RAPPORT Datum: 2007-03-21 Id nr: AMM-L-2007/16 Utfärdat dat: 2007-03-21 Kvarts i gjuterier - exponering, ohälsa, åtgärder Kvartsprojekt 2007 Delrapport 1 - Exponering Lena Andersson, Ing-Liss Bryngelsson, Carl-Göran Ohlson, Håkan Westberg Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro B-G Lilja TMV-Miljöteknik Peter Nayström, Marianne Frölander SweCast AB Denna rapport får endast återges i sin helhet.
2(34) Sammanfattning Exponeringsmätningar av respirabelt damm, kvarts, kristobalit och tridymit samt mätningar med direktvisande instrument har genomförts på 11 svenska järngjuterier under tidsperioden 2005-2006. Gjuterierna representerar olika storlek, gjuteritekniker, legeringar, sandtyper, produktionförhållanden, tillsatser och bindemedelssystem och samtliga befattningar har ingått. Totalt har 425 mätningar av respirabel kvarts och 426 mätningar av respirabelt damm genomförts. Mätdata redovisas som tidvägda dagsmedelvärden för att möjliggöra jämförelse med hygieniska nivågränsvärden. De respirabla dammhalterna varierade mellan <0,01 och 31 mg/m 3 och det geometriska medelvärdet (GM) uppgick till 0,56 mg/m 3. Nivågränsvärdet för respirabelt damm (5 mg/m 3 ) överskreds i 2 % av proven, framför allt för rensare och skänk- och ugnsunderhållsarbetare. För respirabel kvarts varierade halterna mellan <0,004 och 2,1 mg/m 3 och GM uppgick till 0,028 mg/m 3. Nivågränsvärdet för kvarts (0,1 mg/m 3 ) överskreds i 10 % av proven där formare, rensare, sandberedare, skänk- och ugnsunderhållsarbetare, smältare, urslagare och underhållsarbetare var representerade. För rensare överskreds gränsvärdet i 17 % (n=115) av mätningarna. Samtliga prov av kristobalit (<0,003-0,04 mg/m 3 ) och tridymit (<0,01-<0,03 mg/m 3 ) uppvisade lägre halter än respektive nivågränsvärde (0,05 mg/m 3 ). Befattningarna rensare samt skänk- och ugnsunderhåll hade de högsta exponeringarna för damm och kvarts. I dessa befattningar användes dock ofta andningsskydd och mätningarna var för ett urval av rensare (n=42) utformade så att exponering under antagande om nollexponering vid användning av mask kunde beräknas (reell exponering). Den reella exponeringen för respirabel kvarts överskred gällande NGV i 7 % (n=42) av mätningarna. För ugns- och skänkarbete var samtliga reella exponeringar lägre än gränsvärdet. Resultaten pekar på behov av vidare eliminationstekniskt arbete, utveckling och kontroll av personlig skyddsutrustning och riktade medicinska undersökningar.
3(34) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förkortningar... 4 1. Bakgrund... 5 1.1 Syfte... 7 2. Material och metoder... 7 2.1 Studiebas (Företagsdata)... 7 2.2 Provtagningsstrategi... 11 2.3 Provtagnings- och analysteknik... 12 2.4 Mätosäkerhet... 14 2.5 Statistiska metoder och redovisning av mätdata... 14 2.6 Hygieniska gränsvärden/riktvärden... 15 3. Resultat... 16 4. Diskussion... 18 5. Slutsatser... 20 6. Tack... 20 7. Referenser... 21
4(34) Förkortningar ACGIH American Conference of Governmental Industrial Hygienists AM Aritmetiskt medelvärde DL Detektionsgräns GM Geometriskt medelvärde GSD Geometrisk standarddeviation IARC International Agency for Research on Cancer MCE Mixed cellulose ester NGV Nivågränsvärde NIOSH National Institute of Occupational Safety and Health SCOEL Scientific Committee on Occupational Exposure Limits SD Standarddeviation TVDM Tidvägt dagsmedelvärde TVDMR Reellt tidvägt dagsmedelvärde TVM Tidvägt medelvärde XRD Röntgendiffraktion
5(34) 1. Bakgrund Den klassiska yrkessjukdomen silikos har varit mycket ovanlig i svenska järngjuterier under 1980- och 1990-talen. Under den senaste 5-års perioden har dock ett antal nya fall rapporterats i Sverige. Höga kvartsexponeringar förekommer fortfarande för vissa befattningar och behov finns att närmare beskriva exponeringen för kristallin kvarts i svenska järngjuterier. En inledande genomgång av mätdata från svenska järngjuterier som årligen rapporteras till Arbetsmiljöverket mellan 1997 och 2002 visar att ca 8 % av alla mätvärden överskred 0,1 mg/m 3 som är nu gällande hygienskt nivågränsvärde (NGV) avseende exponering för respirabel kvarts (AV 2005). En vetenskaplig kommitté inom EU rekommenderade ett hygieniskt gränsvärde för kvarts uppgående till 0,05 mg/m 3, vilket skulle innebära att ca 25 % av kvartsmätvärdena överskred gränsvärdet (SCOEL 2002). Internationellt sett är yrkesmässig kvartsexponering fortfarande omfattande och bara i USA beräknas 100 000 arbetare utsättas för kvartshalter som överstiger 0,1 mg/m 3. Den amerikanska yrkeshygienikerorganisationen American Conferense of Governmental Industrial Hygienists, ACGIH, rekommenderade en sänkning av hygieniska gränsvärdet i USA under 2006 till 0,025 mg/m 3 (ACGIH 2006). Exponeringsdata för järngjuterier finns beskrivet i ett flertal undersökningar. I en finsk studie från tidigt 1970-tal genomfördes dammätningar i 51 järn-, 9 stål- och 8 metallgjuterier med totalt 4 316 exponerade gjuteriarbetare (Siltanen et al. 1976). Totalt 3 188 prov insamlades och för järngjuterierna uppgick medelvärdena av finkornig kvarts 1 för sandberedare till 0,78 mg/m 3, formare 0,31 mg/m 3, kärnmakare 0, 24 mg/m 3, urslagare 0,53 mg/m 3, rensare 0,74 mg/m 3 samt skänkoch ugnsunderhållsarbetare till 2,3 mg/m 3. En landsövergripande svensk studie av kvartsexponering genomfördes mellan 1968 och 1972 inom ramen för det så kallade Silikosprojektet där bland annat gruvbrytning, tunnelbygge, keramisk industri samt järn- och stålgjuterier studerades, totalt 139 järngjuterier, 13 stålgjuterier och 67 metallgjuterier (Gerhardsson 1976). I järngjuterierna uppgick medelvärdena av respirabel kvarts för sandberedare till 0,17 mg/m 3, formare till 0,14 mg/m 3, kärnmakare till 0,10 mg/m 3, urslagare till 0,17 mg/m 3, rensare till 0,29 mg/m 3 samt skänk- och ugnsunderhåll till 2,1 mg/m 3. Medelvärdet för 1 Finkornig kvarts avser provtagningsteknik använd före 1979.
