M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23
Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring
SMHI:s prognossystem Web-HyPro: Prognos för Viskan, Åsbro 24 september 21
Vattenförinsgsprognoser via www.smhi.se
SMHI varnar för höga flöden (inte översvämningar) Vädervarning klass 1: Högt flöde/vattenstånd vattenföring/vattenstånd med återkomsttid på 2-1 år, vilket kan medföra mindre översvämningsproblem. Vädervarning klass 2: Mycket högt flöde/vattenstånd - vattenföring/vattenstånd med återkomsttid på 1-5 år, vilket medför översvämningsproblem på utsatta ställen. Vädervarning klass 3: Extremt högt flöde/vattenstånd - vattenföring/vattenstånd med återkomsttid på 5 år eller mer, vilket medför allvarliga översvämningsproblem.
24 25 26 27 28 29 21 FoUh Flödet i m3/s nedre Viskan (Åsbro) Mätningar sedan 199 6 Årsmedelvärden 3 Högsta dygnsvärdet varje år 4 2 2 1 3 2 1 191 192 193 194 195 196 197 198 199 2 21 Dygnsvärden Gudrun December 26 191 192 193 194 195 196 197 198 199 2 21 Decemberflödet 26 var det högsta sedan 1951 Klass 3 (extremt högt flöde) Klass 2 (mycket högt flöde) Klass 1 (högt flöde) Snön 21
Fördelningen mellan vårflöden och flöden resten av året, Viskan, Åsbro Årshögsta (m 3 /s) 4 3 2 1 Vårflöde Resten av året 192 194 196 198 2 Högsta flödet varje år
Frekvensen av klass-2-flöden i naturliga vattendrag (%/år) 1 8 6 4 2 1 8 6 4 2 1 8 6 4 2 Bottenviken (t.o.m. 27) Bottenhavet (t.o.m. 27) Eg. Östersjön (t.o.m. 21, prel.) 1 8 6 4 2 Västerhavet (t.o.m. 21, prel.) 191 192 193 194 195 196 197 198 199 2 21
Årsavrinning: Avvikelse (%) från 1961-199 4 2-2 -4 Bottenviken 19 192 194 196 198 2 4 2-2 -4 Bottenhavet 4 2-2 -4 19 192 194 196 198 2 Eg. Östersjön 19 192 194 196 198 2 Västerhavet 4 2-2 -4 19 192 194 196 198 2 (21 prel.)
I de stora reglerade älvarna är flödena oftast lägre än innan regleringen, men förskjutna till sommar och höst Årshögsta (m 3 /s) 3 2 1 Vårflöde Resten av året 186 188 19 192 194 196 198 2 Exempel från Dalälven, Fäggeby, nära Borlänge
Tidpunkten för årets högsta flöde är ganska konstant D O N S A M M A F Anundsjön 192 194 196 198 2 D O N S A M M A F Ersbo 192 194 196 198 2 M M A F D O N S A Vassbotten M M A F O ND S A Torsebro 192 194 196 198 2 192 194 196 198 2 Urval från norr till söder
Antal rader med text på SMHI:s hemsida om översvämningar (28) 4 1 3.8 Antal rader på www.smhi.se 2.6.4 Frekvens av 1-årsflöden 1.2 192 194 196 198 2
Antal rader med text på SMHI:s hemsida om översvämningar (28) 4 5 3 4 Antal rader på www.smhi.se 2 3 2 Frekvens av 1-årsflöden 1 1 192 194 196 198 2 Tillsammans med frekvensen av 1-årsflöden (hela landet)
Spölandskatastrofen, Umeälven 1938 Utdrag ur 1938 års högflod i Ume älv Har den något att lära oss? Svenska Vattenkraftsföreningens Publ. 325 (1939) Det mest anmärkningsvärda i detta resultat är väl, att flödet vid Vännäs, där största skadan uppstod, hade en så stor sannolikhet som ca 1:25. Om detta är riktigt, borde liknande flöde ha uppträtt tidigare i mannaminne. Så är också förhållandet. Endast ett fåtal uppgifter å höga vattenstånd föreligga före den tidpunkt, då regelbundna observationer igångsattes. Emellertid synes ett högt vattenstånd ha förekommit i Ume älv, 1819, och vid byn Granön vid Ume älv 8 mil norr om Umeå var högvattenståndet 1863 ungefär samma som 1938. I Vindelälven torde högvattenståndet 1876 ha närmat sig högvattenytan 1938. Dessa uppgifter synes giva ett relativt gott belägg för riktigheten av slutsatsen, att 1938 års flöde ingalunda var ovaligt sällsynt vad beträffar vattenföringens storlek. Det må även nämnas att HÜLPHER i sina»samlingar till en beskrivning över Norrland», Stockholm 1771-1797, meddelar att vårfloderna i Ume älv voro särskilt stora åren 1721, 1749, 1756, 1763, 1785 och 1787.
Sommarens regn orsakade många översvämningar, främst i städer och dagvattensystem etc. 11 juni önköpingstrakten 18 juni Åre 17 juli Östra Götaland 24 juli Gotland 29 juli Stockholm, Södermanland 3 juli Göteborg 4 augusti Umeå Mariefred 7 augusti Göteborg 9 augusti Uppsala, Enköping 13 augusti Kungsbacka 14 augusti Värmland 15 augusti Malmö 17 augusti Trelleborg 28 augusti Åmål m.fl.? Kungsbacka Men få höga flöden i naturliga vattendrag och därför få varningar från SMHI:s hydrologer
Exempel på S-HYPE-simulering Sommaren 29 m3/s/mq mm/dygn
Exempel på S-HYPE-simulering Sommaren 29 m3/s/mq mm/dygn
Vattenweb: Dagliga simuleringar för 17313 områden
Exempel ur ordinarie S-HYPE 2 16 12 8 4 Vindelälven Sorsele: R2=81% 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 3 2 1 Ångermanälven Sollefteå: R2=63% 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 (R2 = modellens effektivitet)
Observationskorrigerat flöde 1) Uppdatering vid mätpunkt 2) Routing genom vattendrag/sjöar 3) + Modellerad mellantillrinning) 2 16 12 8 4 Vindelälven Sorsele: R2=97% 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 3 2 1 Ångermanälven Sollefteå: R2=96% 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 (R2 = modellens effektivitet)
Möjligheter med observationskorrigerade simuleringar Bättre underlag för transportberäkningar Bättre prognoser Bättre statistik, dimensionering Planering av stationsnät var har stationer störst värde? Kommer på Vattenwebben (homer.smhi.se) som valmöjlighet, troligen i höst
Sammanfattning Frekvensen av höga flöden är ganska konstant. Vissa år utmärker sig med höga flöden över stora områden, t.ex. våren 1951 i söder och vårfloden 1995 i norr. I reglerade vattendrag är det andra år som slår igenom, oftast regniga somrar. 197-talet var mycket torrt (1976 allra torrast). Det följdes av en blöt period med ca 1% högre avrinning än normalt. År 2 var blötaste året sett över hela Sverige (med översvämningar i bl.a. södra Norrland och Arvika). SMHI varnar för höga flöden och tillhandahåller simulerade vattenföringsvärden.