Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 september Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende

Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 23 september 2010 Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende

Kommunstyrelseförvaltningen Tommy Karlsryd 2005-11-15 Dnr 2005-000361 2005-11-29 rev Grundläggande ägardirektiv för Upplands-Bro kommuns bolag Bakgrund Upplands-Bro kommun har beslutat att överföra huvuddelen av fastighetsverksamheterna och lokalvårdsverksamheten till bolagsform. Sedan tidigare är kommunen direktägare av det allmännyttiga bostadsbolaget AB Upplands-Brohus. Alla bolagen avses inordnas i en koncern där ett nybildat moderbolag förvärvar bolagen/verksamheterna av kommunen. Eventuellt ytterligare tillkommande verksamheter i bolagsform avses också inordnas i denna koncern. För att klara ut kommunens grundläggande direktiv till koncernen med dess bolag har kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun 2005-12-14, 160, antagit nedanstående grundläggande ägardirektiv. I särskild ordning har kommunen dessutom fastställt bolagspolicy för alla bolagen. Grunder för verksamheten Bolagens verksamhet skall grundas på: Affärsmässighet Långsiktig ekonomisk planering och styrka Verksamheten måste bedrivas med minst det kassaflöde som krävs för att klara investeringar och reinvesteringar Verksamheten kan inte räkna med ägartillskott. Relationerna till kommunens förvaltningar skall i största möjliga utsträckning bygga på skriftliga avtal. Koncernnyttan Bolagen skall i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett koncerntänkande. Samordning av funktioner skall ske där fördel kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Om nackdelar kan uppstå för det enskilda bolaget skall samråd ske med moderbolagets styrelse och kommunstyrelsen. Standardbrev2

Sida 2 Utöver det som anges i bolagspolicyn om gemensamma policies skall samordning inom bland annat följande områden eftersträvas: Personal- och ledarutveckling Informationssystem och informationsteknik Upphandling Intern kontroll Marknadsföring Finanssamverkan Försäkringar Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur kommunstyrelsen fullgör sina åligganden såvitt avser de kommunala företagen. Kommunens revision skall vara samordnad med företagens. Detta skall tillgå så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Miljöhänsyn Kommunens bolag skall vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagets personal skall ha kunskap och hög medvetenhet om god miljö. Som grund för dotterbolagen ska moderbolaget upprätta en miljöpolicy som visar hur bolaget verkar för kommunens övergripande miljömål. Inhämtande av kommunfullmäktiges ställningstagande Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt skall kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: Ändring av bolagsordning Ändring av aktiekapital Fusion av företag Förvärv eller bildande av dotterbolag Försäljning eller likvidation av dotterbolag Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 Mkr per år eller högre än 5 Mkr per objekt. Standardbrev2 / 1999-05-11

Fastigheter/objekt som är kvar i Upplands-Bro kommuns ägo Fastighetsbeteckning Namn Verksamhet Förv Alby 5:1 Brukshundsklubb Brukshundsklubb Bin Aspvik 1:4 Aspvik, Längan Fritidsbostad Ks Aspvik 1:4 Ridanläggning Prästtorp Föreningslokal Bin Aspvik 1:4 Aspvik, Hembränneri Bostad Ks Aspvik 1:4 Aspvik, Kvarnförråd Uth. Lokal Ks Aspvik 1:4 Aspvik, Mjölnarbostad Fritidsbostad Ks Aspvik 1:4 Aspvik, Kvarnstugan Kulturfastighet Ks Björknäs 1:2, 1:3, 2:1, 2:40 Mälarland Ks Bro gård 1:84 Bro IP Idrottsplats Bin Bro Prästgård 4:1 Bro station Kulturfastighet Bin Bro Prästgård 6:16 Klint Kulturfastighet Bin Bro Råby Råby IP Idrottsplats Bin Bro Råby 3:128 Korpen Föreningslokal Bin Brogård 4:1 Audiodisc Exploatering Ks Brunna 6:1 Källskolan Friskola Föreningen Ekhammar 4:127 Hjortvägen 33 Fritidsbostad Ks Ekhammar 4:131 Rankhus Hjortv 32 Fritidsbostad Ks Ekhammar 7:16 Rankhus Rådjursv 27 Bostad Ks Granhammar 1:3 Stigtorps uthus Uth. Lokal Ks Hällkana 1:1 Hällkana friluftsgård Föreningslokal Bin Härnevi 2:12 Fredriksberg Fritidsbostad Ks Härnevi 9:19 Skeppartorp Fritidsbostad Ks Härnevi I 2:13 Svartkärret Fritidsbostad Ks Klöv o L:a Ullevi 1:5 Civilförsvarsförråd i Bro Civilförsvarsförråd Attunda Kockbacka 2:1 Föreningslokal Kocktorps Motorgård Bin Kockbacka 2:3 Kockbacka Mangårdsbyggnad Fritidsbostad Ks Kockbacka x Sandboda torp Fritidsbostad Ks Korsängen 1:21 Kungsängens IP Idrottsplats Bin Korsängen 1:28 Fd Bra Bil, Kungsängen Exploatering Ks Kungsängen Tibble 1:331 Lillsjöserveringen Föreningslokal Bin Kungsängens kyrkby 2:131 Villa Skoga Föreningslokal Bin Kungsängens kyrkby 2:18 Blåsippan Öppen försk, mm Bin Kungsängens kyrkby 2:95 Skolvägen 22, KSK Föreningslokal Bin Kvista 2:5 Kvistaberg Exploatering Ks Lilla Tingsviken 1:1 Lilla Tingsviken Lada Fritidsfastighet Ks Stora Tingsviken 1:1 Stora Tingsvikens Lada Ks Sylta 1:24 Bergvik Omsorg Sn Tibble Kyrkby 17:2 Tibblegården Föreningslokal Bin Tibble Kyrkby 17:2 Fattigstuga Klockarbord Kulturfastighet Bin Tibble Kyrkby 17:4 Stallet Håbo-Tibble Kulturfastighet Bin Tibble-Ålsta 6:6 Håbro IP Idrottsplats Bin Bostadsrätter Finnsta 1:163 m fl Dc Bro Norrgrinden Äldreomsorg Sn Kungsängen Tibble 1:397 Hemtjänst, Tibble Torg Omsorg Sn Tibble Kyrkby 17:5 Håbo-Tibble Förskola Förskola Bin

