Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober 2008. RPSFS 2008:4 FAP 150-0 Utkom från trycket den 27 november 2008 Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 13 första stycket 4 och 6 och 13 b, e förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen samt 3 polisutbildningsförordningen (1999:740) och meddelar följande allmänna råd. Inledande bestämmelser 1 Denna författning innehåller regler om Polisens kontaktcenter (PKC). 2 Verksamheten vid PKC ska präglas av en hög tillgänglighet, kompetens och effektivitet. 3 Rikspolisstyrelsen ansvarar för den övergripande planeringen, samordningen och uppföljningen av verksamheten och har det strategiska ansvaret i fråga om bemanning, tillgänglighet, metodutveckling, utrustning och kompetens. 4 Varje polismyndighet där PKC-verksamhet bedrivs ansvarar för den operativa ledningen av sin PKC-verksamhet och ska se till att verksamheten där, i fråga om bl.a. bemanning, tillgänglighet och kompetens, utformas och bedrivs enligt denna författning och de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen beslutar. 5 De ansvariga polismyndigheterna ska samverka med och bistå varandra och övriga polismyndigheter så att hela PKC-verksamheten bedrivs enligt de krav som anges i 4. Verksamhetsområde Allmänt 6 Innan ett ärende överförs från PKC till berörd polismyndighet ska PKC vidta de åtgärder som är möjliga för att ärendet, om möjligt, ska kunna slutföras i ett sammanhang. 1
RPSFS 2008:4 Anmälningsmottagning 7 PKC ska, med undantag för vad som sägs i 9, ta emot, upprätta och granska anmälningar som kommer in till PKC på telefon eller via Polisens webbplats (IMSE) samt i sådana ärenden hos egen polismyndighet fatta beslut om förundersökning. 8 Efter granskning och, i förekommande fall, beslut av undersökningsledare vid PKC ska anmälan överföras till berörd polismyndighets brottssamordningsfunktion för vidare hantering. Med brottssamordningsfunktion avses en enhet eller funktion hos polismyndigheten enligt Polisens nationella utredningskoncept (PNU) till vilken PKC kan överföra inkomna ärenden för beslut och vidare handläggning. För att uppnå kvalitet och effektivitet i ärendehanteringen är det av största vikt med så få överlämningar som möjligt. Det är därför viktigt att brottssamordningsfunktionen är bemannad med personal som har behörighet att fatta de beslut som kan bli aktuella. 9 En anmälan om pågående brott och en anmälan som kräver omedelbara eller skyndsamma åtgärder, ska kopplas till berörd LKC. Vid tveksamhet ska undersökningsledare vid PKC ta kontakt med berörd LKC för samråd. Exempel på situationer som avses i 9 är när ett brott är pågående eller nyligen har begåtts och ett skyndsamt ingripande mot en misstänkt gärningsman eller skyndsamma efterlysningsåtgärder avseende signalement m.m. är påkallade. Det kan också röra sig om situationer där det finns förutsättningar för och behov av att genomföra förhör med vittnen på eller i anslutning till brottsplatsen, säkra spår, inhämta kompletterande dokument eller tekniskt lagrade uppgifter, verkställa beslag, dokumentera skador, inhämta rättsintyg eller andra liknande förstahandsåtgärder. 10 Om anmälda uppgifter är hänförliga till en pågående förundersökning ska PKC-operatören, om särskilda skäl föreligger, underrätta undersökningsledare vid PKC innan en tilläggsanmälan upprättas. Undersökningsledaren ska därefter, om det bedöms lämpligt, kontakta brottssamordningsfunktionen vid berörd polismyndighet för samråd om vidare handläggning av ärendet. 2 I merparten av de ärenden som gäller nytillkomna uppgifter till en redan pågående förundersökning kan PKC upprätta en tilläggsanmälan, utan att dessförinnan kontakta den utredande polismyndigheten. Om det emellertid föreligger särskilda skäl, som
