OLYCKSÖVERSIKT 2012 Mellersta Nylands Räddningsområde
FÖRORD Den här översikten beskriver de personskador som orsakats av olyckor. Översikten bygger på den informationen som finns tillgänglig i hälsostatistiska material. Översikten ger en bild av olycksfallssituationen i olika områden samt deras relation till hela landet. Syftet med olycksöversikten är att betjäna säkerhetsplaneringen i kommuner och regioner. De första olycksöversikterna av räddningsområden gavs ut år 2008. De tidigare översikterna har vid sidan om att informera om olycksfallssituationen också gett förslag om hur förebygga de vanligaste olyckor. I fortsättningen kommer information om olyckor och förebyggande arbete finnas på webbtjänst av Institutet för hälsa och välfärd Piste tapaturmille! På adressen: www.tapaturmat.fi. Översikterna uppdateras varje år. Feedback och idéer om hur publikationen kunde vidareutvecklas kan skickas per e-post till följande adress: mirka.raback@thl.fi. Vi tackar alla som bidragit med värdefulla kommentarer i olika faser av utarbetandet av publikationen. Enheten för förebyggande av olycksfall Institutet för hälsa och välfärd 2
INNEHÅLL FÖRORD...2 1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS...4 2 OLYCKSFALL I FINLAND...5 3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA...6 4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET...8 5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING...10 6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN...21 7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR...29 3
1 UTNYTTJAT MATERIAL OCH DATASEKRETESS Materialkällor för uppgifterna om antal: Dödsfall: dödsorsaksstatistiken (källa Statistikcentralen) Vårdperioder, patienter, vårddagar: vårdanmälningsregistret (källa: Institutet för hälsa och välfärd) Tabellsiffrorna i denna rapport grundar sig på registerbaserat datamaterial. Siffrorna för vårdavdelningsperioder (vårdperioder, patienter, antalet vårddagar) samt antalen dödsfall grundar sig på övergripande material och har därmed med undantag för Åland en täckning på nästan 100 procent. För dödsfallens del är uppgifterna mycket tillförlitliga. Även om nästan all vård på vårdavdelning införs i registren är det dock bra att vid tolkningen av resultaten beakta möjliga brister som orsakats av sättet att registrera uppgifter om olycksfall. (Se figur 8, s. 18). På grund av datasekretessen har exaktheten för de minsta siffrorna i tabellerna begränsats så att det exakta värdet på kommunspecifika siffror mindre än fem har hemlighållits. För att garantera datasekretessen tillämpas följande regler (gäller endast de rapportdelar vilka behandlar information på kommunnivå eller på basis av vilka man kunde sluta sig till siffrorna på kommunnivå): (källa Statistikcentralen) Alla värden på mindre än fem (5) ersätts med beteckningen '<5'. Summorna för raderna eller kolumnerna (värdena sammanlagt eller värdena för hela området) avrundas i dessa sammanhang till närmaste tiotal. 4
2 OLYCKSFALL I FINLAND År 2010 dog 2 856 finländare i olyckor. Olycksfall och våld var den fjärde vanligaste dödsorsaken bland finländarna. Den vanligaste orsaken till olyckor med dödlig utgång är fall. Också förgiftningar är vanliga. Olycksfallen med dödlig utgång hemma och på fritiden har ökat under drygt 20 år, men under de senaste åren har trenden varit gynnsamma. Samtidigt har dödsfallen i trafiken och arbetsolyckorna hållit på att sjunka redan en längre tid (figur 1). Alkohol har ofta andel i olycksfall. Nästan var tredje som dött i en olycka har varit berusad. Dödsfall på grund av bastuhetta, förgiftning, drunkning, eldsvåda och köld inträffar för det mesta i berusad tillstånd. Antal dödsfall 3000 2500 2000 1500 1000 Hemma och på fritiden Trafiken Antal döda i arbetsolyckor (åren 2010 är en beräkning) 500 0 Figur 1. Antal dödsfall genom olyckshändelse 1986 2010, N Mer olycksinformation finns på Piste tapaturmille! -webbplatsen som administreras av Institutet för hälsa och välfärd, www.tapaturmat.fi. 5