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson, 9127 2010-07-14 Dnr 2010-000215 1 Kommunstyrelsen Kommunal borgen för AB Upplands-Brohus Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunen, att såsom för egen skuld, ingår borgen för AB Upplands- Brohus låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 810 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 2. Kommunfullmäktiges beslut, kf 30, den 17 mars 2004, Kommunstyrelsens beslut, ks 75, den 25 maj 2005, Kommunfullmäktiges beslut, kf 73, den 8 juni 2005, Kommunfullmäktiges beslut, kf 105, den 21 september 2005 samt Kommunfullmäktiges beslut, kf 83, den 10 juni 2010 upphävs. Sammanfattning Kommunen har sedan många år tecknat borgen för AB Upplands-Brohus lån. Totalt uppgår bolagets lånesumma idag till 772 900 000 kronor. I juni 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om borgen upp till 36 761 000 kronor för Kunggården och Norrgården/Solgården. Samtliga lån i AB Upplands-Brohus har kommunal borgen som säkerhet. Totalt inklusive borgensbeslutet i juni 2010 blir detta 809 661 000 kronor. Kommunstyrelsen fattade 2005 beslut som innebar att man förnyade sitt borgensåtagande till att avse då aktuell lånestock. Sedan dess har många av lånen omsatts och nya lån och borgensbeslut tillkommit. Konsekvensen av detta är administrativa svårigheter i kontakterna med bankerna att härleda lånen till de ursprungliga borgensbesluten. Kommuninvest som är en stor långivare både till kommunen och till AB Upplands-Brohus har påtalat behovet av att kommunfullmäktige aktualiserar beslut om borgen för AB Upplands-Brohus lån och har lämnat förslag till beslutformulering för kommunens beslut om borgen. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut, kf 30, den 17 mars 2004 Kommunstyrelsens beslut, ks 75, den 25 maj 2005 Kommunfullmäktiges beslut, kf 73, den 8 juni 2005 Kommunfullmäktiges beslut, kf 105, den 21 september 2005 Kommunfullmäktiges beslut, kf 83, den 10 juni 2010

2(3) Ärendet Kommunen har sedan många år tecknat borgen för AB Upplands-Brohus lån. Totalt uppgår bolagets lånesumma idag till 772 900 000 kronor. I juni 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om borgen upp till 36 761 000 kronor för Kunggården och Norrgården/Solgården. Samtliga lån i AB Upplands-Brohus har kommunal borgen som säkerhet. Totalt inklusive borgensbeslutet i juni 2010 blir detta 809 661 000 kronor. AB Upplands-Brohus: Långivare Lånenr Skuld Kommuninvest 9 540 70 000 000 Kommuninvest 11693 46 000 000 Kommuninvest 22849 30 000 000 Kommuninvest 28107 75 000 000 Kommuninvest 38297 30 000 000 Kommuninvest 38298 40 000 000 Kommuninvest 40544 74 500 000 Kommuninvest 40732 81 000 000 Kommuninvest L01.1661.4229 77 400 000 Nordea Hypotek AB 3978 84 15431 88 000 000 Nordea Hypotek AB 3978 84 71056 75 000 000 Nordea Hypotek AB 3978 85 455505 44 000 000 Swedbank 327-136-0512186 42 000 000 Summa fastighetslån 772 900 000 Borgensbeslut Kungsgården och Norrgården/Solgården kf 83, 2010-06-10 36 761 000 Summa lån inkl borgensbeslut 2010 809 661 000 Kommunstyrelsen fattade 2005 beslut som innebar att man förnyade sitt borgensåtagandet till att avse då aktuell lånestock. Sedan dess har många av lånen omsatts och nya lån och borgensbeslut tillkommit. Konsekvensen av detta är administrativa svårigheter i kontakterna med bankerna att härleda lånen till de ursprungliga borgensbesluten. Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet kommunfullmäktige. Fullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om fullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Kommunfullmäktige kan besluta om borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Kommuninvest som är en stor långivare både till kommunen och till AB Upplands-Brohus har påtalat behovet av att kommunfullmäktige aktualiserar beslut om borgen för AB Upplands-Brohus lån och har lämnat förslag till beslutformulering för kommunens beslut om borgen.

