Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se
Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst forskning om forskning. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 2
Introduktion Några viktiga begrepp Publikation Författare Citering Cocitering (samcitering) Bibliografisk koppling 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 3
Vad studeras? Vetenskaplig prestation Jämförelse av exempelvis institutioner gällande: Produktivitet (producerade publikationer) Genomslagskraft (mottagna citeringar; publiceringskanalers, t ex tidskrifters, nivå med avseende på vetenskaplig prestige) Fältnormerad citeringsgrad (CPP/FCSm) Tidskriftsnormerad citeringsgrad (CPP/JCSm) h-index 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 4
Vad studeras? Vetenskapliga tidskrifters genomslagskraft Journal Impact Factor. Värden för ett stort antal tidskrifter rapporteras i Journal Citation Reports (ISI Web of Knowledge). 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 5
Vad studeras? Publikationers åldrande Cited Half-Life för en tidskrift med avseende på ett visst år Citing Half-Life för en tidskrift med avseende på ett visst år Price index 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 6
Vad studeras? Kartläggning ( mapping ) av ett ämnes kognitiva struktur Bibliometriska lagar uttrycker observerade regelbundenheter gällande publikationer Bradfords lag utsaga om hur artiklar i ett ämne fördelar sig över tidskrifter. En liten andel av tidskrifterna producerar en stor andel av artiklarna. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 7
Vad studeras? Lotkas lag utsaga om vetenskaplig produktivitet: antalet författare som producerar n publikationer i ett visst ämne är 1/n α av antalet författare som producerar 1 publikation (α 2). 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 8
Vad studeras? Vetenskapligt samarbete i form av sampublicering Analys av bibliografiska posters adressfält/författarfält Visuell representation (ett nätverk) av mönster gällande sampublicering kan erhållas med lämpliga program. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 9
Datainsamling Data till en bibliometrisk studie hämtas ofta från de citeringsdatabaser som produceras av Institute for Scientific Information (ISI). SCI (Science Citation Index) SSCI (Social Sciences Citation Index) A&HI (Arts & Humanities Citation Index) 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 10
Datainsamling Databasernas poster innehåller ett fält, Cited References (CR), där de arbeten som citeras av publikationen registreras. Inte alla tidskrifter i ett visst ämne täcks av den motsvarande citeringsdatabasen. Känt problem: täckningen av humanistiska tidskrifter mindre god. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 11
Ett exempel på en mapping-teknik Cociteringsanalys Rådata: en mängd av bibliografiska poster över tidskriftsartiklar i ett givet ämne. Vilka författare refererar artiklarna till, och hur relateras dessa författare till varandra? Vi utför en cociteringsanalys, med författare som analysenheter. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 12
Ett exempel på en mapping-teknik Välj ut de n högst citerade författarna med avseende på undersökningens artiklar. Beräkna för varje par av skilda författare (med avseende på de n utvalda) cociteringsfrekvensen, d v s antalet artiklar som citerar båda författarna i paret. Cociteringsfrekvensen antas indikera likheten mellan de båda citerade författarna. Placera frekvenserna i en n x n matris, där författarna representeras både horisontellt och vertikalt. Välj en statistisk teknik som kan visa upp relationerna mellan författarna i matrisen, t ex multidimensional scaling (MDS). Resultatet av en MDS-körning är en karta, där punkterna representerar the n författarna. Ju närmare två författare är på kartan, desto mer lika är de gällande cociteringar. De citerade författarna sägs bilda en intellektuell bas. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 13
Ett exempel på en mapping-teknik Figur. Cociteringskarta över 50 högt citerade författare inom information science. Rådata: 470 bibliografiska poster över artiklar i JASIST 2001-2005. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 14
Den norska modellen Den norska viktningsmodellen för analys av publiceringsverksamhet kombinerar produktivitet och genomslagskraft. Avsedd att kunna tillämpas på samtliga vetenskapsområden. En publikations vikt är entydigt bestämd av dess typ och av dess publiceringskanals nivå. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 15
Den norska modellen Publikationstyp Nivå 1 Nivå 2 Artikel i periodika Artikel i antologi Monografi 1 0,7 5 3 1 8 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 16
Den norska modellen Publiceringskanalerna på nivå 2 ska vara de som: uppfattas som de mest ledande i breda facksammanhang utger de mest betydande publikationerna från olika länders forskare Publiceringskanalerna på nivå 2 ska utge en viss andel (1/5) av forskningsområdets publikationer Jämförelser mellan olika forskningsområden då mer rättvisa, eftersom tillgången till nivå 2-kanaler blir approximativt likvärdig över forskningsområden. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 17
Den norska modellen Registret över av ämnesexperter bedömda publiceringskanaler revideras en gång per år. En viss institution kan tillgodoräkna sig en publikation, vars författare uppger anknytning till institutionen vid utgivningstillfället. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 18
Den norska modellen Fraktionalisering: institutionen tilldelas poäng efter andelen författare, som tillhör institutionen. Varje analyserad enhet (t ex institution) tilldelas en publikationspoäng, en indikator på både produktivitet och genomslagskraft i vetenskaplig publicering. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 19
Den norska modellen Poängerna fås fram genom att författarandelar multipliceras med vikter. Ex. Låt t vara en tidskriftsartikel i logik publicerad i Notre Dame Journal of Formal Logic, en nivå 2- tidskrift. Antag att t har två författare, varav en tillhör den analyserade institutionen, säg I. Då tilldelas I ½ x 3 = 1,5 poäng med avseende på t. I:s totala poäng är lika med summan av poängerna för de I- publikationer, vilka har en positiv poäng. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 20
Den norska modellen Vissa publikationer tas inte med i analysen, t ex Recensioner (kan dock tas med) Letter to the editor Arbetsrapporter Publikationer där författaren har redaktörskap Populärvetenskapliga publikationer 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 21
Den norska modellen Tillämpning av modellen på SU-data Datakälla: SU:s publikationsdatabas, Opus. För nat, en (1) analys, där doktorsavhandlingar (ger normalt inte poäng i Norge) inte är poänggivande. Dock kan bidrag (bortsett från kappan) i en sammanläggningsavhandling vara poängivande. Konferensbidrag betraktades i vissa fall som artikel i tidskrift, snarare än som artikel i antologi. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 22
Den norska modellen Ett problem med den norska modellen i en svensk kontext: ett flertal publikationer utges i kanaler, vilka inte finns i det norska registret över bedömda publiceringskanaler. Tillämpad (tämligen liberal) regel: Låt P vara en publikation (som räknas i modellen), vars kanal K inte finns i registret. Om Refereegranskat vetenskapligt anges i Opus-posten över P, så tilldelas K nivå 1, annars nivå 0. Därmed kunde en sådan publikation ge ett positivt bidrag till dess institutions publikationspoäng. 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 23
Referenser Kärki, R. & Kortelainen, T. (1998). Introduktion till bibliometri. Helsingfors: NORDINFO. Vekt på forskning (2004). Rapport från Universitets- og Høgskolerådet (Norge). 2008-12-03 / Per Ahlgren, SUB 24