljer sig åt. Vissa länder har full avgiftsfinansiering medan andra länder till stor del har anslagsfinansiering där staten träder in och finansierar verksamheten via skattemedel. Det är i vissa fall inte heller klart vad som ingår i den avgift man betalar i form av service etc. och avgiftssystemen kan vara byggda utifrån olika principer, t.ex. storleksindelningar eller att man tar hänsyn till tillståndshavarens betalningsförmåga. Avgifterna har jämförts ur ett brukarperspektiv gentemot ett urval av våra närmaste grannländer. 180 Löpande avgift per timme (Euro) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Sverige Danmark Finland Norge

Datum 3 (36) Vid en jämförelse av timtaxa mellan de nordiska länderna visar det sig att Sverige och Finland ligger högst vad gäller timavgift, medan Danmark har den lägsta timtaxan. Danmark har inte några fasta avgifter för större delen av sin tillståndsprövning utan använder sig istället av löpande avgifter (timtaxa). Tillsynsaktiviteterna i Danmark är avgiftsfria och finansieras med hjälp av ett safety bidrag 1 som för närvarande är 6 DKK (motsvarande ca 7,50 SEK). 1 Safety-bidraget betales når der benyttes et luftfartøj, der er godkendt til mere end 10 passagersæder, eller som har en maksimal startvægt på mere end 5.700 kg og når flyvningen afgår fra en dansk flyveplads, hvis benyttelse til flyvning står åben for offentligheden (lufthavne).

Datum 4 (36) 4 Beskrivning av avgiftsförändring Avgifter för tillståndsprövning baseras i huvudsak på nedlagd tid. För tillsyn och registerhållning tas en fast årlig avgift ut. Det förhållande att Transportstyrelsens avgiftsfinansierade verksamhet på luftfartsområdet ska gå mot en finansiering via direkta avgifter istället för via myndighetsavgiften får som följd att avgifterna höjs i ett flertal fall. Transportstyrelsen föreslår att myndighetsavgiften sänks från 6 kronor per passagerare till 5 kronor per passagerare. Förslag på avgiftsförändringar höjda avgifter Transportstyrelsen föreslår höjda avgifter för registerhållning, vissa avgifter för luftfartygsregistret, vissa avgifter för driftstillstånd, vissa avgifter för luftvärdighetsövervakning, vissa avgifter för verkstäder (del 145), vissa avgifter för personliga tillstånd, vissa avgifter för utbildningsorganisationer och vissa avgifter för luftfartsskydd. Förslag på avgiftsförändringar sänkta avgifter Transportstyrelsen föreslår sänkt avgift för dödande av handling, vissa avgifter för inskrivningsregistret, vissa avgifter vad gäller driftstillstånd för kommersiell verksamhet, vissa avgifter för utbildningsanordnare, flygplatsavgifter, avgifter för flygtrafiktjänst och vissa avgifter för luftfartsskydd. Förslag på avgiftsförändringar nya avgifter Det blir en ny avgift för import av luftfartyg, en ny avgift för miljövärdighetsbevis samt en ny avgift för tillfälligt flygtillstånd. Det blir en ny avgift för luftvärdighetsövervakning för ultralätta och amatörbyggda luftfartyg som inte omfattas av delegeringsavtal. En ny avgift tas ut för överföring av medicinskt intyg från annat EU-land. En ny avgift har även tillkommit för tillsynskontroll av mottagningslokal som saknar tidigare godkännande. Det föreslås en ny avgift för organisationer som utför flygmätning.

Datum 5 (36) 4.1 Luftfartygsregistret och inskrivningsregistret 4.1.1 Beskrivning av området Det finns två register för luftfartyg vilka båda förs av Transportstyrelsen, det offentligrättsliga Luftfartygsregistret och det privaträttsliga Inskrivningsregistret för luftfartyg. I luftfartygsregistret finns ca 3 100 luftfartyg registrerade. Ett luftfartyg som används vid luftfart inom svenskt område ska vara registrerat i Sverige eller i ett annat land som är medlem i ICAO eller som Sverige träffat avtal med om rätt till luftfart inom svenskt område. Ett luftfartyg som inte används vid tillståndspliktig luftfart och som stadigvarande används inom svenskt område ska vara registrerat i Sverige. I luftfartygsregistret registreras fysiska personer och juridiska personer som t.ex. bolag, föreningar och stiftelser som ägare/innehavare. Genom registrering i luftfartygsregistret ges luftfartygen svensk nationalitet som är en grundförutsättning för att Transportstyrelsen ska kunna ge övriga tillstånd. I registret anges bl.a. vem som äger eller innehar ett luftfartyg. I Inskrivningsregistret finns cirka 800 luftfartyg inskrivna. Inskrivning i inskrivningsregistret ger sakrättsligt skydd för rättigheter som förvärv, nyttjanderätt och inteckningar. För att en rättighet i ett luftfartyg ska kunna bli inskriven, krävs att luftfartyget först är registrerat i Luftfartygsregistret. Avgifterna ska ge full kostnadstäckning för de administrativa kostnader som ärendena genererar. I inskrivningsregistret kan fysiska personer och juridiska personer som t.ex. bolag, föreningar och stiftelser skriva in rättigheter. För luftfartygsregistret betalar den registrerade ägaren eller innehavaren en årsavgift för registerhållning samt en avgift per ärende. Tabell 1 Avgifter 2016, Luftfartygsregistret och Inskrivningsregistret för luftfartyg Avgiftsposter Luftfartygsregistret Inskrivningsregistret Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp För inskrivningsregistret finns det ingen årsavgift, Transportstyrelsen debiterar per ärende som hanteras.

