SKB Hur ökar vi användningen?

Vilka är fördelarna med SKB? Ökad produktivitet Fyller ut formen bra Bättre kvalitet, både på ytan och inuti Bättre arbetsmiljö Kan gjuta mot överkant form Lägre produktionskostnader beroende på snabbare produktionstakt och mindre arbetskraftsbehov

Trots alla fördelar hur kan vi öka användningen?

Trots alla fördelar hur kan vi öka användningen? 1. Arbeta med de mjuka parametrarna 2. Förändra formtryckstänkandet 3. Tvång 4. Förändra ekonomitänk och planering 5. Forskning och tekniska aspekter

1. Vilka är de mjuka parametrarna Förändra attityder och minska ryktesspridningen Mer utbildning Lobbying generellt Samla branschen (samtliga aktörer) i workshops

Intervju med svenska entreprenörer 2011 23 svenska entreprenörer deltog i en undersökning 2011 De frågor som ställdes var om formbyggnad, gjutteknik, kvalitet hos den färdiga konstruktionen samt fördelarna med SKB En majoritet av dem var positiva till SKB, men SKB måste betraktas som en metod i stället för ett material i syfte att uppmuntra dem att överväga de vidare effekterna och fördelarna med SKB Slutligen, beställare och ägare måste involveras så tidigt som möjligt i processen för att SKB ska väljas

Intervju med svenska entreprenörer 2011

Intervju med svenska entreprenörer 2011 Figure 2 - Distribution of responses regarding formwork used in the 23 projects.

Workshops 31 mars 2014 och 25 mars 2015 CBI Betonginstitutet KTH Trafikverket Teknik Trafikverket Arbetsmiljöansvariga Entreprenörer Galaxen Arbetsmiljöverket Tillverkningsindustrin Sveriges Byggindustrier Byggettan Konsulter Karolinska Institutet

Arbetsskador enligt forskare 64 % av alla inrapporterade arbetsrelaterade skador i byggbranschen i Sverige 2012 var belastningsskador Ca 8.5 % av byggkostnaderna i EU är arbetsskador, något lägre i Sverige Resultat från ErgoSAM (Ansträngningsnivå = Kraft x Arbetsställning x Frekvens): Traditionell betong = 18,2 > 9 = Oacceptabelt röd SKB = 5,7 < 6 = Acceptabel grön Ingen mekanisk vibrering resulterar i minskad ljudnivå på arbetsplats Eliminering av potentiella vibreringsskador Kunniga hantverkare stannar kvar i byggindustrin

Trafikverkets arbetsmiljöexperter Trafikverket som beställare har ett uppföljningsansvar vad gäller entreprenörers arbetsmiljöarbete De som medverkar vid planering och projektering (arkitekter, konstruktörer och projektörer) ska inom ramen för sina uppdrag se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas såväl vid byggskedet som vid det framtida brukandet Vid bygg- och anläggningsarbete inträder ett antal tvingande krav, i vissa fall direkt straffsanktionerade. Kommentar från Arbetsmiljöverket: Det blir dock sällan fällande domar. Därför inför man istället fr.o.m. 1 juli 2014 högre straffavgifter.

Arbetsmiljöverkets inlägg Arbetsmiljöverket: Arbetsmiljölagen är en av våra starkaste lagar, det gäller bara att tillämpa den. Man talar inte om SKB när vi är ute och inspekterar arbetsplatser försöker i första hand identifiera de omedelbara riskerna. Ja, vi tar emot tips om entreprenörer fallerar. Det är entreprenörens skyddsombud som ska kolla upp dessa saker. Man har inte kommit så långt när det gäller belastningsskador. Det är en tickande bomb, kostar också samhället mycket pengar.

En entreprenörs syn på varför inte SKB används mer Låg konkurrens på vissa delar av marknaden Användning av lågutbildad utländsk arbetskraft Svårt att implementera nytänkande Nya (svåra?) upphandlingsformer skapar problem Kortsiktighet och slöseri med tid och material Svårt att finna betongleverantörer utanför storstadsområdena som kan/vågar leverera SKB Prisskillnaden mellan standardbetong och SKB för stor Varierande kvalitet, betongleverantörerna vågar inte riskera mer Hur många entreprenörer räknar verkligen på skillnaden i kostnad mellan SKB och traditionell vibrerad betong?

Röster från olika arbetsplatser (floskeltoppen) Vi gör som vi alltid gjort, då blir det inga problem. Alla vet ju vad de ska göra. Gubbarna är ju ändå här. Då kan de ju lika väl vara med på gjutningen, det kostar ju inget SKB är alldeles för dyrt. Det är ju inte så dyrt att vibrera betongen för gubbarna har jag ju redan Det går inte att gjuta lutande ytor med SKB Det är alldeles för dålig kvalitet på SKB Man kan ju planera ihjäl sig

Karolinska Institutets syn på vibreringen En allmän uppfattning bland medicinare (generellt, inte bara vid vibrering av betong) är att de gränsvärden som satts upp är ett för trubbigt instrument för att minska riskerna med vibrationsskador Även om man är under den lagliga gränsen (2,5 m/s 2 ) är det så att vissa personer är känsligare än andra Risken ökar också om man haft en köldskada Många av skadorna är irreversibla efter en viss exponeringstid

2. Förändra formtryckstänkandet Stor osäkerhet kring formtryck! Dagens formdimensioneringsregler inte anpassade för SKB Om man räknar med fullt hydrostatiskt tryck (vilket inte alltid är fallet i verkligheten) händer följande: Formarna blir överdimensionerade (dyra) Stighastigheten blir för låg, dvs för låg produktivitet Eftersom formtrycket i många fall är svårt att förutse är ett alternativ att övervaka formtrycket och anpassa stighastigheten efter det

