SOS Alarms Hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2009 Innehållsförteckning:

SOS Alarms Hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2009 Innehållsförteckning: Sid VD har ordet 2 Verksamhet och organisation.. 3 Bolagsstyrning. 4 En lyhörd partner via systematisk dialog med olika intressentgrupper 6 Gemensam värdegrund 8 Vår viktigaste resurs medarbetarna.. 9 En säker och ändamålsenlig teknik... 10 En ständig strävan efter att bli bättre.. 11 Sammanhållning och samordning av hjälpinsatser. 12 Ekonomiska mål. 12 SOS Alarms miljöarbete. 12 Rapportering och uppföljning. 14 Avgränsningar. 15 Redovisning av indikatorer. 16 Bestyrkanderapport. 19 GRI Index 21 1

VD har ordet SOS Alarms mission är att arbeta för ett tryggare samhälle. Detta innebär att vi som organisation påtar oss ett stort socialt ansvar. För oss är hållbarhet likställt med att uppfattas som långsiktigt trygg och pålitlig, vare sig det rör sig om nödställda, kunder, partners, medarbetare, ägare eller miljöhänsyn. Detta genomsyrar också verksamheten och hela vårt tjänsteutbud. Vår strävan är: - att vi har tydliga processer för en effektiv bolagsstyrning, - att vi är lyhörda för omgivningens krav på snabba och adekvata hjälpinsatser. En strukturerad omvärldsbevakning och en ständig dialog med våra kunder och uppdragsgivare är avgörande och resultatet av vårt arbete är helt beroende av att vi har gemensamma mål med framför allt ambulans och räddningstjänst där vi eftersträvar ett partnerskap, - att vi har en gemensam värdegrund och etiska riktlinjer som bas för vår verksamhet. Detta innebär att medarbetarna med inlevelseförmåga, en unik SOS-kompetens och förmåga att fokusera löser sina arbetsuppgifter. - att vi ska ta till vara och ständigt utveckla vår viktigaste resurs medarbetarna, - att vi kan hantera och ha tillgång till avancerad avbrottsfri kommunikationsteknik. För att skapa trygghet måste vi vara tillgängliga, - att vi bedriver ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. I detta ingår att delta i utvecklings och forskningsprojekt, ofta i samarbete med våra kunder, - att vi i allt fortsätter att sträva efter att bidra till sammanhållning och samordning av samhällets hjälpresurser, - att vi hanterar vår ekonomi på ett ansvarsfullt sätt så att vi kan leva upp till av ägarna uppsatta ekonomiska mål och samtidigt ha fortsatt ekonomiska resurser att möta samhällets och våra kunders framtida krav på utveckling av våra tjänster. En god ekonomi är en förutsättning för att utveckla såväl verksamhet som arbetsmiljö, - att vi bedriver vår verksamhet med så lite miljöpåverkan som möjligt SOS Alarm har inte någon separat organisation för hållbarhetsarbete då detta ingår som en integrerad del av verksamheten. Ansvaret bärs ytterst av VD men utgör givetvis en del i ledningsansvaret vare sig det rör sig om koncernledning eller lokal ledning ute i organisationen. VD:s ansvar är att på koncernnivå tillse att det finns mål och strategier samt att det finns klara policys och riktlinjer för hur vi i den dagliga verksamheten ska arbeta enligt ett hållbarhetsperspektiv. Via vårt interna ledningssystem förs detta ut i organisationen. Vår vision är att fördjupa samarbetet med våra kunder/partners och att i detta samarbete lyfta upp hållbarhetsperspektivet. I de allra flesta fall har vi idag ett nära samarbete, men det finns fortfarande såväl geografiska områden som delar av tjänsteutbudet där vi har en förbättringspotential. Då framför allt landsting och kommuner är hårt trängda ekonomiskt är det en utmaning att skapa resurser för detta arbete. Ett resultatförbättringsprogram har 2

inletts för att med en bibehållen resultatutveckling under en treårsperiod tillskapa ett utrymme för såväl tjänsteutveckling som ytterligare satsningar på medarbetarna. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv är de sociala faktorerna de som är av störst betydelse för vår verksamhet. Främst på grund av vår roll att hjälpa nödställda, men även med hänsyn till att våra medarbetare är vår största och viktigaste resurs. Detta tillsammans med att vår miljöpåverkan är relativt liten har gjort att vi inte haft ett direkt fokus på miljöaspekter. Vår målsättning är nu att öka vårt miljöarbete och därmed att försöka minimera negativ miljöpåverkan p g a vår verksamhet. Under 2009 inleddes därför ett arbete att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001, vilket ska certifieras under våren 2010. Med utgångspunkt från en genomförd miljöutredning antogs ny miljöpolicy och ett antal nya miljömål vilka i stort innebär att vi i första hand ska kunna lokalisera och mäta vår miljöpåverkan för att på sikt minska denna genom ett förändrat beteende. Detta innebär större krav på leverantörer, minskade utsläpp genom ett minskat resande, minskad energiförbrukningen via nya IT-strategier och ökade krav på avfallshantering. För att ge förutsättningar att klara detta har en obligatorisk miljöutbildning för samtliga medarbetare startats under 2009. SOS Alarms verksamhet och organisation Verksamheten SOS Alarm ägs till 50 % av svenska staten och till 50 % av Sveriges Kommuner och Landsting via SKL Företag AB. Moderbolag i koncernen är SOS Alarm Sverige AB med säte i Stockholm. I koncernen finns dessutom två rörelsedrivande dotterbolag, YouCall Sverige AB och Rescue Electronic. 2009 omsatte koncernen 808 MSEK. Balansomslutningen var 520 MSEK. Resultat efter skatt uppgick till 14 MSEK vilket motsvarar en avkastning på eget kapital om 8 % Moderbolagets verksamhet bedrivs på de 18 SOS-centralerna vilka är indelade i fyra geografiska affärsområden. Huvudkontoret är beläget i Stockholm och ansvarar utöver koncernens strategiska planering för stabsfunktioner till stöd för övrig verksamhet. Verksamheten bedrivs i Sverige. Genom SOS Alarms centrala roll i samband med nödsituationer utgör företaget en viktig länk i samhällets krisberedskap. Detta avspeglar sig i hela verksamheten som har som affärsidé att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för ett tryggare samhälle. SOS Alarm ansvarar för nödnumret 112 inom Sverige. Staten har uppdragit åt SOS Alarm att svara för SOS-tjänsten och alarmeringstjänsten för den statliga räddningstjänsten. Uppdragen innebär samarbete med sjö-, flyg- och fjällräddning samt polisen. För landstingens räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdirigering. Primärkommunerna anlitar SOS Alarm för alarmering av kommunal räddningstjänst. Till näringsliv, offentlig sektor och privatpersoner erbjuder SOS Alarm flera andra säkerhets- och jourtjänster som går att kombinera med kärnverksamheten. Bland dessa 3