3 AVGRÄNSNINGAR, OMRÅDESINDELNING OCH BEFOLKNINGSDATA I tabellerna och diagrammen i översikten behandlas olycksfall med dödlig utgång och olycksfall som har medfört vård på vårdavdelning på sjukhus (figur 2). Förebyggandet av dessa olycksfall borde framgå av säkerhetsplanerna. I framtiden, när vi har tillgång till uppgifter om olycksfallspatienter som fått poliklinisk behandling, kan vi få regionala uppgifter också om de olycksfall som är vanliga bland befolkningen men som sällan kräver vård på vårdavdelning och som därför tills vidare inte kan fås med i dessa rapporter. Olycksfallsskador som har behandlats polikliniskt kan leda till långa perioder av frånvaro från arbetet, återkommande smärttillstånd och betydande förfång i det dagliga livet. De kan också leda till operativa behandlingar flera år efter olycksfallet. Det är på dessa grunder som förebyggandet av bl.a. rörelsehinder har lyfts fram för att prioriteras i de nationella programmen. Rörelsehinder är vanliga bland befolkningen och har betydande samhälleliga konsekvenser, även om de ofta behandlas polikliniskt. Om man kalkylmässigt vill beräkna det sammanlagda antalet olycksfall i området kan man grovt säga att det på varje dödsfall går cirka 30 slutenvårdsfall och 200 öppenvårdsfall 2. Olycksfall som tas upp i översikten Dödsfall Vård på vårdavdelning Poliklinisk behandling Egenvård Figur 2. Olycksfall som tas upp i översikten. 2 Olyckor i siffror: en rapport om olycksutvecklingen i Sverige. Karlstad: Räddningsverket/NCO, 2007:7. Antal sidor: 242. Statistik. 6
Översikten redogör för olycksfall som har drabbat invånarna i området. Eftersom vi inte har tillgång till information om var olycksfallen har inträffat, har olycksfallen hänförts till det område där personen i fråga har sin hemkommun. Därför registreras till exempel en Kotkabos olycksfall i Lappland som ett olycksfall inom Kymmenedalens område. I tabell 1 uppräknas kommunerna i området enligt kommunindelningen 2010 samt kommunernas medelfolkmängd enligt åldersgrupperna i rapporten 3. Tabell 1. Kommuner inom området (kommunindelningen 2010) och medelfolkmängd i åldersgrupperna (2010), N. Källa: Statistikcentralen. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Hela området 23% 3% 6% 6% 36% 14% 10% 3% 418 697 Hyvinge 21% 3% 6% 6% 34% 15% 12% 4% 45 380 Träskända 22% 3% 6% 6% 36% 14% 9% 3% 38 694 Kervo 21% 3% 6% 7% 35% 15% 10% 3% 34 058 Mäntsälä 27% 3% 4% 4% 36% 13% 10% 3% 19 861 Nurmijärvi 28% 3% 4% 4% 38% 13% 9% 2% 39 782 Borgnäs 32% 3% 3% 4% 36% 12% 8% 2% 5 087 Tusby 26% 3% 4% 4% 38% 14% 9% 2% 36 990 Vanda 22% 3% 6% 7% 37% 13% 10% 2% 198 846 3 Tabeller med befolkningsuppgifter enligt kön finns i elektronisk form på adressen: www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit. 7
4 DÖDSFALL GENOM OLYCKSHÄNDELSE I OMRÅDET Som informationskälla för redogörelsen för dödsfall genom olyckshändelse används Statistikcentralens statistik över dödsorsaker. I Finland görs i de flesta fall av s.k. onaturlig död en rättsmedicinsk undersökning för att fastställa dödsorsaken. Framför allt hos unga undersöks dödsorsaken till nästan 100 procent, men mer sällan hos äldre. 4 Uppgifterna om dödsorsaker kan anses vara tillförlitliga.dödsfallen genom olyckshändelse registreras i området om den förolyckade har haft sin hemkommun i området. Områdesindelningen grundar sig således inte på i vilken kommun olycksfallet har inträffat. Tabell 2. Dödsfall genom olyckshändelse i området under tioårsperioden 2010 Min 2010 enligt ålder och kön 5 6 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Gång- och cykeltrafik 6 <5 <5 <5 19 8 17 7 Trafik, motofordon 19 8 19 13 62 25 22 5 Fall <5 <5 <5 <5 72 81 113 227 Drunkning 5 <5 <5 5 26 16 20 <5 Kvävning <5 <5 <5 <5 15 15 17 <5 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 22 7 8 <5 Förfrysning <5 <5 <5 <5 6 8 <5 <5 Alkoholförgiftning <5 <5 <5 <5 141 104 27 <5 Övriga förgiftningar 7 <5 <5 10 25 100 40 22 <5 Annan olycka 13 <5 <5 <5 46 27 26 16 Totalt 50 20 40 60 510 330 280 270 Män Kvinnor Totalt Jämförelse Gång- och cykeltrafik 43 21 60 - Trafik, motofordon 125 48 170-25% Fall 290 212 500-12% Drunkning 69 10 80-27% Kvävning 42 16 60 - Eldsvåda 31 9 40 - Förfrysning 12 8 20-47% Alkoholförgiftning 211 68 280-20% Övriga förgiftningar 9 141 61 200 - Annan olycka 99 33 130 - Totalt 1 060 490 1 550-16% 4 Lunetta P, Lounamaa A, Sihvonen S (2007): Surveillance of injury-related deaths: medicolegal and autopsy rates and trends in Finland. Injury Prevention 2007; 13:282 284 5 Av jämförelsekolumnen framgår i vilken utsträckning de konstaterade dödsfallen i området avviker från det antal dödsfall som man skulle kunna förvänta sig om mortaliteten i området var likadan som i hela Finland. Exempelvis innebär +10% att dödsfallen i området är 10 procent fler än förväntat. Bara statistiskt signifikanta avvikelser uppges. Symbolen - i tabellen anger att den skillnad som beräknats vid jämförelsen saknar statistisk signifikans. 6 Symbolen * i jämförelsekolumnen anger att ingen statistisk signifikans har beräknats för jämförelsen. Detta beror vanligen på att antalet är så litet att signifikansen inte har kunnat beräknas med tillräckligt stor tillförlitlighet Skillnaden på basis av jämförelsen kan i dylika fall således vara antingen signifikant eller inte. 7 Övriga förgiftningar är huvudsakligen läkemedels- och narkotikaförgiftningar 9 8
