Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5 2.1 Förvaltningsberättelse...5 2.2 Investeringsredovisning...6 2.3 Driftredovisning...7 2.4 Balanskrav...7 2.5 God ekonomisk hushållning...7 2.5.1 Finansiella mål...7 2.5.2 Mål för verksamheten...8 2.6 Rättvisande räkenskaper...9 2.6.1 Resultaträkning...9 2.6.2 Balansräkning...9 2.6.3 Kassaflödesanalys...10 2.6.4 Sammanställd redovisning...10
1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. De finansiella målet avseende kommunens resultat är ej uppfyllt. Målet avseende låneskulden bedöms vara uppfyllt. Måluppfyllelsen framgår av årsredovisningen. Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet uppfyllts. Lagens balanskrav har uppfyllts för 2009 i och med ett balanskravsresultat om +5,5 mnkr. Kommunen har inga tidigare underskott att återhämta. Av verksamhetsmålen är 50 % uppfyllda. Redovisningen av måluppfyllelse sker på ett tydligare vis än i tidigare årsredovisningar. I förvaltningsberättelsen framgår också en sammanställning av de prioriterade mål som nämnderna antagit för god ekonomisk hushållning. Där framgår på ett tydligt sätt om målen är uppfyllda eller ej. Vi kan konstatera att av de prioriterade målen är 52 % uppfyllda eller delvis uppfyllda och 47 % ej uppfyllda eller ej bedömda. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Resultatet har till viss del påverkats i positiv riktning av ett antal poster av engångskaraktär. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande samt en ekonomisk översikt och vissa finansiella nyckeltal redovisas. Vi bedömer dock att förvaltningsberättelsen kan utvecklas med information om bl.a. regionens och länets utveckling, näringsliv och arbetsmarknad, miljöredovisning, rekrytering/pensionsavgångar samt jämställdhet. Vi noterar att flertalet av nämnderna redovisar positiva resultat gentemot antagen budget. Kommunstyrelsens tekniska kontor redovisar ett överskott motsvarande 12,8 mkr för den skattefinansierade verksamheten. Orsakerna anges bl.a. vara lägre kapitalkostnader p g a ej utförda investeringar. Vi kan konstatera att ökningen av verksamhetens kostnader är 2 % medan skatteintäktsökningen för året är 3 %. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter är som föregående år 98 %. Kommunen har också under året belastat resultatet med 15 mkr för medfinansieringen för statlig infrastruktur riksväg 32/50. Soliditeten har sjunkit för året och är 40 % (41 %). Om kommunen redovisat ansvarsförbindelsen avseende pensioner i balansräkningen skulle soliditeten vara -9 % (10 %). 1
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad i enligt god redovisningssed. Några avvikelser framgår i rapportens delkapitel. 2
Bakgrund, syfte och metod I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap. 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (kap. 9, 9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Granskningens syfte är att besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning balansräkning kassaflödesanalys sammanställd redovisning 3
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Granskningen syftar även till att översiktligt bedöma kommunens ekonomiska ställning och utveckling. Vidare granskas efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 4
2 Granskningsresultat 2.1 Förvaltningsberättelse Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentligt överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande. I förvaltningsberättelsen finns en ekonomisk översikt och vissa finansiella nyckeltal redovisas. Vi bedömer dock att förvaltningsberättelsen kan utvecklas med information om bl.a. regionens och länets utveckling, näringsliv och arbetsmarknad och miljöredovisning. Årets resultat uppgår till +13,2 mnkr jämfört med +10 mnkr för 2008. Budgeterat resultat för 2009 var 12,2 mnkr. Ökningen av verksamhetens kostnader är 2 % medan skatteintäktsökningen för året är 3 %. Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter är som föregående år 98 %. Kommunen har också under året belastat resultatet med 15 mkr för medfinansieringen för statlig infrastruktur riksväg 32/50. Händelser av väsentlig betydelse. Av förvaltningsberättelsen framgår överlag de väsentligaste händelserna som inträffat under året. Kommunen beskriver större händelser såsom exempelvis medfinansieringen för statlig infrastruktur. Kommunen avser att upplösa bidraget under 2 år. Enligt ny rekommendation kan bidraget upplösas under högst 25 år med enhetliga belopp. Förväntad utveckling. Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Väsentliga personalförhållanden. Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Vi bedömer att personalredovisningen kan utvecklas med exempelvis löner, rekrytering/pensionsavgångar, arbetsmiljö samt jämställdhet Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten. I förvaltningsberättelsen redovisas delar såsom omvärldsanalys, kommunens engagemang i bolag, borgensåtaganden och dess risker mm. Avstämning av balanskravet redo- 5