t.ex. då det vid anmälningsmottagningen framgår att anmälda uppgifter är hänförliga till en pågående förundersökning som rör ett allvarligt brott eller som är sakligt eller juridiskt komplicerad, kan det vara lämpligt att brottssamordningsfunktionen vid berörd polismyndighet kontaktas, för samråd om hur uppgifterna ska behandlas. 11 När en anmälan om brott innehåller uppgifter om en misstänkt gärningsman ska uppgifterna registreras i ledbilden för UTPEKAD PERSON i RAR (Rationell Anmälansrutin). Undersökningsledare vid PKC ska, i ärenden hos egen polismyndighet, göra en bedömning av om den utpekade personen ska registreras som skäligen misstänkt. 12 Om en anmälan avser en händelse som inte föranleder en brottsanmälan, men som kan innebära att en polispatrull bör sändas till platsen för händelsen, ska den omgående vidarebefordras till berörd LKC. RPSFS 2008:4 I 12 avses en anmälan som gäller exempelvis försvunnen person, avliden person, olycka, ordningsstörning, trafikhinder eller berusad person. Ledning av förundersökning 13 Vid polismyndighet där PKC-verksamhet bedrivs ska det, utöver PKC-operatörerna, finnas personal med uppgift att leda förundersökning beträffande de brott som anmäls till PKC på telefon eller via IMSE i ärenden vid egen polismyndighet. För att uppnå hög kvalitet och effektivitet i det brottsutredande arbetet är det viktigt med korta beslutsvägar och att undersökningsledaren är tillgänglig och aktiv. Undersökningsledaren bör därför vara samlokaliserad med operatörerna. Enligt 3 kap. 6 polisförordningen (1998:1558) får ärenden vid en polismyndighet som inte behöver prövas av länspolismästaren också avgöras av en anställd vid en annan polismyndighet, om myndigheterna har träffat en överenskommelse om sådan samverkan. Bestämmelsen medger att en polismyndighet ingår överenskommelse med en annan polismyndighet om att undersökningsledare vid PKC, i ärenden som kommer in till PKC på telefon eller via IMSE, får leda förundersökning i ärende hos den andra polismyndigheten. Innan en sådan överenskommelse ingås bör samråd ske med Rikspolisstyrelsen. 3
RPSFS 2008:4 Brottsofferbemötande 14 Vid anmälningsmottagningen ska särskild vikt läggas vid bemötandet av brottsoffer. Operatören ska alltid försöka klargöra om brottsoffret kan ha varit utsatt för ett hatbrott. I samband med att en anmälan om brott tas emot på telefon ska brottsoffret i möjligaste mån ges fullständig och adekvat information samt tillfälle att ställa frågor om sina rättigheter och möjligheter till hjälp under den fortsatta utredningen. Avgörande för vilken information som ska ges vid anmälningstillfället är brottsoffrets inställning till att så sker. Andra faktorer som kan påverka bedömningen är brottsoffrets ålder, psykiska status, språksvårigheter, eventuell alkohol- eller drogpåverkan m.m. Om information inte lämnas på grund av omständigheter som anges i tredje stycket, ska detta anges i anmälan. 15 Vid anmälningstillfället ska en övergripande redogörelse lämnas om den fortsatta handläggningen av ärendet hos polis, åklagare och domstol. 16 Är anmälaren att anse som målsägande, ska han eller hon vid anmälningstillfället tillfrågas om sin inställning till att bli underrättad om att en förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning ska läggas ned, beslut i åtalsfrågan och tidpunkt för huvudförhandling och dom i målet (13 b förundersökningskungörelsen, 1947:948). En målsägande ska vidare underrättas om förutsättningarna för åklagare att föra talan om enskilt anspråk och möjligheterna att få ersättning enligt brottsskadelagen (1978:413) samt de regler som gäller för handläggningen av sådana ärenden (13 a förundersökningskungörelsen, 1947:948) och om 1. förutsättningarna för förordnande av målsägandebiträde enligt lagen (1988:609) om målsägandebiträde, 2. bestämmelser avseende stödperson, 3. möjligheter att få rättshjälp och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) och 4. vilka andra myndigheter, organisationer m.fl. som kan ge hjälp och stöd. Vid behov ska vid anmälningstillfället även lämnas information om 1. förutsättningarna för att meddela besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud, 2. förutsättningarna för medling enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott, 3. möjligheten att förordna särskild företrädare för barn enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn, 4. möjligheten att erhålla sekretesskydd för folkbokföringsuppgifter genom spärrmarkering eller kvarskrivning hos skattemyndigheten, 5. förutsättningarna för att erhålla trygghetslarm eller livvaktsskydd från Polisen och 6. förutsättningarna för att få medgivande att använda fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter. 4
