Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg

Relevanta dokument
Water Co-Governance for sustainable eco systems

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Yttrande över samrådshandlingar

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Kommunstyrelsen Dnr SBN

Vad innebär vattendirektivet?

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Vad är ett vattenråd?

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Referensgruppsmöte JordSkog

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2017 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Bilaga 4 e: Vattendokument en orientering

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Med miljömålen i fokus

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd - Ett långsiktigt arbete för framgång och stort engagemang.

5 Stora. försök att minska övergödningen

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Bilaga 4 d - Vattendokument en orientering

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Nybro kommuns synpunkter på delsamråd Åtgärdsprogram och MKN och delsamråd Arbetsprogram och Översikt över väsentliga frågor

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

Handlingsplan Mälaren

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Temagruppernas ansvarsområde

Kulturmiljö och vattenförvaltning, i södra Sverige

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Sveriges miljömål.

Blåplan och Vattenplan

Sammanställning av vattenrådens årsredovisningar för 2016 Västerhavet och Södra Östersjöns vattendistrikt

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i våtmarksarbetet

DATA FRÅN ÖVERVAKNING Miljöövervakning Effektuppföljning Recipientkontroll Miljökonsekvensbeskrivningar Egenkontroll Inventeringar Verifieringar mm

Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

Nossans regleringsföretag av år 1922

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Med vad och hur kan ett vattenråd arbeta

20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Mölndalsåns vattenråds yttrande över Översiktsplan för Härryda kommun samrådshandling juni 2010

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Grisbäckens avrinningsområde

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

LUND REMISSVAR

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

På gång inom Vattenförvaltningsarbetet. Ann-Louise Haglund

Viktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren Samråd Alvesta


Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Vattenråden inom Södra Östersjön, sammanställning av årsredovisningar 2014

Helhetsperspektiv Höje å administrativa och fysiska åtgärder för att nå god ekologisk status och uppsatta miljömål.

Vad påverkar god vattenstatus?

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Vattenrådsarbete i Emån

Blåplan Vaxholms stad

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

PITEÄLVEN OCH LILLPITEÄLVEN SAMT ROKÅN OCH JÄVREÅN. Vad är nätverket? Vad gör nätverket?

Vattenrådet en möjlighet att ta en aktiv roll i vattenvårdsarbetet - exempel från Skåne

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Planering och samverkan för att uppfylla kraven i vattendirektivet och nå en hållbar dagvattenhantering

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Transkript:

Sammanställning från workshop vid startmöte för WaterCoG den 20 december 2016 i Göteborg Vi var 40 personer som medverkade vid startmötet från de tre piloterna Mölndalsåns, Himleåns och Ätrans vattenråd samt från Vattenmyndigheten Västerhavet och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Mötet under dagen kändes engagerat och kreativt. Dagen avslutades med att de tre vattenråden hade möte om det fortsatta arbetet i respektive vattenråd. Alla tre vattenråden har bestämt möten för att komma vidare med projektet. Det man redan har på gång kan bli värdefulla delar i WaterCoG och kan på så sätt stöttas av HaV och vattenmyndigheten. Följande figur ritades. Problemen, men kanske främst det vi vill (engagemang, visioner) är viktiga drivkrafter. En lokal handlingsplan kan användas för att strukturera arbetet. Det är viktigt att se vilka möjligheter arbetet skapar nu och i framtiden. Viktiga i projektet är att identifiera hinder och vad som behövs för att nå målen. Det hela kan kopplas till vattendirektivet under arbetets gång. Resultatet från workshopen visar på bredden och utmaningen i arbetet men också att det behövs en helhetssyn, brett deltagande och samverkan mellan vattenråd och myndigheter för att lyckas. Det ger en bra bild av engagemangen i vattenråden och att vattenrådens fokus ser lite olika ut men att det också finns många beröringspunkter. Man kan använda resultatet för att arbeta vidare med handlingsplaner och på så sätt prioritera i tid och se hur olika delar samverkar. Kommentarer efter själva övningen: Bra övning! Jättebra sätt att få allt på bordet! Här ser vi ju lite mer hur våra olika områden har olika tyngd i olika problematik. Stadsområden, jordbruksbyggd Bristanalys tänk på att vi inte är alla intressenter representerade här idag. Det kan finnas fler saker som inte kommit upp här, exempelvis har ingen nämnt kulturmiljö. 1

