Patienter i sluten vård 2005

Patienter i sluten vård 2005 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

Patienter i sluten vård 2005

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Cajsa Anufrijeff Röhr 08-452 77 26 Ulf Engström 08-452 77 25 Sofia Nenzelius 08-452 77 35 Rapporten kan beställas hos förbundens trycksaksbeställning, 020-31 32 30, eller via hemsidan www.skl.se ISBN -13: 978-91-7164-202-8 Stockholm december 2006

Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar in statistik från landsting och regioner bland annat för att kunna beskriva utvecklingen inom hälso- och sjukvården på nationell nivå och för att ge medlemmarna jämförelsematerial för intern uppföljning. När landsting och regioner har tillgång till jämförelsematerial kan de följa upp och effektivisera sin verksamhet. Nu finns en ny rapport om uppgifter om patienter som har vårdats i sluten vård år 2005. I denna rapport redovisas verksamhetsstatistik för specialiserad sluten vård baserad på patientregistret. Rapporten innehåller t.ex. uppgifter om patienternas antal vårdtillfällen, medelvårdtider och för vilka diagnoser de vårdades. Uppgifterna redovisas på såväl riks- som landstingsnivå och bland annat framgår i vilken omfattning respektive landsting säljer och köper vård. Stockholm i december 2006 Marianne Granath Sektionschef Sveriges Kommuner och Landsting

INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAPPORTENS INNEHÅLL 5 HUR BESKRIVS DEN SLUTNA VÅRDEN OCH HUR SKA RESULTATET TOLKAS? 6 Använda begrepp för beskrivning av sluten vård 6 Sluten och öppen vård samspelar 6 Statistik för beskrivning av öppen vård 6 RESULTAT 7 Utvecklingen inom sluten vård 7 Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman 16 Utvecklingen av sluten vård per huvudman 19 Sluten vård per åldersgrupp och huvudman 21 Utvecklingen av sluten vård i de äldsta åldersgrupperna per huvudman 31 Patienternas sjukdomar (diagnoser) och ålder 33 Vissa sjukdomar (diagnoser) per åldersgrupp och huvudman 45 Vissa operationer per åldersgrupp och huvudman 56 Medelvårdtid per diagnos- och åldersgrupp 61 Medelvårdtid för vissa sjukdomar (diagnoser) och operationer per huvudman 63 Läkarbesök och besök hos andra personalkategorier 69 Läkarbesök och vårdtillfällen per huvudman 70 Uppgifter om sluten vård per sjukhusenhet 70 BILAGA 1 Folkmängd per den 31/12 2005 BILAGA 2 BILAGA 3 Diagnosgrupper Förteckning över de sjukvårdsenheter som ingår i sammanställningarna av sluten vård 2005

RAPPORTENS INNEHÅLL I denna rapport publiceras uppgifter från patientregistret om de patienter som vårdades i sluten vård under år 2005. Till grund för detta register ligger huvudmännens patientdatabaser, vilka i sin tur bland annat bygger på uppgifter ur patientjournalerna. I patientregistret finns för varje patient (vårdtillfälle) uppgifter om personnummer, in- och utskrivningsdatum, kön, hemort, vårdenhet, sjukdom/diagnos och operation m m. Generellt gäller att patientregistret innehåller uppgifter om alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård. Vissa uppgifter i rapporten redovisas enbart på riksnivå medan andra redovisas för respektive huvudman med målsättningen att belysa de skillnader som förekommer mellan huvudmännen. Uppgifterna ska kunna användas som jämförelsematerial för intern uppföljning. Rapporten innehåller uppgifter om för vilka sjukdomar/diagnoser patienterna vårdades i sluten vård och hur gamla patienterna var. Uppgifterna redovisas på såväl riks- som landstingsnivå och bland annat framgår i vilken omfattning respektive landsting säljer och köper vård. I huvudsak avser uppgifterna år 2005, men även jämförelser med tidigare år redovisas. Eftersom antalet diagnoser är mycket stort, ca 12 000, måste uppgifterna aggregeras. I rapporten aggregeras uppgifterna dels enligt kapitelindelningen i ICD-10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997), dels i en indelning efter de stora folksjukdomarna. Stora diagnosgrupper har lyfts fram och för att indelningen ska vara heltäckande samlas icke redovisade diagnosgrupper i en restgrupp inom respektive kapitel. På riksnivå redovisas uppgifter om vårdtillfällen och medelvårdtider grupperade efter kapitel och de stora folksjukdomarna. Patienternas åldersfördelning vid vårdtillfällena framgår för såväl män som kvinnor. Även medelvårdtider för olika åldersgrupper redovisas. För enskilda huvudmän redovisas uppgifter om vårdtillfällen både ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Detta ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen är säljare respektive köpare av sluten vård. Uppgifter om hur vårdtillfällena fördelas efter åldersgrupp och medelvårdtider redovisas för ett antal folksjukdomar och operationstyper. I några fall redovisas uppgifterna uppdelade på män och kvinnor. Uppgifterna om sluten vård har kompletterats med några övergripande uppgifter om den öppna vården från rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Uppgifter från patientregistret finns också tillgängliga i Sveriges Kommuner och Landstings internetbaserade presentationsprogram Sjukvårdsdata i fokus. 5

HUR BESKRIVS DEN SLUTNA VÅRDEN OCH HUR SKA RESULTATET TOLKAS? Använda begrepp för beskrivning av sluten vård Beskrivningarna i denna rapport görs utifrån följande variabler patienter vårdtillfällen (varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient) vårdtider i antalet dagar under året medelvårdtider (totala vårdtider dividerat med antalet vårdtillfällen) vårdplatser En patient kan ha varit inskriven i sluten vård under flera tillfällen under året. För att belysa detta förhållande redovisas relationen Vårdtillfällen/patient. Minskande medelvårdtider innebär att platserna kan användas till fler patienter/vårdtillfällen eller att vårdplatserna kan reduceras. Sluten och öppen vård samspelar Sluten och öppen vård samspelar. För patienternas bästa och för en effektiv vård sker i möjligaste mån behandlingarna inom den öppna vården. Den medicinsk-tekniska utvecklingen har bidragit till att det har blivit möjligt att i allt större utsträckning behandla patienterna i öppen vård. De patienter som vårdas i sluten vård blir därmed allt mer resurskrävande. Uppgifter om diagnoser och ålder ur patientregistret kan belysa detta förhållande. Vid jämförelser av antalet vårdtillfällen mellan olika år finns för somatisk vård möjligheter att ta hänsyn till förändringar i vårdtyngd. Vid jämförelser av antalet vårdtillfällen 1998-2005 i denna rapport har vårdtyngden dock inte beaktats. Öppen vård utvecklas och effektiviseras på motsvarande sätt som sluten vård. Besöken flyttas från specialiserad vård till primärvård och hemsjukvård. Besök i primärvården ersätts om så är lämpligt av kontakter via telefon. Statistik för beskrivning av öppen vård Information om patientens diagnos och ålder m.m. vid besök finns inte på nationell nivå på samma sätt som för vårdtillfällen, men en utveckling pågår för att åstadkomma detta. Sedan några år tillbaka ska sjukvårdshuvudmännen lämna patientuppgifter för läkarbesöken i specialiserad vård till patientregistret: Uppgifterna är dock ännu inte heltäckande. Uppgifter om antalet läkarbesök och besök hos andra personalkategorier än läkare - utan information om patienterna bakom besöken redovisas i rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. 6