6(34) samtliga dagsmedelvärden av respirabelt damm och respirabel kvarts överskred eller tangerade dåvarande hygieniska gränsvärde för samtliga befattningar. I en amerikansk studie sammanställdes mätningar från 1976-1981 avseende 111 järngjuterier omfattande 1 149 damm- och kvartsprov. Mer än 40 % av mätvärdena överskred de amerikanska hygieniska gränsvärdena (Oudiz et al. 1983). De senaste åren har överraskande få studier av exponeringsförhållande publicerats internationellt, vilket ytterligare styrker behovet av att beskriva exponeringsförhållanden i modern svensk järngjuteriindustri. Risken för uppkomst av silikos i industriella miljöer utvärderas kontinuerligt och avspeglas i myndigheters och intresseorganisationers gränsvärden och rekommendationer (AV 2005, SCOEL 2002, ACGIH 2006). Olika försök att beskriva antal silikosfall som kan inträffa vid olika respirabla kvartshalter har även genomförts. Exponering i nivå med dagens svenska nivågränsvärde skulle enligt ett sådant vetenskapligt underlag leda till 13 nya silikosfall per 1 000 exponerade arbetare under ett 45-årigt arbetsliv, motsvarande halvering av gränsvärdet skulle ändå leda till 6 silikosfall per 1 000 exponerade arbetare (Mannetje et al. 2003). Internationellt anses järn- och stålgjuteri utgöra en arbetsmiljö med säkerställd risk för cancersjukdomar, främst lungcancer (IARC 1987). Det är oklart vilken eller vilka enskilda exponeringar som svarar för den ökade risken, men exponering för kvarts kan vara en tänkbar orsak till den förhöjda risken. Respirabel kvarts är numera klassad som cancerogen såväl i USA av ACGIH som i Europa genom International Agency for Research on Cancer, IARC (ACGIH 2006, IARC 1997). Mot bakgrund av ökat intresse för kvartsexponering och dess risker genomförs en omfattande exponeringskartläggning i svensk järngjuteriindustri av SweCast AB tillsammans med Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. I projektet genomförs även en genomgång av hälsoläget, framförallt avseende lungcancersjuklighet. Vidare ingår ett eliminationstekniskt åtgärdsprogram med syfte att reducera kvartsexponeringen och att ta fram utbildningsmaterial.
7(34) 1.1 Syfte Projektet syftar till att öka kunskapen om kvartsexponering i svensk gjuteriindustri och kommer även användas som underlag för exponeringsbedömning i hälsostudien. De specifika frågeställningar som belyses är följande: Vilka exponeringsnivåer av respirabelt damm och respirabel kvarts finns för olika typer av svenska järngjuterier? Hur stor andel av mätdata överskrider dagens hygieniska gränsvärden? Vilken variabilitet i mätdata kan noteras totalt, för olika gjuterier och befattningar? Är variabiliteten sådan att de antaganden som görs i Kvartskungörelsen, AFS 1992:16 om omfattning av mätningar är korrekta? Vilka särskilda riskbefattningar kan urskiljas? Kan riskbefattningar kopplas till vissa gjuteritekniker, bindemedelstekniker eller andra gjuterikarakteristika? Vilka exponeringsnivåer kan urskiljas för befattningar där andningsskydd används? Vilken är den för arbetstagaren reella exponeringen om användning av andningsskydd anses ge nollexponering? Hur varierar den momentana dammhalten för olika befattningar? 2. Material och metoder 2.1 Studiebas (Företagsdata) I exponeringsstudien ingick 11 svenska järngjuterier av olika storlek vilka representerar olika gjuteritekniker och legeringar, produktion, tillsatser och bindemedelssystem för att kunna spegla Sveriges järngjuterier idag. I tabell 1 redovisas deltagande företag i två grupper baserat på antal anställda och årsproduktion och i tabell 2 sammansättning av de vanligaste typerna av järn som användes (Svensson och Svensson 2004).
8(34) Tabell 1. Deltagande företag baserat på årsproduktion och antal anställda samt typ av järn som hanteras Grupp Antal Årsproduktion Antal Typ av järn företag/grupp (ton) anställda A 5 400-2 300 8-30 Gråjärn, kompositjärn och segjärn B 6 9 500-120 000 100-388 Gråjärn, kompaktgrafitjärn, segjärn och vitjärn Tabell 2. Normala sammansättningar av olika gjutjärnstyper Ämne Typ av järn Gråjärn (%) Segjärn och kompaktgrafitjärn (%) Vitjärn (%) Kol 3,0 3,5 3,3 3,9 2,5 3,6 Kisel 1,3 2,5 2,1 2,7 0,3 2,2 Mangan 0,4 0,8 0,1 0,5 0,3 0,6 Fosfor 0,15 0,2 max 0,06 max 0,3 Svavel 0,06 0,15 max 0,02 max 0,15 Magnesium - 0,03 0,06 1 - Krom - - 1,5 30 Nickel - - 3,0 6,0 1 Intervallet gäller segjärn. För kompaktgrafitjärn gäller lägre Mg-intervall. Baskarpsand användes vid 8 av de 11 gjuterierna, Brogård- och Rådasand av 3 gjuterier var och Brobysand av 1 gjuteri. Kiseldioxid, SiO 2, är en förening av kisel och syre som förekommer i jordskorpan främst i form av kvarts. Andra former av SiO 2 är bland annat kristobalit och tridymit. Andel SiO 2 i vanligt använd sand vid kärn- och formtillverkning redovisas i tabell 3.
9(34) Tabell 3. Procentuell andel kiseldioxid (SiO 2 ) samt övrigt innehåll i vanligt använd sand vid form- och kärntillverkning vid de deltagande järngjuterierna Handelsnamn Kemiskt namn Andel SiO 2 Övrigt innehåll (%) Barkarpsand Kvarts-fältspatsand 93 1 Al 2 O 3, Fe 2 O 3, CaO, MgO, Na 2 O, K 2 O, TiO 2, MnO Brogårdsand Kvarts-fältspatsand 95 1 Al 2 O 3, Fe 2 O 3, CaO, MgO, Na 2 O, K 2 O, TiO 2, MnO Brobysand Kvarts-fältspatsand 83 1 Al 2 O 3, Fe 2 O 3, CaO, MgO, Na 2 O, K 2 O, TiO 2, MnO Rådasand Kvarts-fältspatsand 83 1 Al 2 O 3, Fe 2 O 3, CaO, MgO, Na 2 O, K 2 O, TiO 2, MnO, P 2 O 5, BaO, S, Cr Skalsand B20-4235C Kvarts-fältspatsand belagd med fenolharts 95 Fenolharts, metenamin, kalciumstearat Zirkonsand Zirkoniumsilikat 0,1-0,5 Zirkoniumsilikat (94-98 %), titandioxid, uran, thorium 1 Östlin 1983. Handformning (golvformning) förekom vid samtliga gjuterier men 6 gjuterier använde även maskinell formning. Även kärntillverkning genomfördes manuellt och maskinellt. De metoder som används vid tillverkning av kärnor och formar i järngjuterier är främst elektrokemiska eller kemiska. Vid de elektrokemiska användes bentonit som bindemedel i råsanden där även sot och vatten tillsattes (råsandsformning). Kemiska metoder indelas i organiska och oorganiska där estereller koldioxidhärdat vattenglas är det mest förekommande oorganiska bindemedlet. Vid form- och kärntillverkning med organiska bindemedel dominerar furan, resolhartser, Cold Box, skalsand, Hot Box och epoxi-so 2 -metoden. Tabell 4 visar en översikt över vanligt använda metoder vid kärn- och formtillverkning.
10(34) Tabell 4. Vanligt använda metoder, bindemedel och härdare vid kärn- och formtillverkning Metod Bindemedel Härdare Bentonit Bentonit Furan Fenolformaldehydharts med furfurylalkohol Syra (paratoluensulfonsyra eller fosforsyra) Resoler Alkaliska fenolresoler Estrar (linjära estrar eller cykliska karbonatestrar) Cold Box Fenolbaserad harts Isocyanat katalyserat med amin (trietylamin eller dimetyletylamin) Skalsand Novolackharts Hexametylentetramin Hot Box Fenolharts Värme Epoxi-SO 2 Omättade polymerer med tillsats av SO 2 -gas peroxid Vattenglas Natriumsilikat och vatten CO 2 -gas, ester Vid de gjuterier som ingick i studien användes råsandsformning av 6 företag och formning med furansand av 5 företag. Vattenglas användes av 3 företag och även skalsand förekom. Vid kärntillverkning användes Cold Box-bindemedel av 4 företag, men även Hot Box, resoler, epoxi-so 2 och vattenglas förekom. I smältverken användes främst elugnar av varierande storlek. Vid 1 gjuteri användes även kupolugn. Avgjutning skedde vid alla gjuterier till viss del eller helt manuellt och 4 gjuterier använde även automatiserad avgjutning i line. Urslagningen skedde utomhus vid 1 gjuteri och vid 1 gjuteri delvis på plats där avgjutning skett innan godset förflyttades in i en del av byggnaden avsedd för urslagning. Övriga 9 gjuterier använde någon form av inkapslad och ventilerad urslagning. Rensning skedde vid alla gjuterier vid speciella rensarbetsplatser i lokaler avsedda för rensarbete med frånluftsventilation kopplad till arbetsplatsen. Arbetstagarna använde i de flesta fall även personlig skyddsutrustning.