Datum 6 (36) Utöver registeravgifter betalar innehavare av luftfartyg också en årlig luftvärdighetsavgift per luftfartyg (se stycke 2.2). 4.1.2 Förändring Nya avgifter En ändring i strukturen för vissa avgifter föreslås vid både luftfartygs- och inskrivningsregistret. Antalet avgiftskategorier slås samman för att göra avgifterna mer överskådliga. Den nya avgiften för övriga inskrivningsåtgärder innefattar de tidigare avgifterna för registerutdrag och bevis om att luftfartyget inte är upptaget i registret. För dessa kategorier ökar avgiften med 178 procent eller 1 600 kronor. Transportstyrelsen hanterar ca 12 sådana ärenden vardera per år. Ägare och innehavare av luftfartyg berörs av ändringen. Förändrade avgifter Registerhållningsavgiften för luftfartygsregistret föreslås öka från 240 kronor till 400 kronor, en ökning med 67 procent. Anledningen till ökningen är att alla IT-kostnader för luftfartygsregistret och inskrivningsregistret belastar registerhållningsavgiften. Tidigare belastade IT-kostnaderna för inskrivningsregistret de enskilda ärendena. Med hänsyn till att inskrivningsregistret finns tillgängligt för alla brukare av luftfartygsregistret är bedömningen att det blir mer rättvist att samla IT-kostnaderna i en avgift som tas ut av alla. De övriga avgifterna för luftfartygsregistret föreslås öka med mellan 29 och 73 procent eller med mellan 1 300 och 1 800 kronor, störst procentuell höjning blir det för avregistrering och innehavarändring. Antalet avgiftskategorier blir färre då avregistrering, äganderättsändring och innehavarändring slås samman till en kategori som heter övriga ärenden luftfartygsregistret. Transportstyrelsen hanterar totalt ca 400 sådana ärenden per år. Ägare och innehavare av luftfartyg berörs av ändringen. Höjningarna beror inte på kostnadsökningar hos Transportstyrelsen utan på att ökad kvalitet i tidredovisning och ekonomisk redovisning visar att kostnader ibland varit felaktigt beräknade tidigare, vilket kan innebära att avgifter såväl sänks som höjs. Avgifterna som rör olika typer av bevis i inskrivningsregistret föreslås slås samman under en avgiftskategori för bevis. Detta innebär en sänkning av avgiften med mellan 5 och 41 procent för de flesta typer av bevis eller med mellan 500 och 5 700 kronor. Avgiften för bevis om anteckning om innehav av inteckning ökar dock med 21 procent eller 1 400 kronor. Transportstyrelsen hanterar totalt ca 82 sådana ärenden per år.

Datum 7 (36) Avgiften för ärenden enligt lagen (2011:900) om dödande av förkommen handling (mortifikationsärenden) föreslås sänkas från 8 000 kr till 5 500 kr, en sänkning med 31 procent. Därmed är avgiften i paritet med motsvarande avgift för fartygsregistret. 4.1.3 Konsekvenser De som belastas med höga avgifter är antingen de brukare som innehar tunga eller många luftfartyg. Dock bör man sätta myndighetens avgifter i relation till kostnaden att köpa och operera luftfartyg samt att höjningarna i procent synes höga i flera fall men ökningen i kronor är inte så stor. Transportstyrelsens avgifter bedöms i detta sammanhang vara en mindre del av en större kostnadsmassa som belastar de som innehar luftfartyg. Internationella jämförelser Det är svårt att jämföra avgifter för olika åtgärder vid luftfartygs- och inskrivningsregistren mellan olika länder då det inte är klart vad som ingår i dessa i de olika länderna. Transportstyrelsen har pekat på att Sverige i jämförelse med andra länder är mindre attraktivt som registreringsland bl.a. beroende på den höga stämpelskatten (1 procent av det intecknade beloppet). Det är möjligt att detta skulle kunna motverkas eller mildras om stämpelskatten helt avskaffas, alternativt sänkts till samma nivå som gäller för stora luftfartyg i Danmark (0,1 procent) eller i vart fall till den nivå som motsvarar inteckningar i svenskregistrerade skepp (0,4 procent). Transportstyrelsen arbetar för en sådan förändring.

Datum 8 (36) 4.2 Underhållsverkstäder och luftvärdighetsorganisationer 4.2.1 Beskrivning av området Verkstäder och luftvärdighetsorganisationer är delar av samma kedja. Tillverkningsverkstäder (Product Organisation Approval, POA) är den grundläggande länken där flygplansdelar tillverkas och modifieras och Del 145-verkstäderna står för underhåll av luftfartyg. Luftvärdighetsorganisationerna som godkänns enligt Del M 2 kapitel G (CAMO) granskar luftfartyg för att garantera fortsatt luftvärdighet, de kan sköta luftvärdighetsuppgifter och granska luftfartyg för att garantera fortsatt luftvärdighet. Utöver ovan nämnda verkstäder finns även auktoriserade verkstäder för nationella luftfartyg (AUB) och F-verkstäder (Del M kapitel F) för mindre luftfartyg som inte används för kommersiell passagerartransport. Noterbart är att samma företag i många fall har flera olika typer av tillstånd inom det aktuella kollektivet. De belastas därför med avgifter för flera olika typer av tillstånd. Det finns 12 tillverkningsverkstäder (POA) på den svenska marknaden. Tre av dessa ingår i större industrikoncerner, medan övriga är små och medelstora företag. Några av dessa har dock utländska ägare och hör till en större koncern. Tillverkningsverkstäderna i Sverige har tillverkning av ett brett spektrum av delar och utrustning som är ämnade för att installeras i certifierade flygplan, helikoptrar och motorer. Utveckling av produkter till stora flygbolag såsom Boeing och Airbus sker, men tillverkningsverkstäderna arbetar även med modifiering av befintliga flygplandelar, har patent för smådelar och tillbehör såsom fästen för kamerautrustning, kylcontainrar etc. Deras kunder är främst större flygplanstillverkare, men ibland är de också underleverantörer till andra tillverkningsverkstäder. På marknaden för underhållsverkstäder (som är godkända enligt Del 145 3 ) finns cirka 50 företag. De flesta har få anställda. Det är vanligt med personalstyrkor under tio personer. Men många av de små företagen (till antalet anställda) har komplexa organisationer med flera baser, linjestationer och behörigheter. Underhållsverkstädernas kunder är flygbolag för Del 145 och privatpersoner för AUB och F-verkstäder. 2 Del M är en bilaga till kommissionens förordning (EU) nr 1321/2014 av den 26 november 2014 som fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter. 3 Del 145 är en bilaga till kommissions förordning (EU) nr 1321/2014.

