Sid 1(38) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN ÅRSREDOVISNING 2015 RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Räddningstjänsten Karlstadsregionen Webbplats raddningkarlstad.se E-post raddningstjansten@karlstad.se Organisationsnr 222000-1230 Postadress 653 40 Karlstad Besöksadress Räddningscenter Sandbäcken Telefon 054-540 28 80 Fax 054-18 83 57 Säte Karlstad Bankgiro 5520-8169
Sid 2(38) Sammanfattning Räddningstjänstförbundet har upprättat årsredovisning för år 2015. De av direktionen uppsatta övergripande målen för verksamheten stäms av med hjälp av verksamhetsmål och finansiella mål. Förbundets resultat på 3 619 tkr (justerat för reavinster) år 2015 gör att de finansiella målen uppfyllts. Det egna kapitalet ökar och den finansiella ställningen stärks därmed. Egna medel för reinvesteringar finns och säkerställer att den materiella standarden kan upprätthållas. God ekonomisk hushållning är också att de övergripande målen uppfylls. Måluppfyllnaden anses som god vilket visar att verksamheten går i rätt riktning. Årets resultat visar att verksamheten är i balans då den har förhållandevis små avvikelser på de olika verksamhetsområdena.
Sid 3(38) Innehåll 1 Direktionens ordförande har ordet... 5 1.1 En vind av förändring... 5 2 Förbundsdirektörens kommentarer... 7 3 Uppdrag och vision... 8 4 Mål och verksamhet... 9 4.1 Styrmodell... 10 5 Viktiga händelser... 11 6 Uppföljning av verksamhetens fokusområden med tillhörande mål och indikatorer... 13 6.1 Förebygga olyckor och samhällsstörningar färre olyckor... 13 6.2 Hantera olyckor och samhällsstörningar minskade skador... 14 6.3 Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande ökad trygghet... 15 7 Måluppfyllelse... 18 7.1 Reflektion måluppfyllelse... 18 7.2 Indikatorer... 18 8 Verksamhetsstatistik... 20 8.1 Statistik från verksamheten i urval... 20 8.2 Personalstatistik... 22 8.2.1 Policydokument... 22 8.3 Antal anställda... 23 8.4 Personalomsättning... 23 8.5 Åldersstruktur... 23 8.6 Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud... 24 9 Ekonomi... 26 9.1 Resultat... 26 9.2 Intäkter... 26 9.3 Kostnader... 27 9.4 Finansnetto... 27 9.5 Pensionskostnader... 27 9.6 Investeringar... 28 9.7 Likviditet och kassaförvaltning... 29 9.8 Eget kapital... 29 9.9 Resultatutjämningsreserv... 30 9.10 Driftredovisning 2015... 31 9.11 Investeringar... 32 9.12 Måluppfyllelse finansiella mål... 32 10 Framtid... 33 11 Redovisningsprinciper... 34 11.1 Ord och begreppsförklaringar... 35 11.1.1 Anläggningstillgångar... 35 11.1.2 Avskrivningar... 35
Sid 4(38) 11.1.3 Avsättning... 35 11.1.4 Eget kapital... 35 11.1.5 Interimsposter... 35 11.1.6 Kortfristiga skulder... 35 11.1.7 Långfristiga skulder... 35 11.1.8 Omsättningstillgångar... 35 11.1.9 Personalomsättning... 35 11.1.10 Rörelsekapital... 35 11.1.11 Soliditet... 35 12 Bilaga... 36 13 Direktionen 2015... 37 13.1 Direktionen... 37 13.2 Direktionens arbetsutskott... 37 13.3 Revisorer... 38
Sid 5(38) 1 Direktionens ordförande har ordet 1.1 En vind av förändring En ny mandatperiod, en ny direktion, mycket som ska planeras och styras upp. I de få orden kan man sammanfatta det politiska arbetet första året på en ny mandatperiod. Vårt första år som ny direktion handlar mycket om att lära sig hur förbundet ser ut, vilka mål och visioner finns. För att få en inblick i var våra stationer finns och vilka utmaningar de har gjorde vi en rundresa i förbundet under två dagar. Det blev två intensiva dagar där vi fick titta på stationerna och deras utrustning, men framförallt möjligheten att träffa och prata med respektive kårchef. En resa som är uppskattad av så väl gamla som nya direktionsmedlemmar. Så stort tack till er alla som gjorde våra två dagar! En annan stor politisk fråga under mandatperiodens första år är att få vårt handlingsprogram beslutat och fastställt. För den här perioden tog vi flera nya grepp och resultatet är ett handlingsprogram som tydligt beskriver riskerna inom varje stationsområde och vad respektive station ska kunna och behöver öva på. En annan viktig skillnad är att handlingsprogrammet nu överlappar mandatperioderna med ett år. Det ger en mjukare övergång mellan mandatperioderna och direktionen får tid på sig i det politiska förankringsarbetet. Men tyvärr har vi inte bara fått planera och lära oss hur förbundet fungerar under året. Året som gått har också ett antal olyckor skett. Vi har fått uppleva bränder på Herrhagen, Bergvik köpcenter, en lastbilscentral och Götetorpsskolan. Stora händelser som kunnat sluta mycket illa men som tack och lov gått bra. Men under våren fick vi uppleva en radhusbrand och under sommaren inträffade ett antal villabränder. Bränder som kanske inte är så spektakulära men som är en oerhörd tragedi för dem som drabbas. Alla de här händelserna visar hur bra vi som förbund kan agera när olyckan väl är framme. Vi har resurser i form av våra olika styrkor som snabbt kan rycka in och hjälpas åt. Det handlar inte bara om teknisk utrustning utan det är kanske främst samspelet mellan våra olika brandmän som tillsammans löser de svåra situationerna. En viktig del i vårt arbete som direktion handlar om att vara proaktiv att lära från det som hänt och fundera över hur vi kan förhindra att det händer igen. Utifrån det som händer i vårt förbund ger vi politiska uppdrag till våra tjänstemän. Ett sådant uppdrag som vi gett i år är att riskinventera vindarna på de bostadslängor/radhus som finns i våra medlemskommuner. Både så att vi vet vilka vindar som är farligare än andra men också för att kunna uppmärksamma fastighetsägarna så de kan vidta åtgärder innan olyckan är framme. Men allt handlar inte om olyckor. Vi arbetar hela tiden med vårt breda uppdrag. Från de små vardagshändelserna till de stora komplexa samhällsolyckorna. En viktig del i det arbetet är att hjälpa våra kommuner med de risk- och sårbarhetsanalyser som ska uppdateras vart fjärde år. Ett
Sid 6(38) arbete som tagit mycket resurser, tid, kraft och tålamod av våra säkerhetskoordinatorer. En annan del är krisledningsorganisationen där vi nu får hälsa Munkfors kommun välkommen. Vi har nu fått en krisledningsnämnd som omfattar hela vårt förbund. Så till sist eller som jag började En vind av förändring Jag vill avsluta med att tacka vår Förbundsdirektör Åsa Bergsten. Du har gjort ett fantastiskt arbete under dina år här hos oss på räddningstjänsten, i olika roller. Men för mig som direktionsordförande tänker jag främst på åren som Förbundsdirektör. Du fick ett mycket tufft uppdrag av oss politiker när du tillträdde. Lite slarvigt så uttryckte vi det som att du skulle verka uppåt och utåt, med det menade vi att du skulle skapa samarbets- och kontaktytor med våra medlemskommuner för att underlätta arbetet med det breda uppdraget. Du har hjälpt till och banat väg för det förebyggande och säkerhetsarbete vi nu bedriver i alla våra medlemskommuner. Vi är dig skyldiga ett stor TACK och Lycka till! För oss som blir kvar kommer en ny vind att blåsa. Vart 2016 kommer att leda oss är för tidigt att sia om men med fortsatt god politisk samverkan och ett tryggt och säkert förbund ser jag med tillförsikt framåt. Malin Hedberg (L) Direktionsordförande