3(3) KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Kopia av beslut till: AB Upplands-Brohus C:\Documents and Settings\birjoh\Imaging Suite\cache\View\1\49600\Kommunal borgen Upplands-Brohus.doc / 1999-05-11

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm 2010-07-23 Dnr 2010-000216 1 Kommunstyrelsen Nybyggnation av Härneviskolan Förslag till beslut av kommunfullmäktige Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att riva nuvarande Härneviskolan i Bro och bygga en ny skola på samma plats för 300-350 elever utifrån redovisade förslagshandlingar och kostnadskalkyler. Sammanfattning Befolkningsökningen i Bro medför att kapaciteten på kommundelens grundskolor behöver ökas. Främst beräknas trycket på Härneviskolan bli stort i samband med utbyggnaden av Bro samhälle söder om järnvägen. Bildningsnämnden har därför låtit genomföra en förstudie och projektering av förändringar i Härneviskolan. Nämnden föreslår att nuvarande skollokaler vid Härneviskolan rivs och att en ny skola byggs upp med möjlighet att ta emot dubbelt så många elever som idag. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker förslaget att Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att genomföra förslaget enligt redovisade förslagshandlingar och inom den beräknade kostnaden om 156 570 000 kronor. Beslutsunderlag Bildningsnämndens förslag den 15 juni 2010, 47 Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 23 juli 2010 Ärendet Upplands-Bro kommuns expansion under de senaste åren med en ökad inflyttning och höga födelsetal medför en ökad efterfrågan på kommunens verksamheter. Vid genomgång av befolkningsprognoser och skolprognoser har Bildningsnämnden konstaterat att Härneviskolan i Bro behöver en om- och tillbyggnad för att för att klara de ökade elevtalen i Bro. Medel för en förprojektering har också beviljats av kommunfullmäktige. Bildningsnämnden har således genomfört en förprojektering för en om- och tillbyggnad av Härneviskolan. När denna presenterades i februari 2010 konstaterades att skolans byggnader inte var lämpade för en ombyggnation. Nämnden gav därför förvaltningen i uppdrag att påbörja en projektering av ett nybyggnadsförslag. Enligt våra rutiner för ny- och ombyggnation av fastigheter har Upplands-Bro Kommunfastigheter AB genomfört projekteringen av rivning och nyuppförande av Härneviskolan. Bildningsnämnden har tagit ställning till förslaget den 15 juni 2010, 47, och föreslår att kommunfullmäktige ska ge Upplands-Bro Kommunfastigheter AB i

2(2) uppdrag att genomföra en rivning och ett nyuppförande av Härneviskolan utifrån redovisade förslagshandlingar och kostnadskalkyler. I bifogade handlingar från Bildningsförvaltningen finns det nya förslaget redovisat i form av beskrivning i tjänsteskrivelsen och ritningar. Den totala ytan för skolan ökar från 2 907 m 2 till cirka 5 831 m 2 en fördubbling av ytan. Förslaget innebär att skolan kan ta emot mellan 300-350 elever jämfört med dagens elevtal på 150 elever. Kostnaden för att genomföra nybyggnationen beräknas till cirka 156 miljoner kronor. Detta ger en preliminär hyreskostnad på 10,5 miljoner kronor per år eller 1 801 kr/ m 2 och år Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker Bildningsnämndens förslag. Den nya Härneviskolan innebär ett mycket viktigt tillskott till skolverksamheten i Bro och är helt nödvändig för att klara att ta emot det ökande antalet elever i Bro, inte minst med tanke på de inledande delarna av den kommande utbygganden av bostäder söder om järnvägen. Även förslaget till utformning av skolan innebär förbättrade möjlighet för en bra pedagogisk verksamhet och en större flexibilitet i undervisningen. I samband med upphandlingen kommer Bildningsnämnden i samverkan med Upplands-Bro kommunfastigheter att få ta ställning till förfrågningsunderlaget enligt den nyligen antagna upphandlingspolicyn. Barnperspektiv En nybyggnation av Härneviskolan innebär en förbättrad miljö för barnen såväl inomhus som på skolgården. Under ombyggnationen måste dock eleverna flytta till tillfälliga lokaler. Förvaltningens planering för detta kommer att redovisas för Bildningsnämnden som har till uppgift att se till att detta blir så bra som möjligt under byggtiden. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef Kopia av beslut till: Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Bildningsnämnden

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Birgitta Johansson, tel: 08-581 691 21 2010-07-21 2010-000177 1 Kommunstyrelsen Ny förbundsordning i Brandkåren Attunda Förslag till beslut Förslag till ny förbundsförordning i Brandkåren Attunda antas enligt förslag med anledning av att ny lag om brandfarliga och explosiva varor kommer att gälla från den 1 oktober 2010 och att tillståndshanteringen enligt lagen ska hanteras av kommunerna. Sammanfattning Brandkåren Attundas förbundsdirektion har med anledning av ny lag om brandfarliga och explosiva varor antagit en uppdaterad förbundsförordning. Förbundsdirektionen begär att respektive medlemskommuns fullmäktige formellt antar den uppdaterade förbundsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att uppdaterad förbundsordning i Brandkåren Attunda antas enligt förslag. Beslutsunderlag Ärendet Skrivelse om ny förbundsförordning i Brandkåren Attunda, den 28 maj 2010 Riksdagen har beslutat att en ny lag om brandfarliga och explosiva varor ska gälla från den 1 oktober 2010. Av den nya lagen framgår att det är kommunen som ska handlägga tillståndshanteringen, i stället för som idag polismyndigheten. Brandkåren Attundas förbundsdirektion föreslår att kommunen överlämnar ansvaret enligt den nya lagen till Brandkåren Attunda och har i samband härmed antagit en uppdaterad förbundsförordning. Förbundsdirektionen begär att respektive medlemskommuns fullmäktige formellt antar den uppdaterade förbundsförordningen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår med anledning av ovan att uppdaterad förbundsförordning i Brandkåren Attunda antas enligt förslag. Barnperspektiv Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att ovan angivet förslag till beslut inte står i strid med barnets bästa.