Gång- och cykeltrafik Trafik, motorfordon Fall Drunkning Kvävning Eldsvåda Förfrysning Annan olycka Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 0 20 40 60 80 100 Päihtyneiden osuus (%) Figur 3. Andelen berusade bland dödsfallen genom olyckshändelse i området under åren 2005 8 2010, %. Antalet dödsfall 0 50 100 150 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Trafik Fall Alkoholförgiftning Övriga förgiftningar Annan olycka Figur 4. Dödsfall genom olyckshändelse enligt dödsorsak i området 2001 2010, N. 8 På grund av ändringar i klassificeringen av berusningsuppgifterna i statistiken över dödsorsaker (2005) går gränsen i detta sammanhang vid 2005 för att säkerställa en så bra överensstämmelse som möjligt. 9
5 OLYCKOR SOM KRÄVT INTAGNING PÅ VÅRDAVDELNING Då syftet är att förhindra olycksfall och nolltolerans ställs som mål är det viktigt att följa upp antalet olycksfall och förändringarna i detta. I det här avsnittet ingår uppgifterna för hela räddningsområdet. Det är också bra att jämföra olika områden sinsemellan. På så sätt kan man få en uppfattning om var man i första hand borde sätta in det förebyggande arbetet. Avsnitt 6 redogör för olycksrelaterade uppgifter om kommunerna i räddningsområdet indelade enligt olycksfallstyp, åldergrupp och kön. Vårddagar, vårdperioder och patienter De nationella informationssystemen täcker för närvarande vården på sjukhusens vårdavdelningar (vårdanmälningsregistret). Inom informationssystemet tillämpas det internationella klassificeringssystemet. I fråga om vård på sjukhus kan man i samtliga fall gallra ut vård på grund av behandling av skador. Skador kan uppstå vid olycksfall eller till följd av våld eller vara självförvållade. Eftersom materialet med uppgifter om slutenvård på sjukhus inte alltid anger om en skada har uppstått i samband med olycksfall eller våld, har man i nyckeltalen räknat samman uppgifterna om vård till följd av olycksfall och våld. I merparten (ca 85 %) av fallen har vården dock föranletts till följd av olycksfall. Fall, 75 år fyllda Tusen vårddagar 0 5 10 15 20 25 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Fall, yngre än 75 år Trafik, motorfordon Gång- och cykeltrafik Eldsvåda Förfrysning Övriga förgiftningar Kvävning Alkoholförgiftning Drunkning Figur 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld 2001 2010, i tusen dagar. 10
Tabell 3. Vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 409 23 60 65 555 167 148 53 1 480 Trafik, motorfordon 577 204 292 309 1 048 288 106 27 2 850 Fall 2 503 349 768 833 6 525 2 945 2 652 1 305 17 880 Drunkning 11 <5 <5 <5 7 10 <5 <5 30 Kvävning 44 <5 <5 6 18 10 6 <5 90 Eldsvåda 14 8 8 7 69 20 12 <5 140 Förfrysning <5 <5 <5 <5 23 9 <5 <5 40 Förgiftning 86 <5 6 10 45 21 13 <5 190 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 68 <5 <5 <5 18 5 <5 <5 100 Annan olycka 1 452 394 853 849 4 795 1 908 1 534 1 020 12 810 Totalt 5 160 990 1 990 2 080 13 100 5 380 4 480 2 410 35 600 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 205 9 38 31 326 179 234 59 1 080 Trafik, motorfordon 238 100 130 104 436 86 84 14 1 190 Fall 1 464 154 300 345 3 610 2 572 4 021 5 224 17 690 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 30 <5 <5 <5 6 <5 8 <5 50 Eldsvåda 6 <5 <5 <5 43 8 7 <5 70 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning 114 <5 8 7 39 21 22 23 240 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 87 <5 <5 <5 8 <5 <5 <5 100 Annan olycka 889 123 288 363 3 166 1 416 1 648 737 8 630 Totalt 3 040 390 770 850 7 640 4 290 6 030 6 070 29 070 Totalt 8 200 1 380 2 760 2 940 20 740 9 670 10 510 8 480 64 670 11
Karta 1. Vårdperioderna på grund av skador och förgiftningar i kommunerna i området jämfört med hela landet 2006 2010. Karta: Lantmäteriverkets översiktskarta 1:4 500 000, 2011. Kartan följer regionförvaltningsgränserna och omfattar även vattenområden. 505 106 Jämförelsetal, % -19... -10-9... -5 543 858 186 611-4... +4 245 92 Kodnummer Kommun Kodnummer Kommun 106 Hyvinge 186 Träskända 245 Kervo 505 Mäntsälä 543 Nurmijärvi 611 Borgnäs 858 Tusby 92 Vanda 12