visas under särskilt avsnitt i enlighet med rekommendation. För året redovisas inga poster som utgör synnerliga skäl. Nämnderna har egna intern kontrollhandlingsplaner. Uppföljning av dessa sker årligen. Vi bedömer att ett område som kommunen och nämnderna bör utveckla och beskriva är bl.a att uttala sig om den interna kontrollen. 2.2 Investeringsredovisning Årets nettoinvesteringar uppgår till 96,0 mnkr enligt förvaltningsberättelsen. Föregående års nettoinvesteringar var 94,3 mnkr. Budgetavvikelsen var då 57 mnkr. Investeringarnas fördelning samt budgetavvikelse per nämnd är enligt nedan. Inv. i mkr Budgetavvikelse Byggnads och räddningsnämnd 3 006 244 Förskole- skolnämnd 1 530 332 Kommunstyrelsen varav Adm servicekontor 2 116 3 141 Tekniskt kontor Skattefinansierat 67 300 48 676 Tekniskt kontor Avgiftsfinansierat 15 377 21 143 Kultur- och fritidsnämnd 305 556 Omsorgs- och socialnämnd 969 1 265 Service- och entreprenad 1 460 5 262 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 3 970 4 030 96 033 84 649 Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Samtidigt bedömer vi att utveckling bör ske när det gäller främst analys och kommentarer till avvikelser mot budget samt investeringskalkyler till större projekt som fullmäktige beslutat om. Viss information framgår i förvaltningsberättelse samt kommunstyrelsens tekniska kontors redovisning. Vi bedömer dock att en tydligare redovisning bör ske till fullmäktige. Vi konstaterar att även 2009 redovisas en stor avvikelse mot antagen budget vilket också påverkat kommunens resultat i form lägre kapitalkostnader. 6
2.3 Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Av driftredovisningen kan utläsas att det budgeterade nämndsnettot inklusive tilläggsanslag samt omdisponeringar var 1 128 mnkr medan utfallet blev 1 115 mnkr. Detta innebär en positiv budgetavvikelse om 13,8 mnkr. Nämnder som redovisar större överskott är framförallt kommunstyrelsens tekniska kontor/skattefinansierad verksamhet + 12,8 mnkr, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden + 2,8 mnkr samt omsorgs och socialnämnden + 1,9 mnkr. 2.4 Balanskrav Balanskravsresultatet är +5,5 mnkr vilket kan jämföras med årets resultat enligt resultaträkningen på 13,2 mnkr. Realisationsvinster om 7,7 mnkr ingår i årets resultat men har frånräknats balanskravsresultatet. Inga synnerliga skäl åberopas och kommunen har inga tidigare negativa resultat att återhämta inom tre år. 2.5 God ekonomisk hushållning 2.5.1 Finansiella mål Kommunens finansiella mål samt uppfyllelsen av dessa framgår av sammanställningen nedan. Finansiellt mål, fastställt i budget 2009 Måluppfyllelse Årets resultat för skattefinansierad verksamhet före extraordinära poster ska genomsnittligt över en konjunkturcykel uppgå till 2 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Låneskulden för skattefinansierad verksamhet bör ligga inom intervallet 245-285 mnkr åren 2008-2010. 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar för 2009 ett resultat på + 21,9 mnkr. Årets resultat 13,2 mnkr med avvikelser för VA s underskott -3,7 mnkr är + 9,5 mnkr. Målet är ej uppfyllt Låneskulden är 216 mnkr. Amortering har skett under året. Målet är uppfyllt. 7