tjänster ingår trygghetslarm, automatlarm, personlarm, jourteleförmedling samt samordning och dirigering av samhällsfinansierade transporter. I syfte att möta kunders och slutanvändares behov sker en ständig utveckling och förbättring av utbudet av kvalificerade tjänster, vilka tillsammans gör SOS Alarm till en naturlig samarbetspartner när det gäller trygghets- och säkerhetsfrågor. Dotterbolaget YouCalls verksamhet, som bedrivs i Piteå, innefattar produktion och försäljning av telekommunikations- och telefontjänster. Rescue Electronic AB bedriver sin verksamhet från Gävle och levererar larmmottagningsutrustning till kommunernas räddningstjänster och till ambulanssjukvården. Under 2009 har inga förändringar skett av ägarskapet eller av lokaliseringen av centraler. Det har heller inte skett några betydande förändringar av verksamhetsinriktning. Organisationen har inte erhållit några speciella utmärkelser eller priser under 2009. Marknadsförutsättningar Marknadssituationen kan betraktas som stabil med gällande avtal tecknade för huvuddelen av de kunder som utnyttjar SOS Alarms samhällstjänster. Omsättningen har förutom trygghetsjour ökat kontinuerligt. SOS Alarm har genom åren, trots ökad konkurrens, lyckats befästa och även förstärka sin position inom huvuddelen av sina tjänsteområden. Den absoluta majoriteten av SOS Alarms intäkter är avtalsbundna med en löptid från ett år och uppåt. Därmed föreligger inget direkt hot mot intäkterna i det korta perspektivet. Konkurrensen har dock ökat markant och idag läggs fler tjänster ut på upphandling än tidigare och fler aktörer är aktiva. Skulle företaget förlora ett större uppdrag i samband med upphandling måste givetvis anpassningar ske i verksamheten Det av staten beslutade införandet av det nya digitala radiosystemet Rakel har en väsentlig påverkan på SOS Alarms verksamhet. Rakel ska successivt ersätta äldre analoga radiosystem. Detta innebär att SOS Alarm måste anpassa sin kommunikationsplattform till Rakel samtidigt som nya rutiner och arbetssätt måste utarbetas i samråd med framför allt landstingens ambulansorganisationer och den kommunala räddningstjänsten. Detta innebär även att SOS Alarms under övergångsperioden kommer att använda såväl den gamla som den nya tekniken för radiokommunikation SOS Alarms bolagsstyrning Bolagsstyrningen grundar sig på svensk rätt och tillämpliga internationella regler. SOS Alarm följer dessutom statens ägarpolitik och ägardirektiv i stort. Staten har via Näringsdepartementets ägarenhet utarbetade riktlinjer för hur styrelsemedlemmar, revisorer m.fl. ska tillsättas och för hur genomlysning av verksamheten ska ske. Detta omfattar såväl krav på den finansiella rapporteringen som regler för ersättningar till ledande befattningshavare som krav på upprättande av en hållbarhetsredovisning enligt 4

GRI: s riktlinjer. Staten har på detta sätt identifierat ett antal områden och utarbetat policys för hur statligt ägda bolag ska visa ansvar och agera föredömligt. I enlighet med statens ägardirektiv tillämpas dessutom Svensk Kod för bolagsstyrning. De avvikelser som görs från Koden beror främst på ägarstrukturen. Koden är skriven primärt för börsnoterade bolag medan SOS Alarm endast har två ägare. För ytterligare information hänvisar vi till bolagsstyrningsrapporten i årsredovisningen eller till hemsidan. Det direkta ägarinflytandet praktiseras på årsstämman. De två ägarna tillsätter samtliga åtta styrelseledamöter, varav en utses till ordförande. Hur detta ska gå till stipuleras i det konsortialavtal som finns upprättat mellan ägarna. Ingen av styrelseledamöterna ingår i företagsledningen. Utöver de av ägarna tillsatta styrelseledamöterna finns två arbetstagarrepresentanter vilka utses av de tre största fackliga organisationerna som är verksamma inom företaget. Bolagsstyrelsen fattar årligen beslut om företagets mål & strategier vilket förs ut i verksamheten via ett internt webbaserat ledningssystem som på ett systematiskt sätt åskådliggör vilka aktiviteter som pågår inom respektive område samt aktuella nyckeltal. Medarbetare kan lämna synpunkter och förslag beträffande verksamheten på flera sätt: Vanligast är att detta sker direkt till närmaste chef vid daglig kontakt eller via de årligt genomförda PU-samtalen eller vid de återkommande arbetsplatsträffarna. Det kan också ske direkt till VD i samband med den s.k. Nova dialogen då VD besöker alla lokala enheter. Förslag på förändringar och förbättringar kan även lämnas via företagets webbaserade kvalitetssystem Bättre eller via Skapa som är namnet på SOS Alarms modell för idégenerering, idéutveckling och skapande av innovationer. Förslag kan också lämnas direkt till styrelsen via de två arbetstagarrepresentanterna. SOS Alarm har sedan 2000 ett av styrelsen beslutat mål- och incitamentsprogram minova som omfattar alla koncernens medarbetare förutom VD och från 2009 även övrig företagsledning. Under förutsättning att koncernen uppnår en vinst om minst fem miljoner kronor sker avsättning till vinstandelsstiftelsen minova i förhållande till uppfyllandegrad av vissa förutbestämda verksamhetsmål. Ersättningen inklusive avsättning för särskild löneskatt kan uppgå till maximalt en för organisationen genomsnittlig månadslön per anställd och år. I övrigt förekommer inga resultatrelaterade ersättningar. Aktiebolagslagen reglerar när jäv föreligger för styrelseledamot. I styrelsens arbetsordning finns angivet att styrelseledamot är skyldig att till styrelsen anmäla omständigheter som har lett till eller kan leda till intressekonflikt i förhållande till SOS Alarm. Ägarna bedömer varje styrelseledamots kvalifikationer för att kunna utöva ett aktivt inflytande på SOS Alarms verksamhet med speciellt fokus på organisationens samhällsuppdrag. För verksamheten finns en rad policys framtagna för att klargöra vilka grundprinciper som gäller för olika situationer. Områden för vilka specifika policys utarbetats är: informationssäkerhet, kvalitet, mediahantering, miljö, arbetsmiljö, lönesättning, jämställdhet, rehabilitering, droger, friskvård, samverkan, tjänstebilar, resor samt placering av överskottslikviditet 5