11(34) 2.2 Provtagningsstrategi Mätningarna genomfördes under perioden april 2005 till maj 2006 och omfattade de flesta befattningarna vid sandberedning, formning, kärntillverkning, smältverk, avgjutning, urslagning, renseri samt underhåll vid 11 svenska järngjuterier av olika storlek. Provtagningarna utfördes under två på varandra följande arbetsdagar. Exponeringsmätning av respirabelt damm, respirabel kvarts, kristobalit och tridymit samt mätning av damm med DataRAM skedde personburet. Mätning av temperatur och relativ luftfuktighet genomfördes också i samband med provtagningen. För arbetstagarna i renseriet är arbete med aktiv rensning en känd risk för kvartsexponering och de använder ofta skyddsutrustning. De som arbetade med aktiv rensning eller annat arbete där andningsskydd användes större delen av arbetsdagen hade två filter kopplade till en pump. Det ena filtret användes för provtagning vid aktiv rensning eller för annat arbete då andningsskydd användes och det andra filtret användes för provtagning vid arbete utan andningsskydd. Specifika arbetsmoment, exempelvis rensning samt skänk- och ugnsunderhåll, där förutsättningar för hög dammexponering förelåg och med känd risk för kvartsexposition följdes med ett direktvisande instrument, DataRAM. DataRAM är ett mätinstrument för fin aerosol där tidsupplösta koncentrationsförlopp kan registreras med datalogger som används för att studera variationer i dammkoncentration över tid. Under mätningen registrerades arbetsmoment manuellt i en arbetsdagbok varvid noggrannare studier av dammexpositionen kunde utföras i efterhand. Provplatserna valdes efter samråd med arbetsledningen och representanter för projektet för att försöka fånga in så många kvartsexponerade personer som möjligt. Avdelningar och befattningar för vilka provtagning skedde redovisas i tabell 5.
12(34) Tabell 5. Avdelning och befattning Avdelning Befattning - huvudgrupp Enskild befattning Avgjutning Avgjutare Avgjutare Formning Formare, sandberedare, transport och övrigt Formare, handformare, blackare, ihopläggare, sandberedare, truckförare och städare Kärnmakeri Kärnmakare, sandberedare och transport Kärnmakare, blackberedare, blackare, sandberedare och truckförare Renseri Rensare och transport Rensare, blästrare, fräsare, slipare och truckförare Smältverk Skänk- och ugnsunderhåll, smältare, transport och övrigt Skänk- och ugnsunderhåll, lansare, smältare, ugnsskötare, järntransportör, invägare, lastmaskinförare, kranförare, truckförare och städare Underhåll Underhåll Elektriker, reparatör, processtekniker, tekniker, smörjare och översyningsman Urslagning Urslagare Urslagare och blästrare Övrigt Transport och övrigt Lastmaskinförare, truckförare, målare, modellsnickare, CO 2 -blästrare, sopmaskinförare och städare 2.3 Provtagnings- och analysteknik Samtliga provtagningar utfördes respirabelt med föravskiljare, SKC aluminium cyklon, försedd med en filterkassett med 25 mm cellulosaesterfilter (MCE-filter) och porstorleken 0,8 µm. Kassetten var ansluten till en bärbar provtagningspump med flödet inställt på 2 l/min. Pumparna som användes var MSA Escort, AirCheck 2000 och GSA SG4000. Vid provtagningen passerade luften genom en föravskiljare, varvid respirabelt damm fastnade på filterytan. Cyklonens avskiljningskarakteristika följde enligt Johannesburgkonventionen och metodiken följde Arbetarskyddsstyrelsens metodrapport nr 1010; Provtagning av respirabelt damm och totaldamm (ASS 1979). För utvärdering av mätvärden användes AFS 1992:16; Kvartskungörelsen (ASS 1992). Det direktvisande instrumentet, DataRAM, är en bärbar datalogger som används för att studera variationer i dammkoncentration över tid. Instrumentet registrerar partiklar fotometriskt i storleksintervallet 0,1-10 µm i koncentrationsområdet 0,001 till 400 mg/m 3 och registreringen sker var 20:e sekund. DataRAM har,
13(34) enligt tillverkaren, ett optimum för den respirabla fraktionen. Noggrannare studier av dammexpositionen kunde således utföras i efterhand, då samtidigt typ av arbetsmoment registrerades manuellt i en arbetsdagbok (figur 1). 10 9 Dammhalt (mg/m 3 ) 8 7 6 5 4 3 08:55-10:30 Rensning, topparna uppkommer vid renblåsning med tryckluft 10:30-10:45 Rast 2 1 0 08:54:56 09:00:16 09:05:36 09:10:56 09:16:16 09:21:36 09:26:56 09:32:16 09:37:36 09:42:56 09:48:16 09:53:36 09:58:56 10:04:16 10:09:36 10:14:56 10:20:16 10:25:36 10:30:56 10:36:16 10:41:36 10:46:56 10:52:16 10:57:36 11:02:56 10:45-11:15 Rensning Tid Figur 1. Exempel på resultat av DataRAM-mätning för en rensare Bestämning av respirabelt damm utfördes gravimetriskt och kvarts- respektive kristobalitanalyserna genomfördes med röntgendiffraktion (XRD) enligt en modifierad metod, NIOSH 7500, av laboratoriet vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro (NIOSH 1994). Ett antal prov per företag på arbetstagare i smältverket analyserades med avseende på kvarts, kristobalit och tridymit. Dessa prover analyserades av Analytica AB, Täby med XRD. Provtagning av respirabelt damm har genomförts enligt ackrediterad fältmetod PTM 11:01 Provtagning av damm i arbetsplatsluft, Arbets- och miljömedicinska klinikens laboratorium är ackrediterat av SWEDAC, ackrediteringbevis 1533. Laboratoriet deltar i internationell interlaboratoriekontroll (AIHA-PAT) avseende respirabel kvarts.