Datum 9 (36) Det finns ca 30 fristående luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO), ca 80 procent av dessa inriktar sin verksamhet mot luftfartyg under 5,7 ton. Till största delen är deras brukare privatpersoner som äger ett flygplan, men även mindre flygföretag som t.ex. bruksflyg och flygskolor utnyttjar deras tjänster. Det finns ca 30 luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) som är knutna till ett AOC (kommersiellt driftstillstånd), ca 50 procent av dessa inriktar sin verksamhet mot luftfartyg under 5,7 ton. Avgifterna för underhållsverkstäder (Del 145) baseras på underhållsverkstadens antal behörigheter och antal bas- och linjestationer. Avgiftskonstruktionen för tillverkningsverkstäder (POA) utgörs av en grundavgift per tillstånd och tillkommande avgift per lokaliseringsort. För luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) betalar tillståndshavaren en grundavgift, tilläggsavgift för extra lokaliseringsort samt tilläggsavgift för tekniska tjänster indelad i viktklasser. Tabell 2 Årsavgifter 2016, verkstäder och luftvärdighetsorganisationer Avgiftsposter Del 145 Del M kap G POA Bas för avgiftens storlek Antal ratings samt linje- och basstationer Grundavgift och avgift per lokaliseringsort samt tekniska tjänster indelat i viktklasser Grundavgift per tillstånd och tillkommande avgift per lokaliseringsort 4.2.2 Förändring Nya avgifter En förändring i avgiftskonstruktionen görs för verkstäder (del 145). Det blir färre avgiftskategorier då 1 till 3 behörigheter hamnar i samma kategori och det skapas en kategori för 4 till 8 behörigheter. Förändrade avgifter Avgifterna för verkstäder (del 145) med ett grundläggande tillstånd samt en bas höjs för brukare med 1 behörighet respektive brukare med 4 till 5 behörigheter, för dessa höjs avgiften med 33 respektive 11 procent eller 16 000 respektive 14 400 kronor. Det är 19 brukare som har 1 behörighet. Avgiften sänks för brukare med 2 till 3 behörigheter, med 7 procent eller 5

Datum 10 (36) 000 kronor. Avgiften sänks också för brukare med mer än 6 behörigheter. För dessa sänks avgiften med mellan 9 och 19 procent eller med mellan 14 100 och 34 500 kronor. Samtidigt höjs avgiften för extra verksamhetsort för brukare med under 5 behörigheter med mellan 8 och 29 procent eller med mellan 2 100 och 6 300 kronor. 4.2.3 Konsekvenser Avgifterna för verkstäder (del 145) med ett grundläggande tillstånd samt en bas höjs mest för brukare med 1 behörighet. Dessa är små verkstäder med en begränsad omsättning. En höjd avgift skulle kunna innebära att företaget lägger ned sin verksamhet. Höjningen som föreslås stannar dock på 16 000 kronor per år för dessa företag, vilket bör sättas i sammanhang med de avgifter företagen i sin tur kan ta ut av sina kunder. I vissa fall kan detta dock bli svårt då kunderna till stor del utgörs av privatpersoner.

Datum 11 (36) Internationella jämförelser När det gäller tillverkningsorganisationer (POA) hamnar avgifterna i Sverige högst av alla jämförda avgifter. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). De svenska årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan. 18 000 POA (årsavgift, Euro) 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 12 (36) För årsavgifter för underhållsverkstäder (Del 145) skulle de föreslagna avgifterna i Sverige hamna högst av alla jämförda avgifter, följt av Storbritannien. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). De svenska årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan. 6 000 Verkstäder, Del 145 (årsavgift, Euro) 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 13 (36) För årsavgifter för fristående luftvärdighetsorganisationer enligt Del M kapitel G (CAMO) ligger avgifterna i Storbritannien högst vad gäller samtliga luftfartyg, därefter följer Sverige och Finland. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner vilka leder till skillnader i avgiften. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 12 000 Del M kap G (årsavgift, Euro) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK 0-2 730 kg 2 731-5 700 kg 5 700-10 000 kg

Datum 14 (36) 4.3 Certifikat, behörigheter och personliga tillstånd 4.3.1 Beskrivning av området De personliga tillstånden inom luftfartsområdet omfattar främst olika former av personliga certifikat, behörigheter samt medicinska intyg för piloter, certifikat för underhållspersonal eller annan verksamhet. Inom kollektivet finns ett antal olika avgifter, exempelvis avseende utfärdanden eller förändringar inom befintliga behörigheter. Innehavaren av ett personligt certifikat, en behörighet eller ett personligt tillstånd betalar en grundläggande avgift samt i vissa fall en årsavgift. Certifikatinnehavarna betalar endast grundavgift för själva certifikatet vid första utfärdande. Därefter debiteras grundavgift endast vid ändring eller vid förnyelse av utgången behörighet. Kontrollanterna sätter sina egna avgifter och betalar en grundläggande avgift för sin behörighet samt årsavgift till Transportstyrelsen. Årsavgiften för kontrollanter (SFE, TRE, MP) betalas oftast av en flygskola, flygbolag och ibland av den enskilde. Det berör verksamhet som är komplex och krävande. Årsavgiften för kontrollanter (FE, FIE, CRE, IRE, SP) rör allmänflyget till största delen där den som betalar är en privatperson. Tabell 3 Avgifter 2016, personliga tillstånd Avgiftsposter Olika typer av certifikat Olika typer av behörigheter Övriga personliga tillstånd Bas för avgiftens storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp 4.3.2 Förändring Nya avgifter En ny avgift tas ut för överföring av medicinskt intyg från annat EU-land. Den nya avgiften föreslås vara 2 800 kronor. Avgiftsstrukturen för kontrollanter förändras. En högre årsavgift tas ut för mer avancerade kontrollanter (SFE, TRE, MP) än för mindre avancerade kontrollanter (FE, FIE, CRE, IRE, SP).