Sid 7(38) 2 Förbundsdirektörens kommentarer Första året i en ny mandatperiod är alltid intensiv. Vi skall hälsa en ny direktion välkommen och samtidigt ge dem en bra information och utbildning i vår verksamhet. Med Malin Hedberg som ordförande och Maria Norell som vice ordförande så behölls även rutinen med 10 respektive 15 år erfarenhet av direktionsarbetet. Nytt handlingsprogram för LSO samt nya risk och sårbarhetsanalyser för våra medlemskommuner skall också jobbas fram. Under året har satsningar gjorts i arbetet med jämställdhet -mångfald samt mänskliga rättigheter, för att Karlstadsregionen skall kunna möta framtiden och vara en naturlig del i vårt lands samhällsutveckling. Jag vill också påtala det positiva i att våra ungdomar för trygghet numera utgår från Räddningscenter Sandbäcken och finns med på våra morgonsamlingar. Under året fick brandingenjör Björn Johansson uppdraget att se över organisationen på räddningstjänstavdelningen samt revidera våra riktlinjer för ledning. Detta kommer att ge en modern och för framtiden väl anpassad organisation som tas i drift under 2016. Under året genomfördes två större konferenser där vi var delaktiga som medarrangörer, dessa var skadeplatskonferensen samt nätverkskonferensen KIR (kvinnor i räddningstjänsten). Detta är positivt och visar att vi är en organisation man vill samverka med. Två större bränder fick stor uppmärksamhet under året, dels branden i radhuslänga på Herrhagen samt branden på Götetorpsskolan på nyårsaftonen. Bägge insatserna genomfördes med gott resultat och bra ledning och som tydligt visar slagkraften i ett förbund. 2015 har varit ett år då vi har levererat bra räddningsinsatser samt fortsatt skapat trygghet i våra medlemskommuner. Detta hade inte kunnat genomföras utan kompetent och duktig personal och god dialog i vår direktion vilket jag vill tacka för och ser fram mot 2016. Nils Weslien Tf. förbundsdirektör/räddningschef
Sid 8(38) 3 Uppdrag och vision Räddningstjänsten ska aktivt stödja och utveckla arbetet för ett tryggt och säkert Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Visionen är liksom tidigare Ett tryggt och säkert samhälle.
Sid 9(38) 4 Mål och verksamhet Direktionen har fastställt uppdrag, vision och övergripande mål som anger inriktningen för verksamheten. Verksamhetsmål och ekonomi följs upp tre gånger per år - i delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti samt i samband med årsbokslutet. En ny styrmodell har införts i samband med den nya mandatperioden. Den nya styrmodellen utgår från arbetet inom tre fokusområden. Vi förebygger och hanterar olyckor och samhällsstörningar samtidigt som vi arbetar trygghets- och säkerhetsskapande. Målet med vårt arbete sammanfattas i tre enkla målformuleringar: Färre olyckor, Minskade skador och Ökad trygghet. Vår vision är Ett tryggt och säkert samhälle. För att utföra uppdragen behövs verksamhetsstöd. Vi sammanfattar verksamhetsstödet i begreppen Kapital, Kompetens och Kommunikation. Kapital tar sikte på såväl pengar som fordon, fastigheter och utrustning av olika slag. Här ska god ekonomisk hushållning råda i hela verksamheten. För att säkerställa vår försörjning av kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. Inom området kommunikation är målet hög tillgänglighet, vilket innebär att det är lätt att komma i kontakt med oss och att vi uttrycker oss på ett begripligt sätt. Sist men inte minst ska våra värdegrunder: Professionalitet, Lärande, Mod och Respekt genomsyra vårt agerande. Under 2015 har ett nytt handlingsprogram för förebyggande arbete och räddningstjänst tagits fram för perioden 2016-2019. Handlingsprogrammet utgår från genomförd riskanalys och från direktionens mål, vilket innebär en precisering och nedbrytning av mål samt resurssättning. I samband med detta så har indikatorer för måluppföljning tagits fram som kommer att börja användas från år 2016. Under 2016 kommer indikatorerna för kompetensutveckling att tas fram. För ekonomin finns två finansiella mål. De är att årets resultat ska uppgå till 0,5 % av kommunbidraget och att reinvesteringar skall ske med egna medel.
Sid 10(38) 4.1 Styrmodell Indikatorer: Antal bostads-bränder och eldstadsrelaterade bränder ska minska (IDA). Mål färre olyckor. Kommunernas förmåga att förebygga och hantera samhällstörningar ska förbättras (Intervjuer) Mål minskade skador. Antalet bränder som ökar i omfattning efter räddningstjänstens framkomst ska minska (IDA). Mål minskade skador. Antalet brand- och säkerhetsutbildade ska öka. Mål ökad trygghet. Aktivt delta i samhällets trygghetsarbete (Aktiviteter, KBU) Mål ökad trygghet. Uppfylla finansiella mål. Mål för verksamhetsstöd. Förbättra medarbetarindex i LMU. Mål för verksamhetsstöd. Tillbud, arbetsskador och sjukfrånvaro ska minska. Mål för verksamhetsstöd. Tillgängligheten ska öka (Statistik från kontaktcenter). Mål för verksamhetsstöd.
Sid 11(38) 5 Viktiga händelser Utbildning i mångfald och jämställdhet har genomförts för all heltidspersonal. Utbildningsdag i mänskliga rättigheter och diskriminering har genomförts för all heltidspersonal. Kontaktcenter i Karlstad svarar på samtal till räddningstjänsten Karlstadsregionen Större brand i radhuslänga på Herrhagen. Avslutad suicidutbildning för heltidspersonalen. Större brand i en lagerlokal på Örsholmen. Införande av FIP-bil (Första insatsperson) på Hammarö. Sista omflyttningen i fordonsparken enligt utredning God ekonomisk hushållning 2015 är genomförd. Identifiering av samhällsviktiga elanvändare som underlag till STYREL II är avslutat. Utbildning för POSOM-gruppens stödpersoner med temat modernt krisstöd har genomförts. POSOM-gruppen är numera gemensam för hela förbundet i och med att Kil har anslutit. Trygghetscenter i Grums har invigts. Arbetsmarknadskonflikt mellan SKL/Pacta och BRF (brandmännens riksförbund) pågick mellan 15 juni och 21 juli. Nytt RiB-avtal nu klart. Ett nytt handlingsprogram har antagits för perioden 2016-2019. För första gången har direktionen beslutat att förena tillsynsföreläggande med vite. Större brand på Obs Bergvik i samband med nybygge. Brandorsaken var heta arbeten. Tre villabränder i Deje under sommaren. Omvärldresa med direktionen med besök på förbundets samtliga stationer. Nytt avtal med Brandskyddsföreningen i Värmland avseende utbildningar.