14(34) 2.4 Mätosäkerhet Mätdata för en given befattning eller för en fast mätpunkt uppvisar variationer då data från olika mättillfällen jämförs. Variationerna beror på olika produktions-, klimat- och ventilationsförhållanden samt provtagnings- och analysfel. Provtagningsfel av systematiskt slag undviks genom att kalibrerade provtagningsutrustningar används och motsvarande analysfel genom att det anlitade laboratoriet deltar i laboratoriekontroll eller följer anvisat standardiserat analysförfarande. För de slumpmässiga analysfelen användes statistisk teknik. Urvalsfel vid mättillfället undviks genom att förhållanden vid mätningen försöker spegla en så normal driftsituation som möjligt eller andra specifika tempon som önskas beskrivas (Svensk Standard 1995, 2006). Faktorer som påverkar halter av luftföroreningar registreras och bedöms för att avgöra mätningarnas representativitet. Urvalsfel av slumpmässig typ undviks genom användning av olika utvärderingstekniker där hänsyn tas till den slumpmässiga variationen över tid. Resultaten jämförs med hygieniskt gränsvärde och aktionsnivå, enligt vår definition satt till 20 % av gränsvärdet. Denna nivå ansluter till mätstrategier i Kvartskungörelsen (ASS 1992). 2.5 Statistiska metoder och redovisning av mätdata Såväl normal- som lognormal-fördelning redovisas. Mätvärdesfördelningarna anses dock i allmänhet vara lognormalfördelade (Rappaport 1991). För samtliga analyserade prov har beräknats lufthalt i mg/m 3. Standardparametrar som aritmetiskt medelvärde (AM) och standarddeviation (SD), geometriskt medelvärde (GM) och geometrisk standarddeviation (GSD), variationsområde samt antal prov beräknas och redovisas för enskilda luftprov av respirabelt damm och respirabel kvarts. Analytisk detektionsgräns (DL) definierades som 3 SD vid en koncentration med signal/brus förhållande uppgående till 3 (Hornung och Reed 1990). För lufthalter lägre än DL har beräknats DL/ 2 som används vid beräkning av tidvägda medelvärden (EURACHEM 1993). För respirabelt damm och respirabel kvarts redovisas enskilda tidvägda dagsmedelvärden (TVDM) vilka kan jämföras med hygieniska gränsvärden. För
15(34) några befattningar finns mätdata redovisade för perioder med och utan andningsskydd eller vid aktiv rensning respektive övrigt rensarbete, detta TVDM representerar formell exponering. I tabell 11 och 12 finns mätdata redovisade för reell exponering (TVDMR), som innebär att mätdata för respirabelt damm och respirabel kvarts är baserade på nollexponering vid användning av andningsskydd. TVDM motsvarar den personliga exponeringen för arbetstagaren under en 8- timmars arbetsdag medan tidvägt medelvärde (TVM) motsvarar arbetstagarens exponering under provtagningsperioden. TVDM och TVM beräknas genom tidvägning av exponeringen för olika tidsperioder enligt formeln nedan (AV 2005). Vid beräkning av TVDM antas exponeringen vara noll den del av 8- timmars arbetsdagen som mätning inte genomförs. C DM, C M = C 1 * T 1 +...C n * T n T 1 +... T n C DM = tidvägt dagsmedelvärde C M = tidvägt medelvärde C 1, C n = koncentration under mätperiod 1 respektive n T 1, T n = provtagningstid period 1 respektive n 2.6 Hygieniska gränsvärden/riktvärden Hygieniska nivågränsvärden (NGV) för kvarts, kristobalit och tridymit finns redovisade i AFS 2005:17; Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Dessa definieras som högsta tillåtna genomsnittliga halt av luftföroreningar under en 8-timmars arbetsdag (AV 2005). Aktionsnivå är en nivå (20 % av NGV) som bör underskridas för att undvika ytterligare mätningar och förenkla medicinska kontrollprogram. Överskrids aktionsnivån finns risk att nivågränsvärdet överskrids mer än 5 % av årets arbetsdagar (ASS 1979). Aktuella gränsvärden och aktionsnivåer presenteras i tabell 6.
16(34) Tabell 6. Nivågränsvärden (NGV) och aktionsnivåer för respirabelt damm, kvarts, kristobalit och tridymit (AV 2005) Ämne NGV (mg/m 3 ) Aktionsnivå (mg/m 3 ) Respirabelt damm 5 1 Kvarts 0,1 0,02 Kristobalit 0,05 0,01 Tridymit 0,05 0,01 3. Resultat Totalt bestämdes 426 respektive 425 tidvägda dagsmedelvärden av respirabelt damm och respirabel kvarts (tabell 7 och 8). Samtliga prov med halter över detektionsnivån för kvarts analyserades med avseende på kristobalit och 26 prov analyserades även med avseende på tridymit. De tidvägda dagsmedelvärdena av respirabelt damm varierade mellan <0,01 och 31 mg/m 3 för samtliga prov och det geometriska medelvärdet (GM) uppgick till 0,56 mg/m 3. NGV (5 mg/m 3 ) för respirabelt damm överskreds i 2 % av proven, framför allt för rensare och skänk- och ugnsunderhållsarbetare. Aktionsnivån (1 mg/m 3 ) överskreds eller tangerades för 22 % av proven och här var förutom rensare och skänk- och ugnsunderhållsarbetare även avgjutare, formare, smältare, underhållsarbetare och urslagare representerade. Mätdata totalt per befattning och uppdelat på de olika gjuterierna redovisas i tabell 7 respektive 9. För respirabel kvarts varierade halterna mellan <0,004 och 2,1 mg/m 3 för samtliga prov och GM uppgick till 0,028 mg/m 3. NGV (0,1 mg/m 3 ) överskreds eller tangerades för 10 % av proven och här fanns formare, rensare, sandberedare, skänk- och ugnsunderhållsarbetare, smältare, urslagare och underhållsarbetare representerade. Aktionsnivån (0,02 mg/m 3 ) överskreds eller tangerades för 73 % av proven och här fanns samtliga befattningar representerade. För rensare kunde konstateras att 17 % (n=115) överskred nivågränsvärdet och 38 % överskred halva det hygieniska gränsvärdet 0,05 mg/m 3. Motsvarande data för skänk- och ugnsunderhållsarbete var 39 respektive 52 %. Mätdata totalt per befattning och uppdelat på de olika gjuterierna redovisas i tabell 8 respektive 10.
17(34) Fördelning av respirabel kvarts för enskilda dagsmedelvärden och för olika befattningar redovisas grafiskt i figur 2. I figur 3 jämförs medelvärde för respirabel kvarts och damm för olika befattningar. Samtliga prov där kvarts detekterats analyserades med avseende på kristobalit. Ett urval av proven från smältverken, där så hög temperatur uppnås att tridymit kan bildas, analyserades även med avseende på tridymit. Samtliga tridymit- (n=26) och kristobalitprov (n=408) uppvisade halter under respektive NGV (0,05 mg/m 3 ) och för samtliga tridymitprov samt 93 % av kristobalitproven kunde även konstateras halter under detektionsnivån (DL; 0,01 mg/m 3 ). De kristobalitprov (n=32) som uppvisade detekterbara halter (variationsområde 0,01-0,04 mg/m 3 ) förekom vid skänk- och ugnsunderhåll, rensning och formning. Reella exponeringar TVDMR (dvs för beräknad exponering då användning av andningsskydd anses ge nollexponering), för respirabelt damm och respirabel kvarts redovisas i tabell 11 och 12. TVDMR speglar även hur väl andningsskydd användes och i jämförelse med hygieniska gränsvärden den individuella risken för respektive befattning. Rensarna uppvisade högst halter av både respirabelt damm och respirabel kvarts, men endast 7 % (n=42) översked NGV för respirabel kvarts och samtliga underskred gränsvärdet för respirabelt damm räknat som TVDMR. För ugns- och skänkarbete var samtliga TVDMR lägre än gränsvärdet. Inom- och mellanindividvariabilitet studeras framför allt via spridningsmåttet geometrisk standarddeviation (GSD) medelvärdet uppgår för samtliga respirabla dammprover till 2,4 och varierar mellan 1,5 och 3,1 för samtliga befattningar. Motsvarande genomsnittliga GSD för respirabel kvarts uppgick till 2,8 och varierade mellan 1,7 och 2,9. Vid de 11 gjuterierna utfördes 51 DataRAM-mätningar för befattningar där hög risk för kvartsexposition förelåg samt mätning stationärt utanpå en sopmaskin. Antal mätningar samt AM och variationsområdet för uppmätt medelvärde av dammkoncentrationen under respektive mätperiod redovisas per befattning i tabell 13. Enstaka höga exponeringar kunde konstateras.