Övervakning av formtryck

Övervakning av formtryck Formtrycksmätningar vid Saltviksfängelset i Härnösand del av min licentiatavhandling Tid: September Maj 2009 6 m hög vägg, 0,27 m tjock, 10-12 m etapper, total längd ca 400 m Mätning av formtryck på tre olika sätt: Trådtöjningsgivare pålimmade på rastret Trycksensorer i formytan Lastceller på formstag

Trådtöjningsgivare pålimmade på rastret Linjära trådtöjningsgivare HBM K-LY41-6/120 Fastlimmade på de horisontella stålprofilerna Täckta med pasta och aluminiumfolie för skydd

Trycksensorer i formytan Honeywell ABH100PSC1B 0-689 kpa Monterade i specialgjorda socklar Membranet i kontakt med betongytan

Lastceller på formstag Tillverkade av KTH Ihålig stålcylinder innanför ett yttre stålrör 0-100 kn

Bilder från instrumenteringen

Prison wall in the nortern part of Sweden 25

Provningar som genomförs Lufthalt, före och efter pumpning 27

Concrete Text om betong och betongens struktur Text om gjutning under vatten i havsmiljöer Fler ord om gjutning fördelar nackdelar Eventuella problem Hur blir framtiden?

Trådtöjningsgivare, exempel Trådtöjningsgivare 081010 600 500 400 μm/m 300 200 Trådtöjning 1 Trådtöjning 2 Trådtöjning 3 Trådtöjning 4 100 0-100 07:03 07:47 08:30 09:13 09:57 10:40 11:23 12:07 12:50 13:33 Tid 31

Värden på trycksensorer efter varje gjuten pall - 081010 Originalrecept (100 kg filler, 400 kg cement, vct 0,54) Stighastighet 1,5 m/tim Höjd 7 6 5 4 3 2 1 0 0 20 40 60 80 100 kpa Hydrost. Pall 4 Pall 3 Pall 2 Pall 1 4 (6,00 m) FSM: 670 mm Tixo 0-20-40: 0,00-0,20-0,70 3 (4,45 m) FSM: 630 mm Tixo 0-20-40: 0,00-0,40-1,00 2 (2,90 m) FSM: 740 mm Tixo 0-20-40: 0,00-0,40-0,30 1 (1,30 m) FSM: 740 mm Tixo 0-20-40: 0,15-x-0,90

Exempel på trycksensorvärden vs töjning Element 1: Strain 600 mm / Pressure 530 mm 600 Strain [µm/m] 500 400 300 200 100 0 R 2 = 0,9975 R 2 = 0,9932 R 2 = 0,9982 R 2 = 0,9707 10 Oct 2008 22 Oct 2008 14-jan-09 Water (2,7 m) 0 20 40 60 80 100 Sensor pressure [kpa]

Skärningspunkt och R 2 -faktorer Skärningspunkten är maximalt 5 % av maximala töjningsvärdena för alla gjutningar (oberoende av nivåer och element) R 2 -faktorerna vid alla 100 0 gjutningar (oberoende av nivåer och element) varierar mellan 0.9707 and 0.9997 Strain [µm/m] 600 500 400 300 200 Element 1: Strain 600 mm / Pressure 530 mm R 2 = 0,9982 R 2 = 0,9975 R 2 = 0,9932 R 2 = 0,9707 0 20 40 60 80 100 Sensor pressure [kpa] 10 Oct 2008 22 Oct 2008 14-jan-09

Töjning beräknad med enkla balkmodellen Lutning = 6.4 10-9 Pa -1 = 6.4 (μm/m)/kpa

Lutning Värde från balkmodellen = 6.4 Medelvärde för alla gjutningar, element och nivåer = 7.0!

Verifiering av trycksensorer

Resultat 1 (2) God korrelation mellan tryck och lastceller på formstag MYCKET god korrelation mellan tryck och töjning. Också, mycket god repeterbarhet på lutning från dag till dag i samma element och nivå! Trådtöjningmätning har betydande fördelar, såsom enklare hantering (givare och kablar kan sitta kvar på formelementen efter gjutning)

Resultat 2 (2) Om du inte känner din betong 1. Ta reda på lutningen mellan tryck och töjning vid valda nivåer * 2. Mät töjning 3. Kontrollera stighastigheten * Antingen genom kalibrering med trycksensorer eller genom föregående statisk analys innan användning första gången

I framtiden Montering av trådtöjningsgivare redan vid tillverkningen av formelementen, skyddade, på insidan av stålprofilerna? (snabbare, billigare) Ytterligare utveckling av formsystem med trycksensorer och givare (och användning av FEM-analys) Givare utrustade med batteridrivna sändare (färre kablar) Involvera entreprenörer och formtillverkare (kommunikation och utveckling) Är det möjligt att ge betongtillverkarna ansvaret för gjutningarna? (tydligare länk mellan betongegenskaper och tryck)

3. Tvång Sämre arbetsmiljö genererar stora kostnader för samhället Skärpt lagstiftning med avseende på arbetsmiljö? Involvera fackföreningar?

4. Förändra ekonomitänk och planering Tänk utanför boxen och räkna inte bara kortsiktigt Planera dina skift och möjliggör arbetskraftsbesparing Verka för en bättre samordning mellan branschens alla aktörer Involvera beställare i ett tidigare skede Se SKB som en metod, inte ett material

5. Forskning och tekniska aspekter Fortsatt forskning på robusthet Tätare kvalitetskontroller Bättre kommunikation mellan entreprenör och betongtillverkare Enklare och mer användarvänliga testmetoder. På betongbilar? Använd fabrikens fuktgivare som input i styrsystemen