Dessa policys kompletteras med en rad riktlinjer och instruktioner för de olika delarna i verksamheten. Ekonomiska mål och utfall behandlas månatligen av företagsledningen. Under 2009 har det ekonomiska resultatet följts upp vid samtliga åtta styrelsemöten. Uppföljningen av ekonomiskt utfall regleras i den av styrelsen beslutade rapportinstruktionen. Beslut togs under 2008 att följa statens ägardirektiv avseende krav på hållbarhetsredovisning. En utvidgning av den fasta rapporteringen till styrelsen att omfatta fler mer hållbarhetsrelaterade nyckeltal kommer att ske. Styrelsens arbete utvärderas årligen via en enkät till samtliga styrelseledamöter. Inom SOS Alarm hanteras riskanalyser som en del i den löpande verksamheten. Risker identifieras dels genom en systematisk omvärldsanalys såväl lokalt som centralt dels via ämnesorienterade beredningsgrupper i verksamheten. Strategiska och mer långsiktiga risker som kan påverka kärnverksamheten hanteras av bolagsstyrelsen och är kopplade till omvärldsbevakning av såväl politiska som marknadsmässiga förutsättningar. Risker av strategisk betydelse är i dagsläget främst kopplade till den ökade konkurrenssituationen och till hur teknikutvecklingen påverkar verksamheten på längre sikt samt till varumärkesfrågor. Förytterligare beskrivning av riskhanteringen inom SOS Alarm hänvisas till senaste årsredovisning. Medlemskap i föreningar/organisationer SOS Alarm är medlem följande nätverk och organisationer: SWESEC Sveriges Säkerhetsföretag, Svenskt Näringsliv och Almega. Som delvis statligt ägt bolag ingår SOS Alarm även i det nätverks som bildats för att belysa och tillvarata hållbarhetsfrågor inom denna företagsgrupp. En lyhörd partner via systematisk dialog med olika intressentgrupper En förutsättning för ständiga förbättringar är lyhördhet för krav från olika intressentgrupper. Detta åstadkoms genom att systematisera dialogen med kunder och partners. Följande är exempel på detta: Enkätundersökningar Enkätundersökningar riktade mot speciella grupper eller för att utreda speciella händelser används återkommande i verksamheten och utgör ofta grund för en fortsatt dialog. 112-rådet 112-rådet bildades av SOS Alarm 20 november, 2002 efter samråd med Regeringskansliet. I rådet, som är en mötesplats för strategisk samverkan, ingår ett 15- tal företrädare för myndigheter och organisationer som samarbetar med SOS Alarm kring nödnumret 112. 6

112-rådet har till uppgift att fortlöpande vara förslagsställare, rådgivare och referensorgan till SOS Alarm vad avser SOS-tjänstens funktion, utformning och utveckling. Rådet ska särskilt följa tillämpningen av det så kallade alarmeringsavtalet inkl bilagor mellan Staten och SOS Alarm samt vid behov föreslå ändringar i detta. I 112-rådet behandlas bland annat utvecklingen av SOS-tjänsten, utbildning och kompetenskrav, utvärdering, kvalitetsmätning och nyckeltal, information, teknikstöd, EU och internationell samverkan samt framställningar och redovisningar till Regeringskansliet. 112-rådet sammanträder normalt tre gånger per år efter kallelse från SOS Alarm. Dialog med Räddningstjänsten Sedan några år bedriver SOS Alarm en gemensam kvalitetsuppföljning med räddningstjänsten. Det pågår en lång rad dialogprojekt för att utveckla larmprocesser. Områdena är bland annat följande: Utveckling av index för räddningstjänster Utalarmeringsteknik - krav, nationell standard etc. Enkla och enhetliga rutiner Informationsutbyte Användningen av Rakel i samarbetet mellan SOS och räddningstjänst Larm och ledning Gränslös samverkan Gemensam kompetensutveckling SOS Alarm och Räddningstjänsten som en resurs i samhällets krisberedskap Arbetet bedrivs i gemensamma kvalitetsgrupper vid de olika SOS-centralerna. Centralt finns ett räddningstjänstråd som består av räddningschefer och leds av SOS Alarms tjänsteområdeschef för räddning. Landstingsdialogen För att utveckla prioriterings- och dirigeringstjänsterna krävs ett nära samarbete med uppdragsgivarna, dvs. landstingen. Med jämna mellanrum genomförs därför en strukturerad dialog med företrädare för respektive landsting i syfte att kartlägga och prioritera vilka frågor som är väsentliga. Lokala kvalitetsutvecklingsgrupper Därutöver strävar vi efter att lokalt bygga upp kvalitetsutvecklingsgrupper med företrädare för ambulansstationer samt från SOS-centralernas personal och processägare. Dialoger och seminarier med speciella grupper För att skapa förståelse för olika gruppers svårigheter och möjligheter att få kontakt med och utnyttja samhällets räddningsresurser och för att informera om tjänsten genomförs riktade seminarier, ofta i kombination med enkätundersökningar. Under senare år har en teckningstävling genomförts i skolorna på 112-temat. Sagoböcker med 112-sagor har till alla landets förskolor. På vår hemsida finns ett interaktivt 112-spel där den spelande får agera SOS-operatör. Seminarier har genomförts med inriktning på situationen för äldre, invandrare och med fokus på förutsättningarna i glesbygd. Ett resultat av dialogen med invandrarorganisationer är att en speciell utbildning om nödnumret tagits fram för SFI (Svenska för invandrare). 7