Sid 12(38) Flera kommunövergripande projekt pågår i Karlstads kommun för att motverka extremism, t ex toleransprojekt. Skadeplatskonferensen genomfördes för tredje gången i Karlstad med ca 600 deltagare. Nätverkskonferens KIR (kvinnor i räddningstjänsten) genomfördes i Karlstad. Nerikes Brandkår övar på vårt övningsfält med samtliga sina skiftlag på sina heltidsstationer. Större brand på Götetorpsskolan Hammarö. Den stora mängden asylsökande har medfört mycket arbete med frågorna om brandskydd i asylboenden. Nytt rökövningshus för varm rökdykning har byggts med hjälp av övningscontainers från Hammarö utbildningscenter. Risk- och sårbarhetsanalyser, plan för hantering av extraordinära händelser samt styrdokument för krisberedskap för mandatperioden 2015-2018 har utarbetats och beslutats i respektive kommun. Nytt samverkansavtal för förbundets gemensamma krisledningsnämnd har beslutats. Nämnden är från 2016 gemensam för förbundets samtliga kommuner. Projektet för att ta fram en beredskapsplan vid dammbrott i Klarälven är slutfört. Projektet Tryggt och säkert län pågår i förbundets kommuner. Karlstads kommun är nu certifierad i Purple Flag, ett koncept för samverkan när det gäller trygghet i centrumkärnan. Karlstad vann Security Awards inom kategorin "Årets säkerhetsarbete i kommun 2015". Ungdomar för trygghet blev utsedda till Vardagshjältar 2015 i Karlstad. Vår medarbetare Morgan Michel blev utsedd till Värmlands vänligaste man för sitt arbete med utbildning i brandsäkerhet.
Sid 13(38) 6 Uppföljning av verksamhetens fokusområden med tillhörande mål och indikatorer 6.1 Förebygga olyckor och samhällsstörningar färre olyckor Den förebyggande verksamheten har bedrivits enligt plan. Arbetet med nytt handlingsprogram enligt LSO för perioden 2016-2019 har genomförts. Bred information och förankring och insamling av underlag har skett genom diskussioner på förbundets samtliga stationer. Direktionen har beslutat om handlingsprogrammet som har skickats ut till berörda. Vi har deltagit i enkätundersökningen Insikt 2015 där privata företagare bedömer olika delar av verksamheten som handlar om myndighetsutövning. Resultatet blir ett nöjd kund-index och var för vår del mycket glädjande med höga betyg i alla delar av undersökningen. Tillsynsverksamheten har under perioden fokuserat på hotell och skolor. Vi har även medverkat på MSB:s förebyggandekonferens och i deras tillsynsutbildning. För första gången har direktionen beslutat att förena tillsynsföreläggande med vite. Det gäller tre stycken objekt med samma fastighetsägare i centrala Karlstad samt asylboenden i Molkom och Deje. Det stora antalet asylsökande har medfört mycket arbete med frågor om brandskydd på asylboenden. Direktionen gav i uppdrag att inventera radhusvindar och inriktning och plan för det arbetet har tagits fram. Arbetet med identifiering av särskilt riskutsatta och åtgärder för att förbättra brandskyddet i dessa miljöer har fortsatt. Information har bland annat lämnats till flera kommunfullmäktige och räddningstjänsterna i Oslo och Skara-Götene. Uppföljningen av eldstadsrelaterade bränder har fortsatt enligt samma rutiner som tidigare. Prova-på-dag och öppet hus för ungdomar genomfördes under sportlovet. Detta för att sprida kunskap inom vårt verksamhetsområde och väcka intresse för brandmannayrket. Räddningstjänstavdelningen har i samverkan med ungdomar för trygghet besökt olika bostadsområden där oroligheter förekommit inför skolstart. Projektet Tryggt och Säkert län pågår i både Kil och Karlstads kommun. Inom Kils kommun fokuseras arbetet mot trygga miljöer och i Karlstads kommun mot område suicidprevention. Även Munkfors, Grums och Forshaga har påbörjat projektet.
Sid 14(38) Konceptet SBA (systematiskt brandskyddsarbete) genomförs i många kommunala verksamheter sedan många år. I syfte att bredda arbetet till att även omfatta säkerhet håller konceptet på att komplettas till ett SBSAarbete (Systematiskt brandskydds- och säkerhetsarbete) i kommunen. Försöksverksamhet har genomförts i Kil och Hammarö kommun. Utbildningsverksamheten fortgår med samma intensitet som tidigare. Vår förhoppning är att våra utbildningar förebygger många bränder och olyckor i samhället då de som genomgått en utbildning har fått ökad kunskap om risker i vardagen och på så kan sätt eliminera riskerna i större utsträckning än tidigare. 6.2 Hantera olyckor och samhällsstörningar minskade skador Ett verktyg för att utveckla metoder för räddningsinsatser och förebyggande arbete generellt är olycksutredningar. Därför har ett arbete påbörjats för att utveckla genomförandet och tillämpningen av olycksundersökningar. En rad kompetenshöjande insatser har genomförts, bland annat ett omfattande projekt inom hjärt- och lungräddning (HLR) och en längre lednings- och taktikövning för brandmästare/räddningschef i beredskap. Ett flertal fyrhjuliga motorcyklar har införskaffats för att öka förmågan när det gäller räddningsinsats i svår terräng. I samband med det har förarutbildning genomförts. Arbetet med att ta fram en gemensam insatsplan gällande skogsbrandsbekämpning för Värmland/Örebro län har påbörjats. Nerikes brandkår övar sina styrkor på vårt övningsfält. Det ger ett erfarenhetsutbyte som gynnar båda organisationerna. Lednings- och taktikövningar har genomförts för vår operativa personal. Arbetet med mandatperiodens risk- och sårbarhetsanalyser för respektive kommun har avslutats och beslutats i respektive kommuns fullmäktige. En plan för hantering av extraordinära händelser som beskriver organisation, roll och ansvar för krisledningsorganisationen för mandatperioden har beslutats. Ett samlande styrdokument för krisberedskap för förbundets kommuner har utarbetats och beslutats av respektive kommun. Under året har planering av en samverkansövning SAMÖ 2016 genomförts under ledning av MSB. På grund av arbetet med flyktingsituationen beslutade MSB i november 2015 att övningen skulle ställas in. En regional övning med liknande upplägg och scenario planeras av länsstyrelsen till 2017. Projektet för att utarbeta en beredskapsplan vid dammbrott i Klarälven har avslutats. Kommunikationsaktiviteter till allmänheten kommer att genomföras. Arbetet med att utveckla krisberedskapsförmågan i förbundet pågår genom att bland annat vissa anpassningar har gjort i den nya krisledningslokalen i Räddningscenter Sandbäcken, ett inledande möte med mandatperiodens