18(34) 4. Diskussion Omfattande exponeringsmätningar av respirabelt damm, respirabel kvarts, kristobalit och tridymit samt mätningar med ett direktvisande instrument, DataRAM, har genomförts på svenska järngjuterier. Totalt har 425 mätningar av respirabel kvarts respektive 426 mätningar av respirabelt damm genomförts. Respirabla kvartshalter över det hygieniska gränsvärdet uppmättes framför allt för rensare och skänk- och ugnsunderhållspersonal, men enstaka överskridanden förekom även för formare, sandberedare, smältare och urslagare. De olika gjuterierna representerar olika storlekar (400-120 000 årston), järnlegeringar (gråjärn och vitjärn) samt olika typer av kvarts- fältspatssand. Olika kärn- och formbindemedel användes av gjuterierna, från mera traditionell råsandsformning till olika typer av kemiska bindemedel. Manuell formning (golvformning), maskinformning, manuell och automatiserad kärntillverkning, avgjutning på golv och i line samt manuell och automatiserad rensning har använts i de ingående gjuterierna. Urvalet av gjuterier speglar väl branschens sammansättning och mångfald. Exponeringsmätningarna har genomförts enligt svensk och internationell mätstandard (Svensk Standard 1995). För att möjliggöra jämförelse med framför allt historiska mätningar har avskiljningskarakteristika för respirabelt damm enligt Johannesburgkonventionen använts (ASS 1979), provtagning enligt den nya definitionen kan ge något lägre kvartshalter (Svensk Standard 1993). Laboratoriet är ackrediterat av SWEDAC för mätning av partikulära aerosoler i luft. För filtervägningar har använts Arbets- och miljömedicinska klinikens laboratorium, denna metod är en av våra ackrediterade analyser under SWEDAC 1533, för analys av kvarts och kristobalit har beprövad XRD-teknik använts med deltagande i internationella interlaboratoriekontroller. Tridymit har analyserats av ackrediterat laboratorium, Analytica AB. Inom- och mellanindividvariabilitet studeras framför allt genom geometrisk standarddeviation (GSD), som för respirabel kvarts totalt i genomsnitt uppgick till 2,8 och varierade mellan 1,7 och 2,9. Variabiliteten är i samma storleksordning som har konstaterats i andra industriella miljöer (Rappaport 1991). Spridningsdata
19(34) är även i en storleksordning som innebär att de aktionsnivåer (20 % av NGV för kvarts) som ansatts av arbetarskyddsmyndigheterna är rimliga för att med stor statistisk säkerhet uppnå att endast ett fåtal av årets arbetsdagar kan komma att överskrida gränsvärdet (ASS 1979). Betydande förändringar i exponeringsnivåer avseende respirabel kvarts kan konstateras då våra mätdata jämförs med historiska data från 1960- och 1970 talet (Gerhardsson 1976). I denna studie uppgick medelvärdena av respirabel kvarts för sandberedare till 0,17 mg/m 3, formare till 0,14 mg/m 3, kärnmakare till 0,10 mg/m 3, urslagare till 0,17 mg/m 3, rensare till 0,29 mg/m 3 samt skänk- och ugnsunderhåll till 2,1 mg/m 3. Motsvarande genomsnittliga kvartshalter i vår undersökning, uppgår för sandberedare till 0,029 mg/m 3, formare 0,043 mg/m 3, kärnmakare 0,023 mg/m 3, urslagare 0,07 mg/m 3, rensare 0,092 mg/m 3 samt skänk- och ugnsunderhåll 1,2 mg/m 3, dvs en reduktion där nuvarande lufthalter uppgår till mellan 25 och 50 % av de historiska. Befattningarna rensare samt skänk- och ugnsunderhåll stod för högst exponering av både respirabelt damm och respirabel kvarts. Data har i vår studie redovisats både för exponering utan och med andningsmask, dvs formell exponering som kan anses vara åtgärdsgrundande och reell exponering. Rensarna uppvisade även högst halter vid reell exponering, för både respirabelt damm och respirabel kvarts, men endast 7 % (n=42) översked NGV för respirabel kvarts och samtliga underskred gränsvärdet för respirabelt damm. För ugns- och skänkarbete var samtliga reella exponeringar lägre än gränsvärdet. Halter över det hygieniska gränsvärdet speglar normalt användning av andningsmask i alltför liten omfattning. Antagandet om nollexponering gäller med hög sannolikhet då frisklufttillförsel sker, men vid användning av enbart halvmask kan skyddet mot dammexponering variera högst betydligt beroende på tillpassning och filterkvalité. En vetenskaplig kommitté inom EU rekommenderade ett hygieniskt gränsvärde för kvarts uppgående till 0,05 mg/m 3 (SCOEL 2002), och motsvarande av ACGIH rekommenderade hygieniska gränsvärde i USA har under 2006 sänkts till 0,025 mg/m 3 (ACGIH 2006). En halvering av nuvarande svenska hygieniska gränsvärde
20(34) skulle innebära att 25 % av mätningarna i vår studie skulle överskrida gränsvärdet, jämfört med 10 % med nu gällande gränsvärde. 5. Slutsatser Exponeringsmätningarna i svenska järngjuterier visar att höga exponeringar för respirabel kvarts fortfarande förekommer vid vissa arbetsmoment. Det hygieniska gränsvärdet för kvarts överskreds vid 10 % av mätningarna och var koncentrerade till skänk- och ugnsunderhållsarbete samt rensning. Vid dessa arbetsuppgifter används i dag i stor utsträckning personlig skyddsutrustning (andningsskydd) vilket innebär att det är sällan som personalens personliga exponering överskrider gränsvärdet. Det faktum att luften kring arbetsplatsen uppvisar förhöjda kvartshalter pekar dock på ett behov av fortsatt arbete med att reducera kvartshalterna i arbetsmiljön. Även vidareutveckling av personlig skyddsutrustning samt rutiner för användning och kontroll av dessa är viktiga insatsområden. 6. Tack Författarna vill rikta ett särskilt tack till de anställda vid de deltagande gjuterierna, arbetsledning, skyddsansvariga samt företagshälsovården på företagen. Vi vill också tacka referensgruppen bestående av Teknikföretagen, IF Metall, Arbetsmiljöverket samt representanter för svenska järngjuterier. Projektet är genomfört med finansiellt stöd av AFA.