Partnersamarbete inom säkerhetsbranschen Via partnerskap med larminstallatörer förs en kontinuerlig dialog kring utveckling och kvalitetsarbetet med våra säkerhetstjänster. Novadialogen med våra medarbetare 1995 inleddes ett omfattande omstruktureringsarbete i koncernen. I samband med detta startade Novadialogen, en mötesform där företagsledning och anställda möts vid årliga seminarier för att samtala om nuvarande arbetssituation och framtida utmaningar. Medarbetarundersökning 2010 Under 2010 genomfördes en omfattande medarbetarundersökning i syfte att kartlägga förbättringsområden gällande arbetsmiljö, arbetsförhållanden, ledning etc. Utifrån undersökningens resultat har lokala projekt startats för att utifrån varje enskild enhets förutsättningar genomföra förbättringsåtgärder. Strukturerad omvärldsbevakning Syftet med SOS Alarms omvärldsanalys är att ge en aktuell och samlad bild över perspektiv som påverkar eller kan komma att påverka vårt företag. Analysen av omvärlden ska förbättra möjligheten för ledningen att fatta förutseende beslut. Sedan några år arbetar vi inom SOS Alarm med en modell för samordnad omvärldsanalys. Den innebär att omvärlden bevakas och analyseras på alla nivåer i företaget. Gemensam värdegrund I en verksamhet av den här arten är det av stor vikt att ha en gemensam värdegrund. Människor och organisationer som kommer i kontakt med SOS Alarm har ofta utsatts för stora påfrestningar, vilka förutom rent personligt lidande även omfattar ett medialt intresse. SOS Alarm har ett högt förtroende från allmänheten och står för trygghet och pålitlighet. För att bibehålla detta förtroende är det av yttersta vikt att uppdragen utförs på ett föredömligt sätt. En förutsättning är att alla medarbetare oavsett funktion kan identifiera sig med organisationens kärnvärden: Inlevelseförmåga - att lyssna och se sammanhang - att ta ansvar och visa omtanke - att vara hängiven och delta aktivt Unik SOS-kompetens - att ha mångårig erfarenhet - att behärska avancerad teknik - att ständigt utveckla sin kompetens Förmåga att fokusera - att kraftsamla och lösa svåra uppgifter - att vara noggrann och kvalitetsmedveten - att skapa mervärde och långsiktig värdetillväxt. 8

Etikprogrammet För att befästa att alla arbetar enligt samma värdegrund har ett speciellt etikprogram utvecklats. I detta program betonas vikten av att behandla alla lika i samband med nödsamtal. Alla människors lika rätt är en absolut grundförutsättning för hela verksamheten. I praktiken innebär etikprogrammet en kontinuerlig årlig dialogprocess som omfattar alla medarbetare i företaget. Sökandet efter etiska riktmärken måste ske i dialog mellan människor. Etikdialogerna handlar om medarbetarnas och organisationens praktiska verklighet där utgångspunkten är en bank av händelser/fallbeskrivningar hämtade av medarbetarna direkt ur verksamheten. Etikprogrammet ska fungera som en vägledning att göra rätt saker och göra sakerna rätt och därmed komplettera de regelverk och instruktioner som finns för de olika funktionerna inom företaget. Etik handlar om hur organisationen uppträder och agerar i kontakten med hjälpsökande, samarbetspartners, kunder, leverantörer, media och internt inom organisationen. Vår viktigaste resurs - medarbetarna Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs. För att garantera en korrekt handläggning ställs höga krav på operatörerna. Kvalitetssäkring sker dels genom en noga utarbetad rekryteringsmodell med tester av nya medarbetare samt via systematisk utbildning i flera steg, vilken avslutas med en certifiering. Den återkommer sedan årligen och är en förutsättning för arbete vid operatörsborden. Nöjda medarbetare är en förutsättning för en hållbar utveckling. Rollen som en god arbetsgivare är central. SOS Alarm kan inte rekrytera färdigutbildade operatörer utan utbildar alla medarbetare i egen regi. Att välja rätt medarbetare samt behålla och utveckla dem är av största vikt. Ett engagerat ledarskap, en god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling är nyckelbegrepp. Det gäller att: Attrahera Att vara en attraktiv arbetsgivare Att vara en utvecklande, intressant och bra arbetsplats Rekrytera En professionell rekryteringsprocess omfattande behovsanalys, annonsering, informationsträffar, urvalsförfarande, beslut om anställning och introduktion Utveckla Modeller för kompetensutveckling Ständig uppdatering av kursutbud Program för ledarutveckling Utbildning av handledare och coacher Certifiering Behålla Konkurrenskraftiga anställningsvillkor En fortsatt bra process kring genomförandet av PU- och lönesamtal Ständigt pågående arbete med resursdimensionering, bemanning och schema 9