1 av 2 mål kan sägas ha uppfyllts. Budgeterat resultat på 12,2 mnkr. för året har dock uppfyllts. 2.5.2 Mål för verksamheten Kommunens mål med verksamhetsperspektiv framgår av sammanställningen nedan. Verksamhetsmål, fastställt i budget 2009 Måluppfyllelse Medborgarna ska känna sig alltmer trygga och säkra. Försörjningsstödskostnaderna ska minska i jämförelse med riksgenomsnittet. Utbildningsnivån ska höjas Näringslivsklimatet i kommunen ska vara bland de 25 % bästa i landet. Medborgarnas inflytande på kommunens verksamheter och beslut ska öka. År 2010 ska sjukskrivningstalet för kommunens personal vara nere på 15 dagar per årsarbetare Medborgarundersökning visar att trygghetsfaktorn ligger på samma nivå som föregående år. Brottsstatistiken visar en minskning mellan åren 2008-2009 Målet är delvis uppfyllt. Mjölby har ökat med 13,6 % Riket har ökat med 19,1 % Målet är uppfyllt. Andel behöriga elever till nationella program har ökat Andel behöriga elever som fullföljt gymnasiet inom 4 år har ökat Andel invånare som börjar på högskola har minskat Målet är delvis uppfyllt Svenskt näringslivs ranking visar att Mjölby kommun placerar sig som nr 32 av 290 kommuner. Målet är uppfyllt Nöjdinflytandeindex visar på 44 vilket är bättre än 2007. Dock ej statistiskt säkerställd. Inkomna medborgarförslag har delvis handlagts och bifallits. Målet är delvis uppfyllt. Uppföljning visar 13,1 dagar. Målet är uppfyllt 8
Andelen nöjda medarbetare ska öka Förbrukning av icke förnyelsebar energi ska minska Personalenkäten visar att medarbetarindex har ökat från 74 till 75 av 100. Målet är uppfyllt. Måluppfyllelse kan ej bedömas. Av verksamhetsmålen är 50 % uppfyllda Redovisningen av måluppfyllelse sker på ett tydligare vis än i tidigare årsredovisningar. I förvaltningsberättelsen framgår också en sammanställning av de prioriterade mål som nämnderna antagit för god ekonomisk hushållning. Där framgår på ett tydligt sätt om målen är uppfyllda eller ej. Vi kan konstatera att av de prioriterade målen är 52 % uppfyllda eller delvis uppfyllda och 47 % ej uppfyllda eller ej bedömt. 2.6 Rättvisande räkenskaper 2.6.1 Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller kraven i Lag om kommunal redovisning (KRL) och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Noter finns i tillräcklig omfattning. Resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Resultatet har bl.a påverkats i positiv riktning av ett antal poster av engångskaraktär. Noter avseende verksamhetens intäkter och kostnader har utvecklats i årets årsredovisning. Vi kan dock konstatera att det finns svårigheter för avstämning av dessa poster i rapporter från ekonomisystemet. Förbättrade rutiner för att utveckla månatliga avstämningar av interna poster samt förbättrade ekonomiska rapporter krävs. Stickprov har genomförts gällande periodiseringar. Inga större avvikelser har noterats. 2.6.2 Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Bilagor och specifikationer anser vi finns i tillräcklig omfattning för att styrka de större posterna i balansräkningen. 9
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och bedöms omfatta tillräckliga noter. I samband med granskningen av balansräkningen har vi bl.a. noterat följande: Som tidigare finns en långfristig fordran upptagen för Folkets hus och park på 8,2 mnkr. Denna finns enligt uppgift upptagen som skuld hos Folkets hus och Park. Amortering sker dock inte av bolaget utan avskrivning av fordran sker hos kommunen och inte som nedskrivning. Vår bedömning är att upptagen fordran ej är balansgill fullt ut. Vi bedömer att beskrivningen av redovisningsprinciper kan utvecklas. Förslagsvis i form av en redovisning för RKR s respektive rekommendation och förklaringar till eventuella avvikelser i kommunens redovisning. Några poster har nettobokats istället för bokats som fordran respektive skuld. Dessa poster har dock inte påverkat årets resultat men däremot balansomslutningen. 2.6.3 Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Uppställning är i enlighet med rekommendation och noter finns i tillräcklig omfattning. Enligt Rådet för kommunal redovisning bör exploateringsfastigheter klassificeras som en omsättningstillgång. Mjölby kommun har anpassat sig till detta i årsredovisningshandlingen men inte i den ekonomiska redovisningen. Denna variant påverkar kommunens kassaflödesanlysen. Kommunen bör anpassa sig till rekommendationen 11:1 fullt ut. 2.6.4 Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Från år 2009 finns en ny rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning gällande sammanställd redovisning. Enligt denna ska en gemensam förvaltningsberättelse upprättas omfattande kommunens samlade verksamhet. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse över de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Kommunen har inarbetat viktiga delar av rekommendationen i årsredovisningen. Notapparaten bör dock kompletteras i enlighet med rekommendation. Koncernens resultat uppgår till 26,0 mnkr (20,8 mnkr). Koncernens soliditet uppgår till 23 % (22 %) 10