2(2) KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef Bilaga: Uppdaterad förbundsförordning

TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelseförvaltningen 2010-05-28 Dnr 2005-000379 Karl-Erik Lindholm 1 Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att endast servera ekologiskt och rättvisemärkt kaffe och te Förslag till beslut av kommunfullmäktige Motionen bifalles. Inom ramen för kommunens upphandlingspolicy ska etiska och miljömässiga hänsyn tas vid framtid upphandlingar av kaffe och te. Sammanfattning Catharina Andersson (S) föreslår i en motion, daterad den 26 november 2005 att Upplands-Bro kommun övergår till att endast servera ekologiskt och rättvisemärkt kaffe och te. Motionären menar att den kanske enda möjligheten kommuner har att visa internationell solidaritet med människorna i länderna i Syd är att köpa ekologiskt och rättvisemärkta produkter. Beslutsunderlag Motion från Catharina Andersson den 26 november 2005 Kommunstyrelsens återremiss den 23 april 2008 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 maj 2010 Ärendet Kommunstyrelseförvaltningen håller med om att frågorna om etik och miljö i kommunens upphandlingar är viktiga. I den nyligen antagna upphandlingspolicyn har också ett avsnitt om miljö, etiska och sociala krav tagits in. I detta avsnitt sägs bland annat: Kommunen skall verka för en god livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling genom att när det är lämpligt välja varor och tjänster som är miljöanpassade både med avseende på den yttre miljön och på arbetsmiljön samt tar hänsyn till etiska och sociala krav. -- Vid varje upphandlingsområde kan olika krav ställas beroende på vilket område som ska upphandlas. Olika krav kan ställas beroende på vad som ska upphandlas t.ex. vid upphandling av livsmedel så kan krav på ekologiska produkter, etiska krav, klimatpåverkan och djurskydd. Att som kommun kräva miljövänliga och rättvisemärkta produkter vid upphandlingar är inte helt okomplicerat. Kraven måste ställas på rätt sätt för att inte strida mot Lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi kan konstatera att Konkurrensverket och tidigare Nämnden för offentlig upphandling (NOU), som har att bevaka bland annat upphandlingsfrågor, har påpekat att det inte är möjligt att använda särskilda märkningar som kriterium i upphandlingar. Däremot kan det användas som ett bevis av anbudsgivaren om att relevanta krav i upphandlingen är uppfyllda. Den typen av märkningar underlättar då även för upphandlaren att kontrollera att kraven i upphandlingen löpande uppfylls.

Sida 2 Samtidigt kan kommunstyrelseförvaltningen konstatera att dessa frågor är mycket aktuella och diskuteras mer och mer i olika sammanhang. Såväl Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) som Konkurrensverket arbetar med dessa frågor och bevakar utvecklingen. Kommunens upphandlingspolicy ger oss stöd för att kommande upphandlingar ställa ytterligare krav med etiska förtecken. Vår upphandlingssamordnare följer löpande utvecklingen, Konkurrensverkets uttalanden och rättsläget. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef P:\MALLAR\KSF\Tjänsteskrivelse kopplad till Diabas.dot / 1999-05-11

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Svalfors 2010-05-27 Dnr 2007-000439 Dnr 2010-000070 1 Kommunstyrelsen Yttrande över motioner om att bli en av Sveriges ekokommuner Förslag till beslut av kommunfullmäktige Motionerna bifalls. Kommunstyrelsen får i uppdrag att förbereda en ansökan om medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner, för beslut i Kommunfullmäktige. Sammanfattning Irène Seth (M), Jan Stefanson (KD) och Christina Brofalk (C) föreslår i en motion den 18 december 2007 att kommundirektören får i uppdrag att förbereda ett beslutsunderlag så att Kommunfullmäktige snarast kan ansöka om att bli medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner. Likaså har Tina Teljstedt (KD) föreslagit i en motion den 4 mars 2010 att kommunen ska anta de fyra Systemvillkoren som vägledande för kommunens verksamhet och att ansöka om att bli medlem i Sveriges Ekokommuner. Samhällsbyggnadsnämnden yttrade sig över den första motionen den 4 juni 2008, 36, och Bygg- och miljönämnden yttrade sig den 21 oktober 2008, 68. Bägge nämnderna föreslår bifall till motionen. Kommunstyrelseförvaltningen kommenterar motionerna i egen skrivelse och föreslår också bifall. Beslutsunderlag Irène Seths, Jan Stefansons och Christina Brofalks motion den 18 december 2007 Samhällsbyggnadsnämndens yttrande den 4 juni 2008, 36 Bygg- och miljönämndens yttrande den 21 oktober 2008, 68 Tina Teljstedts motion den 4 mars 2010 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 27 maj 2010 Ärendet Nämndernas yttranden Både Samhällsbyggnadsnämnden och Bygg- och miljönämnden föreslår bifall till den första motionen. Nämnderna beskriver vad föreningen Sveriges Ekokommuner är och vad som krävs för att bli medlem. Nämnderna bedömer att Upplands-Bro kommun har de beslut som är nödvändiga för ett medlemskap. Nämnderna bedömer vidare att ett medlemskap kan inspirera till att utveckla exempelvis gröna nyckeltal. Nämnderna har inte haft tillfälle att yttra sig över Tina Teljstedts motion.