Chefs- och ledarutveckling Systematiskt arbetsmiljöarbete Friskvård Tidiga insatser vid sjukfrånvaro SOS Alarm ska prioritera åtgärder för att behålla och utveckla medarbetarna. Ett nytt personalprogram har utarbetats och också började tillämpas under 2008. Målet är att personalomsättningen ska halveras under en treårsperiod. Programmet har högsta prioritet. Inom medarbetarområdet finns en rad policys och riktlinjer som styr verksamheten. Detta gäller bl. a lönesättning, PU-samtal, friskvård. Arbetsmiljöarbete SOS Alarm bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete via arbetsmiljöledningssystemet IDEA. Företaget har dessutom knutit sitt arbetsmiljöarbete till kvalitetssystemet. På detta sätt säkerställer SOS Alarm att det löpande arbetsmiljöarbete är ett levande arbete i organisationen och att företaget lever upp till krav i lag och förordning. Jämställdhet SOS Alarm har en jämställdhetspolicy och varje år upprättas en central jämställdhetsplan. Utifrån den centralt framtagna planen utarbetar lokal ledning tillsammans med lokala fackliga företrädare en lokal handlingsplan för det lokala jämställdhetsarbetet. SOS Alarm arbetar aktivt med att förhindra att könsdiskriminering sker inom företaget. Personalledning inom SOS Alarm Närmast ansvarig linjechef är ansvarig för personalfrågor som rör medarbetare. HRchefen är ansvarig för framtagande av strategier, policys och riktlinjer inom personalområdet. I detta ingår även ansvar för SOS Alarms kompetenscenter som sammanställer och genomför utbildningar. Kompetenscentret svarar för det pedagogiska ansvaret samt genomförandet av utbildningarna. Faktainnehåll och anpassning till tjänsteområden ligger däremot på respektive processägare. HR avdelningen har en supportstab till stöd för linjecheferna. En säker och ändamålsenlig teknik SOS Alarms operativa verksamhet vad gäller kommunikation och ärendehantering bedrivs med hjälp av teknikplattformen Zenit med kringsystem. För att minska risken för har samtliga centraler reservsystem för elförsörjning. Genom sin tekniska arkitektur kan inoch utgående kommunikation lätt styras om geografiskt vilket ökar säkerheten och möjligheterna att behålla hög tillgänglighet, även vid stor lokal påfrestning eller vid tekniska problem. För att öka säkerheten är dessutom Zenit uppbyggd kring fyra geografiskt skilda men på varandra speglade tekniknoder. Utöver detta finns parallella alternativsystem. En del av dessa ligger dock utanför företagets kontrollmiljö. Ett exempel är störningar i telenätet som påverkar tillgängligheten. Alla sådana händelser av betydelse för SOS 10

Alarms verksamhet utreds därför och analyseras tillsammans med nätleverantören för att undvika upprepningar. För att minimera skadeverkningar av störningar i nätverken för elektronisk kommunikation och för att skapa en gemensam lägesuppfattningsbild (GLU) bedrivs ett projekt i den Nationella telesamverkansgruppen via Post- och telestyrelsen. Ett gränssnitt har skapats för att kunna presentera gemensam störningsinformation där speciella anpassningar gjorts för att underlätta SOS Alarms analysarbete om hur pågående störningar påverkar möjligheterna att nå nödnumret 112 och övrig krishantering i samhället. En pågående utmaning är att anpassa verksamheten till det digitala radionätet Rakel. Ett projekt pågår innebärande anpassningar i Zenit, uppbyggnad av ett alternativsystem samt implementation i verksamheten. Projektet är komplext då det inte bara innefattar vår egen organisation utan måste göras i samråd med framför allt respektive räddningstjänst och ambulansorganisation. Den snabba utvecklingen inom it och Telecom kan i sig innebära såväl en möjlighet som risk i den operationella hanteringen. En risk består av svårigheten att möta en ständig efterfrågan på nya kostnadseffektiva tekniska lösningar, vilka kräver anpassning in i verksamhetens egna system, utan att påverka säkerheten eller möjligheter till samverkan mellan SOS-centralerna. En intensiv omvärldsbevakning inom teknikområdet pågår därför ständigt. En ständig strävan efter att bli bättre SOS Alarm är certifierat enligt ISO 9001. Ledningssystemet för kvalitet omfattar alla tjänsteområden och alla arbetsplatser inom moderbolaget. Systemet avser de metoder vilka används för att uppnå uppsatta mål. Det omfattar allt från riskanalyser, mätningar kopplade till mått och nyckeltal, insamling av förbättringsidéer/avvikelser till ledningens beslut om strategier, mål, handlingsplaner och aktiviteter. Systemet präglas av långsiktighet, kundorientering och ett förebyggande syn- och arbetssätt med fokus på ständiga förbättringar. För att förbättra tjänster och processer pågår ett ständigt utvecklingsarbete. Inom varje process finns ett antal utvecklare. Ett exempel är på detta är vårdutvecklarna, vilka är legitimerade sjuksköterskor som arbetar nära SOS- operatörerna med framför allt medicinska frågor. Deras huvuduppgift är att se över vår kompetensutveckling och den medicinska kvalitetssäkringen. De deltar även i dialogen med sjukvårdshuvudmännen samt i olika forsknings- och fortbildningsprojekt. Exempel på områden som står under utveckling är: tjänster kopplade till IP-telefoni, positionering av nödställda, kartstöd, beslutsstöd, hantering av massanrop och felringningar, utlarmningsteknik, kompetensutveckling, webblösningar, logistiksystem för dirigering etc. och Rakel 11