21(34) 7. Referenser ACGIH, American Conference of Governmental Industrial Hygienists. 2006. Threshold Limit Values for Chemical Substances and Physical Agents & Biological Exposures Indices. Cincinnati AV, Arbetsmiljöverket. 2005. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar. Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:17. Solna ASS, Arbetarskyddsstyrelsen. 1979. Arbetarskyddsstyrelsens metodrapport 1010: Provtagning av respirabelt damm och totaldamm. Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm ASS, Arbetarskyddsstyrelsen. 1992. AFS 1992:16; Kvartskungörelsen. Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm EURACHEM Guidance. Accreditation for chemical laboratories. UK, 1993 No 1 p Gerhardsson, G. 1976. Technical Measures Against Silicosis in Sweden. Staub Reinhalt Luft, 1976;36(5):183-189 Hornung R.W., Reed L.D. 1990. Estimation of an average concentration in the presence of nondetectable values. Appl Ind Environ Hyg 1990;6:458-464 IARC, International Agency for Research on Cancer. 1987. IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogen Risk of Chemicals to Humans, Iron and Steel Founding. Monographs Supplement 7 1987;7:224-225. Lyon IARC, International Agency for Research on Cancer. 1997. IARC Monographs on the Evaluation of Carcinogen Risk of Chemicals to Humans, Volume 68 Silica some Silicates, Coal Dust and Para-Aramid Fibrils. 1997;68. Lyon Mannetje A, Steenland K, Attfield M, Bofetta P, Checkoway H, N DeKlerk, R-S Koskela. 2003. Exposure-response analysis and risk assessment for silica and silicosis mortality in a pooled analysis of six cohorts. Occup Environ Med 2003;59:723-728 NIOSH. 1994. Manual of Analytical Methods, 4th edition. SILICA, CRYSTALLINE, by XRD: METHOD 7500. U.S. Department of Health and Human Services Oudiz, J., Brown, J.W., Ayer, H.E., Samuels, S. 1983. A report on silica exposure levels in United States foundries. American Industrial Hygienists Association Journal, 1983; 44(5):374-6 Rappaport SM. 1991. Assessment of long-term exposures to toxic substances in air. Ann Occup Hyg 1991;35:61-121
22(34) SCOEL. Scientific Committee on Occupational Exposure Limits (SCOEL/ SSUM/94 final). 2002. Recommendations from Scientific Committee on Occupational Exposure Limits for Silica, Crystalline (respirable dust), June 2002 13 pp Siltanen, E., Koponen, M., Kokko, A., Engström, B., Reponen, J. 1976. Dust exposure in Finnish foundries. Scandinavian Journal of Work Environmental Health, 1976; 2 Suppl 1:19-31 Svensk Standard. 1993. SS-EN 481: Arbetsplatsluft partikelstorleksfraktioner för mätning av luftburna partiklar. Svenska institutet för standarder, Stockholm Svensk Standard. 1995. SS-EN 689: Arbetsplatsluft-vägledning för bedömning av exponering genom inandning av kemiska ämnen för jämförelse med gränsvärden och mätstrategi. Svenska institutet för standarder, Stockholm Svensk Standard. 2006. SS-EN 482: Arbetsplatsluft - allmänna metoder för mätning av kemiska ämnen. Svenska institutet för standarder, Stockholm Svensson, I., Svensson, I. 2004. Karlebo gjuteriteknisk handbok. Gjuteriinformation i Jönköping AB. NRS Tryckeri AB, Huskvarna Östlin, D. 1983. Provning av svenska gjuterisanders egenskaper, 830114. Gjuteriföreningen, SweCast AB, Jönköping
23(34) Tabell 7. Exponeringsmätningar av respirabelt damm, dagsmedelvärden. Aritmetiskt respektive geometriskt medelvärde, spridning och variationsområde, totalt samt för olika befattningar Respirabelt damm (mg/m 3 ) Befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Avgjutare 22 0,57 0,23 0,53 1,5 0,23 1,2 Formare 64 0,80 0,52 0,66 1,9 0,14 2,7 Kärnmakare 55 0,33 0,21 0,27 1,9 <0,1 1,0 Rensare 115 1,6 3,7 0,69 3,1 <0,1 31 14 0,51 0,32 0,43 1,9 0,15 1,1 Skänk- och ugnsunderhåll 23 1,2 1,1 0,93 2,1 0,25 5,4 Smältare 49 0,87 0,48 0,76 1,7 0,19 2,4 Transport 13 0,34 0,26 0,28 1,8 0,11 1,1 Underhåll 27 0,64 0,54 0,45 2,5 0,10 2,4 Urslagare 16 1,1 0,71 0,91 2,0 0,19 2,9 Övrigt 28 0,44 0,26 0,37 1,8 0,16 0,98 Totalt 426 0,93 2 0,56 2,4 <0,1-31 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde SD: standardeviation GM: geometriskt medelvärde GSD: geometrisk standarddeviation Hygieniskt nivågränsvärde för respirabelt damm 5,0 mg/m 3 Tabell 8. Exponeringsmätningar av respirabel kvarts, dagsmedelvärden. Aritmetiskt respektive geometriskt medelvärde, spridning och variationsområde, totalt samt för olika befattningar Respirabel kvarts (mg/m 3 ) Befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Avgjutare 22 0,024 0,014 0,02 1,8 0,009 0,047 Formare 64 0,043 0,044 0,029 2,6 <0,004 0,27 Kärnmakare 55 0,023 0,02 0,016 2,3 <0,004 0,091 Rensare 115 0,092 0,23 0,041 2,9 0,004 2,1 14 0,029 0,028 0,02 2,3 0,007 0,11 Skänk- och ugnsunderhåll 23 0,17 0,23 0,078 3,6 0,0098 0,83 Smältare 49 0,028 0,031 0,022 2,0 0,005 0,22 Transport 13 0,026 0,028 0,017 2,6 0,0048 0,11 Underhåll 26 0,034 0,041 0,021 2,6 0,007 0,19 Urslagare 16 0,07 0,042 0,06 1,7 0,022 0,20 Övrigt 28 0,024 0,014 0,02 2,0 0,0048 0,051 Totalt 425 0,056 0,14 0,028 2,8 <0,004 2,1 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde SD: standardeviation GM: geometriskt medelvärde GSD: geometrisk standarddeviation Hygieniskt nivågränsvärde för respirabel kvarts 0,1 mg/m 3
