.F.M. ang!ende aktuella norrländsk.a skogsproblem. Ett av de karakteristi~ka dragen i liorrlands näringsliv är att folkf'örsörjningen är så väsentligt beroende av skogen och dess avkastning. Detta gäller 1 lika mån den egentliga skogsbygden, där skogen genom sitt rotvärde vid försäljningar samt genom arbetsinkomst vid ftll avverkningar, körningar och flottningar tillför befolkningen behövliga. f't>rtjänster, som kustlandets industriområden, inom vilka tolktörsörjningen är knuten till de arbetst6rtjänster, aom t"ramkomma vid skogsprodukterna.s förädling. Det har otta påpekats, att denna ens1di.ga utformning av Norrlands näringsliv innebär betydande olägenheter. Befolkningens arbets och förtjänstmöjligheter bliva. 1 allt för hög grad beroende av en enda näringsgren samt konjunkturerna inom denna. Dåliga marknadstörhå.llanden och minskad arbetstillgång inom träindustrierna. utlöser automatiskt arbetslöshet inom kustens industridistrikt, och denna arbetslöshet sprider sig snabbt till själva skogsbygden genom att avverkningarna minskas. Emellertid må framhållas, att denna svaghet 1 Norrlands näringspolitiska struktur ej endast yttrar sig 1 de kortvågiga fluktuationer 1 arbetstillgången, som direkt sammanhänga med konjunktursvängningarna inom träindustrierna. Därutöver kunna nämligen på.visas vissa långsamt skeende strukturf6rändr1ngar 1nom skogsnär1ngen1 vilka på lång sikt medföra utomordentligt ingående konsekvenser fllr befolkningens tarsörjn1ngsm6jl1gheter. Ett så.dant strukturskede 1 Norrlands skogsbruk. var massa1ndustr1ens genombrotts- och utveoklingsperiod under de tre första decennierna av cletta lrhundrade. Oerhörda förra.d av virke av klenare dim.ens1oner, vilka tidigare waknat värde. kunde dl nyttigg~ras. Allt under det att s!gverksindustrien, baserad på det grövre v1rket, drevs som tidigare, kunde avverkningar, körningar och flottningar utökas med virket till massaindustrien. Det behöver knappast tramblllas, att detta innebar ett mycket betydande tillskott till tolkf6rsörjningen. Nämnda period utgjorde jämväl, trots kon-- ;t
2.. junkturväxlingarnas smärre variationer, ett betydelsefullt utvecklingsskede inom Norrlands näringsliv. Sedan åtskilliga år tillbaka bef'inna vi oss i ett mytt sldant strukturskede inom nor~ländskt lika ~ glädjande art. skogsbruk, vilket dessvärre ej är av Jag syftar på den nedkrympning av trä1ndustrien,som är en n5dvändighet på grund av den temporärt minskade råvarutillgången. )!. Norrlands. skogsbruk har hittills av naturliga orsaker 1 viss mån varit av exploaterande art. Man har haft ett betydande förråd. av gaj.t1.mal oväxtlig, del vis tillbakagående skog att arbeta med. Sedan ett århundrade tillbaka har sågverksin- ' ~ Norrlands skogar växa emellertid av klimatiska och andra orsar ke.r relativt sakta. Det har därfbr inträffat och måst inträffa, \ att den 1 och för sig naturliga och nödvrtndiga exploateringen av de i \ oväxtliga naturförråden av sågtiwmer ej kunnat utjämnas genom att \/ l im.gre och klenare skog i samma takt utvuxit till timmerdimension. \. Vi stå sionr.:x sålunda. nu 1 den situationen, att råvarutillgångarna av./ : i ' sågtirmer