ARBETSMILJÖ ~ VERKET AV:s BU 2017-2019 Datum Vår beteckning 2016-02-19 2015/052601 Sid 1 (3) Enheten för ekonomi, planering och anskaffning Kerstin Lindberg, 010-730 9601 arbetsmiljoverket@av.se Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Arbetsmiljöverkets budgetunderlag för åren 2017-2019 Arbetsmiljöverket överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåren 2017-2019. Utgångspunkten för beräkningarna är regleringsbrevet för år 2016 och myndighetens tilldelade anslag för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för anslagen 2:1 och 2:5. Sammanfattning Regeringen har varit tydlig med att det finns ett behov av att öka ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet för att kunna vända den negativa utvecklingen av anmälda arbetssjukdomar. Arbetsmiljöverket är en viktig aktör i detta arbete. Regeringen har genom att under åren 2015 och 2016 både ge myndigheten fler uppdrag och långsiktigt ge mer resurser visat att arbetsmiljöfrågorna är i politiskt fokus. För att Arbetsmiljöverket fortsatt ska klara sitt uppdrag och möta arbetslivets utmaningar samt göra det långsiktigt med tillräckligt bra kvalitet så behöver myndigheten behålla nuvarande resurser för att bland annat kunna utveckla och beskriva metoder för att, på ett bättre sätt än i dag, kunna mäta effekterna av myndighetens insatser, se över myndighetens regelverk i syfte att modernisera och göra det mer tillgängligt, tydligt och relevant och därmed mer lätt tillämpat så att genomslaget ökar, fortsätta att anställa arbetsmiljöinspektörer för att både utveckla inspektionsverksamheten, och för att vid behov kunna genomföra särskilda insatser, satsa på en ökad inspektionsverksamhet och andra aktiviteter som värnar konkurrensneuh alitet, särskilt mot osund konkurrens i arbetslivet (tidigare gråa företag). Detta utvecklas närmare i bilaga 1..,. ~ -----:::: Postadress:_j:'J2 79-Stockholm Telefon: 010-730 90 00 Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148
ARBETSMILJÖ ~ VERKET AV:s BU 2017-2019 Datum Vår beteckninq 2016-02-19 2015/052601 Sid 2 (3) AV gör bedönmingen att myndighetens ramanslag, i enlighet med vad regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och budgetpropositionen för år 2016, behöver höjas med 5 miljoner kronor år 2017 för att därefter bibehållas på denna nivå åren 2018 och 2019. Den föreslagna ramhöjningen utgår från ramanslaget för år 2016. De närmare motiven redovisas i bilaga 1. Arbetsmiljöverket kan behöva återkomma eftersom det i dagsläget är svårt att uppskatta hur regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 kommer att påverka myndighetens resurser och verksamhet. I bilaga 2 återfinns förslag till finansiering för verksamheten, redogörelse för beräknande avgifts-/uppdragsinkomster, investerings- och lånebehov, beställningsbemyndigande, beräknade lånekostnader och förslag till låneram, framtida investeringsbudget samt behov av anslags- respektive räntekontokredit. Hemställan Med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget hemställer AV att att att att att att regeringen godkänner den föreslagna finansieringen av verksamheten för de närmaste tre räkenskapsåren, regeringen föreslår riksdagen att inom utgiftsområde 14 Arbetsliv och arbetsmarknad, anslaget 2:1, ap 1 förvaltningskostnader Arbetsmiljöverket, anvisa ett ramanslag för år 2017 på 5 000 000 kronor, regeringen ger AV ett bemyndigande med 20 000 000 kronor på ramanslagets anslagspost 2:1, ap 2, medel för regional skyddsombudsverksamhet och på anslagspost 2:5 Arbetslivspolitik, ap 2, Forskning om arbetslivramanslag forskningsbidrag, regeringen fastställer låneramen till 58 000 000 kronor för år 2017, regeringen bestämmer anslagskrediten för år 2017 till 3 procent av anslaget, regeringen bestämmer A V:s räntekontokredit till 58 682 000 kronor.