RESULTAT Utvecklingen inom sluten vård Patienter År 2005 vårdades cirka 880 000 patienter inom sluten vård (tabell 1). Det innebär, grovt räknat, att tio procent av befolkningen hade vårdats någon gång under året. Varje patient vårdades i genomsnitt 1,65 gånger under året. Män vårdades i genomsnitt fler gånger än kvinnor, 1,75 jämfört med 1,57. Patienterna vårdades fler gånger inom den psykiatriska vården (1,85) än inom den somatiska vården (1,61). Inom den somatiska vården återfanns flest vårdtillfällen per patient (1,59) inom medicinsk korttidsvård. Antalet patienter i sluten vård minskade totalt med 49 800, eller 5,5 procent, mellan 1998 och 2003. Under 2004 bröts den nedåtgående trenden och år 2005 ökade antalet patienter ytterligare med 11 051, eller 1,3 procent, jämfört med år 2004. Av ökningen avsåg 8 560 patienter somatisk vård. Ökningen var störst inom den medicinska vården med 2,8 procent. (Att summan av patienterna inom olika huvudgrupper i tabellen är större än totalbeloppen beror på att samma person kan förekomma som patient inom mer än en huvudgrupp.) Vårdtillfällen Antalet vårdtillfällen framgår av tabell 2. Varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient. År 2005 förekom totalt 1,48 miljoner vårdtillfällen, varav män hade 669 761 och kvinnor 807 372 stycken. Av det totala antalet vårdtillfällen var 1,39 miljoner, eller 93,9 procent, somatisk vård. Inom den somatiska vården var något fler vårdtillfällen medicinsk korttidsvård (670 900) än kirurgisk korttidsvård (634 375). Den geriatriska vården utgjorde endast 3,8 procent av samtliga vårdtillfällen. Mellan år 1998 och 2003 minskade det totala antalet vårdtillfällen för varje år. Den sammanlagda minskningen uppgick till 94 900 vårdtillfällen eller 6,2 procent. Liksom för antalet patienter bröts den nedåtgående utvecklingen för antalet vårdtillfällen år 2004. År 2005 ökade antalet vårdtillfällen ytterligare med 22 773 och av denna ökning svarade den somatiska vården för 20 848 vårdtillfällen. Ökningen var störst för den medicinska korttidsvården med 2,9 procent, medan den geriatriska vården minskade med 2,3 procent. 7

Tabell 1 Patienter i sluten vård efter huvudgrupp 1998 2005* 1998 2000 2002 2004 2005 Specialiserad somatisk vård Patienter 880 024 848 005 835 820 838 708 847 268 Vårdtillfällen/patient 1.63 1.62 1.60 1.60 1.61 varav Medicinsk korttidsvård Patienter 437 197 416 394 406 573 405 482 416 724 Vårdtillfällen/patient 1.60 1.59 1.58 1.58 1.59 Kirurgisk korttidsvård Patienter 504 250 490 236 479 073 484 361 488 456 Vårdtillfällen/patient 1.29 1.29 1.28 1.28 1.27 Geriatrisk vård Patienter 48 834 43 248 40 739 45 137 43 733 Vårdtillfällen/patient 1.28 1.25 1.24 1.28 1.29 Specialiserad psykiatrisk vård Patienter 49 332 47 626 44 663 44 565 46 021 Vårdtillfällen/patient 1.75 1.81 1.82 1.84 1.85 Specialiserad vård totalt Patienter 913 337 880 188 865 935 868 946 877 926 Vårdtillfällen/patient 1.67 1.66 1.64 1.64 1.65 * Exkl vårdtillfällen som inte kunnat knytas till viss patient: 12 628 år 1998, 15 728 år 2000, 24 522 år 2002, 27 775 år 2004 och 24 954 år 2005. 8

Diagram 1 Vårdtillfällen efter huvudgrupp 1998 2005 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård 1998 2000 2002 2004 2005 Tabell 2 Vårdtillfällen efter huvudgrupp 1998 2005 1998 2000 2002 2004 2005 Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen 1 449 149 1 389 095 1 360 230 1 368 937 1 389 785 Vårdtillfällen/1000 inv 163.7 156.4 152.1 151.9 153.6 varav Medicinsk korttidsvård Vårdtillfällen 705 627 669 565 652 186 651 453 670 900 Vårdtillfällen/1000 inv 79.7 75.4 72.9 72.3 74.2 Kirurgisk korttidsvård Vårdtillfällen 654 706 637 329 623 441 633 095 634 375 Vårdtillfällen/1000 inv 73.9 71.7 69.7 70.3 70.1 Geriatrisk vård Vårdtillfällen 62 349 54 092 50 752 57 929 56 581 Vårdtillfällen/1000 inv 7.0 6.1 5.7 6.4 6.3 Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen 87 456 87 558 84 549 85 433 87 358 Vårdtillfällen/1000 inv 9.9 9.9 9.5 9.5 9.7 Specialiserad vård totalt Vårdtillfällen 1 536 605 1 476 653 1 444 779 1 454 370 1 477 143 Vårdtillfällen/1000 inv 173.5 166.2 161.6 161.4 163.3 9

Tabell 3 Procentuell fördelning av antal patienter 2005* efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Totalt patienper patient år år år år år år år ter 1 83.3 79.8 80.2 68.2 61.5 56.8 56.4 68.2 599 028 2 11.1 13.1 13.0 17.1 19.5 22.2 23.8 17.5 153 395 3 2.9 3.7 3.5 6.7 8.9 10.1 10.4 6.9 60 344 4 1.1 1.5 1.4 3.2 4.3 5.0 4.7 3.2 28 258 5-1.6 1.9 2.0 4.8 5.8 5.9 4.7 4.2 36 901 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 877 926 Antal patienter 72 120 62 312 194 257 200 148 124 727 151 992 82 217 877 926 Vårdtillfällen per patient 1.33 1.38 1.37 1.69 1.83 1.89 1.83 1.65 * Exklusive 24 954 vårdtillfällen som inte kunnat knytas till viss patient Av tabell 3 framgår hur patienter i olika åldersgrupper fördelades efter antalet gånger de vårdades i sluten vård under år 2005. Det framgår exempelvis att flertalet personer, 68,2 procent i genomsnitt, vårdades vid enbart ett tillfälle och att denna andel var särskilt stor i den yngsta åldersgruppen (83,3 procent). Flest gånger vårdades patienter i åldersgruppen 75-84 år och då utgjorde personer med fem eller fler vårdtillfällen 5,9 procent av samtliga patienter. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient varierade mellan 1,33 (0-14 år) och 1,89 (75-84 år). 10

I diagram 2 och tabell 4 redovisas procentuell fördelning av antalet vårdtillfällen per åldersgrupp. Där framgår exempelvis att 41,3 procent av vårdtillfällena avsåg patienter med ett vårdtillfälle och att andelen i den yngsta åldersgruppen var 62,8 procent. Patienter som vårdats fem gånger eller fler svarade för 17,4 procent av vårdtillfällena och i gruppen 65-74 år var denna andel 20,9 procent. Diagram 2 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2005 efter åldersgrupp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år 1 2 3 4 5- Tabell 4 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2005 efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen 0-14 15-24 25-44 45-64 65-74 75-84 85- Totalt vårdper patient år år år år år år år tillfällen 1 62.8 57.9 58.6 40.3 33.7 30.0 30.9 41.3 599 028 2 16.7 18.9 19.0 20.1 21.3 23.4 26.0 21.1 306 790 3 6.6 8.2 7.7 11.9 14.6 15.9 17.0 12.5 181 032 4 3.2 4.2 4.1 7.6 9.4 10.7 10.3 7.8 113 032 5-10.8 10.8 10.6 20.1 20.9 20.0 15.8 17.4 252 307 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 1 426 595 Antal vårdtillfällen 95 693 85 887 265 570 339 017 227 936 287 828 150 256 1 452 189 11