Sid 15(38) krisledningsnämnd har genomförts och möte med regionens krisberedskapsråd har hållits. Arbetet med Energimyndighetens arbete för att kunna styra elanvändning vid effektbrist, STYREL II, har slutförts och redovisats till länsstyrelsen. Under arbetet har samhällsviktiga elanvändare i kommunerna inventerats och prioriterats och underlag har sedan skickats till berörda elnätsbolag för komplettering innan slutlig bearbetning inför inlämning till länsstyrelsen. Civilförsvarsförbunden i Karlstads och Kils kommuner har inlett arbetet i enlighet med den avsiktsförklaring som tecknades hösten 2014. Rekryteringskampanjer av nya medlemmar till frivilliga resursgruppen (FRG) pågår. POSOM-gruppen har tagit fram riktlinjer och värdegrund för gruppens arbete som numera omfattar samtliga förbundskommuner i och med att även Kil numera ingår i den gemensamma gruppen. 6.3 Arbeta trygghets- och säkerhetsskapande ökad trygghet För att öka tryggheten i hela förbundet har samverkansövningar mellan heltidsstyrkan i Karlstad och våra RiB-stationer påbörjats. Trygghetscenter i Grums har invigts och numera är det samlingsplats för kommunen, polisen och räddningstjänsten. Rutiner, utbildning och stöd inom området personssäkerhet (hot och våld) har genomförts för både nytillträdda politiker i kommunerna, särskilt utsatta personalgrupper samt kommunala bolag utifrån respektive kommuns behov. Stöd ges vid uppkomna situationer till chefer och medarbetare. Stöd till kommunernas systematiska brandskyddsarbete lämnas utifrån respektive kommuns behov. Arbete med kommunernas interna skydd (lås, larm, bevakning, skadegörelse) pågår utifrån behov och händelser. Särskild uppmärksamhet har riktats mot t ex skolor och vissa boenden i kommunerna. Flyktingströmmen har också medfört en hel del jobb med larm, bevakning och personsäkerhet. Ett arbete, i samverkan med Förebyggandeavdelningen och kommunerna, pågår för att identifiera särskilt riskutsatta i eget boende med aktiva åtgärder för t ex bostadsanpassning, brandskydd. Verksamheten vid Trygghetscenter i Karlstad fokuserar på samverkan mellan aktörer och den nya polismyndigheten. En intern nulägeskartläggning av verksamheten vid Trygghetscenter har genomförts under ledning av kommunledningskontoret. Ungdomar för trygghet (UFT) arbetar systematiskt med stöd till barn och unga i skolor, bostadsområden och i stadsmiljö under kvällar och helger. UFT gjorde uppskattade insatser i samband med Valborgsmässofirandet i både Deje och Karlstad, alternativt julfirande på UNO och på nyårsafton. UFT utgår numera från Räddningscenter Sandbäcken för att skapa goda möjligheter till samplanering av aktiviteter tillsammans med utryckningsstyrkan.
Sid 16(38) Trygghetscenter har varit delaktiga i säkerhetsarbetet vid många stora arrangemang under sommaren, t ex Putte i Parken där vi även byggde upp ett trygghetscenter. I maj deltog medarbetare från Trygghetscenter i Karlstad samt Ungdomar för trygghet i en resa till Polen i förintelsens spår, totalt 5 personer. Dessutom har 3 av UFT att lånats ut till kultur- och fritidsförvaltningen för motsvarande resa inom UNO:s verksamhet som genomfördes i oktober. Certifieringsarbetet med Purple Flag är avslutat. Området har fastställts (från Sandgrundsparken i norr, till Hamngatan i söder, från Fredsgatan i väst, till Östra Torggatan i öst) och nulägesanalysen är färdigställd. Intern utvärdering, tillsammans med polisen, samt extern utvärdering har genomförts. Arbetet med det politiska uppdraget toleransprojektet pågår inom barnoch ungdomsförvaltningen i Karlstad. Trygghetscenter samordnar arbetet. Den nationella utredaren för våldsbejakande extremism har besökt Karlstads kommun för runda bordssamtal. Åtagandet att HBT-certifiera Trygghetscenter kommer inte att genomföras i enlighet med RFSL-koncept. Andra åtgärder för att utveckla området planeras. Ett uppdrag för gemensamt arbete med trygga bostadsområden, huskurage, har påbörjats i samverkan med KBAB. Ny tjänstereseförsäkring för Karlstads kommun har tecknats. Verksamhetsbeskrivning från säkerhetsarbetet har lämnats till Karlstads kommuns försäkringsbolag med uppföljning från 2015 och planering för 2016. Uppdatering av förnyelseuppgifter skickas kontinuerligt till berörda försäkringsbolag (avser bilar, fastigheter m m). Riskanalyser av större skolor i kommunen har genomförts. Antalet skadeanmälningar har varit stort under året vilket har inneburit en hög belastning på försäkringshandläggning. Under året har en nulägesbeskrivning av Karlstads kommuns uppdrag om internt skydd, trygghet och försäkringssamordning genomförts. Resultatet har redovisats för berörda inom förbundet, kommunledningen och kommunledningsutskottet. I rapporten lämnas ett antal förslag till utveckling av både uppdrag, avtal och verksamhet som planeras genomföras under 2016. Höstens flyktingsituation har ställt krav på utökad bevakning och stöd vid utarbetande av rutiner vid HVB-hem och ankomstboenden. Under året har ett arbete med jämställdhet och mångfald, diskriminering och mänskliga rättigheter genomförts. Syftet är att skapa ökad trygghet genom ett likvärdigt bemötande av människor i vårt arbete. Medarbetarna (heltid) har genomgått utbildning vid två tillfällen under året. Arbetet kommer att fortgå med diskussioner under t.ex. APT där normer, värderingar, bemötande mm diskuteras fortlöpande. För att öka tryggheten har kommunikationen både internt och externt genomförts. Exempel på det är nytt rekryteringsmaterial för räddningstjänstpersonal, det interna nyhetsbrevet Förbundsnytt, öppet hus i
Sid 17(38) samband med Tjurruset, medverkan vid mässan Fastighet, brandskyddsinformation med rådgivning i samband med första advent. Karlstad vann Security Awards inom kategorin "Årets säkerhetsarbete i kommun 2015" med motiveringen: Årets vinnare har under en längre period aktivt arbetat med att samordna sitt trygghetsarbete. Med sina insatser och viljan att förändra har vår vinnare bevisat att det går att göra staden till en tryggare plats att vistas i.