Via gemensamma kvalitetsutvecklingsgrupper med framför allt räddningstjänst och ambulans formuleras kraven på framtida tjänster. Tillsammans med partners deltar SOS Alarm aktivt inom bl a prehospitala forskningsprojekt. Sammanhållning och samordning av hjälpinsatser SOS Alarms målsättning har alltid varit en sammanhållen obruten larmkedja. Där det är viktigt att via god intervjuteknik tolka den inringande rätt för att snabbt kunna larma ut rätt hjälpinsatser. Ett ständigt fokus finns därför på de olika stegen i larmkedjan och hur dessa kan förbättras och hur samordning mellan olika enheter kan öka. Ett sådant arbete måste ske gemensamt med våra partners. Ekonomiska mål Trygghet för ägarna och en garant för ett hållbart företagande är en ekonomi i balans. Ägarna har därför ställt krav på att SOS Alarm koncernen sett över en femårsperiod ska ge en genomsnittlig årlig avkastning på åtta procent på eget kapital. Soliditeten förväntas av ägarna ligga på en nivå kring 30 % och utdelningsmålet är satt till 5 % av eget kapital. Nivån på målen möjliggör att organisationen på egen hand ska kunna utvecklas och anpassa sig till nya marknadsförutsättningar och klara sina investeringsbehov i ny teknik och arbetsmiljö utan kapitaltillskott från ägarna. SOS Alarms miljöarbete Att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan är det övergripande målet för SOS Alarms miljöarbete. 2009 beslutades att öka fokus på miljöaspekter i verksamheten. Miljöutredning För att kartlägga verksamhetens miljökonsekvenser och var störst förbättringspotential finns genomfördes en grundläggande miljöutredning under 2009. Fyra områden identifierades: Tjänsteresor Inköp Energiförbrukning Avhallshantering Utifrån denna utredning utformades ett antal miljömål och en ny miljöpolicy antogs: 12

SOS Alarms miljöpolicy Genom vår mission om Ett tryggare samhälle verkar vi för att bevara miljön åt kommande generationer och bidra till en hållbar utveckling. Det ska vi göra genom att minska vår negativa miljöpåverkan och ständigt förbättra vårt miljöarbete. SOS Alarm ska tillgodose många kundkategoriers behov av larmtjänster med hänsyn till miljön. Våra mest betydande miljöaspekter i verksamheten är tjänsteresor, inköp, energiförbrukning och avfallshantering Det innebär att Vår personal har goda miljökunskaper Vi strävar efter att välja miljömärkta produkter och tjänster Vi följer miljölagstiftning och kundkrav på området Vi förebygger förorening genom att minska miljöbelastningen från våra tjänsteresor med fokus på minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser som koldioxid och andra utsläpp Vi ska minska vår resursförbrukning och energianvändning genom att ta miljöhänsyn vid inköp och användning av IT och vid inköp av fastighetstjänster Miljöcertifiering 2009 togs även beslut om att införa ett certifierat miljöledningssystem enligt SS- EN ISO 14001:2004. Certifieringen kommer att ske under våren 2010. Nya miljömål En följd av utredningen blev att 10 nya miljömål utformades, vilka gäller från och med 2010: Tjänsteresor 1. SOS Alarm släpper ut ca 260 ton koldioxidekvivalenter från bilresor/år. Under 2010 ska utsläppen minska med 10%. 2. Vi ska se till att dokumentation av flygresor struktureras så mätning av sträcka och utsläpp möjliggörs. 3. Öka antalet telefon-/webb-möten med 10 % per anställd. Inköp 4. Under 2010 ska andelen miljömärkta datorer till administratörer öka med 10%. 5. År 2011 ska förbrukningen av papper ha minskat med 10% per anställd. Per 1 april 2010 skall mängden papper som köps in årligen dokumenteras så att mätning av kvantiteter och ev. miljömärkning kan börja ske. 13

Energiförbrukning 6. Andelen virtualiserade servrar ska öka med 4% under 2010. Avfallshantering 7. Inom två år ska andelen SOS-centraler som källsorterar öka. Per 1 april 2010 ska möjligheterna till källsortering på respektive arbetsplats vara utredd. Kompetens 8. Målet är att alla medarbetare (anställda före 2010-09-30) under 2010 ska ha genomgått utbildningen Miljöprogrammet för en hållbar utveckling i Pilen. Miljömålen kommer att följas upp löpande i ledningssystemet. Rapportering och uppföljning Processen Eftersom hållbarhetsfrågor genomsyrar hela verksamheten bedrivs det som en integrerad del i verksamheten. Från och med verksamhetsåret 2008 görs en separat årlig redovisning för hur SOS Alarm arbetar för en hållbar utveckling. Processen att ta fram redovisningen startades under 2008 via ett styrelsebeslut och sedan via ett projekt tillsatt av koncernledningen. I projektet ingick cheferna för stab, HR, teknik, kvalitet och ekonomi. Projektet inleddes med att identifiera vad ordet hållbarhet betyder sett ur ett perspektiv grundat på SOS Alarms verksamhet. Parallellt med detta identifierades vilka intressentgrupper som är viktiga för verksamheten. Sedan flera år så har SOS Alarm en strukturerad process för dialog med sina viktigaste partners och med medarbetarna. Erfarenheter och dokumentation från seminarier, enkäter och olika grupper fick utgöra grunden för redovisningen. Projektet konstaterade att hela verksamheten är viktig ur ett hållbarhetsperspektiv och att den innebär ett stort socialt ansvarstagande såväl mot nödställda som mot kunder och medarbetare. Tyngdpunkten ligger därför på de sociala faktorerna. Dock har under framför allt 2009 fokus ökat på miljökonsekvenser vilket kommer att påverka framtida redovisningar och val av indikatorer För 2009 finns inga effekter av förändrad information ej heller har några väsentliga förändringar i verksamheten gjorts som påverkar denna redovisning 14