Vårdtider i dagar Den sammanlagda vårdtiden, uttryckt i dagar, uppgick till 9,1 miljoner år 2005, vilket motsvarar 1,0 dag per invånare. Av dessa dagar avsåg 7,5 miljoner somatisk vård (81,8 procent) och 1,7 miljoner psykiatrisk vård (18,2 procent). Närmare hälften av dagarna inom den somatiska vården utgjordes av medicinsk korttidsvård. Antalet dagar inom den geriatriska vården uppgick till 1,3 miljoner. Geriatriken svarade därmed för 14,0 procent av den totala vårdtiden uttryckt i dagar, medan andelen av vårdtillfällena endast uppgick till 4,0 procent. Det totala antalet dagar minskade med 12,0 procent mellan 1998 och 2005. Minskningen var störst för den psykiatriska vården med 21,3 procent, medan den somatiska vården minskade med 9,7 procent. Jämfört med år 2004 ökade antalet dagar totalt år 2005 med 1,1 procent. Motsvarande ökning för den psykiatriska vården var 3,5 procent. Denna ökning beror på att förhållandevis många patienter med lång vårdtid (ibland flera år) inom psykiatrisk vård har skrivits ut. Diagram 3 Vårdtid uttryckt i dagar per 1000 invånare efter huvudgrupp 1998-2005 500 450 400 350 Dagar/1000 inv 300 250 200 150 100 50 0 Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård 1998 2000 2002 2004 2005 12

Tabell 5 Vårdtid uttryckt i dagar * efter huvudgrupp 1998 2005 1998 2000 2002 2004 2005 Specialiserad somatisk vård Dagar (1000-tal) 8 250.3 7 762.7 7 508.8 7 407.8 7 451.5 Dagar/1000 inv 932 874 840 822 824 varav Medicinsk korttidsvård Dagar (1000-tal) 3 942.8 3 631.4 3 510.0 3 412.7 3 450.3 Dagar/1000 inv 445 409 393 379 381 Kirurgisk korttidsvård Dagar (1000-tal) 2 995.9 2 853.2 2748.0 2 622.6 2 566.5 Dagar/1000 inv 338 321 307 291 284 Geriatrisk vård Dagar (1000-tal) 1 207.1 1 155.0 1 104.9 1 209.2 1 270.1 Dagar/1000 inv 136 130 124 134 140 Specialiserad psykiatrisk vård Dagar (1000-tal) 2 100.6 1 900.1 1 701.8 1 597.1 1 653.2 Dagar/1000 inv 237 214 190 177 183 Specialiserad vård totalt Dagar (1000-tal) 10 350.8 9 662.8 9 210.6 9 004.9 9 104.7 Dagar/1000 inv 1 169 1 088 1 030 999 1 006 * Den sammanlagda vårdtiden i dagar fås genom att uppgifterna över utskrivna patienter kompletterats med patientinventeringar för den geriatriska och psykiatriska vården. Vårdtid för utskrivna patienter har beräknats som utskrivnings- minus inskrivningsdatum och när in- och utskrivning skett samma dag har vårdtiden räknats som noll dagar. Medelvårdtider Av tabell 6 framgår att vårdtiden för det genomsnittliga vårdtillfället minskade från 6,0 dagar år 2004 till 5,9 dagar år 2005. Inom den somatiska vården minskade vårdtiden från 5,2 till 5,1 dagar under perioden. Vårdtiden har även minskat inom såväl medicinsk och kirurgisk korttidsvård, medan den inom geriatrisk vård är konstant jämfört med 2004. Medelvårdtiden inom den psykiatriska vården ökade från 18,6 dagar år 2004 till 19,1 dagar 2005. Om hänsyn tas endast till de patienter som hade en vårdtid på 365 dagar eller mindre minskade medelvårdtiden från 14,3 dagar år 2004 till 14,0 dagar 2005. Den slutna psykiatriska vården har förändrats avsevärt under senare år. Resurser har omfördelats från slutna till öppna vårdformer. Klinikerna på sjukhusen inriktar sig mot akuta, starkt specialiserade insatser. Patienter med mycket långa, obrutna vårdperioder (flera år) har successivt minskat i antal. Patienter som har vårdats mer än ett år utgör en ringa andel, 0,5 procent, av samtliga patienter år 2005. Andelen dagar dessa patienter svarar för ökade från 23 procent 2004 till 27 procent 2005. Den kraftiga minskningen av medelvårdtiden inom den psykiatriska vården mellan år 1998 och 2000 förklaras till viss del av att antalet patienter som skrivs in och ut under samma dag ökade under denna period. År 1998 utgjorde dessa vårdtillfällen 4,3 procent av det totala antalet inom psykiatrin och andelen ökade till 7,2 procent 2000. 13

För år 2005 är motsvarande andel 8,4 procent, vilket vid en jämförelse med år 2004 visar på en ökning med 0,4 procentenheter. Noterbart är även att andelen patienter som skrivs ut dagen efter inskrivningsdagen har ökat, från 13,3 procent 1998 till 18,3 procent 2005. Diagram 4 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp 1998-2005 30 25 20 Dagar 15 10 5 0 Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård År 1998 2000 2002 2004 2005 Tabell 6 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp 1998 2005 1998 2000 2002 2004 2005 Specialiserad somatisk vård 5.7 5.5 5.4 5.2 5.1 varav Medicinsk korttidsvård 5.6 5.4 5.3 5.3 5.2 Kirurgisk korttidsvård 4.6 4.5 4.4 4.2 4.1 Geriatrisk vård 19.3 19.6 19.5 16.4 16.4 Specialiserad psykiatrisk vård 27.7 19.9 19.8 18.6 19.1 Specialiserad vård totalt 6.9 6.4 6.2 6.0 5.9 14

Vårdplatser Andelen vårdplatser år 2005 per huvudgrupp framgår av diagram 5. Uppgifterna avser genomsnittligt antal disponibla vårdplatser och är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings ekonomi- och verksamhetsstatistik. Mellan år 2004 och 2005 minskade antalet platser med 536 eller 2,0 procent. Den totala minskningen mellan åren 1998 och 2005 var knappt 4 700 vårdplatser. Antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser var totalt knappt 26 400 år 2005. Av diagram 5 framgår att de flesta vårdplatserna fanns inom den medicinska korttidsvården (38,7 procent), närmast följt av den kirurgiska korttidsvården (30,6 procent). Psykiatrins andel uppgick till 16,6 procent och geriatrikens till 8,7 procent. I tabell 32 redovisas uppgifter om vårdplatser och vårdtillfällen per sjukhusenhet och huvudman år 2005. Diagram 5 Vårdplatser efter huvudgrupp 2005 Psykiatrisk vård 16,6% Övrigt* 2,0% Medicinsk korttidsvård 38,7% Geriatrisk vård 8,7% Ofördelad korttidsvård 3,4% Kirurgisk korttidsvård 30,6% * Övrig Specialiserad somatisk vård samt Primärvård 15

Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman I detta kapitel redovisas uppgifter för enskilda huvudmän avseende såväl producerad som konsumerad sluten vård. Uppgifterna ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen producerar vård till invånare i andra landsting respektive erhåller vård till sina invånare som produceras av andra landsting. Med produktion avses vård som produceras inom den egna organisationen oberoende av om den avser den egna befolkningen eller inte. Med konsumtion avses vård som konsumeras av invånarna i det egna landstinget eller den egna regionen/kommunen oberoende av var vården producerats. Redovisningen i tabell 7 avser somatisk vård, det vill säga medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård, respektive psykiatrisk vård. Somatisk vård Tabell 7 och diagram 6 visar att 26,5 procent av de somatiska vårdtillfällena som producerats i Uppsala avsåg invånare utanför det egna landstinget. De största mottagarna var boende i Gävleborg och Västmanland med vardera 2 900, Dalarna med 2 500 samt Stockholm med 2 100. Tillsammans utnyttjade invånarna i dessa fyra landsting 18,7 procent av de vårdtillfällen som producerats av Uppsala. Andra huvudmän som sålde stora andelar av sin produktion var Västerbotten med 15,5 procent och Örebro med 14,1 procent. Båda är huvudmän med regionsjukhus. Av den vård som Uppsala sålde till andra huvudmän avsåg 25,0 procent patienter med tumörer och 16,4 procent patienter med sjukdomar i cirkulationsorganen. Motsvarande andelar för Västerbotten var 19,8 respektive 31,6 procent och för Örebro 18,8 respektive 30,0 procent. De huvudmän som köpte procentuellt sett flest vårdtillfällen inom somatisk vård i förhållande till sin konsumtion var Värmland och Halland med 14,1 respektive 14,4 procent. Huvudmännen med regionsjukhus köpte lägst, från 1,5 till 6,2 procent, andel vårdtillfällen. I Värmland köpte landstinget 8,5 procent av det totala antalet vårdtillfällen från Örebro. Halland köpte 10,2 procent av de konsumerade vårdtillfällena från Västra Götaland. Psykiatrisk vård Tabell 7 och diagram 7 visar att det landsting som sålde förhållandevis mest av den producerade psykiatriska vården var Dalarna med 21,9 procent. Det landsting som köpte störst andel av sin konsumtion var Gävleborg med 19,8 procent följt av Värmland med 11,9 procent. Gävleborg köpte 12,0 procent av de konsumerade vårdtillfällena från Dalarna. Skåne, Stockholm, Västra Götaland, Jönköping och Norrbotten var de huvudmän som dels köpte minst andel psykiatrisk vård, dels låg under riksgenomsnittet. 16

Diagram 6 Andel köpt vård av den totala konsumerade somatiska vården 2005 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Uppsala Riket Östergötland Örebro Stockholm Procent Västerbotten Västra Götaland Skåne * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. Diagram 7 Andel köpt vård av den totala konsumerade psykiatriska vården 2005 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 Procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Gävleborg Värmland Västmanland Västernorrland Sörmland Östergötland Gotland Jämtland Halland Kronoberg Dalarna Västerbotten Uppsala Kalmar Blekinge Örebro Riket Norrbotten Jönköping Västra Götaland Stockholm Skåne Halland Värmland Gotland Kronoberg* Sörmland Jämtland Gävleborg Västmanland Blekinge Västernorrland Dalarna Norrbotten Kalmar Jönköping 17

Tabell 7 Producerade resp konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård samt andel såld resp köpt vård 2005 Huvudman/ Somatisk vård Psykiatrisk vård Hemlandsting Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan huvudman (%) huvudman (%) huvudman (%) huvudman (%) Stockholm 261 967 2,9 259 140 3,4 27 077 3,6 26 235 2,7 Uppsala 55 525 26,5 42 781 6,2 3 356 13,1 3 051 5,0 Sörmland 36 350 4,9 38 726 11,6 2 495 7,4 2 467 9,6 Östergötland 62 856 9,9 58 336 3,8 2 081 3,1 2 162 9,4 Jönköping 53 448 3,8 55 610 8,0 3 641 5,4 3 557 3,8 Kronoberg* 24 757 3,6 26 460 11,8 1 460 7,3 1 374 6,0 Kalmar 38 764 3,5 40 423 8,4 2 155 6,2 2 040 4,9 Blekinge 20 327 6,4 20 817 9,8 1 415 3,1 1 340 4,9 Skåne 181 457 3,9 175 279 1,5 11 330 2,5 11 082 2,2 Halland 41 537 7,6 44 128 14,4 1 750 4,7 1 742 7,5 Västra Götaland 234 326 4,0 227 251 2,2 13 560 1,9 13 299 3,2 Värmland 39 369 1,8 44 348 14,1 1 411 1,3 1 562 11,9 Örebro 49 760 14,1 43 139 3,7 2 749 3,2 2 662 4,8 Västmanland 39 697 2,1 43 078 10,5 1 795 3,5 1 907 11,3 Dalarna 47 413 4,4 49 402 9,3 2 909 21,9 2 295 5,8 Gävleborg 40 358 5,3 42 361 10,5 1 542 4,7 1 777 19,8 Västernorrland 40 374 2,7 42 866 9,5 1 452 5,3 1 437 10,5 Jämtland 20 124 5,1 21 217 11,0 788 8,2 774 7,8 Västerbotten 50 491 15,5 43 380 2,5 1 774 4,4 1 739 5,3 Norrbotten 41 490 1,8 44 371 9,1 2 062 3,6 2 065 4,4 Gotland 9 395 6,3 10 003 12,9 556 5,6 575 8,9 Okänt** 16 669 2 216 Riket 1 389 785 5,7 1 389 785 5,7 87 358 4,5 87 358 4,5 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. ** Hemort ej registrerad, utlänningar m m 18

Utvecklingen av sluten vård per huvudman I tabell 8 visas antalet producerade respektive konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård per landsting år 2004 och 2005. Under perioden ökade antalet vårdtillfällen med 20 848, eller 1,5 procent, inom den somatiska vården och inom den psykiatriska vården med 1 925, eller 2,3 procent. Inom den somatiska vården minskade både produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mest i Blekinge, 5,9 respektive 4,9 procent mellan 2004 och 2005. Västernorrland uppvisade den största ökningen i fråga om produktion med 3,9 procent. Inom konsumtionen återfanns den största ökningen i Skåne* (5,3 procent) följt av Gotlands kommun med 4,5 procent. Förändringarna på landstingsnivå var större inom den psykiatriska vården än inom den somatiska vården. I Uppsala minskade produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mest med 12,1 respektive 14,4 procent mellan 2004 och 2005. Största ökningen inom produktionen och konsumtionen stod Gotland* för, 65,0 respektive 62,4 procent. *Ökningen ska tolkas med viss försiktighet då det är troligt att uppgifterna från år 2004 är underskattade. 19