Sammanställning från workshop Viktiga frågor i ert avrinningsområde? Vad vill du jobba med? Resultat från tre grupper. Rubrikerna och indelning under rubriker är gjorda av grupperna. M=Mölndalsån, H=Himleån, Ä=Ätran, Ha=Havs- och vattenmyndigheten. Siffran efter motsvarar grupp 1, 2 eller 3. Vissa nyckelord är markerade för att ge en snabbare helhetsbild (obs. inte fråga om prioriteringar!). Bilder på lapparna ligger sist. MÅLBILD Levande hav sjöar och vattendrag och grundvatten till glädje och nytta för alla Ha3 Framtid?? Förbättringar Ä3 LOKAL FÖRANKRING, ENGAGEMANG OCH ARBETSGRUPPER Ta fram lokalt åtgärdsprogram med prioriterade åtgärder Ä3 Bilda arbetsgrupper av berörda runt prioriterade vattenförekomster Ä3 Engagemang från alla representanter i VR M3 Tematiska och lokala arbetsgrupper Ä3 Skapa en lokal åtgärdsplan som alla står bakom M3 PLATTFORM Plattform för samverkan. Sammanföra de som har rådighet över åtgärder. Ä3 Kommunikation Ä3 Inspiration Ä3 Samverkan Ä3 ORGANISATION Organisation (vattenråd) Ä3 Möjliggöra långsiktigt arbete i Sveriges vattenråd Ha3 KUNSKAP, INFORMATION, SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET Information om enkla saker jag kan göra i mitt vatten Ä1 Informativa bilder Ä1 Samverkan/dialog H1 Information/kunskapsspridning H1 Stöttning kommuner ingår i VR, men det finns en problematik Vi har bara 60 tim avsatt för naturvård på samhällsbyggnadsförvaltningen. Kommunen har inte resurser att arbeta med VRarbete. Vi behöver stöttning av projekt så att det når politiken (KF och KS). Vi vill söka projektmedel för åtgärder för att lägga mer tid (personal)på vattenrådsarbete M1 Information till politik, föreningar, företag och allmänhet. Finns en broschyr på gång. M1 Information till kommunen. Viktigt med politiskt förankringsarbete (till KF och KS) i snabbväxande kommun m.a.p. antal kommuninvånare. Tillskapa resurser på tjänstemannasidan så vi kan jobba med frågan. M1 Politiken Ä1 Särintressen se helheten bättre Ä1 Deltagande internt och externt Ä1 Samverkan och information till/med allmänhet, kommunpolitiker, näringsliv m fl Ä1 Information hemsidor Ä1 Kommunikation särskilt riktad till kommunerna ex KS, KF m fl Ä1 Kunskaps- och informationsspridning: gröna näringar, verksamheter, allmänhet i avrinningsområde Ä1 Sprida kunskap. Vattenrådet en resurs Ä3 Skolinformation Ä3 Öka kunskapen om var problem/möjligheter finns i hela avrinningsområdet M3 Kunskapsspridning Ä3 Aktsamhet om vattnet M3 Möjliggöra informationsplats (på nätet) för allt vatten (inte bara vattenförekomster) Ha3 2

KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Fortsatt stöd med t ex LRF, Åförening = information. Hemsida? H2 Jag vill jobba med kommunikation M2 Samverkan t ex Vattnet i skolan Ä2 Information vattendragsvandringar, broschyr M2 Samsyn-förståelse mellan myndigheter-skog-kommuner-allmänhet M2 Information skyltar, broschyrer, hemsidor Ä2 Information om vattnets betydelse och vår påverkan till skolor/allmänhet M2 MER KUNSKAP IN Öka kunskapen om nya (miljöskadliga) ämnen utöver N och P (Plast etc) Ä1 Studiebesök. Vattenråden besöker andra. Ä1 Mer kunskap om hur förändrat klimat/nederbörd påverkar arter (klarar/klarar inte) Ä1 Gammal kunskap. Mer kunskap om hur det sett ut genom historien. Hur har det sett ut? Vad har man gjort och varför? Ä1 Underlätta grön infrastruktur. Ä1 Mer kunskap om invasiva arter. Ä1 REMISS OCH DIALOG Självklar remissinstans M2 Juridisk hjälp för att möta t ex Trafikverket, kommunen m fl H2 DIALOG MED KOMMUNEN Få ökat engagemang och finansiering från kommunerna Ä3 Kontakten mellan kommunalpolitik och vattenråd måste förbättras M3 Vattenrådets synpunkter kommer fram till kommunen H3 Problem: Vattenrådet betraktas som ett särintresse som politiskt ska vägas mot diverse ekonomiska särintressen M3 KOMMUNAL PLANERING Hur hålla jämna steg med samhällsplaneringen? M3 Lagen ska tolkas lika i tätort och landsbygd. M3 Ta hela avrinningsområdet i beaktande vid all samhällsplanering M3 Fysiska/biologiska förutsättningar sätter ramen. Anpassa planen efter dem och inte tvärt om. M3 Flödesbegränsningar från hårdgjorda ytor. H3 Dagvattenfrågan H3 Bevakning av vattenfrågan vid exploatering H3 Landvetter flygplats påverkan M3 EXPLOATERING Bebyggelse exploatering, avrinning, vattenkvalitet M2 Bevaka dagvattenfrågan vid exploatering av mark H2 Fysisk påverkan M2 AVLOPP OCH RENINGSVERKEN Enskilda avlopp M2 Reningsverkens påverkan M3 BRA DRICKSVATTEN Vattenkvalitet, giftfria yt- och grundvatten Ä1 Tryggad dricksvattenförsörjning M1 Vattenkvalitet både ytvatten och dricksvatten M1 Söka bidrag för åtgärden Ö. Nedsjön (Bollebygds kn). Sjunken båt som läcker ut miljögifter samtidigt som Härryda kn vill göra ny dricksvattentäkt i Hindås och ta vatten från Nedsjöarna. M1 Vattentäkter M2 Säkra dricksvattenresurs M2 Vattenskydd, dricksvatten, kunskapsspridning Ä3 Dricksvatten??? Vattenskydd Ä3 3

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH KALKNING Biologisk mångfald: ekosystemtjänster, levande vatten, skog och våtmarker M2 Grön/blå infrastruktur M2 Öppna fiskvägar Ä3 Vandringshinder kunskapsspridning, dialog Ä3 Biologisk mångfald Ä3 Biologisk mångfald kunskapsspridning Ä3 Flodpärlmussla Ä3 Flodpärlmusslan Ä3 Vattenhinder Ä3 Ål Ä3 Kalkning Ä3 Jobba för EU-bidrag till kalkningsåtgärder. Ä1 FRI VANDRING FÖR FISK OCH ANDRA ARTER, FISKEVÅRD OCH HABITATVÅRD Högvadsåprojekt. Fiskevård, fria vandringsvägar, restaurering, särskilt ål Ä1 Habitatvård/fria vandringsvägar H1 Fiskevårdsåtgärder: stenutläggning, förbättra lekplatser-uppväxtområden, svämplan M1 Fria vattenvägar, omlöp och dylikt M1 Fria vandringsvägar för fisk och andra arter M2 Åtgärda vandringshinder M2 Skapa fria vandringsvägar för fisken Ä2 Vandringshinder M2 FRILUFTSLIV OCH REKREATION Friluftsliv rekreation, fiske, naturupplevelser M2 Rekreation Ä 3 VATTENKRAFT Åtgärder i vattenkraft i enlighet med EU:s restor-projekt i kombination med VDR. Ä2 Åtgärder i vattenkraft inom nationella strategin. Ä2 Energi Ä3 ÖVERSVÄMNING OCH REGLERING Vattenflöde (begränsningsdammar) Vad göra? Sjunkhastighet på åkermark. Avvägning jordbruk. H1 Påverkan genom exploatering/dagvattentillförsel (när staden växer). Mer kunskap om hur dagvatten fungerar på sikt. H1 Dammar som utgör vandringshinder M1 Jord- och skogsbruk. Skyddszoner för sjöar och vatten Ä1 Göra något åt ökande dagvattenutsläpp. Kommunen släpper ut till kanalbolaget (överskrider tillåten mängd). Dämmer upp, då höjs vattennivån uppströms. H1 Få kommunen att respektera vattenråd/kanalbolag och lyssna på oss. Mycket avvattning. H1 Översvämningsproblem lösa på rätt sätt, att även ekosystemen ska fungera. Reglering som fungerar i hela avrinningsområdet. M1 Reglering av sjöarna, försöka få jämnare vattenflöde. M1 Pilotprojekt. Dikningsföretag 11 km långt, se om det går förbättra, testa nya metoder, kantzoner, biologisk mångfald, rekreation, lagra vatten i landskapet, prova på Skapa en standard Ä1 Översvämning på rätt ställe vid rätt tid kontra reglering M1 Svämplan återställa, EFK (ekologiskt funktionella kantzoner) M1 Svämplan exploatering M1 Dagvattenhantering M1 Svämplan bevarande och återställning M2 Skapa förståelse för att inte exploatera svämplan + återställa M2 Reglering att återställa naturliga variationer M2 Reglering M2 Fördröjning av vatten, regn och dagvatten våtmarker M2 4