SOS Alarm följer där de riktlinjer som finns uppsatta av GRI (Global Reporting Initiative). Rapporteringen sker enligt GRI:s C-nivå. Avsikten är att höja nivån successivt under kommande år. Redovisningen granskas av externa revisorer och kommer att presenteras på vår hemsida www.sosalarm.se den 30 mars 2010. GRI:s riktlinjer återfinns på deras hemsida: www.globalreporting.org. Information om redovisningen lämnas av Eva-Karin Lilja, eva.karin.lilja@sosalarm.se Avgränsningar Hållbarhetsredovisningen har avgränsats att gälla i huvudsak moderbolagets verksamhet som utgör mer än 95 % av koncernens totala verksamhet. Tyngdpunkten ligger på de sociala faktorerna då vår direkta miljöpåverkan som ett tjänsteproducerande företag är relativt liten. Vi har utgått från vad som framkommit i dialoger med våra viktigaste intressenter. Ett stort fokus finns på medarbetarna eftersom de utgör vår största resurs och är nyckeln till hur väl vi lyckas i vårt uppdrag. 15

Redovisning av indikatorer: Ekonomi Direkt skapat ekonomiskt värde - EC1 Belopp i miljoner kronor avser koncernen Direkt tillskapat ekonomiskt värde 2009 2008 2007 Intäkter 812 767 731 Fördelat ekonomiskt värde Rörelsekostnader 295 277 271 Löner och ersättningar till anställda 443 416 399 Betalning till finansiärer 9 8 9 Betalningar till den offentliga sektorn 4 6 1 Investeringar i samhället 0 0 0 Behållet ekonomiskt värde (beräknat som tillskapat ekonomiskt värde minus fördelat ekonomiskt värde) 61 60 51 Kommentar: SOS Alarms investeringar 74 MSEK (39) ingår inte i uppställningen ovan under rubriken Investeringar i samhället utan är istället en del av Behållet ekonomiskt värde. Enligt GRI:s riktlinjer ska endast investeringar i samhällets infrastruktur som inte är av strategisk betydelse i den egna verksamheten klassificeras som investeringar i samhället. Noteras bör dock att bolagets investeringar till absolut övervägande del är till för att stärka bolagets samhällsuppdrag och därför är av absolut samhällsintresse. Samtliga belopp i redovisningen är hämtade från den externa årsredovisningen Pensionsavsättningar - EC3 (Avser koncernen) SOS Alarm gör inte avsättningar i balansräkningen för pensioner utan betalar premier till pensionsinstitut vilka kostnadsföres direkt i resultaträkningen. SOS Alarm följer ITPplanen Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Detta är en plan som omfattar flera arbetsgivare. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden Det förekommer såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. För alla anställda födda 1979-01-01 eller senare är pensionsplanen avgiftsbestämd (ITP 1 planen) 16

För anställda födda före 1979-01-01 gäller ITP 2 planen vilken är förmånsbestämd. Anställda med en högre årsinkomst än tio inkomstbasbelopp kan göra individuella val avseende det frilagda beloppet (ITPK). Denna del är avgiftsbestämd. Pensionskostnader 2009 2008 Belopp i miljoner kronor 23,6 17,5 Miljö Böter och sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning EN 28 (avser koncernen) SOS Alarm har inte betalat eller blivit ålagda att betala några böter till följd av brott mot miljölagstiftning. Produktansvar Finansiellt värde av väsentliga böter som resultat av att lagar och förordningar inte följts gällande tillhandahållande av företagets tjänster PR9 (avser koncernen) SOS Alarm har inte betalat eller blivit ålagda att betala några böter till följd av att lagar och förordningar inte följts gällande tillhandahållande av företagets tjänster. Medarbetaransvar Totalt antal medarbetare per typ av anställning och region LA1 (avser moderbolaget) SOS Alarms verksamhet bedrivs endast i Sverige och från 2008 så kan verksamheten i princip bedrivas utan geografiska hänsyn varför ingen uppdelning gjorts på antal anställda per region. I redovisningen ingår ej inhyrda medarbetare då detta endast förekommer undantagsvis. Antal anställda vid utgången av 2009 Heltid Deltid Totalt Tillsvidareanställda 731 183 914 Visstidsanställda 8 6 14 TOTALT 739 189 928 Antal anställda vid utgången av 2008 Heltid Deltid Totalt Tillsvidareanställda 706 158 864 Visstidsanställda 11 2 13 TOTALT 717 160 877 17

Total personalomsättning per åldersgrupp kön och region LA2 (avser moderbolaget) Belopp inom parentes avser 2008 Total personalomsättning under 2009 var 8 % (13 %). Personalomsättningen för män var 9 % (12 %) och för kvinnor 8 % (14 %). Personer som slutade 2009* Män Kvinnor Totalt >30 7 4 11 30-50 15 31 46 >50 8 11 19 TOTALT 30 46 76 * tillsvidareanställda och provanställda Antal anställda per den 31 december 2009** Män Kvinnor Totalt >30 43 53 96 30-50 212 388 600 >50 93 125 218 TOTALT 348 566 914 **tillsvidareanställda och provanställda Personalomsättning 2009 i procent*** Män Kvinnor Totalt >30 16 8 11 30-50 7 8 8 >50 9 8 9 TOTALT 9 8 8 *** personer som slutat under 2009 i förhållande till antalet anställda vid årets slut Procent av medarbetare som omfattas av kollektivavtal. LA4 (avser koncenen) Samtliga medarbetare omfattas av kollektivavtal. Skadefrekvens, arbetsrelaterad sjukdom, frånvarodagar och totalt antal arbetsrelaterade dödsfall LA7 (avser koncernen) Under 2009 finns ingen frånvaro pga. konstaterad arbetsskada. Ej heller finns några arbetsrelaterade dödsfall. Frånvarokvot under året (avser moderbolaget) Beräkningen avviker från GRI:s protokoll genom att den grundar sig på antal timmar och ej antal dagar. 2009 2008 Sjukfrånvaro 3,1 % 4,4 % Frånvarokvot 6132 8800 Ansvar för mänskliga rättigheter Totalt antal incidenter gällande diskriminering samt åtgärder HR4 (avser koncernen) Under 2009 finns inga rapporterade incidenter gällande diskriminering. Rätt till fackanslutning och kollektivavtal HR5 (avser koncernen) Samtliga anställda har rätt till fackanslutning och kollektivavtal 18