Sid 18(38) 7 Måluppfyllelse 7.1 Reflektion måluppfyllelse Genom de aktiviteter och utbildningar som genomförs är intentionen att våra mål och vår vision ska uppfyllas. När det gäller mål för det förebyggande arbetet för att förhindra olyckor liksom arbetet med att öka tryggheten är dessa svåra att mäta på kort sikt. Exempelvis kan arbetet med olycksfallsutredningar på lång sikt ge kunskap som gör att arbetsmetoder, produkter, byggnadsteknik etcetera blir mer säkra och bättre. Detta i sin tur gör att färre olyckor eller bränder inträffar. På kort sikt är det svårt att se dessa förändringar och förbättringar. Vår ambition är att våra utbildningar som vi genomför förebygger många bränder och olyckor i samhället p.g.a. att de som genomgått en utbildning har fått ökad kunskap om risker i vardagen och kan på så sätt eliminera riskerna i större utsträckning än tidigare. Vi tror även att vid en eventuell olyckshändelse så kommer den kunskap man erhållit vid en utbildning göra att man agerar rätt vid olyckstillfället och därmed begränsas skadorna. Vi är övertygade om att man med sin nya kunskap kommer att ändra tanke- och förhållningssätt i vardagen och på så sätt känna sig tryggare och även sprida trygghet med sin ökade kunskap. Förmågan att hantera olyckor förbättras med god organisation, övning och en hög teknisk standard på våra fordon och utrustning. Arbetet med det nya handlingsprogrammet och översyn av organisationen på räddningstjänstavdelningen är ett led i att nå en god måluppfyllelse. Investeringarna har fortgått och vi upplever att förbundet har en mycket hög standard när det gäller vår teknik. Måluppfyllelsen anses som god utifrån det. Ökad trygghet mäts genom MSB:s undersökningar. Där är även tidsperspektivet viktigt då enskilda händelser kan påverka upplevd trygghet på kort sikt. De indikatorer som tagits fram till 2016 ska visa om verksamheten uppfyller målen. Ett bra betyg i enkätundersökningen Insikt ses som en del i måluppfyllelsen då det indikerar att samspelet mellan myndighet och företagare fungerar bra i hänseende att skapa ett bra brandskydd. Utmärkelsen Security Award och Certifieringen Purple Flag är ett mått på god måluppfyllnad. 7.2 Indikatorer Indikatorer har tagits fram under 2015 och kommer att användas fullt ut i bokslutet 2016. De indikatorer som varit möjliga att redovisa redan i bokslutet 2015 redovisas nedan. Indikator: Antal bostads-bränder och eldstads-relaterade bränder ska minska (Core/IDA)
Sid 19(38) Antalet larm om brand i bostad var, 2015, 63 stycken jämfört med 77 stycken 2014. Genomsnittet för åren 2010 2014 var 76. Om denna tydliga minskning 2015 är början på en nedåtgående trend eller om den är tillfällig går inte att säga förrän vi ser statistiken för ytterligare minst fem år framåt. Antalet eldstadsrelaterade bränder var, 2015, 11 stycken jämfört med 15 stycken 2014. Genomsnittet för åren 2010 2014 var 19 st. Även här ser vi en minskning 2015. Antalet har minskat för varje år sedan 2012 men även här behövs statistik för minst fem kommande år för att kunna se om det är en nedåtgående trend. Prioriterade områden i verksamheten är åtgärder mot bostads- och eldstadsrelaterade bränder och minskningarna i båda fallen är naturligtvis glädjande även om det behövs statistik för en längre tidsperiod för att se om minskningarna är stabila. Indikatorer mål för verksamhetsstöd: Uppfylla finansiella mål Målet uppfyllt Förbättra medarbetarindex i LMU Nästa LMU genomförs 2018. Tillbud, arbetsskador och sjuk-frånvaro ska minska Tillbud och arbetsskador har minskat samt att ingen allvarligt tillbud/arbetsskada skett. Mål uppfyllt. Sjukfrånvaron har ökat, dock beroende på en ej arbetsrelaterad långtidssjukskrivning. Målet ej uppfyllt. Tillgängligheten ska öka Kontaktcenter svarar på samtal till räddningstjänsten från och med maj 2015. Jämförelse på helår möjligt först år 2017.
Sid 20(38) 8 Verksamhetsstatistik 8.1 Statistik från verksamheten i urval Operativ räddningstjänst 2012 2013 2014 2015 Larm, totalt antal 1 879 1 883 1957 1992 - Forshaga 266 274 285 296 - Grums 144 141 146 161 - Hammarö 125 132 127 131 - Karlstad 1093 1 073 1151 1147 - Kil 149 164 163 174 - Munkfors 96 99 85 83 Fördelning på objekt - brand i byggnad 155 142 147 150 - brand ej i byggnad 186 195 196 169 - trafikolycka 243 243 244 288 - automatlarm, ej brand 515 478 521 519 - utsläpp farligt ämne 52 50 48 55 - drunkningstillbud 5 10 8 9 - i väntan på ambulans 399 452 443 474 - övrigt 318 313 350 328 Dimensionering, räddningsstyrkan 2015 Karlstad 2+5 Heltidsstyrka Vålberg 1+4 Räddningspersonal i beredskap Molkom 1+4 Räddningspersonal i beredskap Väse 1+4 Räddningspersonal i beredskap Hammarö 1+4 Räddningspersonal i beredskap Kil 1+4 Räddningspersonal i beredskap Grums 1+5 Räddningspersonal i beredskap Forshaga 1+4 Räddningspersonal i beredskap Deje 1+4 Räddningspersonal i beredskap Munkfors 1+4 Räddningspersonal i beredskap Högboda 0+1, 1+2 * Räddningspersonal i beredskap Värmskog 15 man Räddningsvärn Kommentarer: * 0+1 gäller vardagar 06.00-18.00, 1+2 gäller övrig tid. På stationen i Karlstad finns räddningschef i beredskap, brandmästare (tillgängliga 90 sekunder från larm) samt brandman i beredskap.
Sid 21(38) Förebyggande 2012 2013 2014 2015 Tillsyner, totalt 496 1423 484 355 - enligt LSO* 172 110 75 123 - enligt LBE* 4 24 8 1 - bostadstillsyn 0 903 0 0 - kvällstillsyn 19 7 20 23 - jultillsyn 240 291 310 135 -tillsyn hamnar, camping- och badplatser 44 85 51 48 - tillsyn fyrverkeriförsäljning. 17 3 20 25 Ärenden, LBE, totalt 107 110 102 74 - tillstånd brandfarlig vara 53 55 66 46 - tillstånd explosiv vara 22 15 16 17 - anmälan tillf. innehav brandfarlig vara 13 23 0** 0** - anmälan föreståndare brandfarlig vara 16 16 18 10 Godkännande föreståndare explosiv vara 3 1 2 1 Ansökningar, egensotning 59 98 389 142 Remisser/yttranden, totalt 199 191 229 223 - polistillstånd 102 95 97 106 - serveringstillstånd alkohol 40 32 44 40 - planärenden 30 47 43 59 - byggärenden 21 14 15 4 - sakkunnigutlåtande 5 5 12 10 - övriga remisser 6 3 18 4 Kommentar: * är tillsyner med formell dokumentation i form av föreläggande eller tjänsteanteckning. Bostadstillsyner 2015 är tillsyn av trapphus i flerbostadshus. Kvällstillsyner genomförs i första hand på restauranger och hotell. Jultillsyn genomförs i detaljhandeln under december månad. Tillsyn av fyrverkeriförsäljning sker främst mellan jul och nyår. Tillsynen av hamnar, camping- och badplatser avser främst utrustning för livräddning. **Anmälan om tillfälligt innehav borttaget ur LBE. Förkortningar: LSO= Lagen om skydd mot olyckor LBE= Lagen om brandfarliga och explosiva varor Utbildningsverksamheten* 2012 2013 2014 2015 Antal utbildade personer 9 216 7 054 7 512 6 905 Antal utbildningstillfällen 528 451 448 441 Kommentar: Kommentar: * Avser utbildningar genomförda av utbildningsenheten. Till detta ska läggas säkerhetsavdelningens och flexstyrkans utbildningar som omfattat följande antal utbildade: Personsäkerhetsutbildning 459, förskolor/lågstadiet 500, barnlägret 172 samt utbildning i samband med utrymnings- och FOTH-övningar 200. Totalt antal utbildade blir därmed 8 236 st.