Tabell 8 Producerade resp konsumerade vårdtillfällen för somatisk resp psykiatrisk vård 2005 Huvudman/ Hemlandsting Somatisk vård Psykiatrisk vård Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård 2004 2005 Proc 2004 2005 Proc 2004 2005 Proc 2004 2005 Proc förändr förändr förändr förändr Stockholm 258 056 261 967 1,5 255 445 259 140 1,4 27 297 27 077-0,8 25 940 26 235 1,1 Uppsala 55 195 55 525 0,6 42 215 42 781 1,3 3 819 3 356-12,1 3 564 3 051-14,4 Sörmland 35 753 36 350 1,7 38 577 38 726 0,4 2 455 2 495 1,6 2 379 2 467 3,7 Östergötland 62 032 62 856 1,3 57 524 58 336 1,4 2 137 2 081-2,6 2 116 2 162 2,2 Jönköping 54 266 53 448-1,5 56 102 55 610-0,9 3 443 3 641 5,8 3 404 3 557 4,5 Kronoberg* 24 450 24 757 1,3 26 118 26 460 1,3 1 411 1 460 3,5 1 274 1 374 7,8 Kalmar 38 415 38 764 0,9 40 238 40 423 0,5 2 221 2 155-3,0 2 056 2 040-0,8 Blekinge 21 612 20 327-5,9 21 897 20 817-4,9 1 419 1 415-0,3 1 330 1 340 0,8 Skåne 172 562 181 457 5,2 166 408 175 279 5,3 11 483 11 330-1,3 11 249 11 082-1,5 Halland 41 739 41 537-0,5 44 271 44 128-0,3 1 587 1 750 10,3 1 556 1 742 12,0 Västra Götaland 229 739 234 326 2,0 223 118 227 251 1,9 12 991 13 560 4,4 12 459 13 299 6,7 Värmland 39 295 39 369 0,2 44 172 44 348 0,4 995 1 411 41,8 1 144 1 562 36,5 Örebro 50 198 49 760-0,9 43 464 43 139-0,7 2 487 2 749 10,5 2 298 2 662 15,8 Västmanland 39 475 39 697 0,6 42 322 43 078 1,8 1 927 1 795-6,9 1 895 1 907 0,6 Dalarna 47 588 47 413-0,4 49 211 49 402 0,4 2 915 2 909-0,2 2 239 2 295 2,5 Gävleborg 40 050 40 358 0,8 42 237 42 361 0,3 1 488 1 542 3,6 1 779 1 777-0,1 Västernorrland 38 845 40 374 3,9 41 326 42 866 3,7 1 309 1 452 10,9 1 296 1 437 10,9 Jämtland 20 095 20 124 0,1 21 007 21 217 1,0 733 788 7,5 742 774 4,3 Västerbotten 49 756 50 491 1,5 42 802 43 380 1,4 1 387 1 774 27,9 1 335 1 739 30,3 Norrbotten 40 769 41 490 1,8 43 803 44 371 1,3 1 592 2 062 29,5 1 657 2 065 24,6 Gotland 9 047 9 395 3,8 9 568 10 003 4,5 337 556 65,0 354 575 62,4 Riket 1 368 937 1 389 785 1,5 1 368 937 1 389 785 1,5 85 433 87 358 2,3 85 433 87 358 2,3 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 20

Sluten vård per åldersgrupp och huvudman En analys av hur åldersstrukturen i Sverige har förändrats under de senaste tio åren visar att gruppen 65-74 år årligen minskade i antal fram till år 2001, men därefter ökade med 3,8 procent fram till och med 2005. Gruppen 75-84 år ökade årligen fram till år 2001, men minskade under de följande fyra åren med 2,5 procent. De allra äldsta, personer över 85 år, ökade sammanlagt med 29 procent under tioårsperioden. Mellan år 2004 och 2005 var ökningen 5,2 procent inom denna åldersgrupp. Diagram 8 visar olika åldersgruppers andel av befolkningen, antalet vårdtillfällen och antalet dagar i sluten vård år 2005. Vårdkonsumtionen ökar med stigande ålder. De äldres vårdkonsumtion är procentuellt högre för antalet dagar i sluten vård än för antalet vårdtillfällen beroende på att de har längre medelvårdtider än de yngre. De som var 65 år och äldre utgjorde 17,3 procent av befolkningen, men svarade för drygt hälften (53,2 procent) av dagarna. För de som var 85 år och äldre var andelen av dagarna 5,6 gånger så stor som befolkningsandelen. Däremot utgjorde de som var under 25 år 29,7 procent av befolkningen, men andelen av dagarna var endast 9,3 procent. Diagram 8 Olika åldersgruppers andel av befolkningen, antal vårdtillfällen och antalet dagar i sluten vård 2005 Procent 100 80 60 40 20 0 Befolkning Vårdtillfällen Dagar 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85 - år Tabell 9.1-9.3 visar utnyttjandet av vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper för enskilda huvudmän, vilket kompletteras med diagram 9-11 som visar utvalda uppgifter. Både tabellerna och diagrammen innehåller ålderstandardiserade uppgifter som visar hur vårdkonsumtionen skulle ha sett ut för respektive huvudman om åldersfördelningen varit densamma som i riket. Åldersstandardisering används när jämförelser ska göras mellan huvudmännen och skillnader i befolkningens åldersstruktur inte ska påverka resultatet. Av tabell 9.2 framgår att inom den somatiska vården ökade i genomsnitt antalet vårdtillfällen per 1000 invånare med stigande ålder, från 66 i den yngsta åldersgruppen till 655 i den äldsta. I tabell 9.3 redovisas att det högsta vårdutnyttjandet inom psykiatrin fanns i åldrarna från 25 till 64 år med 13 vårdtillfällen per 1000 invånare. 21

Stockholm och Uppsala har båda en relativt ung befolkning. Andelen invånare som var 65 år och äldre uppgick år 2005 till 14,1 respektive 14,6 procent jämfört med 17,3 procent i riket. Med rikets åldersfördelning skulle dessa landsting haft fler vårdtillfällen totalt per 1000 invånare (tabell 9.1), 162 i stället för 151 i Stockholm och 161 i stället för 151 i Uppsala. Kalmar, Dalarna och Jämtland har alla en relativt gammal befolkning. Med rikets åldersfördelning skulle de totalt haft 9-12 vårdtillfällen färre per 1000 invånare. Diagram 9 visar att i samtliga landsting var antalet vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen 85 år och äldre betydligt fler än i åldersgruppen 75-84 år. Flest vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen 75-84 år hade Norrbotten och lägst antal hade Blekinge. I åldersgruppen 85 år och äldre hade Östergötland minst antal vårdtillfällen per 1000 invånare, medan Västerbotten hade flest. När det gäller konsumtionen av den somatiska vården visar diagram 10 att Norrbotten hade flest (171) och Blekinge lägst antal (130) vårdtillfällen per 1000 invånare. Riket hade 154 vårdtillfällen per 1000 invånare. Konsumtionen av psykiatrisk vård redovisas i diagram 11. Där framgår att Stockholm hade flest (14), och Östergötland minst (5) antal vårdtillfällen per 1000 invånare. Att Stockholm hade så många fler vårdtillfällen kan delvis förklaras med att de har fler vårdtillfällen per patient med en större andel korta besök (0-1 dagar) än övriga huvudmän. Riket hade 10 vårdtillfällen per 1000 invånare. För att enklare kunna jämföra huvudmännen redovisas i tabell 10.1-10.3 det faktiska antalet vårdtillfällen per 1000 invånare i form av ett index där genomsnittsvärdet för riket satts till 100. När det gäller den totala konsumtionen hade Dalarna högst värde, 15 procent över riksgenomsnittet, följt av Norrbotten med 13 procent över genomsnittet. Östergötland hade det lägsta faktiska värdet med 11 procent färre vårdtillfällen per 1000 invånare än hela landet, följt av Blekinge med 10 procent lägre värde än genomsnittet. De landsting som hade högst värden totalt låg högt även för den somatiska vården (tabell 10.2) som svarade för 93,9 procent av totala antalet vårdtillfällen. Dalarna hade högst värde, 17 procent över genomsnittet i landet, följt av Norrbotten (15 procent över genomsnittet). Inom den psykiatriska vården var variationerna stora (tabell 10.3). Flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare hade Stockholm med 44 procent fler än riksgenomsnittet och lägst antal hade Östergötland med 46 procent färre än genomsnittet. 22