Samhällsansvar Det ekonomiska värdet av betydande böter och det totala antalet icke-monetära sanktioner som följd av lagöverträdelser SO8 (avser koncernen) Inga böter eller icke-monetära sanktioner har utgått som följd av lagöverträdelser under 2009. Stockholm den 23 mars 2010 Sven-Runo Bergqvist Verkställande direktör och koncernchef Revisors rapport över översiktlig granskning av SOS Alarm Sverige AB:s hållbarhetsredovisning Till läsarna av SOS Alarm Sverige AB:s hållbarhetsredovisning Inledning Vi har fått i uppdrag av styrelsen i SOS Alarm Sverige AB att översiktligt granska innehållet i SOS Alarm Sverige AB:s hållbarhetsredovisning för år 2009. Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, kvalitet, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR SRS. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt Revisionsstandard i Sverige RS och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. 19

De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av The Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, bl. a omfattat följande: a) uppdatering av vår kunskap och förståelse för SOS Alarm Sverige AB:s organisation och verksamhet, b) bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov, c) bedömning av resultatet av företagets intressentdialog, d) intervjuer med ansvariga chefer på utvalda enheter i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig, e) tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig, f) utvärdering av de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation, g) analytisk granskning av rapporterad information, h) avstämning av finansiell information mot företagets årsredovisning för år 2009, i) bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer, j) övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier, och k) avstämning av den granskade informationen mot hållbarhetsinformationen i företagets årsredovisning för år 2009. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 23 mars 2010 Ernst & Young AB Magnus Fagerstedt Auktoriserad revisor Göran Tyréus Auktoriserad revisor 20

GRI - index GRI index Beskrivning Sida 1 Strategi och analys 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare VD 2 2 Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn 1;3 2.2 De viktigaste varumärkena och tjänsterna 3 2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden och dotterbolag 3 2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor 3 2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i 3 2.6 Ägarstruktur och företagsform 3 2.7 Marknader som organisationen är verksam på 3-4 2.8 Den redovisade organisationens storlek 3 2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden 3-4 2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden 3 3 Information om redovisningen REDOVISNINGSPROFIL 3.1 Redovisningsperiod 1 3.2 Datum för publiceringen av den senaste redovisningen 14 3.3 Redovisningscykel 14 3.4 Kontaktperson 15 REDOVISNINGENS OMFATTNING OCH AVGRÄNSNINGAR 3.5 Processer för definition av innehållet 14 3.6 Redovisningens avgränsning 15 3.7 Särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning 15 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag etc. 15 3.10 Förklaring av effekten av förändring av information 14 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod 14 3.12 Index 21 3.13 Bestyrkande 19 4 Styrning åtaganden och intressentrelationer STYRNING 4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning 4-6 4.2 Styrelseordförandes roll 5 4.3 Medlemmar inom styrelsen som är oberoende och eller inte ingår i 5 företagsledningen 4.4 Möjligheten för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller 5 vägledning till företagsledningen 4.5 Koppling mellan ersättning till styrelseledamöter, ledande befattningshavare och chefer och organisationens resultat 5 21

4.6 Rutiner och processer inom styrelsen för att säkerställa att inga intressekonflikter 5 uppstår 4.7 Rutiner och processer för att bestämma vilka kvalifikationer och vilken expertis som 5 styrelsemedlemmar bör besitta för att styra organisationens strategi i ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor 4.8 Internt framtagna affärsidéer eller grundläggande värderingar, uppförandekod och 5; 8 principer för ekonomiskt, miljömässigt och socialt uppträdande, samt hur väl dessa införts i organisationen 4.9 Rutiner och processer i organisationens styrelse för att kontrollera hur 5-6 organisationen uppmärksammar och hanterar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor, samt vilka internationellt överenskomna standarder, uppförandekoder och principer organisationen ansluter sig till och hur dessa följs 4.10 Processer för att utvärdera styrelsens egna prestationer, i synnerhet vad gäller 6 miljömässiga och sociala sådana. ÅTAGANDEN BETRÄFFANDE EXTERNA INITIATIV 4.13 Medlemskap i organisationer 6 KOMMUNIKATION MED INTRESSENTER 4.14 Lista över organisationens viktigaste intressenter 6-8 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter 13 4.16 Tillvägagångssätt vid kommunikation med intressenter 6-8 4.17 Viktiga områden och frågor som har lyfts via kommunikation med intressenter 6-8 5 Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer EC 1 Direkt skapat ekonomiskt värde 16 EC 3 Pensionsavsättningar 16 EN 28 Böter och sanktioner till följd av miljölagstiftning 17 PR 9 Finansiellt värde av böter som resultat av att lagar och förordningar inte följts 17 gällande tillhandahållandet av företagets tjänster LA 1 Totalt antal medarbetare, per funktion, typ av anställning och region 17 LA 2 Total personalomsättning per åldersgrupp kön och region 18 LA 4 Procent av medarbetare som omfattas av kollektivavtal 18 LA 7 Skadefrekvens, arbetsrelaterad sjukdom, frånvarodagar och totalt antal 18 arbetsrelaterade dödsfall HR 4 Totalt antal incidenter gällande diskriminering samt åtgärder 18 HR 5 Rätt till fackanslutning och kollektivavtal 18 SO8 Det ekonomiska värdet av betydande böter och det totala antalet icke-monetära sanktioner som följd av lagöverträdelser 19 22