ARBETSMILJÖ ~ VERKET A V:s BU 2017-2019 Datum Vår betecknino 2016-02-19 2015/052601 Sid 3 (3) Beslut Detta beslut har fattats av generaldirektören Erna Zelmin-Ekenhem. Verksamhetscontroller Kerstin Lindberg har varit föredragande. Kerstin Lindberg Bilagor: 1. Motiv för utökning av Arbetsmiljöverkets ramanslag 2. Förslag till finansiering med tabeller. Sändlista: Arbetsmarknadsdepartementet, Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket, Riksdagens utredningstjänst, Riksrevisionen och Statskontoret ' '..,,;,. '... -,.,. :- ~ :: pus!: rirl r-post: arb _ -....,is::i :
ARBETSMILJÖ ~ VERKET AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 Datum 2016-02-19 Vår betecknina 2015/052601 Kerstin Lindberg, Verksamhetscontroller Motiv för Arbetsmiljöverkets hemställan avseende åren 2017-2019 1 Nuläge Regeringen har höjt ambitionsnivån I årsredovisningen avseende år 2015 har Arbetsmiljöverket (AV) närmare beskrivit det arbete som genomförts under året. Regeringen har varit tydlig med att det finns ett behov av att öka ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet för att kunna vända den negativa utvecklingen av anmälda arbetssjukdomar. AV är en viktig aktör i detta arbete. Regeringen har genom att under åren 2015 och 2016 både ge myndigheten fler uppdrag och långsiktigt ge mer resurser visat att arbetsmiljöfrågorna är i politiskt fokus. Detta ställer krav på AV att fortsätta att utveckla verksamheten med bibehållen kvalitet. Regeringen skriver i den nya arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet 2016-2020 (Skr. 2015/16:80) att AV är den myndighet som i störst grad bidrar till att verkställa arbetsmiljöpolitiken. Vidare skriver regeringen att AV är regeringens operativa myndighet på arbetsmiljöområdet och att man därför ger en rad uppdrag till verket. Uppdragen fördelas på Arbetsmiljöverkets fyra verksamhetsområden tillsyn, analys, regler och kommunikation. Regeringen har också under hösten år 2015 beslutat om ett åtgärdspaket som syftar till att minska antalet sjukskrivna. Ända sedan år 2010 har kurvan över antalet sjukskrivna pekat brant uppåt. De senaste prognoserna visar också på att ökningen kommer att fortsätta de närmaste åren. Värst drabbade är kvinnor som arbetar inom offentlig sektor. En del i åtgärdspaketet är att Försäkringskassan får i uppdrag att identifiera och uppmärksamma de arbetsgivare som inte sköter sitt rehabiliteringsuppdrag. Därefter ska AV inom ramen för sitt uppdrag följa upp rehabiliteringsverksamheten. AV behöver resurser och långsiktig kompetensförsörjning för att kunna bidra till regeringens intentioner om bättre arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket kan behöva återkomma eftersom det i dagsläget är svårt att uppskatta hur regeringens arbetsmiljösh ategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 kommer att påverka myndighetens resurser och verksamhet. Organisatorisk och social arbetsmiljö... Bakom de ökande sjukskrivningstalen döljer sig i stor utsträckning ors'!ker som är att.. -f1 'Ctl 4:>'...,.-...,. l' - ~ \ "j,l '1 (\t7"t. J :. hänfora till orgamsatonska och sociala arbetsmil1ofaktorer. Det kommer darfor att vara av stor vikt att fortsatt hå. fokus på dessa frågor mo:rri AV. c, ' "'' 1Ji 1, 1
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 AV har under hösten år 2015 beslutat om nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Dessa träder i kraft 31mars2016 och kommer att de närmaste åren vara ett viktigt instrument i arbetsmiljöarbetet både för parterna på arbetsmarknaden och för myndigheten i inspektionsverksamheten. För att få så stor spridning och effekt som möjligt av föreskrifterna behöver AV säkra resurser för såväl inspektions-, kommunikations- och informationsinsatser som stöd till arbetsgivarna och den lokala skyddsverksamheten. Detta framgår bland annat av regeringens nationella arbetsmiljöstrategi. A V:s samverkan med parterna på arbetsmarknaden behöver stärkas ytterligare bland annat genom fortsatt dialog om arbetslivets villkor och utmaningar. Detta för att AV ska kunna bidra på ett bra sätt till att det ska vara lätt att göra rätt och därmed förhindra att kvinnor och män skadas eller blir sjuka av sina arbeten. Flyktingsituationen och ökat