snabbt minska, medan det ännu dröjer åtskillig tid, innan de medelålders och yngre skogar, som efter hand dragits upp i de av verkade naturförrådens ställe hinna växa ut till ti:nmerduglie;a dimensioner.. De vårdande genomlmggningarna av dessa nya skogar i Norrlandl skänka betydande kvantiteter råvara till massaindustrien, men det dröjer dessvärre rätt länge, innan Norrlands nya, produktiva skogsbruk når fram till att kunna lever ra sågtimmer 1 hela den omfattning, som den sedan gammalt utbyggda sågve:rksindustrien skulle behöva. Vi stå sålunda nu ett styoke in 1 det strukturskede inom norrländskt näringsliv, som kan betecknas som den temporära. sågt1mmerbr1stens ooh som populärt har kallats sågverksdödens $kede. Man kan saga, att detta innebär ett sjukdomstillstånd inom det norrländska rolkhushållet. att detta tillstånd är av övergående natur. -ltmt Dessbättre veta vi, När den norrländska
3.. \.. :.,.. ~. skogsvården f'ått arbeta tillrä.ckligt länge, kommer timmerproduktionen åter att ökas. ntill dess är det emellertid en angelägen sak, att man på lämpligt sätt söker linfu'a sjukdomssymptomen och samtidigt finna medel att läka ut själva sjukdomen så snabbt som möjligt. uppgifter äro de aktuella i norrländsk skogspolitik. XJ!llfl' SJtltomen känna vi alla. Dessa Sjukdoms- De kunna betecknas med namnen Kubikenborg, Kalix, Seskarö och nu senast Sandvik. Bakom dessa namn dölja sig arbetslöshetshärdar, orsak:ide av de av timmerbristen föranledda driftsinställelserna vid stora sågverk. Det borde vara en självklar sak, att man söker häva symptomen genom att bota själva sjukdomen. Dessvärre ha emellertid icke statsmakterna med tillbörlig energi angripit problemet från denna utgångspunkt, utan de ha i stället inriktat sina ansträngningar på att eliminera de lot:ala utslagen av sjukdomen, och de ha därvid tyvärr tillgripit metod.er, som snarast varit ägnade a.tt förlänga och f6rsvåra själva sjukdomsf'örloppet. När enskilda sågverkstöretag på. grund gnlt: av tilltagande timmerbrist tvingats att slå igen på en ort, har staten för bemästrande av därvid uppkommande arbetslöshet helt enkelt 5vertagit företaget samt kort det med virke från statens egna skogar i samma ådal. Kronotimret har sålunda 1 berörda trakter till väsentlig del fått reserveras för denna statliga dx sågverksr5relse. Den direkta :följden härav har blivit, att de enskilda 'företag, som dittills köpt sagda kronotimmer samt baserat en större eller mindre del av sin rörelse därpå, kommit att lida råvarubrist och tvingats till driftsinskränkningar. Statsåtgärden har sålunda icke medfört någon som helst utläkning av arbetslösheten utom har endast åstadkommit den bot för dagen, som legat i arbetslöshetens förflyttning eller kringspridande till andra platser. Bertlrda sociala problem bör givetvis ej behandlas med en dy~ lik n Döbe:t,n vid J'utas medicin" Det enda rationella är att gå till det ondas orsak oeh söka häva denna. Två utvägar stå hj1rv1d t111 buds. Den ena är att genom en intenaltierad skogsvård söka så snabbt som möjligt ~ka norrlands virkesproduktion och därieenom skapa vidgade t8rsörjningsmbjl1gheter inom. skogsindustrierna.