Tabell 4. Till följd av olycksfall och våld behandlade patienter i området under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 325 19 52 57 430 116 103 33 1 130 Trafik, motorfordon 448 162 237 218 779 153 68 18 2 030 Fall 2 091 304 651 717 4 891 1 990 1 527 688 12 540 Drunkning 11 <5 <5 <5 7 8 <5 <5 30 Kvävning 39 <5 <5 <5 18 10 5 <5 80 Eldsvåda 11 6 8 6 52 11 6 <5 100 Förfrysning <5 <5 <5 <5 16 6 <5 <5 30 Förgiftning 84 <5 6 10 42 19 13 <5 180 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 65 <5 <5 <5 16 5 <5 <5 90 Annan olycka 1 272 349 744 725 3 911 1 479 1 079 363 9 710 Totalt 4 040 810 1 580 1 590 9 100 3 420 2 490 970 23 090 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 153 9 31 26 265 139 166 38 820 Trafik, motorfordon 170 87 102 83 331 66 57 11 890 Fall 1 231 133 258 288 2 779 1 816 2 293 2 545 11 020 Drunkning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Kvävning 29 <5 <5 <5 6 <5 6 <5 50 Eldsvåda <5 <5 <5 <5 21 6 <5 <5 40 Förfrysning <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 <5 10 Förgiftning 110 <5 7 7 38 20 22 20 230 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 79 <5 <5 <5 8 <5 <5 <5 90 Annan olycka 788 111 262 321 2 523 1 113 1 166 552 6 740 Totalt 2 440 340 620 690 5 450 2 870 3 270 2 840 17 920 Totalt 6 480 1 140 2 200 2 280 14 550 6 290 5 770 3 810 41 010 13
Tabell 5. Vårddagar i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp, ålder och kön, N. Män 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Gång- och cykeltrafik 1 834 246 304 261 5 361 2 641 1 491 918 13 060 Trafik, motorfordon 1 917 810 1 741 2 354 10 697 3 272 1 199 377 22 370 Fall 4 256 915 3 021 1 792 31 325 24 425 40 617 24 574 130 930 Drunkning 38 <5 6 <5 39 42 12 <5 140 Kvävning 56 <5 6 14 74 66 17 <5 240 Eldsvåda 38 19 36 59 561 270 171 <5 1 150 Förfrysning <5 22 <5 8 180 144 27 8 390 Förgiftning 111 5 8 30 141 100 59 <5 460 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 81 <5 <5 <5 38 17 <5 <5 140 Annan olycka 2 745 948 2 216 1 766 15 623 9 844 14 803 52 314 100 260 Totalt 11 080 2 970 7 340 6 290 64 040 40 820 58 400 78 200 269 130 Kvinnor 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Total Gång- och cykeltrafik 1 160 55 146 92 1 508 1 354 2 564 688 7 570 Trafik, motorfordon 1 199 520 470 588 3 002 495 1 058 169 7 500 Fall 2 285 314 686 851 12 820 16 860 63 191 124 321 221 330 Drunkning 15 <5 <5 <5 22 <5 <5 <5 40 Kvävning 32 <5 <5 5 8 5 11 27 90 Eldsvåda 65 16 101 6 308 165 152 5 820 Förfrysning <5 <5 <5 <5 16 28 <5 67 110 Förgiftning 153 8 66 8 109 83 158 136 720 (orsakad av annat än alkohol) Alkoholförgiftning 93 <5 <5 <5 27 <5 <5 <5 130 Annan olycka 1 601 398 765 894 10 443 6 592 13 816 7 340 41 850 Totalt 6 600 1 310 2 240 2 440 28 260 25 590 80 950 132 750 280 150 Totalt 17 680 4 280 9 570 8 730 92 300 66 410 139 350 210 950 549 280 14
Antalet intagna patienter under ett års tid är mindre än antalet vårdperioder som har inletts under året. Detta beror på att vissa skador kräver sjukhusvård flera gånger. Ofta flyttas patienter dessutom för fortsatt vård och behandling från till exempel ett universitetscentralsjukhus till ett regionsjukhus eller till en vårdavdelning vid en hälsocentral. Lukumäärä 0 2000 4000 6000 8000 Vårdperioder Patienter 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 6. På grund av olycksfall och våld orsakade vårdperioder och behandlade patienter i området 2001 2010, N. 15
Vård- och behandlingspraxisen förändras. Vårdperioderna förkortas, och en del av de fall som tidigare krävde slutenvård sköts numera polikliniskt inom öppenvården. För äldre personer är vårdperioderna ofta långa med flera avbrott för kortare vårdperioder hos olika vårdgivare. Vårdperiodens längd avslöjar således inte direkt hur allvarlig en skada är. I vilket fall som helst illustrerar antalet/andelen långa vårdperioder utvecklingen för de allvarliga olycksfallen. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 1 dag 2-7 dagar 8 dagar eller mer 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 7. Fördelningen av vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld enligt vårdperiodens längd 2001 2010, %. Tabell 6. Antal vårdperioder i området till följd av olycksfall och våld under tioårsperioden 2001 2010 enligt skadetyp och vårdperiodens längd, N. 1 dag 2-7 dagar 8- dagar Totalt % Gång- och cykeltrafik 1 187 828 546 2 561 4 Trafik, motorfordon 1 957 1 308 778 4 043 6 Fall 15 271 11 908 8 391 35 570 55 Drunkning 10 24 6 40 0 Kvävning 105 33 6 144 0 Eldsvåda 54 91 66 211 0 Förfrysning 11 23 19 53 0 Förgiftning (orsakad av annat än alkohol) 250 141 30 421 1 Alkoholförgiftning 169 22 4 195 0 Annan olycka 10 883 6 964 3 588 21 435 33 Totalt 29 897 21 342 13 434 64 673 100 16