Diagram 9 Antal vårdtillfällen per 1000 inv i olika åldersgrupper 2005, konsumtion totalt 900 800 700 600 Vårdtillf/1000 inv 500 400 300 200 100 0 Norrbotten Västerbotten Gotland Dalarna Uppsala Västernorrland Kalmar Stockholm Jönköping Västmanland Örebro Riket Halland Skåne Jämtland Värmland V:a Götaland Kronoberg* Gävleborg Sörmland Östergötland Blekinge 75-84 år 85- år * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. Diagram 10 Antal vårdtillfällen per 1000 inv 2005, konsumtion somatisk vård (åldersstand) 180 170 160 Vårdtillf/1000 inv 150 140 130 120 110 100 Norrbotten Västerbotten Dalarna Gotland Västernorrland Jönköping Västmanland Kalmar Jämtland Riket Värmland Örebro Halland Uppsala V:a Götaland Skåne Stockholm Gävleborg Sörmland Kronoberg* Östergötland Blekinge * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 23

Diagram 11 Antal vårdtillfällen per 1000 inv 2005, konsumtion psykiatrisk vård (åldersstand) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Stockholm Jönköp ing Gotla nd Upp sala Öre bro ket and åne nge d rna tten rg and Västerbotten Halland Jämtland Västernorrland Värmland Östergötland Vårdtillf/1000 inv Ri Sörml Sk Kalma Bleki V:a Götalan Dala Norrbo Kronobe Västmanl Gävleborg r 24

Tabell 9.1 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion totalt Hemlandsting 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm 55 71 110 144 292 521 751 151 162 Uppsala 53 71 110 139 309 537 688 151 161 Sörmland 65 83 111 136 260 461 600 157 153 Östergötland 73 72 98 125 265 438 541 145 144 Jönköping 67 88 127 164 319 519 665 179 176 Kronoberg* 53 69 105 140 291 467 573 156 151 Kalmar 78 80 112 153 310 526 664 182 170 Blekinge 0 64 93 132 261 406 575 147 130 Skåne 65 71 104 144 302 499 629 159 158 Halland 65 78 113 137 294 504 618 160 159 V:a Götaland 72 78 107 142 291 479 605 157 158 Värmland 59 82 126 128 290 486 636 168 159 Örebro 68 76 112 147 291 509 659 167 163 Västmanland 69 84 117 150 294 518 713 172 169 Dalarna 75 90 120 150 315 557 777 187 177 Gävleborg 70 74 102 132 283 465 593 160 152 Västernorrland 74 90 114 148 313 537 685 182 171 Jämtland 82 83 113 138 315 499 581 173 164 Västerbotten 78 77 105 150 339 581 780 175 176 Norrbotten 68 86 110 157 351 587 765 184 179 Gotland 78 90 122 155 328 573 652 183 178 Riket 67 80 113 144 299 505 660 163 163 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 25

Tabell 9.2 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av somatisk vård Hemlandsting 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm 55 56 93 121 280 516 747 137 148 Uppsala 52 60 97 125 299 529 684 141 151 Sörmland 65 72 97 124 254 455 596 148 144 Östergötland 73 65 91 118 261 435 538 140 139 Jönköping 66 78 111 147 310 514 662 168 165 Kronoberg* 53 63 96 128 284 457 564 148 143 Kalmar 77 70 99 141 304 521 662 173 161 Blekinge 55 54 83 119 254 396 566 138 130 Skåne 64 62 92 132 292 488 620 150 149 Halland 65 70 104 130 289 499 613 154 153 V:a Götaland 72 68 96 131 283 471 599 149 150 Värmland 59 75 116 122 285 482 635 162 153 Örebro 67 67 98 132 285 504 656 157 153 Västmanland 69 75 107 140 289 515 711 165 161 Dalarna 75 79 109 139 308 553 775 179 169 Gävleborg 69 67 92 124 279 462 590 153 145 Västernorrland 74 83 106 141 308 530 681 176 165 Jämtland 82 75 104 131 309 493 578 167 158 Västerbotten 77 67 96 143 334 577 778 168 169 Norrbotten 67 74 98 147 347 583 762 176 171 Gotland 78 79 108 140 322 565 651 173 168 Riket 66 69 100 131 291 498 655 154 154 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 26

Tabell 9.3 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av psykiatrisk vård Hemlandsting 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm 1 15 17 23 11 6 3 14 14 Uppsala 1 11 13 14 9 9 4 10 10 Sörmland 1 11 14 12 6 6 4 9 9 Östergötland 0 6 7 7 4 3 3 5 5 Jönköping 0 10 16 16 8 5 3 11 11 Kronoberg 0 7 8 12 7 10 8 8 8 Kalmar 1 10 13 12 6 5 3 9 9 Blekinge 1 10 10 12 8 10 10 9 9 Skåne 1 9 12 12 10 11 9 9 9 Halland 1 8 9 7 5 5 5 6 6 V:a Götaland 1 10 11 11 8 9 7 9 9 Värmland 0 7 10 7 4 3 1 6 6 Örebro 1 9 14 15 6 5 3 10 10 Västmanland 1 9 11 10 6 4 2 7 7 Dalarna 0 12 11 11 7 5 2 8 8 Gävleborg 0 6 11 8 5 3 2 6 6 Västernorrland 0 7 8 7 5 7 4 6 6 Jämtland 0 8 9 7 7 6 3 6 6 Västerbotten 2 10 9 8 4 5 2 7 6 Norrbotten 1 13 12 10 4 4 3 8 8 Gotland 0 10 13 15 6 8 1 10 10 Riket 1 11 13 13 8 7 5 10 10 27

Tabell 10.1 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion totalt. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Stockholm 83 89 98 100 98 103 114 92 Uppsala 79 89 97 96 103 106 104 92 Sörmland 98 104 99 94 87 91 91 96 Östergötland 109 90 87 86 89 87 82 89 Jönköping 100 110 112 113 107 103 101 110 Kronoberg* 80 87 93 97 98 93 87 96 Kalmar 117 101 100 106 104 104 101 111 Blekinge 0 80 83 91 87 81 87 90 Skåne 97 88 92 100 101 99 95 98 Halland 98 97 100 95 98 100 94 98 V:a Götaland 109 98 95 99 97 95 92 96 Värmland 89 103 112 89 97 96 96 103 Örebro 101 95 99 102 98 101 100 102 Västmanland 104 105 104 104 99 103 108 105 Dalarna 113 113 106 104 105 110 118 115 Gävleborg 105 92 91 92 95 92 90 98 Västernorrland 112 113 101 103 105 106 104 111 Jämtland 124 103 100 96 106 99 88 106 Västerbotten 118 96 93 104 113 115 118 107 Norrbotten 101 108 98 109 117 116 116 113 Gotland 117 112 108 108 110 114 99 112 Riket 100 100 100 100 100 100 100 100 Riket/1000 inv 67 80 113 144 299 505 660 163 Riket, abs tal 103 945 89 861 273 839 341 761 228 876 288 284 150 398 1 476 964 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 28