Datum 15 (36) En förändring görs av konstruktionen för avgiften för flygläkare. Tidigare ingick inspektion av verksamheten i avgiften för första utfärdande. Nu har dessa separerats eftersom en del flygläkare ska tjänstgöra vid mottagningar som redan är godkända av Transportstyrelsen. En ny avgift har tillkommit för tillsynskontroll av ny mottagningslokal som saknar tidigare godkännande. Denna föreslås vara 10 900 kronor. Förändrade avgifter Avgiften för överföring av certifikat från ett annat land (CPL, MPL och ATPL) sänks med 36 procent eller 1 600 kronor. Tidigare har avgiften inkluderat även överföring av medicinskt intyg. Nu finns en ny separat avgift för överföring av medicinskt intyg istället. Avgiften för första utfärdande av validering av certifikat sänks enligt förslaget med 25 procent eller 1 200 kronor. Avgiften för förnyelse av validering av certifikat sänks med 13 procent eller 200 kronor. Avgifterna för teoriprov har förändrats i strukturen och består i avgiftsförslaget av grundavgifter samt avgifter för delämnesprov. Avgifterna för teoriprov höjs enligt avgiftsförslaget med mellan 6 och 106 procent eller med mellan 350 och 4 250 kronor. Mest höjs avgiften för ATPL bridge, CPL bridge och IR (vid innehav av CPL). Avgiften för konvertering av ICAO PPL höjs med 106 procent eller 4 250 kronor. Avgiften för första utfärdande av medicinskt intyg höjs enligt förslaget med 100 procent eller 1 400 kronor. De som berörs av denna avgift är piloter vars medicinska intyg av medicinska skäl inte får utfärdas av flygläkare direkt utan måste bedömas, utredas och beslutas av flygöverläkare vid Transportstyrelsen. Det rör sig om ca 50 fall per år. Tidigare betalade flygläkare endast en avgift för första utfärdande. I det nya förslaget kommer det att vara både en avgift för första utfärdande och för inspektion av verksamheten vid tillståndsprövning. Detta innebär en höjning med 15 procent eller 2 300 kronor. Detta påverkar endast nya flygläkare och inte de som redan har sitt certifikat. Avgiften för första utfärdande kontrollant höjs med 33 procent eller 3 300 kronor. Årsavgiften för kontrollanter (SFE, TRE, MP) höjs med 84 procent eller 2 100 kronor. Den grundläggande avgiften för Del 66-certifikat höjs enligt förslaget med 55 procent eller 600 kronor. Även avgiften för förnyelse höjs med 13 procent eller 200 kronor. Övriga avgifter för certifikat för underhållspersonal och tekniker är oförändrade eller höjs enligt förslaget med mellan 13 och 39 procent eller 200 och 3 000 kronor. Mest höjs

Datum 16 (36) avgiften för typexamination nationell behörighet. Avgiften för typexamination på nationell behörighet likställs med typexamination på EASA luftfartyg, då arbetet för myndigheten är detsamma oavsett luftfartyget. Dock så bör nämnas att de tekniker som har grupp 3 behörighet i sitt Part 66 inte behöver göra typexamination för att få in nationell behörighet, vilket innebär en lättnad för den enskilde. Avgifterna för personliga tillstånd höjs enligt förslaget med 21 procent eller 600 kr. 4.3.3 Konsekvenser Avgifterna för teoriprov höjs mest för ATPL och CPL, vilket gör att dessa främst träffar piloter som utbildar sig för att flyga kommersiellt. En allt tuffare arbetsmarknad för piloter där det är svårt att få sitt första jobb gör att det kan vara känsligt med höga avgifter och avgifterna kan i förlängningen påverka utbudet av nya piloter. Höjningarna beror inte på kostnadsökningar hos Transportstyrelsen utan på att ökad kvalitet i tidredovisning och ekonomisk redovisning visar att kostnader ibland varit felaktigt beräknade tidigare, vilket kan innebära att avgifter såväl sänks som höjs. Vad gäller kontrollanter skulle en konsekvens av högre avgifter för kontrollanter kunna bli att tillgängligheten försämras ifall detta leder till färre kontrollanter på marknaden. Inom vissa segment kan det bli en brist på kontrollanter eller priserna på prov kan stiga. Dock bör man ställa Transportstyrelsens avgift i relation till vad ett flygprov kan inbringa i intäkter för en kontrollant. Kostnaden för årsavgiften bör även vara en mindre del av en kontrollants totala kostnader.

Datum 17 (36) Internationella jämförelser Vad gäller årsavgift för PPL ligger samtliga länders avgift förutom Estland och Lettland över Sverige. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 200 Avgift för Private Pilot License (Euro) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 18 (36) Vad gäller årsavgift för trafikflygarcertifikat ligger våra nordiska grannländers avgifter över de svenska avgifterna. De lägsta avgifterna återfinns i Estland. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 700 Avgift för trafikflygarcertifikat (Euro) 600 500 400 300 200 100 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 19 (36) 4.4 Utbildnings- och skolverksamhet 4.4.1 Beskrivning av området Det har tidigare funnits tre typer av flygskolor som Transportstyrelsen gett tillstånd till. Flygskolor (Flight Training Organisations, FTO:er) har tillstånd att utbilda till alla sorters flygutbildningar och även typutbildningar. Flygskolor för typutbildning (Type Rating Training Organisations, TRTO:er) hade tillstånd för att utbilda till typutbildningar. Dessa bedrev normalt utbildning i kommersiellt syfte. Den vanligaste varianten på marknaden är registrerade flygskolor (RF) som har tillstånd att sälja grundläggande flygutbildningar (Private Pilot License, PPL). Dessa verkar mot allmänflyget och är ofta ideella föreningar. För flygskolorna är brukarna privatpersoner som går en grundläggande flygutbildning och kommersiella piloter som genomgår utbildning. Från och med den 8 april 2013 började nya EU-regler för flygskolor tillämpas. Reglerna införs stegvis då det finns olika övergångsperioder för utbildningsorganisationerna. Enligt det nya regelverket infördes ett nytt begrepp för samtliga flygskolor, godkänd utbildningsorganisation (Approved Training Organisation, ATO). För nuvarande RF-skolor gäller istället 8 april 2018 som sista tidpunkt att bli ett ATO. Enligt det nya regelverket kan en godkänd utbildningsorganisation (ATO) vara komplex eller icke-komplex. Vilka organisationer som bedöms vara komplexa eller icke-komplexa beror bland annat på organisationens storlek, verksamhetens karaktär och vilka risker verksamheten medför. En organisation kan dessutom vara icke-komplex om man inte tillhandahåller utbildning för CPL, MPL eller ATPL med tillhörande behörigheter. D.v.s. om organisationen bara tillhandahåller utbildning till PPL och LAPL så hamnar den i denna tredje kategori. Alla dagens RF:ar bedöms hamna i denna tredje kategori när de blir ett ATO, dvs. senast den 8 april 2018. Senast den 8 april 2018 måste skolor som utbildar till segelflygcertifikat eller ballongcertifikat bli så kallade godkända utbildningsorganisationer (approved training organisation, ATO). Samma EU-regelverk kommer då gälla för alla flygskolor, inklusive ballong- och segelflygsskolor. Utöver detta finns det Del 147-skolor som utbildar/examinerar flygtekniker. Det finns sju Del 147-skolor på marknaden. Till detta tillkommer också ett mindre antal organisationer som bedriver vissa former av nischad utbildning inom flygområdet, exempelvis utbildning av kabinbesättningspersonal. Utbildningsorganisationer betalar en grundavgift. Därutöver tillkommer avgifter för varje specifik kurs som organisationen tillhandahåller. Del 147-