Sid 22(38) Utbildningstillfällen fördelade på kurstyp 2012 2013 2014 2015 Grundläggande brand + HOF/Brandsäkert hem 308 262 264 285 Heta arbeten 50 25 51 38 LABC-HLR 56 67 69 59 Brandskyddsansvarig/SBA 4 3 5 3 Brandskyddsombud/Brandskyddskontrollant 11 13 11 5 Anläggningsskötare automatlarm 3 4 3 2 Hjälp på väg 3 3 2 2 Brandfarlig vara 3 4 1 0 Praktik 32 26 21 12 Arbetsplatsbesök/rådgivning 50 31 16 18 Övriga 8 13 5 17 Kommentar: I ovanstående ingår inte personsäkerhetsutbildningar, barnlägret samt utbildningar som flexstyrkan genomfört i samband med utrymnings- och FOTH-övningar och besök i skolor/förskolor. Förklaring: HOF = Hem och fritid. LABC-HLR = Utbildning i första hjälpen och hjärt-/lungräddning SBA = Systematiskt brandskyddsarbete Praktik = Enbart praktisk utbildning, främst handbrandsläckare och brand i kläder. 8.2 Personalstatistik Personalen utgör den enskilt största och viktigaste resursen i verksamheten. Närmare tre fjärdedelar av förbundets budget används till personal, det vill säga löner och omkostnader. Personalredovisningen är ett viktigt instrument för uppföljning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamheten i stort. 8.2.1 Policydokument Inom det arbetsrättsliga området åligger det en arbetsgivare att arbeta fram policydokument inom en rad områden, t.ex. arbetsmiljö och jämställdhet. Det finns också i de centrala kollektivavtalen rekommendationer om ytterligare arbetsgivarfrågor som ska lösas av varje arbetsgivare. Genom avtal använder sig förbundet av Karlstads kommuns policydokument, om inte det finns särskilda skäl att arbeta fram egna dokument för vår specifika verksamhet. Under 2013 togs en egen lönepolicy fram och började gälla från och med år 2014. Arbetet med en ny antidrogpolicy har påbörjats.
antal personer Sid 23(38) 8.3 Antal anställda Personalstruktur 2012 2013 2014 2015 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal anställda - dagtid 8 31 8 28 8 27 9 25 - timavlönade 10 4 8 5 5 4 5 4 - heltid, utryckning 3 40 1 39 1 39 1 38 - RiB, utryckning 18 210 21 205 19 209 21 212 Summa totalt 36 279 TOTALT, kv. o 324 315 312 315 män - varav kvinnor, % 12,0 11,8 10,6 11,4 - varav män, % 88,0 88,2 89,4 88,6 Vid mättillfället den 1 november hade förbundet 315 anställda, vilket är tre personer mer än året innan. Andelen kvinnor är 11,4 % vilket är något högre andel jämfört med föregående år. 8.4 Personalomsättning Personalomsättningen har under året har varit 16,2 % (7,3 % f g år) för personalen som har heltidsanställning. Två personer har avgått med pension en har avlidit och två har slutat. En person har rekryterats externt under året, två personer har tidigare varit vikarier men har under 2015 övergått till fastanställda varför de i personalstatistiken betraktas som nytillkomna in i förbundet. Det är främst antalet visstidsanställda (vikarier) som driver personalomsättningen uppåt. Personalomsättningen för RIB är 8,1 %. 19 har slutat och 18 har börjat. 8.5 Åldersstruktur Åldersfördelning 100 80 60 40 20 0 0-29 30-39 40-49 50-59 60- år Heltid RiB Genomsnittsåldern 2015 är för den heltidsanställda (semestertjänst heltid) personalen 45,5 år. Medelåldern för kvinnor är 44,4 år och 45,7 år för män. Medelåldern för heltidsanställda brandmän är 45 år och för räddningstjänstpersonal i beredskap är genomsnittsåldern 41,9 år.
Sid 24(38) 8.6 Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud 2012 2013 2014 2015 K M K M K M K M Sjukfrånvaro - antal dagar, totalt 28 240 121 397 159 283 228 240 - dagar/ heltidsanställd 2,3 3,5 13,4 5,9 17,7 4,3 20,7 3,6 TOTALT antal dagar, kvinnor och män 268 518 442 468 Arbetsskador, tillbud - antal rapporterade 12 16 12 10 Sjukfrånvaron har under 2015 varit något högre än föregående år. Orsaken är att det under 2015 förekommit en längre sjukskrivning. Snittet per heltidsanställd ökar från 5,9 till 6,0 dagar. 2015 har det rapporterats 10 arbetsskador/tillbud. Den längre sjukskrivningen har inte varit arbetsrelaterad. Ingen arbetsskada/tillbud har varit så allvarlig att den rapporterats till arbetsmiljöverket. Det är halk- och belastningsskador samt skador vid fysisk träning som är mest vanligt förekommande. Skadorna följs upp systematiskt i samverkansgruppen så att förebyggande åtgärder diskuteras och beslutas för att minska skaderisken framöver. Säkerhetsföreskrifter finns genom arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning samt i interna reglementen. Fördelningen mellan de olika sjukperioderna och kön framgår närmare av diagrammet nedan. Antal sjukdagar fördelade efter sjukperiod 300 250 200 150 100 50 0 1-14 15-90 91- Totalt Kvinnor 36 0 192 228 Män 95 145 0 240 Kvinnor Män Antalet sjukdagar över 91 dagar gör att sjukfrånvaron ökat totalt jämfört med året innan.