Tabell 7. Sjukhus där invånarna i området vårdats 2010, N. Minst 10 patienter 2010, vårddagarna har räknats från årets början. En serviceproducent kan ha flera verksamhetsställen, ytterligare information finns på adressen http://www.stakes.fi/sv/tilastot/verksamhetsenheter/hilmokoder.htm Serviceproducent Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar / Vårdperioder 40426 - HYVINKÄÄN SAIRAANHOITO-ALUE/ HYVINKÄÄN SAIRAALA 1 747 1 529 6 507 3.7 50200 - HELSINGIN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA 3 323 2 896 12 307 3.7 90153 - VANTAAN SOSIAALI- JA TERVEYSVIRASTO / TERVEYDENHUOLTO 452 358 13 779 27.9 60605 - DEXTRA MUNKKIVUOREN LÄÄKÄRIKESKUS OY:N SAIRAALA 245 236 245 1.0 60626 - SAIRAALA MEHILÄINEN HELSINKI 226 217 228 1.0 60611 - DIACOR SAIRAALA 212 210 212 1.0 90162 - HYVINKÄÄN TERVEYSKESKUS 183 165 6 025 29.8 60738 - LÄÄKÄRIKESKUS ARS MEDICINA 191 178 191 1.0 60702 - SAIRAALA LASERI OY 175 166 177 1.0 40401 - PORVOON SAIRAANHOITOALUE / PORVOON SAIRAALA 32 28 70 2.1 40312 - MIKKELIN KESKUSSAIRAALA 15 15 35 2.3 90198 - JÄRVENPÄÄN TERVEYSKESKUS 166 130 2 960 17.1 90382 - NURMIJÄRVEN TERVEYSKESKUS 114 97 3 305 27.5 60775 - (nimi ei tiedossa) 95 94 95 1.0 90550 - TUUSULAN TERVEYSKESKUS 101 82 2 182 20.6 40318 - PÄIJÄT-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 5 5 6 1.2 40309 - KANTA-HÄMEEN KESKUSSAIRAALA 7 7 23 3.3 90237 - KERAVAN TERVEYSKESKUS 77 71 5 237 58.2 60613 - INVALIDISÄÄTIÖ/SAIRAALA ORTON 90 77 181 2.0 90366 - MÄNTSÄLÄN TERVEYSKESKUS 74 63 2 468 31.6 40301 - ETELÄ-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 6 6 13 2.2 60770 - KILJAVAN SAIRAALA 71 50 1 548 19.6 60617 - KAUNIALAN SOTAVAMMASAIRAALA 102 44 6 617 57.0 60621 - INVALIDILIITON KÄPYLÄN KUNTOUTUSKESKUS /SYNAPSIA 51 47 1 154 22.2 40415 - VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE / VÄSTRA NYLANDS SJUKHUS 10 10 10 1.0 50290 - TAMPEREEN YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 8 7 15 1.9 40304 - POHJOIS-KARJALAN KESKUSSAIRAALA 12 11 21 1.8 40317 - SEINÄJOEN KESKUSSAIRAALA 9 8 17 1.9 50250 - KUOPION YLIOPISTOLLINEN SAIRAALA 23 17 34 1.5 40302 - KESKI-SUOMEN KESKUSSAIRAALA 14 14 16 1.1 90152 - HELSINGIN KAUPUNGIN TERVEYSVIRASTO 2 2 2 1.0 40404 - KUUSANKOSKEN ALUESAIRAALA 40305 - SAVONLINNAN KESKUSSAIRAALA 9 9 16 1.8 90614 - FORSSAN SEUDUN TERVEYSKESKUS 40405 - LOHJAN SAIRAANHOITOALUE/ LOHJAN SAIRAALA 2 2 5 2.5 40311 - LAPIN KESKUSSAIRAALA 19 17 40 2.0 50230 - TYKS / RAISION SAIRAALA 8 7 10 1.2 40314 - KYMENLAAKSON KESKUSSAIRAALA 5 5 5 1.0 40316 - KAINUUN KESKUSSAIRAALA 3 3 6 2.0 17
Olycksfallstyper Genom att dela in vårdperioderna enligt bakgrundsvariabler kommer man närmare de befolkningsgrupper och olycksfallsplatser där de förebyggande åtgärderna borde sättas in. I tabellerna och diagrammen över sjukhusvården saknas uppgifter om patienter som behandlats polikliniskt; därför är bara försiktiga tolkningar möjliga. Finländarna råkar varje år till exempel ut för 300 000 idrotts- och motionsrelaterade olycksfall, som oftast behandlas polikliniskt och därför inte syns i siffrorna i rapporten. Olycksfallstypen anger aktiviteten i anslutning till olycksfallet eller olycksplatsen. Att utnyttja den nationella statistiken kompliceras, om ett sjukhus har låtit bli att ange olycksfallstypen eller har registrerat uppgiften i kategorin "annat eller icke specificerat olycksfall", som ger dåligt med information för det förebyggande arbetet. De två sist nämnda kategorierna är fortfarande för stora. Med tanke på det förebyggande arbetet vore det viktigt med bättre kvalitet på uppgifterna från sjukhusen. Aktörerna inom såväl det förebyggande arbetet som inom hälso- och sjukvården borde hålla samråd om materialet. Numera registrerar flera sjukhus uppgifterna dock noggrannare än vid millennieskiftet. Prosenttia (%) 0 10 20 30 40 50 Registrerad som annan eller icke specificerad, räddningsområdet Registrerad som annan eller icke specificerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, hela landet Olyckstyp icke registrerad, räddningsområdet 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 8. Registreringsaktivitet för olycksfallstyp i området respektive hela landet 1999 2010, %. 18
Diagrammet nedan visar hur de olycksfall som invånarna i området har råkat ut för fördelar sig på olycksfall i hemmet, idrotts- och motionsrelaterade olycksfall och olycksfall på trafikområde, i arbete eller på daghem/i skola (figur 9). Sjukhuset registrerar uppgiften i samband med vården av en patient. Figur 10 på nästa sida beskriver samma situation för hela landets del. Antal 0 500 1000 1500 2000 Annat fritidsolycksfall Olycksfall I hemmet Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 9. Olycksfallstyper i området 1999 2010, N. 19
Antal 0 10000 20000 30000 40000 Olycksfall I hemmet Annat fritidsolycksfall Registrerad som annan eller icke specificerad Trafik Idrotts- eller motionsevenemang Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad yttre faktor Icke registrerad Olycksfall på sjukhus eller yttre faktor med anknytning till sjukhusförhållanden Olycksfall i skola eller på daghem 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 10. Olycksfallstyper i hela landet 1999 2010, N Tabell 8. Av olycksfall orsakade vårdperioder enligt olycksfallstyp i området 1999 2010 Icke registerad olyckstyp 7 256 Trafik 7 757 Olycksfall i hemmet 16 268 Idrotts- eller motionsevenemang 4 390 Andra olycksfall i fritiden 17 268 Olycksfall på sjukhus eller extern faktor med anknytning till sjukhusförhållanden 2 379 Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor 4 009 Olycksfall i skola eller på daghem 549 Annan eller icke specificerad olyckstyp 13 597 20