4 Denna utväg är effektiv, men dess verkningar framträda först småntngom. Dess angelägnare ~r det emellertid, att ansträngningarna för skogs- roduktionens höjande påbörjas omedelbart. tillfredsställelse konstaterat~ Man har med att regeringen i våras tillsatte sakkumdge, den norrlänasl& skocsprodukt1onkom..'111tten, med uppdrag att utarbeta och framlägga förslag just om åtgärder i nu ifrågavara.nde syfte. Man vill boppas, att dessa sakkunnige skola framkomma med sitt utredningsresultat 1 så god tid, att ärendet kan bliva föremål för behandling vid kom.. rnande riksdag. att förlora. ngen tid är Den andra utvägen att kunna läka ut den norrländska arbetslösheten har mycket diskuterats. Den innebär, att Norrlands näringsliv skall g5rås mindre beroende av enbart skogen som förvärvskälla genom att företagsamhet inom andra branscher arbetas fram. Den av Kungl. Maj :t tillsatta s.k. Västernorrlandsutredningen har haft detta spörsmål under utredning, men har veterligen hittills ej kunnat f r amkomma med något förslag till praktisk lösning. Anledningen till utredningens hittillsvarande negativa resultat är icke känt, men tår måhqnda anses bero dä.rp!,, att en kommitte knappast )la.r mbjlighet att skapa industrier. Här måste den enskilda fbretagsam.heten oob det praktiska näringslivets erfarenhet och organisationsförmåga. till. Dessvättre torde även från det enskilda näringslivets sida allvarliga strävanden nu vara å bane att enligt denna verkligt ef'fektiva linje angripa de norrlqndska arbetslöshetsproblemen. anslutning till vad ovan sagts om det oll.mpliga 1 att staten.. r-~,,. genom domänverket inrättar sig såsom storindustriell företagare 1 träförädlingsbranschen torde några reflexioner kunna göras om syrtet med statens skogsbesittande. Staten äger nära en fjärdedel av den produktiva skogsmarken 1 riket. Alla torde vara ense om, att staten å dessa väldiga arealer skall driva ett intensivt skogsbruk och söka åstadkomma största möjliga virkesproduktion. En annan fråga är, om staten på grundval av denna sin v1rkesproduktion skall uppträda som industriell företagare 1 stor skala eller om staten skall inskränka sig till att vara råvo.ruproduoent, d.v.s. inrikta sin privata skogspoli t1.k på att skapa och leverera råvaror -
5. till landets enskilda, träförädlande industrier. Någon klart genomförd princip för domänverkets handlande härutinnan har aldrig upplagts och tillämpats. Tidigare arbetade verket huvudsakligen etter den rent skogsprodu.kt1va \1njen, men vid olika tillfällen ha representanter tör verket på.yrkat även industriell rtsrelae. Socialiseringsnämnden uttala.de på sin tid, att staten skulle anlägga rent företagsekonomiska synpunkter på domänverkets rörels,e, a.v.s. tillgripa industriell verksamhet 1 den m~n staten härigenom kunde ernå en företagsekonomisk vinst. Medan diskussionerna i ärendet pågått, bar domänverket efterhand kommit att utöva en allt mer omfattande träindustri. Detta har emellertid icke 1 någon som helst mån föranletts av ett princip'ellt st!ndpunktstagande utan, man skulle nästan kunna säga, av rena tillfälligheter. samband med f5rvärv av bruksegendoma.r 1 södra ooh mellersta Sverige har domänverket kommit i besittning av större eller mindre sågverk, låaf'abr1ker o.dyl. 1eke ringa omfattning har verket etter rationaliseringsåtgärder inriktat sig på att fortsätta driften vid dessa. andra fall har domllnverket genom r1ksdagsbeslut övertagit stora norrländska sågverk och även en massaf'a.br1k. Planer p! ett nytt sådant industriellt övertagande äro å bane. Det kan :bl sägas vara på. tiden, att statsmakterna draga upp en klar linje f'öi dom.nverkets handlande 1 berörda bf!nseende. Den enskilq.a företagsamheten :på området kan hysa pretention på. att få - ett kl.art besked om huruvida virket rrån statsskogarna alltjämt skall tjäna som under lag för enski ld industri eller om detsamma. i ständigt växande omt~ttning skall f5rbehlllas aia.tadriven industri. Ur allmänt borgerlig synpunkt synes statens uppgift som böra/ likogsägare/vara att utöva ett rationellt skogsbruk och att tillhandahålla den enskilda industrien behövliga råvaror. Fullt'öl- (,,..,n.~... jas en s!dan linje, bg~ dot 11!~~ dom1nverket ~ vid lämpliga konjunkturer till den enskilda företagsamheten avyttra de 1ndustr1- f'öretag, vilka verket av nödhjälpsorsak eller 1 samband med tastighetstörvärv f!tt övertaga. n~ ~~~ez; ~- ~ (JU(.~~~ "~ ~~ (/ --~ "" ~~~~ ~ ~<\. CLV-~{;~~/'{ ~,