Sid 25(38) Antal sjukdagar dagar dagar/anställd 900 12 800 10 700 600 8 500 6 400 300 4 200 2 100 0 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Serie2 Serie3 Att erbjuda goda möjligheter till fysisk träning är en viktig del i arbetet med att förebygga såväl sjukdom som arbetsskador. För brandmän med heltidsanställning ingår fysisk träning i den schemalagda arbetstiden. Övrig heltidspersonal har möjlighet att träna en timme i veckan på arbetstid. Träningslokaler med utrustning finns på samtliga stationer i förbundet. Fri träning erbjuds också genom förbundets företagshälsovård. Enligt kommunal redovisningslag ska räkenskapsårets sjukfrånvaro också redovisas i procent av ordinarie arbetstid, totalt samt uppdelat på kön och olika ålderskategorier. Dessutom ska andelen sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar särskilt anges. Månadsavlönade 2013 (%) 2014 (%) 2015 (%) Andel sjukfrånvaro av ordinarie 1,82 1,73 1,99 arbetstid Andel > 60 dagar 35,66 19,18 29,38 Andel sjukfrånvaro, kvinnor 2,83 5,71 7,41 Andel sjukfrånvaro, män 1,64 1,22 1,35 Andel sjukfrånvaro, -29 år 0,35 2,93 4,25 Andel sjukfrånvaro, 30-49 år 2,91 2,29 2,11 Andel sjukfrånvaro, 50- år 1,8 0,58 1,37
Sid 26(38) 9 Ekonomi 9.1 Resultat För förbundets resultat gäller följande finansiella mål: Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av kommunbidraget Resultatmålet bidrar till att inflationsskydda det egna kapitalet, till investeringsutrymmet och skapar en marginal för oförutsedda kostnader eller intäktsbortfall. Resultat Tkr 2012 2013 2014 2015 Årets resultat 5 057 3 668 2 731 4 233 Avgår realisationsvinst 1 119 30 329-614 vid försäljning Justerat resultat 3 938 3 638 2 402 3 619 Årets resultat, efter justering för reavinster, uppgår till 3 618,8 tkr, vilket är 1 461,8 tkr bättre än budget. Resultatet motsvarar 3,6 % av kommunbidraget. Förbundets resultatmål har därmed uppfyllts under året. Årets resultat innebär att förbundets egna kapital ökar till 33 654,7 tkr. 9.2 Intäkter Andel av totala intäkter % 2012 2013 2014 2015 Kommunbidrag 81,3 81,8 83,6 84,4 Tilläggsuppdrag 9,1 9,0 8,6 8,4 Utbildning 2,3 1,9 2,3 2,3 Tillsyn 0,2 0,1 0,1 0,1 Automatlarm, ej brand 0,8 0,6 0,5 0,6 Övriga sålda tjänster 6,3 6,6 4,9 4,2 När den finansiella kapaciteten för förbundet bedöms är det intressant att analysera vilken möjlighet förbundet har att påverka sina inkomstkällor. Förbundets omsättning år 2015 uppgick till 118,9 mnkr exklusive finansiella intäkter. Den procentuella fördelningen mellan intäktsslagen redovisas i ovanstående tabell. Förbundets huvudintäkt är kommunbidraget som säkerställer att uppdragen räddningstjänst och förebyggande arbete enligt LSO kan utföras. Tilläggsuppdragen (krisberedskap, internt skydd och trygghetsarbete) är kontrakterade intäkter och är stabila över tid vilket bidrar till en stabil finansiell kapacitet. Det är en viktig inkomstkälla. De övriga intäkterna är
Sid 27(38) mer osäkra. De är var för sig marginella men bidrar till måluppfyllelsen vilket gör att de är viktiga och därmed värda att vårda och utveckla. 9.3 Kostnader Andel av verksamhetens 2012 2013 2014 2015 kostnader % Personalkostnader 72,8 70,0 70,6 70,9 Lokaler 11,5 11,7 12,3 12,1 Fordon 2,7 2,9 2,7 2,4 Material och tjänster 13,0 15,4 14,4 14,6 Huvuddelen av kostnaderna i verksamheten avser personalkostnader. Under 2015 har inga större förändringar skett när det gäller fördelningen mellan kostnadsslagen. 9.4 Finansnetto Tkr 2012 2013 2014 2015 Finansnetto -947-3670 -117,9-582,4 Jämförelsestörande post -2435 Finansnetto exkl. jämförelsestörande post -947-1235 -117,9-582,4 Finansnettot (skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor) har under 2015 försämrats jämfört med föregående år. Det beror det på att ränteintäkterna inte uppnår budgeterad nivå, dels pga. det extremt låga ränteläget men även pga. att några placeringar av överskottsmedel inte har varit möjliga under 2015 som planerats. Dock matchas en lägre ränteintäkt med en lägre räntekostnad på pensionsskulden än budgeterat. Den finansiella kostnaden på pensionsskulden består av basbeloppsuppräkning (inflation) och ränteuppräkning (diskonteringsräntan). 9.5 Pensionskostnader Tkr 2012 2013 2014 2015 Pensionskostnad inkl. löneskatt 7887 8604 8 496 5471 Jämförelsestörande post -2435 Pensionskostnad exkl. jämförelsestörande post 7887 6169 8496 5471 Upptagna pensionskostnader baseras på prognoser från KPA. I den totala pensionskostnaden ingår kostnader för avgiftsbestämd ålderspension (samtliga anställda), förmånsbestämd ålderspension (anställda som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år), särskild avtalspension för utryckningspersonal, pensionsutbetalningar samt löneskatt. Särskild
Sid 28(38) avtalspension för personal inom räddningstjänsten innebär att anställda i utryckningstjänst har möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder om de varit anställda i 30 år, varav 25 år i utryckningstjänst och är i utryckande tjänst vid pensionstillfället. Den särskilda avtalspensionen är förmånsbestämd och gör att räddningstjänsten är särskilt sårbar när det gäller pensionskostnader. Förbundets pensionskostnad för 2015 uppgår till 5 471 tkr. Minskningen av pensionskostnaden härrör i allt väsentligt från minskad kostnad för särskild avtalspension. Det är resultatet av att utryckande personal under året ej utnyttjat sin rätt att gå i pension vid 58 års ålder. En pensionsavgång som berör den särskilda avtalspensionen har skett under året. Då det skedde vid 62 års ålder innebär det en lägre kostnad än budgeterat. Pensionsmedlen förvaltas sammanhållet med övrig likviditet i förbundets kassa. 9.6 Investeringar För investeringar gäller följande finansiella mål: Reinvesteringar ska ske med egna medel. Förbundets investeringsutrymme består av ackumulerade avskrivningar samt de resultat som genererats under åren. Investeringsutrymme som inte nyttjas ett enskilt år kan nyttjas senare, eftersom pengarna då finns kvar i förbundets kassa. En dokumenterad analys över investeringsutrymmet och hur det nyttjats finns från och med förbundsbildningen år 2000. Nedan redovisas de senaste fyra årens utfall. I investeringsutrymmet har vi inte räknat in insats i grundkapital. Mnkr 2012 2013 2014 2015 Återstående inv. utrymme 12 083 12 202 15 123 15 024 från tidigare år Årets resultat 5 057 3 668 2 731 3619 Årets avskrivningar 4 122 4 557 4 939 5 257 Investeringsutrymme 21 262 18 427 22 793 23 900 Årets investeringar 11 060 3 304 7 769 5134 -avgår särskilda inv. Hammarö Årets reinvesteringar 11 060 3 304 7 769 5134 Differens 10 202 15 123 15 024 18 766 Tabellen visar att 2015 års reinvesteringar ryms inom investeringsutrymmet, vilket gör att förbundets reinvesteringsmål är uppfyllt. Det finns också ett återstående investeringsutrymme till kommande år.