Datum 20 (36) skolor betalar en grundavgift, sedan tillkommer en avgift per extra verksamhetsort. Tabell 4 Årsavgifter 2016, utbildningsorganisationer Avgiftsposter RF/ATO icke-kommersiell, ickekomplex ATO komplex ATO kommersiell, icke-komplex Del 147 Ballong och segelflygskolor Bas för avgiftens storlek Grundavgift, avgift per kurs Grundavgift, avgift per kurs och avgift per extra verksamhetsort Grundavgift, avgift per kurs och avgift per extra verksamhetsort Grundavgift, avgift per extra verksamhetsort Grundavgift, avgift per kurs och avgift per extra verksamhetsort 4.4.2 Förändring Förändrade avgifter Grundavgifterna för de olika utbildningsorganisationerna är oförändrade, dock föreslås höjningar för de olika kurserna med mellan 15 och 50 procent eller med mellan 500 och 700 kronor för vissa av kurserna. Den största procentuella höjningen får kursen för mörkerutbildning. För vissa andra kurser föreslås sänkningar med mellan 15 och 40 procent eller med mellan 300 och 3 100 kronor. Avgiften för återkommande utvärderingar med ATG/QTG sänks. För FFS sänks avgiften med 67 procent eller 47 500 kronor, medan avgiften för varianter sänks med 79 procent eller 21 000 kronor. Tillsynsperioden för simulatorer har ändrats från årligen till vart tredje år.

Euro Datum 21 (36) 4.4.3 Konsekvenser Totalt omfattas 21 brukare som bedriver den aktuella verksamheten. För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen beräknat avgifterna för sju flygutbildningsorganisationer (icke-komplex kommersiell ATO respektive komplex kommersiell ATO) av olika storlek enligt det aktuella avgiftsförslaget. För vissa av utbildningsorganisationerna i Transportstyrelsens urval innebär de föreslagna avgifterna en sänkning med mellan 0,2 och 1,5 procent eller med mellan 100 och 2 400 kronor. För vissa andra utbildningsorganisationer innebär de föreslagna avgifterna en höjning med ca 1 procent eller med mellan 400 och 900 kronor. Detta beror på den sammansättning av kurser som utbildningsanordnaren har. Internationella jämförelser Det är svårt att göra en jämförelse mellan Sveriges avgifter och avgifterna i andra länder då såväl avgiftskonstruktionen som finansieringsformen skiljer sig åt. Transportstyrelsen har gjort en jämförelse av årsavgifterna för olika tillstånd. Årsavgiften för utbildningsorganisationer (ATO) är högre i Norge och Storbritannien än i Sverige. De lägsta avgifterna finns i Estland och Lettland. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). De svenska årsavgifterna täcker allt arbete som respektive tillsynsärende genererar och kan delas upp i tre faser; förberedelser, faktisk kontroll och efterarbete. En jämförelse är dock svår då länderna har olika avgiftskonstruktioner och det är stora skillnader i vad som ingår i avgiften från ett land till en annan. 14 000 Utbildningsorganisationer (grundavgift per år, Euro) 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 ATO complex ATO non-complex 2 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 22 (36) 4.5 Flygoperativ verksamhet 4.5.1 Beskrivning av området Idag finns ett sextiotal svenska flygoperativa bolag på marknaden. Såväl storleken på bolagen som deras inriktning varierar. För att utföra passagerartransporter på kommersiell basis krävs att ett flygbolag har en operativ licens. Vid ingången av 2015 hade 32 tillståndshavare operativ licens, och nära två tredjedelar av dessa använder sig av luftfartyg vars högsta tillåtna startmassa är mindre än 10 ton eller har färre än 20 passagerarsäten. Resterande är större flygbolag som bedriver passagerartrafik och som utöver de direkta avgifterna även är skyldiga att betala myndighetsavgift. Utöver detta finns det ett antal små flygbolag som arbetar främst med bruksflyg, dvs. exempelvis fotoflyg, skogsinventering, brandbekämpning och kraftledningsinspektion. Här återfinns flygning med både flygplan och helikopter. Det är vanligt att bruksflygsföretagen erbjuder flera olika tjänster. De kommersiella flygföretagens tjänster nyttjas av passagerarna som flyger med dem och de företag som nyttjar deras tjänster för fraktflyg. Bruksflygets tjänster riktar sig till en mer varierad skara. Här återfinns både privatpersoner och företag som nyttjar flygoperatörens kompetens vad gäller fotoflyg och olika typer av mätningar och myndigheter som vill ha hjälp med bl.a. skogsinventering, bekämpning eller övervakning av bränder. Avgiftsnivåerna för de flygoperativa bolagen varierar med bolagens luftfartyg (antal, antal typer och vikt) samt vilken typ av verksamhet bolaget bedriver. Hur ett enskilt bolag påverkas av avgiftsförändringen beror på detta.