SEDIMENTTRANSPORT, EROSION OCH ÖVERSVÄMNING Minska sedimenttransport H3 Förbättra metoden vid dikesrensning H3 Erosionsskydd Ä3 Översvämning Ä3 Brunifiering Ä3 Vattenföring, lågvatten Ä3 KVÄVE OCH FOSFOR Var kommer kväve och fosfor till vattendragen och när. Ta reda på! H1 Förbättra kunskapen om vattenkvaliteten i Himleån och biflöden. Mer detaljerad kunskap om näringsämnen. H1 Förbättringsåtgärder inom jord och skog vad det gäller urlakning av N och P som är ekonomiskt försvarbart. Kostnadseffektiva åtgärder. Hitta dem här! H1 Vattenkvalitet: kväve- och fosforfällor, provtagning, upplysningsverksamhet. Var finns källor till N och P? H1 SKOG, KUNSKAP-BRUKANDE Skogsbruk påverkan ekosystem, påverkan vattenkvalitet, vattenbalans M2 Hur brukar vi utan att påverka? M3 VISS, PROVTAGNING Granska bedömningar i VISS M2 Jag vill jobba med kunskapsunderlag M2 Provtagning för att strukturera problemen H2 Jobba med att minska urlakning av kväve-fosfor baserat på sakkunskap-erfarenhet och bibehållen produktionsförmåga H2 Ta vattenprover för att säkerställa rätt problem och att lösningar på dessa åstadkommes. H2 ORGANISERA EGEN PROVTAGNING Testa vattnet plaster, mediciner, hormoner Ä3 Provtagningar H3 Bekämpningsmedelsrester Ä3 Hormoner, medicinrester Ä3 PRIORITERA OCH UNDERLÄTTA Utvärdera alla myndighetskrav hur kostnadseffektivt det är och om det gör någon miljönytta/effekt. H1 Helhetsgrepp, överblick Ä1 Mer kunskap för att kunna prioritera. Punktinsatser där behovet är störst. Ä1 Underlätta. Regelkrångel Ä1 Underlätta åtgärder. Ä1 ÅTGÄRDER Jag vill jobba med åtgärder M2 Enkla åtgärder ett pilotområde Ä2 Skapa så god vattenstatus som möjligt Ä2 INTERNATIONELL SAMVERKAN Internationellt och nationellt ansvar M2 5

Grupp 2 Grupp 1 Grupp 3 GRÖNT=Mölndalsån RÖTT=Himleån GULT=Ätran BLEKGULT=HaV 6