Tabell 10.2 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av somatisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Stockholm 83 80 94 93 96 104 114 89 Uppsala 79 87 97 95 103 106 104 92 Sörmland 98 105 97 95 87 91 91 96 Östergötland 110 95 91 90 90 87 82 91 Jönköping 101 112 111 113 107 103 101 110 Kronoberg* 80 91 97 98 98 92 86 97 Kalmar 117 102 99 108 105 105 101 113 Blekinge 83 78 83 91 87 80 86 90 Skåne 97 89 92 101 100 98 95 98 Halland 98 101 104 99 99 100 94 101 V:a Götaland 109 99 96 100 97 94 91 97 Värmland 89 109 117 93 98 97 97 106 Örebro 101 97 98 101 98 101 100 102 Västmanland 104 109 107 107 99 103 109 107 Dalarna 113 114 109 106 106 111 118 117 Gävleborg 105 97 92 95 96 93 90 100 Västernorrland 113 120 106 108 106 107 104 115 Jämtland 125 108 105 100 106 99 88 109 Västerbotten 116 97 97 109 115 116 119 110 Norrbotten 101 107 99 112 119 117 116 115 Gotland 118 115 109 107 111 113 99 113 Riket 100 100 100 100 100 100 100 100 Riket/1000 inv 66 69 100 131 291 498 655 154 Riket, abs tal 102 940 77 729 242 054 310 145 222 946 284 470 149 330 1 389 614 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 29

Tabell 10.3 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper 2005 Konsumtion av psykiatrisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år Totalt Stockholm 104 142 126 170 147 87 73 144 Uppsala 100 100 98 105 122 131 86 104 Sörmland 103 101 108 93 83 96 84 98 Östergötland 9 58 57 53 47 48 53 54 Jönköping 76 97 122 121 109 77 56 112 Kronoberg 46 64 64 87 96 149 180 80 Kalmar 115 94 102 87 78 71 54 90 Blekinge 82 93 77 93 97 152 207 92 Skåne 111 83 93 91 130 159 201 98 Halland 110 74 69 52 64 78 104 63 V:a Götaland 90 90 85 86 104 129 139 90 Värmland 35 65 73 49 56 51 22 59 Örebro 97 84 109 109 78 77 63 101 Västmanland 87 80 82 72 76 56 36 76 Dalarna 65 111 84 84 88 70 43 86 Gävleborg 38 60 82 60 62 51 50 67 Västernorrland 12 68 64 50 66 103 89 61 Jämtland 23 73 66 52 86 85 61 63 Västerbotten 246 93 69 59 54 69 52 70 Norrbotten 145 117 91 75 52 65 67 85 Gotland 50 96 103 113 82 121 13 104 Riket 100 100 100 100 100 100 100 100 Riket/1000 inv 1 11 13 13 8 7 5 10 Riket, abs tal 1 005 12 132 31 785 31 616 5 930 3 814 1 068 87 350 30

Utvecklingen av sluten vård i de äldsta åldersgrupperna per huvudman Totalt sett ökade antalet vårdtillfällen per invånare med 1,6 procent mellan år 2004 och 2005. Av tabell 11 framgår förändringen för de äldsta åldersgrupperna. I gruppen 75-84 år var ökningen 2,8 procent och i åldrarna 85 år och äldre 1,8 procent. I gruppen 75-84 år var ökningen var störst på Gotland med 10,4 procent, medan minskningen var störst i Blekinge med 10,9 procent. Den största ökningen i åldersgruppen 85 år och äldre uppvisade Gävleborg med 8,5 procent och den största minskningen visade Uppsala med 8,1 procent. 31

Tabell 11 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna 75-84 år samt 85 år och äldre åren 2004 2005 Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv 75-84 år Vårdtillfällen/1000 inv 85 år och äldre 2004 2005 Proc förändr 2004 2005 Proc förändr Stockholm 516 521 1,0 731 751 2,7 Uppsala 517 537 3,9 749 688-8,1 Sörmland 466 461-1,0 611 600-1,9 Östergötland 420 438 4,3 538 541 0,5 Jönköping 527 519-1,5 642 665 3,5 Kronoberg* 461 467 1,3 593 573-3,4 Kalmar 501 526 5,0 658 664 0,9 Blekinge 456 406-10,9 601 575-4,3 Skåne 462 499 8,0 595 629 5,7 Halland 484 504 4,2 657 618-6,0 Västra Götaland 462 479 3,7 595 605 1,7 Värmland 482 486 0,8 645 636-1,3 Örebro 498 509 2,3 655 659 0,5 Västmanland 497 518 4,3 735 713-3,0 Dalarna 555 557 0,4 739 777 5,1 Gävleborg 454 465 2,5 546 593 8,5 Västernorrland 518 537 3,7 665 685 3,0 Jämtland 492 499 1,3 568 581 2,3 Västerbotten 588 581-1,2 748 780 4,3 Norrbotten 581 587 1,1 749 765 2,1 Gotland 519 573 10,4 620 652 5,2 Riket 491 505 2,8 648 660 1,8 * Somatisk vård: 20% av uppgifterna är skattade m h a 2004 års värden. 32

Patienternas sjukdomar (diagnoser) och ålder Nedan redovisas uppgifter för vilka sjukdomar/diagnoser patienterna vårdades för i sluten vård år 2005. Eftersom antalet diagnoser är mycket stort, ca 12 000, måste uppgifterna aggregeras. I diagram 12 samt tabellerna 12, 14 och 15 har vi valt att redovisa uppgifterna enligt kapitelindelningen i ICD-10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997). Socialstyrelsen redovisar mer detaljerade uppgifter ur patientregistret i Hälso- och sjukvårdsstatistisk Årsbok. I tabellerna 13, 16 och 17 redovisas uppgifter enligt en indelning som har gjorts efter de stora folksjukdomarna (bilaga 2). Diagram 12 visar att flest patienter vårdades för sjukdomar i cirkulationsorganen. Dessa patienter svarade för 16,0 procent av samtliga vårdtillfällen (1,48 miljoner). Av det totala antalet vårdtillfällen utgjorde kapitlet tumörsjukdomar 9,4 procent och kapitlet skador, förgiftningar m m 9,9 procent. Diagram 12 Vårdtillfällen 2005 fördelade efter kapitel Tumörer 9,4 % Psykiska sjd Övriga kapitel 35,9 % 6,2 % 16,0 % Cirk org sjd 6,4 % 9,9 % 8,5 % 7,5 % Andn org sjd Skador,förgiftn mm Matsmältn org sjd Graviditet o förlossn I tabell 12 visas vårdtillfällenas procentuella fördelning efter kapitel inom medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård. 33