Sid 29(38) 9.7 Likviditet och kassaförvaltning Tkr 2012 2013 2014 2015 Likvida medel 32 908 36 336 54 670 61 349 Förbundets kassa uppgick per den 31 december till 61,3 mnkr vilket är ca 6 679 mnkr högre än vid samma tidpunkt föregående år. Resultatet för 2015 påverkar de likvida medlen och ökningen speglar resultatet. Inga placeringar har gjorts under året då ränteläget har gjort att det inte varit möjligt enligt den finanspolicy som direktionen antagit. Räntesatsen på förbundets likviditet på koncernkontot var 0,00 procent per den 31 december 2015. 9.8 Eget kapital Tkr 2012 2013 2014 2015 Eget kapital 23 022 26 690 29 422 33 655 Den långsiktiga ekonomiska styrkan byggs upp av det egna kapitalet. Förbundets grundkapital är 4 312 tkr. Det egna kapitalet är nu 33 655 tkr. Två nyckeltal som speglar den långsiktiga finansiella styrkan är soliditet och skuldsättningsgrad, vilka kan sägas spegla två sidor av samma mynt. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital (lånade pengar) brukar benämnas skuldsättningsgrad. % 2012 2013 2014 2015 Soliditet 27,5 31,4 25,5 27,2 Soliditeten har legat på en jämn nivå under de senaste åren. % 2012 2013 2014 2015 Total skuldsättningsgrad 72,2 68,4 74,5 72,8 - varav avsättningar 38 42,9 40,4 40,9 - varav kortfristiga skulder 34,2 25,5 45,5 48,9 Eftersom soliditeten ökar minskar skuldsättningsgraden.
Sid 30(38) 9.9 Resultatutjämningsreserv ÅR 1 Kr Medlemsbidrag 100 344 540 1 % av medlemsbidrag 1 003 445 Årets resultat 4 233 133 Realisationsvinster -614 376 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3 618 757 Medel till RUR (1 minus 3,6 Mkr) -2 615 312 Medel från RUR (max 80 %) 0 Årets balanskravsresultat 1 003 445 Balanskravsunderskott från tidigare år 0 Summa 1 003 445 Balanskravsresultat att reglera 0 Direktionen har antagit policy och riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserv. I enighet med dessa har i bokslutet 2 615 tkr avsats till resultatutjämningsreserven.
Sid 31(38) 9.10 Driftredovisning 2015 Enhet Utfall Utfall Utfall Budget Budget Budget Avvikelse intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto netto Direktion 0 561 561 0 645 645 84 Revision 0 190 190 0 195 195 5 Förbundsledning 0 1 235 1 235 0 1 353 1 353 118 Information 2 725 727 19 512 493-234 Administration 15 8 525 8 510 95 7 949 7 854-656 Förebyggandeavd. 291 3 623 3 331 300 3 741 3 441 110 Utbildningsenheten 3 263 3 387 124 3 189 3 254 65-59 Räddningstjänstavd. 3 390 64 404 61 015 2 795 65 171 62 376 1 361 Teknik 634 3 217 2 583 0 3 276 3 276 693 -därav realisationsvinst försäljning -614 0-614 0 0 0 614 Säkerhetsavd 10 383 9 318-1 065 10 589 9 884-704 360 Fastigheter 553 13 639 13 041 647 14 399 13 752 712 Summa verksamhet 18 527 108 779 90 252 17 634 110 378 92 745-128 Kommunbidrag 100 345 0 100 345 100 346 0 100 346 0 Kapitaltjänst 73 5 932 5 859 641 6 085 5 444-416 Totalt resultat 118 944 114 711 4 233 118 620 116 463 2 157 2 076 Justerat resultat exkl. reavinst 118 330 114 711 3 619 1 462 Informationsavdelningen har ett underskott pga. kostnader i samband med pensionering och rekrytering av ny medarbetare. Administrativa avdelningen har ökade kostnader för IT på grund av plattformsbyte och för företagshälsovård då fler enskilda besök gjorts än vad avtalet med leverantören innehåller. Ökade kostnader för verksamhetssystem då en statistikmodul köpts in i samband med framtagning av nytt handlingsprogram. Tekniken i några av våra konferenslokaler har bytts ut då den blivit gammalmodig och fungerade dåligt. Förebyggandeavdelningen har lägre kostnader då en brandingenjör har anställts som tillförordnad avdelningschef för räddningstjänstavdelningen under hösten. Räddningstjänstavdelningens ökade intäkter kommer sig av att AFAs styrelse har tagit ett beslut om återbetalning av 2004 års premie för AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkring, vilket har givit en ökad intäkt för verksamheten uppgående till ca 720 tkr. Läge kostnader beror på ingen kostnad för avdelningschef under de första sju månaderna, lägre kostnad för särskild ålderspension samt lägre utbildningskostnader. Teknik har ökade intäkter beroende på att några äldre fordon har sålts med reavinst. Den ökade kostnaden för säkerhetsavdelningen avser förlängning av en visstidsanställning räkenskapsåret året ut, uppskattad kostnad om ca 260 tkr.
Sid 32(38) Delar av kommunernas statsbidrag för krisberedskap har omfördelats till respektive kommun redan under 2015 för att täcka del av deras kostnader för deltagande i SAMÖ med planering, resor, hotell m m till utbildning för lokala övningsledare i respektive kommun. I stället för att varje kommun behåller en s.k. dörröppnare på 50 000 kr har det beloppet utökats till 75 000 kronor för kranskommunerna och 100 000 kronor för Karlstads kommun. Detta har genomförts efter samverkan internt och med beredningsgruppen (kommuncheferna) i maj 2015. Totalt innebär det minskade intäkter för säkerhetsavdelningen på 150 000 kronor. Avdelningen har haft lägre kostnader för personal och köpta tjänster. På säkerhetsavdelningen har en visstidsanställd säkerhetskoordinator anställts under hösten för att täcka en föräldraledighet. Lägre fastighetskostnader beror främst på lägre elkostnader. Ett lägre finansnetto sammanfaller med det allmänna låga ränteläget. Ränteintäkterna har blivit lägre då räntan på konton är 0 % samt att inga placeringar varit möjliga. 9.11 Investeringar Objekt (tkr) Investerat Budget Avvikelse 2015 tom 2015 2015 prognos/ budget Andningsskydd (från 2014) 0 400 400 Släckbil/räddningsbil 0 4 700 4 700 Transportbil 381 500 119 Båtmotor Väse 80 100 20 Inventarier, reinvesteringar 298 300 2 Summa 759 5 600 5 241 Den största investeringen som planerats under året är släckbil/räddningsbil. Den levererades och togs i bruk efter årsskiftet 2015 vilket medför att den aktiveras först 2016. Investeringen förs därmed över till 2016. Det samma gäller andningsskydden som är beställda men ej levererade. Transportbilen blev någon billigare än planerat likaså båtmotorn. Övriga investeringar är enligt budget. Där ingår kemdräkter, fordonslyft och kompressor till verkstaden samt ett nytt löpband för tester. 9.12 Måluppfyllelse finansiella mål Förbundet har under flera år haft en stabil ekonomi. Förutsägbara intäkter över tid (främst kommunbidragen) har gjort att den ekonomiska planeringen kunnat göras med god precision och med en marginal som gynnat verksamhetens utveckling och stärkt det egna kapitalet. Resultatet och finansieringen av reinvesteringarna uppfyller de finansiella målen med god marginal.