terrorhot- även en arbetsmiljö/råga Under år 2015 har AV liksom många andra också erfarit att händelser i omvärlden tydligt och direkt påverkar arbetsmiljön och därmed genomförandet av A V:s uppdrag. Flyktingsituationen och de ökade terrorhoten har satt stor press på flera myndigheter och AV har därför kontakt bland annat med Migrationsverket, Polisen och Sverige Kommuner och landsting (SKL) för att dels hantera formella anmälningar och förfrågningar till AV om missförhållanden i arbetsmiljön eller vad som gäller till exempel arbetstider, dels för att erbjuda stöd och hjälp i deras arbetsmiljöarbete. Under år 2015 har vi omprioriterat en del av vår inspektionsverksamhet på grund av flyktigtingsituationen framförallt på grund av inkomna anmälningar. AV har under året ökat omvärldsbevakningen och handlingsberedskapen med anledning av flyktingsituationen. En funktion samordnar nu myndighetens behov av agerande och kommunikation kopplat till flyktingfrågan. Långsiktighet behöver prägla verksamheten och dess finansiering AV har hittills med stöd av tydliga interna prioriteringar och under en hög arbetsbelastning klarat sitt uppdrag med nuvarande anslagsnivå, vilket också framgår av årsredovisningen för år 2015. Orsakerna till att AV inte förbrukade hela anslaget för år 2015 var bland annat att personalkostnaderna blev lägre än beräknat på grund försenade ersättningsrekryteringar. Kostnaderna för förändringsarbetet och byte av kontor blev också mindre kostsamt än beräknat. Dessutom kom det ändrade regleringsbrevet med ökat anslag för år 2015 först precis före sommaren. Eftersom beslutet om de nya föreskrifterna blev fördröjt till hösten kunde vi inte genomföra alla för året planerade informationsaktiviteter kopplade till dem. För att AV fortsatt ska klara sitt uppdrag och möta arbetslivets utmaningar och göra det långsiktigt med tillräckligt bra kvalite så behöver myndigheten behålla nuvarande resurser för att bland annat kunna utveckla och beskriva metoder för att, på ett bättre och tydligare sätt än i dag, kunna mäta effekterna av myndighetens insatser, se över myndighetens regelverk i syfte att modernisera och göra det mer tillgängligt, tydligt och relevant och därmed mer lättillämpat, så att genomslaget ökar, fortsätta att anställa arbetsmiljöinspektörer för att både utveckla inspektionsverksam- -.;,,,,, heten, och för att vid behov kunna genomföra särskilda insatser och 2
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 satsa på en ökad inspektionsverksamhet och andra aktiviteter som värnar konkurrensneutralitet, särskilt mot osund konkurrens i arbetslivet (tidigare gråa företag). Samtliga ovanstående områden ställer krav på att anslagsnivån bibehålls i enlighet med vad regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016, det vill säga att anslaget höjs med 5 miljoner kronor år 2017 för att därefter bibehållas på denna nivå åren 2018 och 2019. Den föreslagna ramhöjningen utgår från ramanslaget för år 2016. De närmare motiven redovisas nedan. 2. Analys och effektutvärdering Viktigt att kunna redovisa effekter av genomförda insatser Statskontorets rekommenderar i sin myndighetsanalys (2014:21) att AV bör utveckla analysen av bland annat verksamhetens resultat och Statskontoret pekar på behovet av att arbeta med frågan om effektutvärdering. AV har under senare år haft ambitionen att arbeta mer med effektutvärdering. Denna typ av utvärdering är omfattande när det bland annat gäller att skapa former och systematik. Myndigheten har inte kunnat prioritera resurser för detta arbete tidigare. Kraven på att AV ska kunna redovisa effekterna av gjorda insatser, för kvinnor och män, ökar och ett arbete har nu kommit igång. Myndigheten kommer nu att satsa på ett effektutvärderingsprogram för att få en mer sammanhållen och genomtänkt bild av effektutvärderingar. Programmet ska bland annat ta fram vilka effektutvärderingar som ska genomföras samt hur dessa ska användas. Detta arbete har kvitterats av regeringen i både vårändringsbudgeten för år 2015 och budgetpropositionen för år 2016. Analysverksamheten prioriteras Myndigheten väljer att satsa på analysverksamheten eftersom både analyser och utvärderingar behövs för att kvalitetssäkra inspektioner, regler och