Datum 23 (36) Tabell 5 Årsavgifter 2016, flygoperativa bolag Avgiftsposter Övervakning av luftvärdigheten Tillstånd för kommersiella flygtransporter, AOC Bruksflygstillstånd Tillstånd för HEMS- och SAR 4 -verksamhet Operativ licens, OL Luftvärdighetsorganisation (CAMO) Luftfartsskydd Luftfartygsregistret Myndighetsavgift Bas för avgiftens storlek Antal luftfartyg och luftfartygens tyngd Antal luftfartygstyper och luftfartygens tyngd (bara flygplan) Antal luftfartyg Typ av verksamhet Högsta tillåtna startmassa och antal säten samt antal luftfartyg Grundavgift och avgift per lokaliseringsort samt tekniska tjänster indelat i viktklasser Bolagets storlek Uppskattad tidsåtgång för respektive ärendetyp Antal avresande passagerare i luftfartyg vars maximala startmassa är 10 ton eller mer Myndighetsavgiften tas idag ut med 6 kr 5 från flygföretag som transporterar passagerare från en svensk flygplats med luftfartyg vars maximala startmassa är 10 ton eller mer. Avgiften tas ut av både svenska och utländska företag. Utländska företag stod för cirka hälften av intäkterna 2014. 4.5.2 Förändring Nya avgifter Enligt förslaget blir det en ny avgift för import av luftfartyg, detta ingick tidigare i luftvärdighetsavgiften. Avgiften är utformad enligt viktklasser, där avgiften för import av segelflyg, ballong och luftfartyg upp till 2,7 ton är minst och avgiften för import av luftfartyg över 10 ton är högst. Det första miljövärdighetsbeviset ingår i importavgiften, men om man vill ha ett nytt miljövärdighetsbevis så har det införts en ny avgift för miljövärdighetsbevis om 2 400 kronor. 4 Helicopter Emergency Medical Service (ambulanshelikoptertjänst); SAR, Search and Rescue (helikopterburen sjöräddning). 5 Avgift för 2015

Datum 24 (36) Enligt förslaget blir det en ny avgift för tillfälligt flygtillstånd. Avgiften blir 2 000 kronor för tillfälligt flygtillstånd utlandsregistrerat. Det blir en ny avgift för luftvärdighetsövervakning (flygtillstånd) för ultralätta och amatörbyggda luftfartyg som inte omfattas av delegeringsavtal till intresseorganisation Avgiften uppgår till 12 000 kronor. Det tillkommer nya fasta avgifter för särskilda godkännanden och prövning av befattningshavare kopplade till flygoperativa tillstånd. Dessa har tidigare debiterats med timtaxa. En fast taxa ger en större tydlighet till sökande, eftersom man direkt får en bild av granskningskostnaden. Sökande får även en bättre bild av vilka möjligheter som finns inom ramen för regelverket för expansion av delverksamheter. En ny avgift har också skapats för wet lease in på mellan 2 800 och 9 800 kronor, även dessa avgifter debiterades med timtaxa tidigare. Antalet av dessa typer av ärenden har varit relativt stort, vilket gör att Transportstyrelsen kan sätta en fast avgift vilket leder till ökad tydlighet för de sökande samt mindre intern administration. Avgiftskonstruktionen för flygoperativa tillstånd för bruksflyg vad gäller flygplan enligt VFR 6 förändras. Här tillkommer en ny kategori för nio luftfartyg och därutöver. En ny avgift för tillsyn av utländska bruksflygsoperatörer tillkommer med 4 600 kronor. Förändrade avgifter När det gäller avgifterna för luftvärdighetsövervakning föreslås dessa sänkas för segelflyg och ballong med 1 000 kronor. För övriga grupper höjs avgiften med mellan 7 och 30 procent eller med mellan 200 och 13 000 kronor. Mest höjs avgiften för luftfartyg över 10 ton. För Annex II luftfartyg höjs avgiften för luftvärdighetsövervakning med 6 procent eller med mellan 200 och 300 kronor. Årsavgiften för en typ av luftfartyg höjs för operatörer med luftfartyg under 2 ton. Avgiften höjs med 9 procent eller 1 800 kronor. Grundavgifterna för driftstillstånd (AOC) sänks för operatörer med tyngsta luftfartyg över 2 ton. Avgifterna sänks med mellan 3 och 5 procent eller med mellan 4 700 och 220 000 kronor. Avgiften för flygföretag med luftfartyg tyngre än 30 ton sänks mest. Tilläggsavgiften för två eller fler flygplanstyper sänks med mellan 3 och 5 procent eller med mellan 1 300 och 4500 kronor. Grundavgiften för tillsyn av verksamheter som bedrivs i tre länder eller fler sänks med 3 procent eller 220 000 kronor. 6 Visual Flight Rules

Datum 25 (36) Avgifterna för luftfartsskydd för flygföretag med 7 eller fler luftfartyg sänks med 18 procent eller med 25 500 kronor. Årsavgifterna för obemannade luftfartyg (UAS) höjs med 20 procent eller med mellan 200 och 5 800 kronor. Mest höjs avgiften för de största luftfartygen, kategori 3. Det finns inga sådana tillstånd idag. Avgiften för operatörer där tyngsta luftfartyg överskrider 3,175 ton höjs med 37 procent eller 34 800 kronor. Årsavgiften för bolag med fyra till nio luftfartyg (flygplan VFR) höjs med 37 procent eller 10 900 kronor. För operatörer med nio luftfartyg och därutöver (flygplan VFR) höjs avgiften med 125 procent eller 36 400 kronor. 4.5.3 Konsekvenser För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringarna har Transportstyrelsen beräknat avgifterna för 11 flygoperativa flygbolag enligt det aktuella avgiftsförslaget. Kommersiella flygtransporter med flygplan (EU-OPS) För de större kommersiella bolagen som bedriver passagerartrafik innebär förslaget i sin helhet lägre avgifter. De totala direkta avgifterna för de större bolagen i Transportstyrelsens urval höjs med mellan 2 och 10 procent eller mellan 39 100 och 176 800 kronor. Mest ökar avgifterna för bolag med många luftfartyg över 10 ton. Höjningen beror på höjda luftvärdighetsavgifter, samtidigt sänks avgifterna för driftstillstånd (AOC) samt avgifterna för luftfartsskydd. Myndighetsavgiften sänks i avgiftsförslaget till 5 kronor per passagerare, vilket leder till en total sänkning av avgifterna för de större bolagen. De direkta avgifterna för de mindre flygföretagen som enbart betalar avgifter för luftvärdighet och driftstillstånd höjs med mellan 1 och 2 procent eller med mellan 200 och 600 kronor. Kommersiella flygtransporter med helikopter och bruksflyg En avgiftssättning enligt full kostnadstäckning skulle innebära att bruksflygsföretag och helikopterföretag får en höjning av sina totala avgifter till Transportstyrelsen. Ett flertal av de mindre flygföretagen utför tjänster åt bl.a. skogsbolag och länsstyrelser när det gäller t.ex. brandövervakning, kraftledningsinventering, vattenprovtagningar, stormskador, älgräkningar och inspektioner av röjningsbehov. Flera är vilande resurser för bl.a. länsstyrelsen vid större inspektioner som behöver göras. I efterdyningar av