2(2) Föreningen Sveriges Ekokommuner Föreningen Sveriges Ekokommuner är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner i form av en ideell förening. Syftet är att främja utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle byggt på en ekologisk grundsyn där livsmiljön ger människor möjlighet att uppnå en hög livskvalitet och en god hälsa. Föreningen bildades 1995 och består idag av 77 ekokommuner, varav elva i Stockholms län. Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker. Föreningen är ett forum och en mötesplats där både politiker och tjänstemän utbyter erfarenheter bl.a. genom seminarier och den egna webbplatsen (www.sekom.nu). Man driver också gemensamma projekt, bl.a. om gröna nyckeltal. För att bli medlem krävs att kommunen har antagit ett program med det uthålliga samhället som ett övergripande mål för sina verksamheter i enlighet med Riodokumentets Agenda 21. Kommunen ska bedriva sitt arbete enligt programmet och de fyra systemvillkoren för det hållbara samhället ska beaktas i kommunala beslut. Den årliga medlemsavgiften består för närvarande av en fast avgift på 3 000 kronor och en rörlig på 20 öre per kommuninvånare. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer Kommunstyrelseförvaltningen håller med motionärerna, Bygg- och miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden om att kommunen bör ansöka om medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner. Det bör, precis som nämnderna framför, kunna inspirera till att utveckla exempelvis gröna nyckeltal. Det är också helt i linje med kommunens mål att vara en kommun med grön profil. I kommunens politiska mål för åren 2007-2010 står t.ex.: Vi vill att Upplands-Bro kommun ska föregå med gott exempel. Vi ska vara en kommun med en grön profil. Kretsloppstänkandet ska vara en naturlig del av planering, utförande och uppföljning i alla kommunens verksamheter. Vårda jordskorpan Undvik onaturliga ämnen Bevara växter och djur Sluta slösa. Förutom detta har vi också riktlinjerna för arbetet med en hållbar utveckling i Upplands-Bro att falla tillbaka på. Dessa antogs av Kommunfullmäktige 1998. Förslaget följer även intentionerna i den miljöplan som har överlämnats till kommunstyrelsen för ställningstagande. Vad gäller de fyra systemvillkoren, antog Kommunfullmäktige redan 1996 fyra villkor för kretsloppet att ligga till grund för all kommunal verksamhet. De är formulerade något annorlunda och behöver möjligen ses över. Att bli en Ekokommun kan vara ett steg på vägen mot kommunens mål om en hållbar utveckling. Ett medlemskap kan ge stöd i det fortsatta arbetet. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef Kopia av beslut till: Bygg- och miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Birgitta Johansson, tel: 08-581 591 21 2010-07-14 2008-000337 1 Kommunstyrelsen Motion om namnbyte från Upplands-Bro kommun till Upplands Bro kommun Förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till SOFI:s och övriga berörda instansers bedömning i Upplands Väsby ärendet samt med hänvisning till att de kostnader som uppstår i samband med en namnändring inte kan bedömas som rimliga i förhållande till kommunens behållning av en rättstavning av kommunnamnet. Sammanfattning Marcus Sköld (M) har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att kommunen ska ansöka om en namnändring och hänvisar till Upplands Väsbys namnändring som skedde 2003. Motionären anser att kommunen efter att namnbytet genomförts enbart ska använda namnet på nytryck av material samt att kommunen inte omedelbart behöver byta ut namnet där det innebär en avsevärd kostnad för kommunen. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen ska avslås med hänvisning till SOFI:s och övriga berörda instansers bedömning i Upplands Väsby ärendet samt med anledning av att de kostnader som uppstår i samband med en namnändring inte kan bedömas som rimliga i förhållande till kommunens behållning av en rättstavning av kommunnamnet Beslutsunderlag Ärendet Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 juli 2010 Motion om namnbyte från Upplands-Bro kommun till Upplands Bro kommun den 17 oktober 2008 Språk- och folkminnesinstitutets yttrande den 27 maj 2002 Marcus Sköld (M) har i motion till kommunfullmäktige föreslagit att kommunen ska ansöka om en namnändring och hänvisar till Upplands Väsbys namnändring som skedde 2003. Motionären anser att kommunen efter att namnbytet genomförts enbart ska använda namnet på nytryck av material samt att kommunen inte omedelbart behöver byta ut namnet där det innebär en avsevärd kostnad för kommunen. Det finns inte en särskild lagreglering vad gäller byte eller ändring av namn på en kommun däremot har det utbildats en praxis enligt följande. Kommunfullmäktige ansöker hos Justitiedepartementet om att få ändra namnet. Departementet uppdrar åt Kammarkollegiet att göra den utredning som behövs för att regeringen ska kunna pröva kommunens ansökan. Kammarkollegiet