24(34) Tabell 9. Exponeringsmätningar av respirabelt damm, dagsmedelvärden. Aritmetiskt respektive geometriskt medelvärde, spridning och variationsområde, totalt samt per företag och olika befattningar Respirabelt damm (mg/m 3 ) Företag/befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Företag 1 Avgjutare 2 0,28 0,061 0,27 1,2 0,23 0,32 Formare 6 0,86 0,26 0,82 1,5 0,42 1,0 Kärnmakare 2 0,55 0,039 0,55 1,1 0,52 0,58 Rensare 2 2,7 1,1 2,6 1,5 1,9 3,4 Skänk- och ugnsunderhåll 3 1,1 0,48 1,0 1,6 0,64 1,6 Smältare 1 0,74 0,74 0,74 0,74 Transport Underhåll Urslagare 2 0,82 0,13 0,81 1,2 0,72 0,91 Övrigt Totalt 18 0,99 0,74 0,81 1,9 0,23 3,4 Företag 2 Avgjutare Formare 4 0,26 0,063 0,25 1,3 0,19 0,33 Kärnmakare 7 0,38 0,12 0,35 1,5 0,14 0,52 Rensare 14 0,93 0,49 0,83 1,7 0,37 1,9 Skänk- och ugnsunderhåll Smältare Transport 1 0,24 0,24 0,24 0,24 Underhåll Urslagare Övrigt 1 0,27 0,27 0,27 0,27 Totalt 27 0,64 0,47 0,51 2,0 0,14 1,9 Företag 3 Avgjutare 2 0,58 0,038 0,58 1,1 0,56 0,61 Formare 4 0,62 0,13 0,61 1,2 0,52 0,81 Kärnmakare 1 0,28 0,28 0,28 0,28 Rensare 8 0,87 0,48 0,77 1,7 0,38 1,8 Skänk- och ugnsunderhåll 1 0,63 0,63 0,63 0,63 Smältare 3 0,57 0,24 0,54 1,5 0,36 0,84 Transport Underhåll 2 0,67 0,16 0,66 1,3 0,55 0,78 Urslagare Övrigt 6 0,39 0,29 0,31 2,0 0,16 0,92 Totalt 27 0,63 0,35 0,54 1,8 0,16 1,8 Företag 4 Avgjutare Formare 6 1,5 0,76 1,3 1,7 0,77 2,4 Kärnmakare 3 0,41 0,20 0,37 1,8 0,19 0,56 Rensare 11 7,1 9,6 2,6 5,0 0,33 31 Skänk- och ugnsunderhåll 2 1,5 1,1 1,3 2,2 0,77 2,3 Smältare 4 1,3 0,36 1,2 1,3 0,88 1,7 Transport Underhåll 4 1,0 0,45 0,93 1,8 0,41 1,4 Urslagare 6 1,2 0,78 0,90 2,5 0,19 2,0 Övrigt Totalt 36 3,0 5,8 1,3 3,1 0,19-31
25(34) Respirabelt damm (mg/m 3 ) Företag/befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Företag 5 Avgjutare 8 0,46 0,073 0,46 1,2 0,34 0,56 Formare 4 0,30 0,12 0,29 1,5 0,17 0,45 Kärnmakare 6 0,21 0,064 0,20 1,3 0,16 0,34 Rensare 17 0,40 0,27 0,32 2,0 <0,1 1,0 4 0,66 0,20 0,64 1,4 0,42 0,88 Skänk- och ugnsunderhåll 3 0,55 0,067 0,55 1,1 0,47 0,60 Smältare 14 0,85 0,47 0,77 1,5 0,40 2,4 Transport 2 0,66 0,55 0,54 2,6 0,28 1,1 Underhåll 2 0,78 0,069 0,77 1,1 0,73 0,82 Urslagare Övrigt 8 0,47 0,30 0,38 2,0 0,16 0,98 Totalt 68 0,53 0,35 0,43 1,9 <0,1 2,4 Företag 6 Avgjutare Formare 2 0,46 0,012 0,46 1,0 0,45 0,47 Kärnmakare Rensare 8 0,27 0,19 0,22 2,0 <0,14 0,66 Skänk- och ugnsunderhåll 2 0,97 0,43 0,92 1,6 0,67 1,3 Smältare 6 0,53 0,058 0,53 1,1 0,46 0,61 Transport Underhåll 2 0,28 0,23 0,23 2,5 0,12 0,44 Urslagare Övrigt Totalt 20 0,44 0,27 0,36 2,0 <0,14 1,3 Företag 7 Avgjutare 6 0,78 0,28 0,74 1,4 0,47 1,2 Formare 9 1,0 0,72 0,84 1,8 0,45 2,7 Kärnmakare 12 0,46 0,23 0,41 1,6 0,22 1,0 Rensare 17 1,8 3,1 0,92 2,8 0,23 14 4 0,51 0,43 0,39 2,2 0,21 1,1 Skänk- och ugnsunderhåll 2 1,6 0,96 1,5 1,9 0,94 2,3 Smältare 4 1,3 0,55 1,2 1,5 0,79 2,1 Transport 4 0,39 0,22 0,35 1,8 0,19 0,67 Underhåll 5 1,1 0,74 0,95 1,8 0,55 2,4 Urslagare Övrigt 3 0,78 0,12 0,77 1,2 0,64 0,86 Totalt 66 1,0 1,7 0,71 2,2 0,19 14 Företag 8 Avgjutare 4 0,62 0,20 0,59 1,4 0,37 0,78 Formare 3 0,19 0,062 0,18 1,4 0,14 0,26 Kärnmakare 16 0,14 0,045 0,13 1,4 <0,1 0,25 Rensare 10 0,29 0,27 0,21 2,2 <0,1 0,85 2 0,22 0,10 0,21 1,6 0,15 0,29 Skänk- och ugnsunderhåll 8 1,6 1,8 0,92 3,1 0,25 5,4 Smältare 4 0,31 0,12 0,30 1,5 0,19 0,43 Transport 5 0,23 0,096 0,21 1,6 0,11 0,33 Underhåll 6 0,13 0,022 0,13 1,2 0,10 0,16 Urslagare 4 1,1 1,2 0,80 2,5 0,37 2,9 Övrigt 2 0,24 0,014 0,24 1,1 0,23 0,25 Totalt 64 0,46 0,82 0,26 2,5 <0,1 5,4
26(34) Respirabelt damm (mg/m 3 ) Företag/befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Företag 9 Avgjutare Formare 6 1,0 0,30 0,98 1,4 0,66 1,4 Kärnmakare Rensare 4 4,4 1,5 4,2 1,4 2,6 5,9 Skänk- och ugnsunderhåll Smältare 2 0,94 0,14 0,93 1,2 0,84 1,0 Transport Underhåll Urslagare Övrigt Totalt 12 2,1 1,8 1,6 2,2 0,66 5,9 Företag 10 Avgjutare Formare 6 0,68 0,29 0,62 1,6 0,31 1,1 Kärnmakare 2 0,64 0,14 0,63 1,2 0,54 0,74 Rensare 16 0,61 0,13 0,60 1,2 0,43 0,85 4 0,52 0,35 0,45 1,7 0,31 1,0 Skänk- och ugnsunderhåll 2 1,0 0,27 1,0 1,3 0,86 1,2 Smältare 8 0,97 0,40 0,90 1,5 0,49 1,6 Transport Underhåll 3 0,39 0,16 0,37 1,5 0,25 0,56 Urslagare 2 0,91 0,24 0,90 1,3 0,74 1,1 Övrigt 4 0,45 0,26 0,39 1,8 0,20 0,80 Totalt 47 0,68 0,30 0,61 1,6 0,20 1,6 Företag 11 Avgjutare Formare 14 0,82 0,33 0,76 1,5 0,38 1,5 Kärnmakare 6 0,44 0,21 0,40 1,6 0,25 0,75 Rensare 8 1,6 1,5 1,2 2,4 0,34 4,8 Skänk- och ugnsunderhåll Smältare 3 1,3 0,85 1,2 1,9 0,68 2,3 Transport 1 0,18 0,18 0,18 0,18 Underhåll 3 0,73 0,67 0,55 2,4 0,27 1,5 Urslagare 2 1,4 0,071 1,3 1,1 1,3 1,4 Övrigt 4 0,34 0,12 0,33 1,4 0,22 0,50 Totalt 41 0,91 0,83 0,69 2,1 0,18 4,8 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde SD: standardeviation GM: geometriskt medelvärde GSD: geometrisk standarddeviation Hygieniskt nivågränsvärde för respirabelt damm 5,0 mg/m 3
27(34) Tabell 10. Exponeringsmätningar av respirabel kvarts, dagsmedelvärden. Aritmetiskt respektive geometriskt medelvärde, spridning och variationsområde, totalt samt per företag och olika befattningar Respirabel kvarts (mg/m 3 ) Företag/befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Företag 1 Avgjutare 2 0,01 0,00021 0,01 1,0 0,01 0,011 Formare 6 0,053 0,027 0,047 1,7 0,018 0,10 Kärnmakare 2 0,041 0,0014 0,041 1 0,04 0,042 Rensare 2 0,082 0,046 0,076 1,8 0,05 0,11 Skänk- och ugnsunderhåll 3 0,12 0,084 0,11 1,9 0,07 0,22 Smältare 1 0,044 0,044 0,044 0,044 Transport Underhåll Urslagare 2 0,042 0,017 0,04 1,5 0,03 0,054 Övrigt Totalt 18 0,06 0,048 0,046 2,2 0,01 0,22 Företag 2 Avgjutare Formare 4 0,034 0,039 0,021 3,0 <0,01 0,091 Kärnmakare 7 0,019 0,011 0,017 1,8 <0,01 0,038 Rensare 14 0,057 0,035 0,05 1,7 0,026 0,15 Skänk- och ugnsunderhåll Smältare Transport 1 0,018 0,018 0,018 0,018 Underhåll Urslagare Övrigt 1 0,03 0,03 0,03 0,03 Totalt 27 0,042 0,033 0,031 2,2 <0,01 0,15 Företag 3 Avgjutare 2 0,019 0,00053 0,019 1,0 0,019 0,02 Formare 4 0,055 0,019 0,052 1,5 0,031 0,077 Kärnmakare 1 0,013 0,013 0,013 0,013 Rensare 8 0,11 0,08 0,09 1,8 0,05 0,29 Skänk- och ugnsunderhåll 1 0,03 0,03 0,03 0,03 Smältare 3 0,025 0,011 0,023 1,5 0,017 0,037 Transport Underhåll 2 0,024 0,0038 0,024 1,2 0,021 0,027 Urslagare Övrigt 6 0,024 0,013 0,021 2,0 <0,01 0,037 Totalt 27 0,053 0,057 0,037 2,3 <0,01 0,29 Företag 4 Avgjutare Formare 6 0,06 0,018 0,058 1,3 0,045 0,083 Kärnmakare 3 0,036 0,018 0,032 1,8 0,016 0,051 Rensare 11 0,40 0,65 0,13 4,9 0,023 2,1 Skänk- och ugnsunderhåll 2 0,14 0,16 0,071 6,0 0,02 0,25 Smältare 4 0,024 0,0062 0,024 1,3 0,019 0,03 Transport Underhåll 4 0,10 0,068 0,085 2,1 0,036 0,19 Urslagare 6 0,078 0,03 0,071 1,8 0,022 0,10 Övrigt Totalt 36 0,17 0,38 0,069 3,1 0,016 2,1