Datum 26 (36) t.ex. stormar krävs insatser från ett antal helikopterföretag. Ett sjunkande antal helikopterföretag skulle kunna påverka möjligheten att utföra dessa arbetsuppgifter. Detta förutsätter dock att det inte finns någon utländsk operatör som tar över dessa arbetsuppgifter. Internationella jämförelser För att sätta Transportstyrelsens avgifter i relation till andra länders avgifter har de totala avgifterna för driftstillstånd (AOC), operativ licens (OL) och avgifter för övervakning av luftvärdigheten jämförts för några exempel på flygbolag. Bolag 1: 10 luftfartyg som väger upp till 10 ton Bolag 2: 10 luftfartyg som väger upp till 30 ton Bolag 3: 10 luftfartyg som väger över 30 ton De totala årsavgifterna för driftstillstånd (AOC), operativ licens (OL) och luftvärdighet är högst i Norge och Storbritannien för samtliga bolagsexempel. Sveriges föreslagna avgifter ligger tillsammans med Finland strax under, avgifterna i Estland och Lettland är lägst. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 300 000 Olika bolags avgifter för AOC, OL och luftvärdighet per land (årsavgift, Euro) 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK 0 Bolag 1 Bolag 2 Bolag 3 Årsavgiften för luftvärdighetsövervakning för luftfartyg som väger upp till 5 ton ligger på ungefär samma nivå i Sverige, Norge och Storbritannien. För luftfartyg som väger 10 ton är avgiften högre i Finland och Norge än i Sverige. De lägsta avgifterna tas ut i Estland och Lettland. De svenska avgifterna är betydligt lägre än avgifterna i Norge och Storbritannien vad

Datum 27 (36) gäller luftfartyg som väger 55 ton. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 12 000 Luftvärdighet (årsavgift, Euro) 10 000 8 000 6 000 4 000 2 ton 5 ton 10 ton 55 ton 2 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK Årsavgiften för ett bruksflygstillstånd är högst i Storbritannien. Avgifterna i Norge är högre än i Sverige. De lägsta årsavgifterna tas enligt jämförelsen ut i Danmark och Finland. 18 000 Bruksflygstillstånd (årsavgift, Euro) 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Sverige Danmark Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 28 (36) 4.6 Flygplatser 4.6.1 Beskrivning av området I Sverige finns för närvarande 46 instrumentflygplatser, 22 helikopterflygplatser och 2 icke-instrumentflygplatser som är godkända av Transportstyrelsen för trafik med flygplan och helikoptrar. Transportstyrelsen har tillsyn över flygplatserna och kontrollerar och följer upp flygplatsernas verksamhet för att säkerställa flygsäkerheten. Tillsynen är också en grund för Transportstyrelsens prövning av flygplatsens certifikat. Flygplatsernas brukare är de företag som bedriver verksamhet på flygplatsen, exempelvis flygoperativa bolag men även företag som är certifierade inom luftfartsskydd och flygtrafiktjänst. Vad gäller luftfartsskydd utövar Transportstyrelsen tillsyn vad gäller säkerhet mot 36 flygplatser. Flygplatser betalar en grundavgift baserad på storlek samt om flygplatsen har linje och/eller chartertrafik. Avgifterna är satta utifrån flygplatsernas riskbidrag där tillsynen av flygplatser med linje- och/eller chartertrafik tar mer resurser i anspråk än flygplatser utan sådan trafik. Vissa flygplatser betalar även avgifter för flygtrafiktjänst samt luftfartsskydd. Tabell 6 Årsavgifter 2016, flygplatser Avgiftsposter Flygplatsavgifter Flygtrafiktjänst Luftfartsskydd, flygplatser Bas för avgiftens storlek Storlek, riskbidrag samt om flygplatsen har linje och/eller chartertrafik Verksamhetens omfattning och komplexitet Antal passagerare 4.6.2 Förändring Förändrade avgifter Enligt avgiftsförslaget sänks flygplatsavgifterna med 10 procent eller 5 600 till 29 000 kronor för flygplatser med linje- och/eller chartertrafik. För flygplatserna utan linje- och/eller chartertrafik sänks flygplatsavgifterna med 10 procent eller 3 300 till 12 000 kronor enligt förslaget.

Datum 29 (36) Avgifter för flygtrafiktjänst och luftfartsskydd Dessa avgifter behandlas under stycke 4.7 respektive stycke 4.8. 4.6.3 Konsekvenser För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen beräknat de totala avgifterna per flygplats (flygplatsavgifter, avgifter för flygtrafiktjänst och luftfartsskydd) för ett urval om 18 flygplatser i olika storlekar med linje- och/eller chartertrafik och för fyra flygplatser utan sådan trafik. De totala avgifterna för flertalet av flygplatserna skulle enligt förslaget sänkas med mellan 5 och 14 procent eller med mellan 7 300 och 49 000 kronor. Merparten av de aktörer som är verksamma inom området är statliga myndigheter, landsting, kommuner och kommunala bolag. En särskilt känslig grupp som identifierats inom kollektivet är mindre organisationer som driver flygplatser. Transportstyrelsen bedömer dock att avgiftsuttaget inte är stort i förhållande till övriga kostnader i anslutning till att driva flygplats. Sverige har idag ett relativt stort antal flygplatser i förhållande till andra europeiska länder. Såväl tillgängligheten som åtkomligheten från svenska flygplatser har minskat under perioden 2005-2014. Det gäller både inrikesoch europatrafiken, dock förbättrades åtkomligheten till Europa mellan 2012 och 2014, medan tillgängligheten försämrats 7. En ytterligare försämrad tillgänglighet skulle bli konsekvensen om Transportstyrelsens avgifter gav upphov till att svenska flygplatser lade ner sin verksamhet. 7 Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg En jämförelse mellan 2013 och 2014, TSL 2014-5541