Tabell 12 Procentuell fördelning av vårdtillfällen för vissa huvudgrupper efter kapitel 2005 Kapitel Medicinsk Kirurgisk Geriatrisk Samtlig korttidsvård korttidsvård vård vård Tumörer 8.0 12.1 10.3 9.4 Cirkulationsorg sjd 27.8 5.2 21.6 16.0 Andningsorg sjd 10.9 2.5 7.3 6.4 Matsmältningsorg sjd 3.7 12.8 2.6 7.5 Sjd i muskuloskel syst 2.6 8.8 6.7 5.3 Sjd i urin- o könsorg 3.4 6.7 3.2 4.7 Graviditet o förlossn 0.0 19.8 0.0 8.5 Skador, förgiftn m m 4.1 16.6 19.2 9.9 Övriga kapitel 39.5 15.5 29.1 32.2 Totalt 100 100 100 100 I tabell 12 visas vårdtillfällenas fördelning på vissa större diagnoskapitel för medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård. Cirkulationsorganens sjukdomar var det största kapitlet inom medicinsk korttidsvård och geriatrisk vård med 27,8 respektive 21,6 procent av vårdtillfällena. Motsvarande andel inom den kirurgiska korttidsvården var endast 5,2 procent. Inom kirurgin var graviditet och förlossning vanligast med 19,8 procent av vårdtillfällena. En granskning av hur antalet vårdtillfällen per patient i sluten vård varierar mellan olika diagnoskapitel visar att patienter med vissa perinatala tillstånd, tumörer och psykiska sjukdomar m m vårdades flest antal gånger (1,8 vårdtillfällen vardera) under år 2005. I tabell 13 redovisas vårdtillfällenas fördelning enligt den mer detaljerade indelningen efter de stora folksjukdomarna. Här ingår endast vårdtider på 365 dagar eller mindre. Stora diagnosgrupper inom kapitlet cirkulationsorganens sjukdomar var cerebrovaskulär sjukdom (stroke m m) med 2,9 procent av samtliga vårdtillfällen, hjärtrytmrubbningar (2,7 %), akut hjärtinfarkt (2,4 %) och hjärtsvikt (2,1 %). Tabellen innehåller även medelvårdtider för 2004 och 2005. En jämförelse mellan åren visar att skillnaden är relativt liten för respektive diagnosgrupp. Störst förändringar har skett inom schizofreni och demens med en minskning på vardera 1,6 dagar samt inom beteendestörningar, fysiska faktorer där en ökning på 1,3 dagar har skett. I tabell 14 framkommer att 72,7 procent av vårdtillfällena inom kapitlet cirkulationsorganens sjukdomar återfanns i åldrarna från 65 år och uppåt. I åldrarna 25-64 år återfanns 68,1 procent av vårdtillfällena inom kapitlet psykiska sjukdomar. Av tabell 15 framgår att i åldersgrupperna från 45 år och uppåt var cirkulationsorganens sjukdomar det största diagnoskapitlet. I åldrarna under 15 år var skador och förgiftningar tillsammans med andningsorganens sjukdomar vanligast förekommande. Både i åldersgruppen 15-24 år och 25-44 år återfanns flest vårdtillfällen inom kapitlet graviditet och förlossning. I tabell 16 redovisas antalet vårdtillfällen per 100 000 invånare uppdelat på ålder enligt den mer detaljerade indelningen i diagnosgrupper. Även tabellerna 17.1 och 17.2 är indelade efter diagnosgrupper och där framgår den procentuella fördelningen mellan olika åldersgrupper separat för män och kvinnor. Det finns flera stora skillnader mellan könen vad gäller antal vårdtillfällen. Inom följande diagnosgrupper har män klart fler 34

antal vårdtillfällen: psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser, akut hjärtinfarkt och övriga cirkulationsorgans sjukdomar. Kvinnor har flest antal vårdtillfällen inom diagnosgrupperna övriga tumörsjukdomar och övriga urogenitalorgan samt höftfraktur. Tabell 13 Vårdtillfällen och medelvårdtid per diagnosgrupp enligt de stora folksjukdomarna 2005 Diagnosgrupp Vårdtillfällen I % av tot Medelvårdtid Medelvårdtid Föränd- 2005 2005 2004 ring Infektionssjukdomar Malign tumör i luftstrupe, bronk o lunga Malign tumör i bröstkörtel Malign tumör i prostata Övr tumörer, maligna Övr tumörsjukdomar Blod o blodbildande organ Diabetes Övr endokrina sjukdomar Demens Psyk störn mm orsakade av psykoaktiva substanser Schizofreni Schizotyp störning, vanföreställningssyndrom Förstämningssyndrom Neuroser, stress o somatoforma syndrom Beteendestörningar, fysiska faktorer Övr psykiska sjukdomar Nervsystemet Bindehinnan Hornhinnan Sjukdomar i linsen Åderhinnan o näthinnan Grön starr Övr ögonsjukdomar Mellanöreinflammation Övr sjukdomar i örat Hypertoni (högt blodtryck) Akut hjärtinfarkt Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Cerebrovaskulär sjukdom (stroke mm) Övr cirkulationsorg sjukdomar Akuta infektioner i andningsorganen ÖLI (akut övre luftvägsinfektion) Lunginflammation och influensa Akut luftrörskatarr Andra sjukd övre luftvägarna Astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom Övr andningsorgan Matstrupe, magsäck o tolvfingertarm Ljumskbråck Gallsten Övr matsmältningsorgan Infektioner i hud o underhud Dermatit o eksem Övr hud o underhud Artros Ryggsjukdomar Övr muskuloskeletala systemet Sjukdomar i mjukvävnader Övr ledsjukdomar o infl systemsjukd 40 983 2,8 5,6 5,7-0,1 8 803 0,6 10,4 10,6-0,2 10 690 0,7 4,8 4,9-0,1 11 627 0,8 6,6 7,1-0,5 83 772 5,7 8,1 8,4-0,3 23 791 1,6 5,2 5,2 0,0 11 940 0,8 4,7 5,0-0,3 14 974 1,0 6,6 6,9-0,3 12 936 0,9 4,8 4,9-0,1 3 254 0,2 14,7 16,3-1,6 35 004 2,4 4,2 4,3-0,1 6 234 0,4 28,1 29,7-1,6 7 594 0,5 22,8 23,3-0,5 17 809 1,2 18,8 18,9-0,1 11 431 0,8 10,6 10,8-0,2 2 094 0,1 17,0 15,7 1,3 8 893 0,6 16,3 16,6-0,3 38 318 2,6 5,9 6,1-0,2 81 0,0 3,4 2,5 0,9 757 0,1 4,2 3,9 0,3 834 0,1 1,9 2,1-0,2 4 058 0,3 2,4 2,5-0,1 727 0,0 3,1 3,3-0,2 1 950 0,1 2,8 2,9-0,1 1 432 0,1 1,8 1,9-0,1 6 981 0,5 2,4 2,3 0,1 4 393 0,3 3,2 3,2 0,0 35 856 2,4 5,2 5,6-0,4 39 487 2,7 2,7 2,6 0,1 30 480 2,1 6,6 6,6 0,0 42 100 2,9 11,7 12,0-0,3 84 380 5,7 4,9 5,0-0,1 4 186 0,3 2,1 2,0 0,1 3 559 0,2 3,0 2,9 0,1 34 190 2,3 6,2 6,6-0,4 7 137 0,5 4,2 4,2 0,0 11 961 0,8 1,7 1,7 0,0 23 301 1,6 5,5 5,5 0,0 10 699 0,7 7,7 8,0-0,3 14 096 1,0 4,6 4,6 0,0 5 423 0,4 1,9 2,0-0,1 18 188 1,2 3,6 3,7-0,1 73 735 5,0 4,9 5,2-0,3 4 477 0,3 5,0 5,1-0,1 943 0,1 5,7 6,0-0,3 5 167 0,3 8,1 8,7-0,6 24 634 1,7 6,4 6,6-0,2 19 055 1,3 6,3 6,4-0,1 6 180 0,4 7,2 7,5-0,3 8 164 0,6 3,3 3,3 0,0 20 129 1,4 5,8 6,2-0,4 35