2(2) remitterar därefter ärendet till Ortnamnsarkivet i Uppsala, Lantmäteriverket och berörd länsstyrelse för yttrande. Kammarkollegiet överlämnar därefter ärendet med ett eget yttrande till regeringen, varefter denna beslutar i ärendet. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att Upplands Väsby ansökte och beviljades ett namnbyte under år 2002. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) yttrade i ärendet att bindestrecket är överflödigt i kommunnamnet och att det sattes dit enbart som en teknisk lösning under kommunreformen 1952. SOFI har i samma yttrande påpekat att samma bedömning gäller Upplands-Bro kommun. I yttrandet framkommer dock att det finns en stor skillnad mellan Upplands Väsby kommun och Upplands-Bro kommun. Skillnaden består i att Upplands Väsby kommun aldrig kommit att ta kommunnamnet med bindestreck i bruk. SOFI uttalar också att detta är en av anledningarna till att SOFI inte har något att erinra mot namnbytet. Övriga instanser delade SOFI s uppfattning i ärendet. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att motionen ska avslås med hänvisning till SOFI och till övriga instansers bedömningar ovan samt med anledning av att de kostnader som uppstår i samband med en namnändring inte kan bedömas som rimliga i förhållande till kommunens behållning av en rättstavning av kommunnamnet Barnperspektiv Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att förslaget till beslut inte står i strid med barnets bästa. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Birgitta Johansson, 08-581 691 21 2010-06-18 2009-000353 1 Kommunstyrelsen Motion om att starta utredning om unga lagöverträdare inom 48 timmar Förslag till beslut Motionen besvaras i den del där ett strategiskt samarbete mellan olika myndigheter efterfrågas men förslaget om att införa den så kallade 48:an modellen i sin helhet, avslås. Detta då det redan finns etablerade rutiner där i stort sätt samma syfte som motionären genom sitt förslag vill uppnå, uppfylls samt att det inte är kostnadseffektiv att etablera den så kallade 48:an modellen då en snarlik organisation redan finns inom kommunen. Sammanfattning Jan Stefanson (KD) m.fl. föreslår i en motion att kommunen ska införa den så kallade 48:an-modellen. Motionären vill att processen med att inleda förundersökning, utredning och övriga åtgärder ska starta inom 48 timmar i syfte att hindra att unga gärningsmän återfaller i brott. Socialnämnden har i sitt yttrande konstaterat att det redan finns rutiner och ett samarbete som fungerar väl. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer i likhet med socialnämnden att det redan finns etablerade rutiner där i stort sätt samma syfte som motionären genom sitt förslag vill uppnå, uppfylls. Beslutsunderlag Ärendet Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 juni 2010 Socialnämndens yttrande den 17 februari 2010, 13 Motion om att starta utredning om unga lagöverträdare inom 48 timmar den 21 september 2009 Socialnämnden har konstaterat att Upplands-Bro kommun har ett nära samarbete med polisen både på myndighetssidan och på utförardelarna. Det nyöppnade poliskontoret i Bro och utökandet av poliser i övrigt förväntas även att stärka samarbetet. Individ och familjeomsorgen omorganiserades under våren 2009 och då skapades en gemensam mottagningsgrupp där alla anmälningar och ansökningar tas emot, en förhandsbedömning i varje ärende görs och beslut fattas om utredning enligt socialtjänstlagen 11 kap 1 ska inledas eller inte. Mottagningsgruppen svarar också för information till och kontakter med socialförvaltningens samarbetspartners, till exempel skola och polis. Nyligen har nya rutiner införts som innebär att en socialsekreterare två gånger per vecka är placerad i polisens lokaler i Jakobsberg för att dels direkt ta emot nya anmälningar och dels vara med på förhör med ungdomar. Både polisen och