kommunikation. Under de kommande åren kommer analysverksamheten att bli en ännu viktigare del i myndighetens planering. Att kunna prioritera och prioritera bort blir särskilt viktigt under 2016-2020 eftersom AV då ska genomföra många regeringsuppdrag, de flesta med anledning av den nya arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet 2016-2020. För att få mest effekt av vår verksamhet behövs analyser och prioriteringar. Bibehållen ans lagsnivå - en förutsättning För att möta kravet på att visa effekterna av myndighetens verksamhet och att fortsätta med utveckling av analysverksamheten är det viktigt att anslagsnivån de närmaste åren ligger kvar på den nivå regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016.,., ', 3
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 3 Regelförnyelse Ett modernt och effektivt regelverk bidrar till bättre arbetsmiljö A V:s nuvarande regelverk, som består av föreskrifter och allmänna råd, är till stor del föråldrat och behöver förnyas och moderniseras. Detta för att kunna vara ett bra verktyg i arbetsmiljöarbetet både för dem som ska tillämpa dem i arbetslivet och för vår egen verksamhet och då inte minst för inspektionsverksamheten. Ett modernt och effektivt regelverk bidrar till en bättre arbetsmiljö för både kvinnor och män. Många föreskrifter har ändrats vid olika tillfällen och regelverket har därför blivit både omfattande och otillgängligt. För att kunna göra regelverket mer tillgängligt, tydligt och relevant och därmed mer lättillämpat har myndigheten påbörjat arbetet med att se över och revidera samtliga regler mer samlat. Det är ett omfattande arbete som kommer att i ett första skede äga rum under åren 2016-2018 och det viktigt att detta arbete kan fortgå med bibehållen kvalite. Klara och tydliga regler ska skapa förutsättningar för att det ska vara lätt att göra rätt och att skapa en bra arbetsmiljö. Denna prioritering har regeringen kvitterat i både vårändringspropositionen för år 2015 och budgetpropositionen för år 2016. Takten i EU-arbetet när det gäller EU-lagstiftningen har ökat märkbart under senare år vilket ställt stora krav på anpassningar och ändringar i myndighetens regelverk. Inom ramen för kommissionens regelöversynsprogram (REFIT) pågår en utvärdering av hur de cirka 25 arbetsmiljödirektiven har implementerats i EU:s medlemsländer. Utvärderingen har slutförts under år 2015. Resultatet bereds inom kommissionen och kan aktualisera behov av revideringar av de befintliga direktiven och av den nya Europeiska arbetsmiljöstrategin vilket också kommer att ta resurser från AV i anspråk. Bibehållen ans lagsnivå - en förutsättning För att kunna genomföra arbetet med den nödvändiga regelöversynen är det viktigt att anslagsnivån de närmaste åren ligger kvar på den nivå regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016. 4 Fortsatt rekrytering av arbetsmiljöinspektörer Inspektionsverksamheten - en central del av A V:s uppdrag Att bedriva inspektion är A V:s största uppdrag och inspektionsverksamheten utgör cirka 70 procent av myndighetens totala resurskostnader. Antalet arbetsmiljöinspektörer behöver bli fler År 2006 fanns drygt 350 arbetsmiljöinspektörer i myndigheten. I dag är antalet drygt 270 ungefär jämt fördelat på kvinnor och män. -,-,_! 1,_: Behovet av nyrekryteringar av arbetsmiljöinspektörer har fram till år 2015 inte varit möjligt att täcka på grund av det tidigare ekonomiska läget inom myndigheten. AV har arbetat för att öka tillsynens effektivitet, men det har långt ifrån kompenserat för den kraftiga nedgången av antalet inspektörer, bland annat till följd av pensionsavgångar, som skedde under 4