6 OLYCKSFALL ENLIGT KOMMUN Åldersstrukturen hos invånarna i området påverkar antalet olycks- och våldsfall. Skillnaderna kan bero också på andra faktorer, såsom sysselsättning, leder för gång-, cykel- och mopedtrafik, de lokala arbetsgivarnas försorg om arbetarskyddet, omfattningen av den säkerhetsrådgivning som fåtts under livstiden och alkoholbruk. I regel kan sådana bakgrundsfaktorer som orsakar regionala skillnader inte beaktas i jämförelsetalen. Vid utformningen av målen för det lokala säkerhetsarbetet är det dock skäl att ventilera vilka faktorer som förklarar skillnaderna. Om man vill studera huruvida de regionala siffrorna avviker från det som kunde förväntas utifrån siffrorna för hela landet, kan skillnader som beror på ålders- och könsstrukturen beaktas med hjälp av standardisering. Som metod har använts indirekt standardisering. Vid indirekt standardisering räknar man först ut det förväntade antalet händelser i området utifrån antagandet att händelsefrekvensen (t.ex. dödligheten) i området enligt ålder och kön är densamma som i hela landet Därefter jämförs det faktiska antalet konstaterade med det förväntade antalet händelser i området. Metoderna beskrivs närmare i en metodredogörelse som finns på nätet 9. Exempel 1: Om en siffra i en tabell åtföljs av procenttalet +10 %, innebär det att det i området inträffar 10 procent mer händelser av denna typ än förväntat. Exempel 1.1: I tabellen med uppgifter om antalet vårdperioder anges i kolumnen "trafikolyckor" "712-27 %". Tolkning: Kommuninvånarna har haft 712 vårdperioder som registrerats som orsakade av trafikolyckor, vilket är 27 procent mindre än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 1.2: I kolumnen med uppgifter om antalet vårddagar anges "6 539 +33 %". Tolkning: Under observationsperioden har kommuninvånarna haft 6 539 vårddagar, vilket är 33 procent mer än förväntat utifrån siffrorna för hela landet. Exempel 2: Om en siffra i en tabell inte åtföljs av ett procenttal, utan i stället av symbolen -, innebär det att avvikelsen från det förväntade antalet är så liten att den inte i tillräckligt hög grad överstiger den förväntade slumpmässiga variationen (dvs. avvikelsen är inte statistiskt signifikant). Anmärkning 1: Även om skillnaden i förhållande till det förväntade antalet är statistiskt signifikant, är det bra att ventilera hur stor praktisk betydelse den har. Statistisk signifikans innebär inte (alltid) praktisk signifikans. Om antalet vårdperioder är 15, väger 100 procent mer än förväntat inte nödvändigtvis lika mycket som 50 procent mer än förväntat när antalet uppgår till 15 000 vårdperioder. Anmärkning 2: Om en siffra i en tabell åtföljs av symbolen *, innebär det att den statistiska signifikansen inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt. Då är det vanligen fråga om ett litet antal observationer eller små befolkningsmängder. 9 http://www.thl.fi/tapaturmat/alueraportit -> menetelmäseloste (på finska) 21
Tabell 9. Antal vårdperioder, patienter, vårddagar och dödsfall till följd av olyckshändelse och våld 10 11 12 under femårsperioden 2006 2010 Kommun Vårdperioder Patienter Vårddagar Vårddagar/ Vårdperioder Dödsfall Hela området 39 230-13% 25 820-10% 322 550-8.1 1 180-17% Hyvinge 5 260-3 251-4% 49 009-9.1 184 - Träskända 3 920-6% 2 439-9% 38 441-9.6 107-19% Kervo 3 100-16% 2 098-12% 31 290-9.9 102 - Mäntsälä 1 920-12% 1 224-12% 16 925-8.6 52-24% Nurmijärvi 3 850-6% 2 532-4% 33 141-8.4 91-28% Borgnäs 410-21% 309-10% 1 530-60% 3.7 9-44% Tusby 3 690-2 352-6% 22 094-20% 5.9 99-19% Vanda 17 080-18% 11 727-13% 130 122-12% 7.5 531-19% 10 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 11 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 12 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 22