Datum 30 (36) Internationella jämförelser När det gäller de årliga flygplatsavgifterna är Finlands, Norges och Storbritanniens avgifter högre än de svenska föreslagna avgifterna. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Det är svårt att jämföra en flygplats samtliga avgifter mellan länder då det är oklart vad som ingår i de olika avgifterna. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 30000 Flygplatsavgifter för flygplatser med 1 miljon passagerare (årsavgift, Euro) 25000 20000 15000 10000 5000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK

Datum 31 (36) 4.7 Flygtrafiktjänst 4.7.1 Beskrivning av området Transportstyrelsen utfärdar certifikat och tillstånd samt utför tillträdes- och tillsynskontroller av flygtrafiktjänster. I Sverige finns det för närvarande en leverantör med certifikat för bedrivande av samtliga flygtrafiktjänster, en leverantör med certifikat för bedrivande av flygvädertjänst, två leverantörer med certifikat för bedrivande av flygtrafiklednings- och flygvädertjänst och en leverantör med ATS. Dessutom finns det 7 leverantörer med certifikat för bedrivande av kommunikations- och navigationstjänst och 15 leverantörer med certifikat för bedrivande av flygtrafiklednings-, flygväder- och kommunikations-/navigationstjänst. Brukarna av flygtrafiktjänst är flygplatserna samt de flygoperativa bolag som bedriver verksamhet inom svenskt luftrum. Leverantörer av flygtrafiktjänst och flygplatsinformationstjänst betalar en grundavgift till Transportstyrelsen. Därtill kommer bl.a. avgifter vad gäller tillstånd för kommunikation och navigationssystem (CNS) samt i vissa fall tillstånd för att utöva flygvädertjänst (MET). Tabell 7 Årsavgifter 2016, flygtrafiktjänst Avgiftsposter Flygtrafiktjänst Bas för avgiftens storlek Verksamhetens omfattning och komplexitet 4.7.2 Förändring Nya avgifter Det föreslås en ny avgift om 77 000 kronor för organisationer som utför flygmätning. Detta beror av att vi först nu har organisationer i Sverige som har svenska godkännanden att utföra denna uppgift. Dessa organisationer, i dagsläget enbart LFV och SAAB, kommer Transportstyrelsen att ha tillsyn över, och årsavgiften ska täcka myndighetens kostnader för den nya tillsynen. SAAB är ny leverantör medan LFV tidigare har utfört flygmätning med ett danskt godkännande i Sverige, varför Transportstyrelsen tidigare inte har haft några kostnader för tillsynen. Förändrade avgifter Avgifterna för flygtrafiktjänst sänks. Enligt avgiftsförslaget sänks årsavgifterna för enheter som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS) exklusive ACC med mellan 31 och 32 procent eller med mellan 34 500 och 117 700

Datum 32 (36) kronor. Årsavgiften för enheter som utövar flygtrafikledningstjänst (ATS) ACC sänks med 49 procent eller 393 000 kronor. Sänkningen grundar sig i att tillsynen bedrivs alltmer effektivt och att vi i samverkan med Danmark har kunnat sänka våra kostnader för tillsynen av kontrollcentralerna. Årsavgiften för enheter som utövar AFIS ska enligt avgiftsförslaget sänkas med 32 procent eller med 31 500 kronor. Avgiften för enheter som utövar flygbriefingtjänst (AIS) sänks enligt förslaget med 12 procent eller 26 000 kronor. Avgiften för enheter som utövar flygräddningstjänst (SAR) och flygvädertjänst (MET) sänks med 3 respektive 13 procent eller med 4 700 respektive 19 000 kronor. Avgifterna för enheter som utövar CNS-tjänst sänks med mellan 10 och 20 procent eller med mellan 24 000 och 28 000 kronor. Enheter som utövar luftrumsplanering (ASM) får en höjning av sina avgifter med 5 procent eller 4 500 kronor. Avgiften för flygtrafikledningsskola sänks med mellan 14 och 16 procent eller med mellan 3 700 och 13 400 kronor. 4.7.3 Konsekvenser För att analysera konsekvenserna av avgiftsförändringen har Transportstyrelsen beräknat de föreslagna avgifterna vad gäller flygtrafiktjänst för ett urval om 18 flygplatser i olika storlekar med linje och/eller chartertrafik. Enligt förslaget skulle årsavgifterna för flygtrafiktjänst minska för samtliga flygplatser med linje och/eller chartertrafik. Avgifterna för flygtrafiktjänst för flygplatserna minskar med mellan 4 och 32 procent eller med mellan 5 500 och 34 500 kronor. För leverantörer av flygtrafiktjänst minskar avgifterna. Störst minskning får de leverantörer som utövar flygledningstjänst inklusive ACC. Denna sänkning berör enbart NUAC HB (helägt av svenska LFV och danska Naviair).

Datum 33 (36) Internationella jämförelser För årsavgifter för flygtrafiktjänst (ATS) är Norges avgifter högre än de svenska föreslagna avgifterna, medan övriga jämförda länderna ligger under. Estland och Lettland har de lägsta avgifterna. Vad gäller flyginformationstjänst (AFIS) ligger Sveriges avgifter under de norska avgifterna, medan de lägsta avgifterna finns i Estland och Storbritannien. Vad gäller Storbritannien ställs det lägre krav på AFIS funktionalitet och personal än i Sverige vilket medför att en enklare tillsyn genomförs. Danmark lämnas utanför jämförelsen (se stycke 1.1). 40 000 Flygtrafiktjänst (årsavgift, Euro) 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 ATS AFIS 10 000 5 000 0 Sverige Estland Finland Lettland Norge UK