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 åren 2007-2014. Medelåldern i den yrkeskategorin är relativt hög vilket gör att drygt 20 procent av arbetsmiljöinspektörerna uppnår pensionsåldern under åren 2016-2020. En fortsatt rekrytering av fler arbetsmiljöinspektörer är helt nödvändigt för att långsiktigt kunna genomföra de ökade satsningar som regeringen förordar på arbetsmiljöområdet och för att säkerställa kvaliten i myndighetens inspektionsverksamhet. Det möjliggör för AV att både genomföra fler och innehållsmässigt bredare besök på Sveriges arbetsställen och därigenom få kontakt med de förvärvsarbetande som finns på den svenska arbetsmarknaden. AV prioriterar rekryteringen och har nu en plan för detta. Denna prioritering har regeringen kvitterat i både vårändringspropositionen för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016. Inför år 2016 har AV prioriterat rekrytering av nya arbetsmiljöinspektörer. De nyrekryterade arbetsmiljöinspektörerna ska efter nyanställning genomgå en intern utbildning på drygt ett år. Under den tiden ska de också handledas av de erfarna arbetsmiljöinspektörerna. Därefter kan de ges ett mer självständigt inspektionsansvar. Detta kräver god planering och stabila och långsiktiga ekonomiska förutsättningar för verksamheten. A V:s ambition är att ha 300 arbetsmiljöinspektörer anställda vid utgången av år 2020. För att klara detta behöver AV rekrytera ännu fler nya arbetsmiljöinspektörer. Sverige skulle då närma sig den målsättning som finns inom ILO om en inspektör per tiotusen arbetstagare. Ett ökat antal arbetsmiljöinspektörer ökar också behovet av andra yrkeskategorier inom myndigheten till exempel administratörer, handläggare, experter, chefer och jurister. Detta innebär att myndigheten också behöver säkerställa att resurser finns för ökade kostnader för dessa och för tillkommande behov av till exempel kompetensutveckling, lokaler och IT. Bibehållen ans lagsnivå - en förutsättning För att möta kravet på ökad ambitionsnivå inom inspektionsverksamheten är det viktigt att anslagsnivån de närmaste åren ligger kvar på den nivå regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016. 5 Osund konkurrens inom arbetslivet Ingen ska konkurrera med brister i arbetsmiljön Att se till att arbetsmiljöreglerna efterlevs är en central del i myndighetens uppdrag. Det är också ett område som prioriteras i regeringens nya arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2018. Osund konkurrens i arbetslivet är en ökande utmaning i samhället. De företag som använder sig av osund konkurrens väljer systematiskt att inte följa olika lagar och regler och på så sätt skaffar sig fördelar på seriösa företags bekostnad. Om företag sänker sina säkerhetskrav för att vinna konkurrensfördelar gentemot varandra ger detta negativa konsekvenserna för samhället. Det kan också medföra mycket allvarliga risker för kvinnliga och manliga arbetstagare. Myndigheten har sedan år 2005 arbetat med frågor 5
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 som rör företag som använder osund konkurrens i arbetslivet, bland annat genom projekt och strategier som gäller arbetsställen med arbetstagare som utför riskfyllda arbeten och arbetsställen där vi bedömer att det finns risk för osunda arbetsvillkor. AV vill, i samverkan med arbetsmarknadens parter och andra myndigheter, på ett samlat och övergripande sätt belysa behov, möjligheter och insatser mot osund konkurrens inom arbetslivet. Att arbeta förebyggande genom bland annat stödjande information är viktigt för att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och ett sunt arbetsliv. Det är viktigt att bedriva inspektion och utföra kontroller inom detta område. En handlingsplan lämnades till regeringen i april 2015. En prioriterad fråga för regeringen En av regeringens prioriteringar inom arbetsmiljöområdet är att färre företag medvetet ska bryta mot arbetsmiljölagstiftningen för att få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag. Regeringen har därför i reglerings brevet för år 2015 uppdragit åt AV att till och med år 2018 stärka sin tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Eftersom dessa företag många gånger kan misstänkas bryta mot fler regelområden än det arbetsmiljörättsliga, så innefattar uppdraget också ett nära samarbete med andra relevanta myndigheter bland andra Skatteverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten och Polisen. Regeringen har även uppdragit åt AV att vara kon taktpunkt och Sveriges representant i forumet på EU-nivå för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att förebygga och bekämpa odeklarerat arbete. I uppdraget ingår bland annat att delta på forumets möten och att på nationell nivå samordna arbetet med relevanta myndigheter, bland annat Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan och Migrationsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska AV dessutom samverka med arbetsmarknadens parter. Enligt ett tilläggsuppdrag i ändringsregleringsbrevet för år 2015 ska AV i samråd med arbetsmarknadens parter utveckla och genomföra informationsinsatser särskilt riktade mot berörda branscher och företag. Arbetet kräver långsiktighet och samverkan med andra myndigheter Att få effekt i arbetsmiljöarbetet mot företag som använder osund konkurrens i arbetslivet kräver långsiktighet, samverkan och bibehållna resurser. AV kommer att behöva samarbeta med arbetsmarknadens parter och många myndigheter inom områden som omvärldsbevakning, samverkansformer, kommunikation och information, tillsyn, regelförändringar och metodutveckling. För att klara myndighetens samordningsansvar för detta komplexa uppdrag med kvalite och långsiktighet behöver AV säkerställa att anslagsnivån de närmaste åren ligger kvar på den nivå regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016. Exempelvis kräver tillsyn inom området särskild kunskap, samarbete med flera inspektörer och delaktighet av andra myndigheter, vilket är både tids- och resurskrävande. Marknadskontrollen - viktig för sund konkurrens Företag kan också få konkurrensfördelar genom att använda farliga, icke godkända produkter. Marknadskontrollska~äkerställa att produkter_som kan äventyra användarnas,.säkerhet eller hälsa eller som på annat sätt inte uppfyller krav i gällande lagstiftning, ;!\. 6
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 1 dras tillbaka eller förbjuds eller förhindras från att tillhandahållas på marknaden. Marknadskontrollen medför att de ekonomiska aktörerna, som till exempel tillverkare, distributörer eller importörer, inte får konkurrera på bekostnad av produkters säkerhet. AV har ansvar för produktområden som typiskt sett förekommer i arbetslivet, oavsett användningen i det enskilda fallet. Myndigheten ansvarar för flera olika produktområden, bland annat maskiner, personlig skyddsutrustning, tryckkärl, tryckbärande anordningar och ställningar. Målet med A V:s marknadskontroll är att säkerställa att produkter som släpps ut på marknaden uppfyller de grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskraven. Om så inte är fallet ska AV vidta åtgärder. Arbetet med att förstärka marknadskontrollen är ett långsiktigt mycket viktigt uppdrag. Arbetet behöver fortsätta på nuvarande nivå med bibehållen kvalite för att förhindra att företag konkurrerar med farliga maskiner som inte uppfyller lagstiftningens krav. Bibehållen ans lagsnivå - en förutsättning För att klara uppdraget om konkurrensneutralitet, särskilt mot osund konkurrens inom arbetslivet behöver myndigheten säkerställa att anslagsnivån de närmaste åren ligger kvar på den nivå regeringen aviserat i både vårändringsbudgeten för år 2015 och i budgetpropositionen för år 2016. 7
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 2 ARBETSMILJÖ ti' VERKET Datum 2016-02-19 Vår beteckninq 2015 / 052601 Förslag till finansiering m.m. Anslagsfinansierad verksamhets, bidrag och övriga intäkter (tkr) 2015 2016 Utfall Prognos 2017 2018 2019 Beräknat Beräknat Beräknat Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap. 1 Förvaltningskostnader (ram)* 529 083 586 824 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2: 1, ap. 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram) 110 438 111 587 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Anslag 3: 1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap. 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till AV (ram) 15 000 15 000 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:5 Arbetslivspolitik (ram), ap. 2 Forskning om arbetsliv: Arbetsmiljöverket 3 000 2 000 Avgiftsintäkter som disponeras (den särskilda informationsverksamheten) 8 153 8 000 övriga intäkter som disponeras, bidrag 900 1 000 övriga intäkter som disponeras 247 400 Avgiftsinkomster som redovisas mot inkomsttitel enligt den indelning regeringen beslutat o 0 Summa 666 820 724 811 591 800 591 800 591 800 111 600 111 600 111 600 0 0 0 5 000 5 000 0 8 000 8 000 8 000 1 000 1 000 1 000 400 400 400 0 0 0 717 800 717 800 712 800 * Uppgifter för åren 2017-19 är beräknade på 2016 års prisnivå inklusive aviserad ökning med 5 mnkr. Avgiftsfinansierad verksamhet, bidrag och övriga intäkter (tkr) 2016 2017 2018 2019 Resultat från föregående år 474 274 74 0 Avgiftsintäkter som disponeras 8 000 8 000 8 000 8 000 Kostnader för avgiftsintäkter 8 200 8 200 8 074 8 000 Ackumulerat resultat.... 274 74.p. o~.i i. " 0 8