Tabell 10. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld enligt olyckstyp under femårsperioden, 13 14 15 2006 2010. Kommun Trafikolycka Fallolycka Våld (självförvållat eller förvållat av någon annan) Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 3 490-9% 18 540-6% 1 720-28% 12 340-11% 3 150-38% 39 230-13% Hyvinge 440-2 782 +7% 191-24% 1 415-12% 431-25% 5 260 - Träskända 382-1 971 +7% 139-37% 1 185-244 -48% 3 920-6% Kervo 304-1 489-9% 162-17% 939-17% 206-50% 3 100-16% Mäntsälä 166-958 - 69-594 - 134-40% 1 920-12% Nurmijärvi 322-1 937 +8% 130-35% 1 176-7% 285-37% 3 850-6% Borgnäs 80 +152% 188-16% 11-110 -28% 21-410 -21% Tusby 463-1 627-109 -44% 1 233-255 -41% 3 690 - Vanda 1 330-27% 7 588-16% 906-22% 5 683-12% 1 576-34% 17 080-18% Total 13 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 14 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 15 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 23
Tabell 11. Antal vårdperioder till följd av omkullfallande eller fall under femårsperioden, 16 17 18 2006 2010. Kommun Fall på is eller i snö Fall på samma plan Fall i eller från trappa Annat fall eller hopp Icke specifiserat fall Hela området 3 600 +61% 10 390-20% 790-9% 1 470-23% 2 280 +32% 18 530-6% Hyvinge 556 +113% 1 635-10% 131 +34% 194-263 +26% 2 780 +7% Träskända 412 +97% 1 193-58 - 122-29% 184 +23% 1 970 +7% Kervo 259 +46% 881-19% 57-82 -32% 210 +49% 1 490-9% Mäntsälä 192 +78% 545-19% 31-94 - 95-960 - Nurmijärvi 360 +72% 1 067-71 - 226 +29% 210 +31% 1 930 +8% Borgnäs 33 +90% 96-30% 11 * 24-24 - 190-19% Tusby 345 +75% 884-19% 76-130 -17% 191 +33% 1 630 - Vanda 1 442 +38% 4 089-30% 352-13% 597-33% 1 104 +40% 7 580-16% Totalt 16 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 17 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 18 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 24
Tabell 12, Antal vårdperioder till följd av olycksfall enligt olycksfalltyp under femårsperioden, 19 20 21 2006 2010. Kommun Olycksfall i hemmet Idrotts- eller motionsolycka Andra olyckor under fritiden Arbetsolycksfall eller arbetsrelaterad extern faktor Annan olycka Ingen registrerad uppgift Hela området 7 800-21% 1 910-10 470 +6% 1 860-6% 15 600-19% 1 600-16% 39 230-13% Hyvinge 1 399-266 +28% 1 499 +31% 212-1 722-24% 161-28% 5 260 - Träskända 946-202 - 1 140 +23% 169-1 303-28% 161-3 920-6% Kervo 554-32% 121-20% 751-8% 115-25% 1 437-10% 122-3 100-16% Mäntsälä 492-77 - 540 +15% 119 +40% 621-32% 72-1 920-12% Nurmijärvi 868-214 - 1 104 +20% 209-1 302-26% 153-3 850-6% Borgnäs 85-21 - 142 +30% 41 +104% 108-48% 13 * 410-21% Tusby 657-20% 210 +24% 1 135 +31% 207 +21% 1 322-20% 156-3 690 - Vanda 2 794-36% 797-15% 4 163-10% 787-17% 7 785-14% 757-14% 17 080-18% Totalt 19 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 20 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 21 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 25
Tabell 13. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS MÄN enligt ålder under 22 23 24 femårsperioden 2006 2010. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 2 770-14% 550-1 290-1 350-9% 8 100-16% 3 280-15% 2 780-14% 1 550 +12% 21 650-12% Hyvinge 307-64 - 168-134 - 955-437 - 390-255 - 2 710 - Träskända 274-47 - 121-133 - 805-9% 311-16% 290-203 +71% 2 180 - Kervo 178-26% 42-132 - 134-619 -18% 244-29% 218-17% 114-1 680-17% Mäntsälä 154-22 - 50-45 - 325-28% 134-28% 155-140 +43% 1 030-14% Nurmijärvi 393-63 - 78-86 - 806-13% 351-277 - 159 +47% 2 210 - Borgnäs 73 +39% 9 * 7-8 * 96-35 - 19-45% 13 * 260 - Tusby 303-60 - 83-85 - 799-9% 388-266 - 128-2 110 - Vanda 1 083-24% 238-648 -9% 729-10% 3 690-20% 1 376-22% 1 161-21% 535-9 460-18% 22 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 23 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 24 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 26
Tabell 14. Antal vårdperioder till följd av olycksfall och våld HOS KVINNOR enligt ålder under 25 26 27 femårsperioden 2006 2010. Kommun 0-17 18-19 20-24 25-29 30-54 55-64 65-79 80- Totalt Hela området 1 780-11% 270-490 -15% 540-18% 4 600-15% 2 750-12% 3 520-14% 3 640-7% 17 590-12% Hyvinge 223-27 - 56-63 - 499-11% 342-535 - 804-2 550 - Träskända 143-21% 25-49 - 43-29% 419-19% 281-382 - 395-1 740-9% Kervo 131-18 - 60-45 - 307-29% 223-23% 293-14% 342-1 420-15% Mäntsälä 99-9 - 7-56% 21-222 - 108-19% 185-245 - 900-10% Nurmijärvi 213-27 - 28-52 - 425-19% 241-299 - 352-1 640-8% Borgnäs 36 - <5 * <5 * <5 * 38-40% 20-34% 24 * 27-44% 150-33% Tusby 217-25 - 24-36 - 477-263 - 282-251 - 1 580 - Vanda 715-20% 142-263 -18% 274-23% 2 209-14% 1 274-14% 1 524-19% 1 222-20% 7 620-17% 25 Procenttalen i tabellen anger situationen jämfört med hela landet (se s. 26). 26 Symbolen * i tabellen anger att jämförelsens statistiska signifikans inte har beräknats. Detta beror vanligen på att antalet är mycket litet och att det då inte har gått att tillräckligt tillförlitligt beräkna signifikansen i anslutning till jämförelsetalet. I sådana fall kan skillnaden på basis av jämförelsen vara signifikant eller sakna signifikans. 27 Symbolen - i tabellen anger att jämförelseresultatet saknar statistisk signifikans. 27