28(34) Respirabel kvarts (mg/m 3 ) Företag/befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Företag 5 Avgjutare 8 0,037 0,0095 0,036 1,3 0,022 0,047 Formare 4 0,026 0,0048 0,026 1,2 0,02 0,03 Kärnmakare 6 0,012 0,0044 0,011 1,4 <0,01 0,02 Rensare 17 0,036 0,042 0,026 2,1 <0,01 0,19 4 0,038 0,014 0,036 1,5 0,02 0,053 Skänk- och ugnsunderhåll 3 0,03 0,013 0,028 1,6 0,017 0,042 Smältare 14 0,033 0,0097 0,032 1,3 0,02 0,052 Transport 2 0,063 0,059 0,047 3,1 0,021 0,11 Underhåll 2 0,034 0,0042 0,034 1,1 0,031 0,037 Urslagare Övrigt 8 0,026 0,015 0,023 1,8 <0,01 0,051 Totalt 68 0,032 0,025 0,027 1,8 <0,01 0,19 Företag 6 Avgjutare Formare 2 0,018 0,0015 0,018 1,1 0,017 0,02 Kärnmakare Rensare 8 0,017 0,016 0,012 2,5 <0,01 0,051 Skänk- och ugnsunderhåll 2 0,015 0,0072 0,014 1,7 <0,01 0,02 Smältare 6 0,016 0,0066 0,015 1,5 <0,01 0,026 Transport Underhåll 2 0,018 0,013 0,015 2,3 <0,01 0,027 Urslagare Övrigt Totalt 20 0,017 0,011 0,014 1,9 <0,01 0,051 Företag 7 Avgjutare 6 0,011 0,00096 0,011 1,1 0,01 0,012 Formare 9 0,094 0,078 0,073 2,0 0,035 0,27 Kärnmakare 12 0,049 0,021 0,045 1,5 0,022 0,091 Rensare 17 0,098 0,18 0,05 2,8 0,01 0,78 4 0,021 0,017 0,017 2,2 <0,01 0,045 Skänk- och ugnsunderhåll 2 0,40 0,25 0,35 2,0 0,22 0,57 Smältare 4 0,034 0,011 0,033 1,4 0,021 0,044 Transport 4 0,029 0,021 0,024 2,1 0,01 0,056 Underhåll 5 0,043 0,024 0,035 2,1 0,01 0,07 Urslagare Övrigt 3 0,043 0,007 0,043 1,2 0,038 0,051 Totalt 66 0,07 0,12 0,04 2,6 <0,01 0,78 Företag 8 Avgjutare 4 0,026 0,015 0,023 2 <0,01 0,04 Formare 3 0,0088 0,0016 0,0087 1,2 <0,01 0,01 Kärnmakare 16 0,0081 0,0019 0,0079 1,3 <0,01 0,01 Rensare 10 0,035 0,048 0,02 2,8 <0,01 0,16 2 0,014 0,008 0,013 1,8 <0,01 0,019 Skänk- och ugnsunderhåll 8 0,28 0,30 0,15 3,7 0,03 0,83 Smältare 4 0,011 0,0062 0,0099 1,6 <0,01 0,02 Transport 5 0,014 0,0098 0,011 2,2 <0,01 0,028 Underhåll 6 0,0091 0,0041 0,0086 1,4 <0,01 0,017 Urslagare 4 0,09 0,072 0,072 2,1 0,031 0,20 Övrigt 2 0,02 0 0,02 1,0 0,02 0,02 Totalt 64 0,054 0,14 0,018 3,3 <0,01 0,83
29(34) Respirabel kvarts (mg/m 3 ) Företag/befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Företag 9 Avgjutare Formare 6 0,067 0,046 0,057 1,8 0,036 0,15 Kärnmakare Rensare 4 0,14 0,071 0,13 1,7 0,08 0,23 Skänk- och ugnsunderhåll Smältare 2 0,036 0,022 0,033 1,9 0,021 0,052 Transport Underhåll Urslagare Övrigt Totalt 12 0,087 0,065 0,068 2,1 0,021 0,23 Företag 10 Avgjutare Formare 6 0,021 0,0098 0,018 1,7 <0,01 0,034 Kärnmakare 2 0,027 0,0051 0,027 1,2 0,024 0,031 Rensare 16 0,027 0,0082 0,026 1,3 0,018 0,046 4 0,034 0,05 0,017 3,5 <0,01 0,11 Skänk- och ugnsunderhåll 2 0,043 0,012 0,042 1,3 0,034 0,051 Smältare 8 0,013 0,0066 0,011 1,7 <0,01 0,02 Transport Underhåll 3 0,014 0,0063 0,013 1,5 <0,01 0,021 Urslagare 2 0,045 0,0065 0,045 1,2 0,04 0,049 Övrigt 4 0,017 0,013 0,013 2,5 <0,01 0,034 Totalt 47 0,024 0,017 0,02 1,9 <0,01 0,11 Företag 11 Avgjutare Formare 14 0,015 0,011 0,011 2,3 <0,01-0,036 Kärnmakare 6 0,011 0,0083 0,0084 2,3 <0,01 0,021 Rensare 8 0,084 0,097 0,051 2,9 0,011 0,31 Skänk- och ugnsunderhåll Smältare 3 0,09 0,11 0,039 6,1 <0,01 0,22 Transport 1 0,0048 0,0048 <0,0 0,0048 Underhåll 2 0,01 0,0014 0,01 1,2 <0,01 0,011 Urslagare 2 0,055 0,021 0,053 1,5 0,04 0,07 Övrigt 4 0,012 0,0053 0,011 1,5 <0,01 0,019 Totalt 40 0,035 0,059 0,017 3,1 <0,01 0,31 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde SD: standardeviation GM: geometriskt medelvärde GSD: geometrisk standarddeviation Hygieniskt nivågränsvärde för respirabel kvarts 0,1 mg/m 3
30(34) Tabell 11. Reella exponeringsmätningar (TVDMR; TVDM för beräknad exponering då användning av andningsskydd anses ge nollexponering) av respirabelt damm, dagsmedelvärden. Aritmetiskt respektive geometriskt medelvärde, spridning och variationsområde, totalt samt för olika befattningar Respirabelt damm TVDMR (mg/m 3 ) Befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Avgjutare Formare Kärnmakare 1 0,07 0,07 0,07 0,07 Rensare 42 0,28 0,28 0,19 2,4 0,07 1,3 Skänk- och ugnsunderhåll 11 0,34 0,22 0,28 2,1 0,07 0,72 Smältare 2 0,44 0,078 0,43 1,2 0,38 0,49 Transport Underhåll Urslagare Övrigt 2 0,08 0 0,08 1,0 0,08 0,08 Totalt 58 0,24 0,17 0,07 1,3 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde SD: standardeviation GM: geometriskt medelvärde GSD: geometrisk standarddeviation Hygieniskt nivågränsvärde för respirabelt damm 5,0 mg/m 3 Tabell 12. Reella exponeringsmätningar (TVDMR; TVDM för beräknad exponering då användning av andningsskydd anses ge nollexponering) av respirabel kvarts, dagsmedelvärden. Aritmetiskt respektive geometriskt medelvärde, spridning och variationsområde, totalt samt för olika befattningar. Respirabel kvarts TVDMR (mg/m 3 ) Befattning n AM SD GM GSD Variationsområde Avgjutare Formare Kärnmakare 1 0,004 0,004 0,004 0,004 Rensare 42 0,027 0,041 0,013 3,1 0,003 0,21 Skänk- och ugnsunderhåll 11 0,039 0,023 0,029 2,5 0,004 0,08 Smältare 2 0,025 0,0071 0,024 1,3 0,02 0,03 Transport Underhåll Urslagare Övrigt 2 0,022 0,00071 0,0055 1,1 0,005 0,006 Totalt 58 0,023 0,011 0,003 0,21 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde SD: standardeviation GM: geometriskt medelvärde GSD: geometrisk standarddeviation Hygieniskt nivågränsvärde för respirabel kvarts 0,1 mg/m 3
31(34) Tabell 13. Resultat av DataRAM-mätningar. Antal mätningar, aritmetiskt medelvärde (AM) och variationsområde redovisas per befattning för medelvärdet under respektive mätperiod Dammkoncentrationsmedelvärden (mg/m 3 ) Befattning n AM Variationsområde Rensare 15 3,4 0,52-17 Formare 7 2,8 0,69 6,1 Skänk- och ugnsunderhåll 15 3,9 1,1 8,5 Urslagare 8 1,7 0,59 4,6 Kärnmakare 1 0,63 Lastmaskinförare 1 1,4 Sopmaskinförare 1 6,4 Smältare 2 2,8 2,1 3,4 Underhåll 1 15 Totalt 51 4,2 0,52-17 Stationärt på sopmaskin 1 83 n: antal prov AM: aritmetiskt medelvärde