2(2) socialtjänsten är mycket nöjda med dessa nya rutiner som innebär att en kontakt etableras tidigare och att beslut om utredning enligt socialtjänstlagen ska inledas kan fattas snabbare än tidigare. Hur snart åklagare kan inleda sin brottmålsutredning är något som står utanför socialtjänstens möjligheter att påverka. Socialnämnden har med anledning av ovan kunnat konstatera att det redan finns rutiner och ett samarbete som fungerar väl. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer i likhet med socialnämnden att det redan finns etablerade rutiner där i stort sätt samma syfte som motionären genom sitt förslag vill uppnå, uppfylls samt att det inte är kostnadseffektiv att etablera den så kallade 48:an modellen då en snarlik organisation redan finns. Barnperspektiv Då det redan finns etablerade rutiner som liknar de som motionären efterfrågar konstaterar kommunstyrelseförvaltningen att det ovan angivna beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Birgitta Johansson, tel 18-581 691 21 2010-07-05 2008-000342 1 Kommunstyrelsen Motion om upprustning av Kungsängens gamla idrottsplats Förslag till beslut Motionen avslås med anledning av att kommunfullmäktige den 6 maj 2010 beslutat att bygga en ny idrottsplats i Gröna Dalen samt att den gamla idrottsplatsen har renoverats på så sätt att den kan användas fram till att den nya idrottsplatsen tas i bruk vid årsskiften 2011-2012. Sammanfattning Kaj Bergenhill (M) föreslår i en motion att kommunen ska se över och rusta upp Kungsängens gamla idrottsplats. Beslutsunderlag Ärendet Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 5 juli 2010 Bildningsnämndens yttrande den 15 juni 2010, 57 Motion om upprustning av Kungsängens gamla idrottsplats, den 24 oktober 2008. Kaj Bergenhill (M) föreslår i en motion att kommunen ska se över och rusta upp Kungsängens gamla idrottsplats. Bildningsnämnden har konstaterat att kommunfullmäktige den 6 maj 2010 beslutat att bygga en ny idrottsplats i Gröna Dalen. Idrottsplatsen beräknas kunna tas i bruk vid årsskiften 2011-2012. Den gamla idrottsplatsen har dessutom till viss del rustats upp så att den kan användas fram till det att den nya idrottsplatsen tas i bruk. Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar därmed att de åtgärder som motionären efterfrågar delvis har genomförts men också att en full upprustning av Kungsängens gamla idrottsplats inte längre är nödvändig. Barnperspektiv Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att det ovan angivna förslaget till beslut inte står i strid med barnets bästa då de åtgärder som motionären efterfrågar till viss del har genomförts av kommunen samt att en ny idrottsplats kommer att finnas tillgänglig i årsskiften 2011-2012. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Birgitta Johansson, tel, 581 691 21 2010-07-05 2008-000153 1 Kommunstyrelsen Motion om bidrag till företagsverksamhet i Bro Förslag till beslut Motionen avslås med anledning av att en sådan åtgärd enligt 2 kap.1 kommunallagen skulle falla utanför kommunens befogenheter. Sammanfattning Navdeep Singh Bhatia (M) föreslår i en motion att kommunen ska förhindra att Bro centrum avvecklas mer. Motionären anser att underlaget i Bro idag är för litet för att ekonomiskt bära bank- och postkontor som företagsverksamhet. Av den anledningen ska kommunen ställa upp med någon form av bidrag, exempelvis genom att erbjuda kommunens befintliga tomma lokaler. I Upplands-Bro kommun finns idag postservice genom att den etablerats i vanliga matbutiker och det finns bankkontor i Kungsängens centrum och i Bro centrum. Kommunstyrelseförvaltningen är inte av den uppfattningen att servicenivån inom kommunen är så låg att det skulle anses skäligt för kommunen att ge någon form av bidrag till vare sig post- eller bankverksamhet. En sådan åtgärd skulle därmed enligt 2 kap 1 kommunallagen falla utanför kommunens befogenheter. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därmed att motionen avslås. Beslutsunderlag Ärendet Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 5 juli 2010 Motion om att kommunen ska stödja bank- och postverksamhet i Bro genom bidrag den 9 april 2008 Navdeep Singh Bhatia (M) föreslår i en motion att kommunen ska förhindra att Bro centrum avvecklas mer. Motionären anser att underlaget i Bro idag är för litet för att ekonomiskt bära bank- och postkontor som företagsverksamhet. Av den anledningen ska kommunen ställa upp med någon form av bidrag, exempelvis genom att erbjuda kommunens befintliga tomma lokaler. I Upplands-Bro kommun finns idag postservice genom en etablering i vanliga matbutiker och det finns bankkontor i Kungsängen och i Bro centrum. För att en kommun ska få ta hand om en angelägenhet, så krävs det att det är av allmänt intresse. Vad som är av allmänt intresse måste bedömas utifrån om det är lämpligt och skäligt att kommunen befattar sig med en viss typ av verksamhet. Det är dock inte tillåtet för kommunen att gynna enskilda parter på så sätt att konkurrensen mellan näringsidkare snedvrids. Kommunen får således inte otillbörligt gynna någon enskild.

2(2) Om servicenivån i en kommun sjunker till en nivå under det som är acceptabelt kan en kommun gå in och stödja en enskild näringsidkare och anses handla inom den kommunala kompetensen. Till exempel genom att stödja hotellverksamhet eller affärer för tillgång på livsmedel. Kommunstyrelseförvaltningen är inte av den uppfattningen att servicenivån inom kommunen är så låg att det skulle anses skäligt för kommunen att ge någon form av bidrag till vare sig post- eller bankverksamhet. En sådan åtgärd skulle därmed falla utanför kommunens befogenheter. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därmed att motionen avslås. Barnperspektiv Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att det ovan angivna förslaget till beslut inte strider mot barnets bästa. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef

Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Birgitta Johansson, tel: 08-581 691 21 2010-07-08 2009-000369 1 Kommunstyrelsen Motion om utbildning för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck Förslag till beslut Motionen besvaras med hänvisning till att de åtgärder som motionären efterfrågar redan pågår inom bildnings- och socialförvaltningarna. Detta då utbildning vad gäller hedersrelaterat våld redan genomförts för personalen men också finns inplanerat för 2010. Sammanfattning Kerstin Åkare (V) har skrivit en motion om utbildning för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck. Motionären anser att både skolans och socialtjänstens personal behöver utbildning i problematiken för att kunna möta utsatta flickor och pojkar på ett professionellt sätt. Bildningsnämnden och socialnämnden har yttrat att utbildning i hedersrelaterat förtryck har genomförts gemensamt för skolan och socialtjänsten samt att ytterligare utbildning finns inplanerad under 2010. Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därmed att motionen bifalles med hänvisning till att de åtgärder som motionären efterfrågar redan pågår inom bildnings- och socialförvaltningarna. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 8 juli 2010 Bildningsnämndens beslut den 15 juni 2010, 54 Socialnämndens beslut den 17 juni 2010, 70 Motion om utbildning för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck, den 2 oktober 2009 Ärendet Kerstin Åkare (V) har skrivit en motion om utbildning för att kunna möta flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat förtryck. Motionären anser att både skolans och socialtjänstens personal behöver utbildning i problematiken för att kunna möta utsatta flickor och pojkar på ett professionellt sätt. Bildningsnämnden och socialnämnden har yttrat att utbildning i hedersrelaterat förtryck har genomförts gemensamt för skolan och socialtjänsten. Därutöver har socialförvaltningen konstaterat att två tredjedelar av Individ och familjeomsorgens personal har deltagit i en eller flera utbildningar rörande våld i nära relationer och hedersrelaterat våld under år 2009 och ytterligare utbildningar är planerade för 2010.

2(2) Skolans och socialtjänstens personal ingår i ett projekt. Inom projektet har det genomförts en utbildning om hedersrelaterat förtryck. Möjligheten att gå på en teaterföreställning har också erbjudits. Länsstyrelsen har anordnat utbildningar som både skolans och socialtjänstens personal har deltagit i. Nordvästkommunernas gemensamma familjevårdscentrum som startade 2008 har dessutom inneburit ett fokus på frågor om förtryck. Med anledning av ovan föreslår kommunstyrelseförvaltningen att motionen bifalles med hänvisning till att de åtgärder som motionären efterfrågar redan pågår inom bildnings- och socialförvaltningarna. Barnperspektiv Kommunstyrelseförvaltningen konstaterar att förslaget till beslut sätter barnets bästa i främsta rummet. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef

TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelseförvaltningen 2010-05-05 Dnr 2010-0149 Maria Johansson 1 Kommunstyrelsen Val av två ledamöter och en suppleant i styrelsen för Österhöjdens Garage AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Till ledamöter i Österhöjdens Garage AB till och med 2010-12-31 utse: NN, ordförande NN 2. Till suppleant i Österhöjdens Garage AB till och med 2010-12-31 utse: NN Ärendebeskrivning Mellan Upplands-Bro kommun och PEAB Bostad AB har ramavtal samt markanvisningsavtal avseende Österhöjden upprättats. Avtalen godkändes i kommunfullmäktige 2004-12-15, 143 respektive 2006-02-20, 22. Ett tilläggsavtal till markanvisningsavtalet godkändes av kommunfullmäktige 2008-04-03 25. Detaljplanen för Österhöjden medger byggrätt för bostadsändamål (6 st punkthus) samt parkeringsgarage. För garaget har bildats en egen fastighet genom tredimensionell fastighetsbildning. Garaget kommer att ägas av Österhöjdens Garage AB. I markanvisningsavtalet anges att garagefastigheten efter godkänd slutbesiktning av garagebyggnationen ska försäljas till ett särskilt parkeringsbolag, Österhöjdens Garage AB, som till 51 % ska ägas av Upplands-Bro kommun eller något av kommunens bolag och till 49 % av PEAB. Under byggtiden kommer bolaget vara helägt av PEAB Bostad AB. Efter godkänd slutbesiktning fördelas ägandet mellan kommunen och PEAB (som överlåter sin del till bostadsrättsföreningen i Österhöjden, Brf Branten). Aktieägaravtalet reglerar Upplands-Bro kommunns och PEAB:s samverkan i bolaget. Bolagsordningen ingår som bilaga i aktieägaravtalet. Bolagets styrelse skall bestå av fyra ordinarie ledamöter och 2 suppleanter. Kommunen utser ordförande i bolagets styrelse samt en ledamot och en suppleant. Efter godkänd slutbesiktning försäljes Österhöjdens Garage AB till Upplands- Bro Kommun och PEAB Bostads AB (som överlåter sin del till bostadsrättsföreningen i Österhöjden, Brf Branten). I samband men detta hålls en extra bolagsstämma i bolaget för val av styrelse. Upplans-Bro kommun ska tillsätta två ledamöter varav en ordförande och en suppleant till styrelsen för Österhöjdens Garage AB.

Sida 2 Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut den 2006-02-20, markanvisningsavtal med PEAB avseende Österhöjden, dnr: 2006-000008 Kommunfullmäktiges beslut den 2008-04-03, tilläggsavtal till markanvisningsavtal för Österhöjden (PEAB), dnr: 2008-000079 Kommunfullmäktiges beslut den 2010-06-10, aktieägaravtal och bolagsordning för Österhöjdens Garage AB. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: Aktieägaravtal mellan Upplands-Bro kommun och PEAB Bostad AB med bolagsordning som tillhörande bilaga. P:\MALLAR\KSF\Tjänsteskrivelse kopplad till Diabas.dot / 1999-05-11