Kostnader för sjukhusvård Långa vårdperioder som bildar vårdkedjor utgör en betydande ekonomisk börda för kommunerna. De flesta patienter som har råkat ut för olycksfall eller våld vårdas inom en kirurgisk specialitet. År 2006 varade vårdperioderna inom kirurgiska specialiteter i Finland i medeltal 3,5 dygn. Kostnaderna för en vårdperiod inom en kirurgisk specialitet uppgick till i medeltal 3 117 euro. 28 Siffrorna i tabellen utgör uppskattningar som grundar sig på vårdkostnaderna enligt diagnosgrupp beräknade enligt uppgifterna för hela Finland. Siffrorna anger således inte direkt det faktiska kostnadsutfallet i området, men ger antydningar om storleken på kostnaderna. Mer information om de beräkningsmetoder som tillämpats finns i metodrapporten från projektet PERFECT 29. Det bör också beaktas att det i siffrorna ingår bara den specialiserade sjukvårdens andel; en betydande del av olycksfallskostnaderna uppkommer inom primärvården och i form av sjukfrånvaro. Tabell 15. Kostnader för vårdperioder till följd av olycksfall och våld 2010. Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Område Kostnader för vårdperioder (tusen euro) Hela Finland 640 065 Hela räddningsområdet 0 Hyvinge 0 Träskända 0 Kervo 0 Mäntsälä 0 Nurmijärvi 0 Borgnäs 0 Tusby 0 Vanda 0 28 Hujanen T, Kapiainen S, Tuominen U, Pekurinen M (2008): Terveydenhuollon yksikkökustannukset Suomessa vuonna 2006. Stakesin työpapereita 3/2008. 29 Peltola M, Juntunen M, Häkkinen U, Linna M, Rosenqvist G, Seppälä T, Sund R: PERFECT-Menetelmäraportti, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 2/2009 http://info.stakes.fi/perfect/fi/tilastotuotteet/index.htm 28
7 PERSONSKADOR TILL FÖLJD AV RÖK, ELD OCH LÅGOR De brandrelaterade uppdragen står för en väsentlig del av räddningsverkens vardag. I detta avsnitt behandlas personskador till följd av rök, eld eller lågor 30 i hela Finland i samband med olycksfall med dödlig utgång eller olycksfall som lett till åtminstone intagning på vårdavdelning vid sjukhus (inkl. dagkirurgisk behandling). Figur 11 illustrerar dessutom med hjälp av en tidsserie antalet vårddagar och patienter till följd av brandrelaterade olycksfall i området under tioårsperioden 2001 2010 I Finland omkom 50 140 personer per år i brandrelaterade olycksfall 1952 2007 31. Vid sidan av dödsfallen intas varje år mångfaldigt fler på sjukhus. Antalet skadade och omkomna och antalet nödvändiga vårddagar till följd av rök och eld varierar enligt ålder och kön. I rapporten har inte personskador som behandlats inom öppenvården kunnat beaktas, men det är allmänt känt att antalet överstiger de antal som anges i denna rapport. Tabell 16. Omkomna i bränder per åldersgrupp i hela landet 2007 2009 respektive 2010, totalantal (N) och totalantalen i relation till en miljon invånare per år (N/inh). Källa: Kokki E (2011): Palokuolemat ja ihmisen pelastamiset tulipaloissa 2007 2010. Serie B: Forskningsrapporter 3/2011. Räddningsinstitutet. Åldersgrupper Omkomna i bränder 2007-2009 Omkomna i bränder 2010 N N / inh N N / inh 0-9 3 1.7 1 1.7 10-19 10 5.2 1 1.6 20-29 12 6.0 6 9.0 30-39 21 10.8 2 3.1 40-49 42 18.7 16 21.7 50-59 73 30.8 15 19.6 60-69 81 44.8 20 30.5 70-79 34 28.8 10 24.7 80-89 20 33.5 9 41.7 90+ 2 22.0 0 0.0 Totalt 299 18.8 80 14.9 30 Avsikten med uttrycket är att göra skillnad gentemot egentliga byggnadsbränder, eftersom informationen i hälsooch sjukvårdens register i huvudsak anger skademekanismen men sällan olycksplatsen. Siffrorna anger således inte enbart antalet skadade i byggnadsbränder utan antalet personskador för vilka rök, eld eller lågor har uppgetts som orsak. 31 Kokki E, Jäntti J (2009): Vakavia henkilövahinkoja aiheuttaneet tulipalot 2007 2008. Serie B: Forskningsrapporter 2/2009. Räddningsinstitutet. 29
Tabell 17. Vårdperioder till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2001 2010, N Åldersgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 158 62 220 10-19 390 69 459 20-29 411 82 493 30-39 429 89 518 40-49 574 169 743 50-59 582 193 775 60-69 350 165 515 70-79 192 113 305 80-89 76 103 179 90+ 6 18 24 Yhteensä 3 168 1 063 4 231 Tabell 18. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor för män respektive kvinnor per åldersgrupp i hela landet 2001 2010, N Åldsgrupper Män Kvinnor Totalt 0-9 729 187 916 10-19 2 758 344 3 102 20-29 3 003 640 3 643 30-39 3 848 594 4 442 40-49 5 753 1 659 7 412 50-59 6 091 1 909 8 000 60-69 4 125 1 812 5 937 70-79 2 749 1 441 4 190 80-89 521 1 092 1 613 90+ 175 139 314 Yhteensä 29 752 9 817 39 569 Vårddagar 0 100 200 300 400 Vårddagar 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Figur 11. Vårddagar till följd av rök, eld och lågor i området 2001 2010. 30