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 2 Utgående överföringsbelopp (tkr) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap. 1 Förvaltningskostnader (ram) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:1, ap. 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Anslag 2:5 Arbetslivspolitik (ram), ap. 2 Forskninq om arbetsliv: Arbetsmiljöverket Anslag 2:1, ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram), disponeras ej. Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap 2 Särskilda jämställdhetsåtgärder - del till AV (ram), disponeras ej. 2015 Belopp 37 457 149 0 Anslagskredit (tkr) Utgiftsområde 14 Arbetsliv 2:1 ap 1 förvaltningskostnader 2016 2017 2018 2019 Anslagskredit i procent av tilldelat anslag 3% 3% 3% Beräknad nyttjad anslagskredit 17 000 13 000 8 000 3% 4 000 Transfereringsverksamhet, Beställningsbemyndigande (tkr) Anslag 2:1 Arbetsmiljöverket 2015 2016 2017 2018 ap 2 Medel för regional skyddsombudsverksamhet Utfall Prognos Beräknat Beräknat 2019 Beräknat Ingående åtaganden 18 391 18 391 19 090 19 090 + nya åtaganden 18 391 19 090 19 090 19 090 - Infriade åtaganden -18242-18 391-19 090-19 090 Utestående åtaganden vid årets slut 18 391 19 090 19 090 19 090 19 090 19 090-19 090 19 090 Tilldelad/föres/agen bemyndigande ram 18 400 20000 19100 19100 19100.. ~ 9
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 2 Arbetslivspolitik, bemyndigande (tkr) - enligt Arbetsmiljöverkets regleringsbrev för 2016 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Arbetsliv Anslag 2:5 Arbetslivspolitik, ap 2 Forskning om arbetsliv: Arbetsmiljöverket 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden 0 0 8 000 4 000 0 + nya åtaganden 0 8 000 0 0 0 - Infriade åtaganden 0 0-4 000-4 000 0 Utestående åtaganden vid årets slut 0 8 000 4 000 0 0 Tilldelad/föres/agen bemyndigande ram 0 8 000 4000 0 0 Arbetslivspolitik, bemyndigande (tkr) - Förslag till ny bemyndiganderam* Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och Arbetsliv Anslag 2:5 Arbetslivspolitik, ap 2 Forskning om arbetsliv: Arbetsmiljöverket 2015 2016 2017 2018 2019 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Ingående åtaganden 0 0 10 000 5 000 0 + nya åtaganden 0 10 000 0 0 0 - Infriade åtaganden 0 0-5 000-5 000 0 Utestående åtaganden vid årets slut 0 10 000 5 000 0 0 Tilldelad/föres/agen bemyndigande ram 0 10 000 5000 0 0 Arbetsmiljöverket har under hösten 2015 fått mer kunskap om hur myndigheten ska skriva avtal med olika lärosäten när det gäller bidragen för forskning om arbetsliv. 10
AV:s budgetunderlag 2017-2019 Bilaga 2 Verksamhetsinvesteringar (tkr) Immateriella investeringar 201 5 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat Datasystem, rättigheter m.m. 5 078 3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 6 773 12 285 3 300 17 200 5 800 5 000 Byggnader, mark och annan fast egendom 0 0 0 0 0 0 övriga verksamhetsinvesteringar 2 804 4 405 2 000 2 000 2 000 2 000 Summa verksamhetsinvesteringar 14 655 19 690 8 300 22 200 10 800 10 000 Finansiering Lån Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 14 655 19 690 8 300 22 200 10 800 10 000 Summa finansiering 14 655 19 690 8 300 22 200 10 800 10 000 Låneram, amorteringar, ränta (tkr) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 30 370 30 219 35 909 29 209 36 409 32 209 Nyupplåning 11 705 19 690 8 300 22 200 10 800 10 000 Amortering 11 856 14 000 15 000 15 000 15 000 15 000 UB lån i Riksgäldskontoret 30 219 35 909 29 209 36 409 32 209 27 209 Beslutad/föreslagen låneram 58 000 58 000 58 000 58 000 58 000 58 000 Ränteutgifter - 76-118 100 300 500 500 Finansiering av räntor och amorteringar Utgiftsområde 14, Arbetsliv 2:1 ap 1 Förvaltningskostnader m.m. 11 780 13 882 15 100 15 300 15 500 15 500 Räntekontokredit hos Riksgäldskontoret (tkr) Räntekonto med kredit och annan kredit i Riksgäldskontoret Räntekontokredit (enligt 21 budgetlagen) 1 '-' 58 682 11