17 Till den kopia av anmälan som sänds till målsäganden ska det bifogas en skriftlig information om brottsoffers rättigheter och möjligheter under en rättsprocess. 18 Om det vid anmälningstillfället bedöms att brottsoffret kan vara i behov av skyddsåtgärder eller om sådana åtgärder efterfrågas av anmälaren ska undersökningsledare vid PKC kontakta brottssamordningsfunktionen i berörd polismyndighet för vidare handläggning. RPSFS 2008:4 Exempel på åtgärder som avses i 18 är hot- och riskanalys, besöksförbud, skyddslarm, spärrmarkering, kvarskrivning, fingerade personuppgifter och skyddat boende. Information och upplysningar m.m. 19 PKC ska besvara frågor och lämna upplysningar om allmänna polisiära frågor i enlighet med den information som finns tillgänglig i CallGuide samt på Polisens webbplats och intranät. Om PKC inte kan lämna svar eller upplysningar eller om saken rör ett redan initierat ärende ska samtalet kopplas till telefonväxeln hos berörd polismyndighet. 20 Varje polismyndighet svarar för att myndighetsspecifik information som finns tillgänglig i CallGuide samt på Polisens webbplats och intranät är korrekt och aktuell. Tips och underrättelseuppslag 21 PKC ska ta emot och dokumentera tips och underrättelseuppslag som inkommer till PKC och därefter vidarebefordra dessa till berörd polismyndighet. Tips och underrättelseuppslag som berör grov organiserad brottslighet, sexuella övergrepp mot barn, barnpornografibrott, brott mot rikets säkerhet, terrorism eller hot mot den centrala statsledningen ska vidarebefordras även till Rikspolisstyrelsen. Tips och underrättelseuppslag ska granskas av undersökningsledare vid PKC innan det vidarebefordras till berörd polismyndighet eller Rikspolisstyrelsen. Om uppgifterna bedöms kräva omedelbara eller skyndsamma åtgärder ska LKC vid berörd polismyndighet kontaktas. 22 Underrättelseuppslag ska dokumenteras på Rikspolisstyrelsens formulär Underrättelseuppslag (RPS 490.1). Den polismyndighet som tar emot ett underrättelseuppslag från PKC ansvarar för den vidare hanteringen av handlingen. 5
RPSFS 2008:4 Personuppgiftsbehandling 23 Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i bl.a. personuppgiftslagen (1998:204). I 23 personuppgiftslagen sägs att om uppgifter om en person samlas in från personen själv, ska den personuppgiftsansvarige i samband därmed självmant lämna den registrerade information om behandlingen av uppgifterna. Den myndighet dit vilket ett ärende hör är att anse som personuppgiftsansvarig för den behandling i ärendet som utförs vid PKC. Operatör vid PKC utför behandling av personuppgifter i ett ärende för den polismyndighets räkning dit ärendet hör. Det innebär att det åvilar operatör vid PKC att lämna den information om behandlingen som sägs i personuppgiftslagen. Utbildning och fortbildning 24 Endast den som med godkänt resultat har genomgått av Rikspolisstyrelsen beslutad utbildning eller som på annat sätt har motsvarande kompetens får tjänstgöra som operatör eller undersökningsledare vid PKC. 25 För att bibehålla behörigheten ska en operatör och undersökningsledare genomgå av Rikspolisstyrelsen beslutad fortbildning senast vart tredje år. 26 Det åligger varje polismyndighet med ansvar för PKC-verksamhet att se till att personalen uppfyller de krav som anges i 24 och 25. Undantag 27 Rikspolisstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från dessa föreskrifter. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2009 i fråga om 1 23 och 27 samt i fråga om 24 26 den 1 januari 2010. På Rikspolisstyrelsens vägnar BENGT SVENSON Ulf Sköld (Polisavdelningen) 6