Lärarhandledning Erövrarna



Relevanta dokument
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

En stad medarbetare. En vision.

Guide till HELSINGBORG

Religionskunskap. Ämnets syfte

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Gymnasial vuxenutbildning

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

HISTORIA. Ämnets syfte

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Alla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Medborgardialog med unga

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

PRÖVNINGSANVISNINGAR

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Oskuld är ingen skuld

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Syfte och mål med kursen

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Känsliga uppgifter och integritet

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

H A N D L E D N I N G S M A T E R I A L G R U N D S K O L A N Å K 1 3 F I L M P Å W W W. T E S K E D S O R D E N. S E

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Tänket bakom filmserien

Religionskunskap. Syfte

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Material för gymnasiet

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Samhällsvetenskapsprogrammet

Scouternas gemensamma program

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

DEN balanserade STADEN. DEN skapande STADEN. DEN pulserande STADEN. DEN gemensamma STADEN. DEN globala STADEN. Scenario

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Guide till HELSINGBORG

Integrationsprogram för Västerås stad

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Välkomna!

SVENSKA. Ämnets syfte

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Transkript:

Lärarhandledning Erövrarna Den här tidningen handlar om några av alla de unga människor som kämpar för att erövra en ny framtid i Sverige. De har tvingats lämna sina hem. Många av dem har flytt fattigdom, förtryck, förföljelse och krig. I Helsingborg har vi en vision om den gemensamma staden, öppen för alla. Välkomna, alla erövrare och lycka till!

www.erovrarna.se Vad är Erövrarna? Erovrarna.se är en sajt som handlar om de unga människor som kommer från andra länder hit till oss i Helsingborg. En del har mot sin vilja tvingats lämna sina hem för att undkomma fattigdom, förföljelse, förtryck och krig. Andra har flyttat hit av andra orsaker. Här i vår stad föds deras drömmar om en ny framtid. Sajten föddes när Helsingborgs Stadsteater gav musikalen Pelle Erövraren hösten 2014. Det är en gripande berättelse om den unge Pelle från skånska Tomelilla. Han och hans far flyr till ett annat land för att försöka erövra en ny framtid. Det är inte svårt att se kopplingen mellan Pelles historia och det som sker i vår värld idag med så många människor på flykt. På sajten har vår tids Pelle Erövrare fått berätta sina historier och gett sina bilder av hur det är att lämna allt och komma till ett nytt land. Texterna och bilderna ger upphov till många tankar och känslor. Hur skulle det vara om jag var tvungen att fly? Vart skulle jag ta vägen? Hur skulle jag klara att lära mig ett nytt språk i ett nytt land? Hur skulle jag klara av att göra allt det där helt ensam, utan min familj? I den här lärarhandledningen kan du ta tillvara på alla de där frågorna, tankarna och känslorna och koppla dem till större skeenden och vår läroplan. Syftet med handledningen Målgruppen för handledningen är främst gymnasielärare. Syftet är att peka på hur erövrarna kan användas inom olika områden i undervisningen. De exempel på övningar som finns i handledningen kan användas för att öka kännedomen om flyktingsituationen i världen, om vår nutidshistoria, om religionens påverkan, om demokrati- och samhällsutveckling och kännedomen om sin egen och sina klasskamraters bakgrund och familjehistoria. De kan också användas för att stärka elevers förståelse och analytiska förmåga liksom skriftlig och muntlig framställning. 3

4 Koppling till läroplanen Gy11 Tanken med denna handledning är att den ska vara så pass övergripande så att du själv kan dra paralleller och kopplingar till de olika ämnena du undervisar i. Nedan ger vi några utdrag ur ämnesplanerna i några av de gymnasiegemensamma ämnena för att poängtera kopplingen mellan dessa och www.erövrarna.se SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv. Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv och föreställningsvärldar. HISTORIA Historia är både ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människor möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa. Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga attanvända historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Historia används också för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använd historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. RELIGION Ämnet behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas tron och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet. Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur människors moraliska förhållningssätt kan motiveras utifrån religioner och livsåskådningar. De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. SAMHÄLLSKUNSKAP Undervisningen i ämnet samhällsvetenskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor. Politiska, sociala och ekonomiska band sammanlänkar i dag människor i olika samhällen över hela världen, i undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter. 5

Koppling till Helsingborg 2035 I Helsingborgs stad arbetar vi utifrån en gemensam vision som heter Helsingborg 2035. Där finns en stark och tydlig bild av det samhälle vi vill bygga, ett samhälle där varje människa är viktig och behövs. Visionen är uppbyggd kring fem områden: Den skapande staden, den pulserande staden, den gemensamma staden, den globala staden och den balanserade staden. Detta material knyter framför allt an till två av visionsområdena, och de beskrivs så här: Den gemensamma staden Hos oss finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Här finns lika möjligheter för alla människor. Här finns vård och omsorg för alla. I Helsingborg har vi inflytande över stadens utveckling och tar ett gemensamt ansvar för vår stad. Här finns hållbar tillväxt och hållbart byggande. Vi har spännande boendemiljöer och uppmärksammad arkitektur. Här finns ett hem för alla smaker och behov. Hos oss finns stolthet, trygghet och samhörighet, här är det lätt att trivas. I Helsingborg finns det goda livet. Den globala staden Att arbeta med erovrarna.se ger våra ungdomar en möjlighet att dela med sig av sina framtidsdrömmar och sätta dem i ett större perspektiv. Vår gemensamma framtid består av alla dessa drömmar och varje dröm behövs! Lägga in färdigknådade texter från det som ska bli nya drömboken? Läs mer om vår vision på www.helsingborg2035.se Hos oss finns nyfikenhet, öppenhet och framtidstro. Vi är navet i norra Öresunds regionen som är uppkopplad och sammankopplad med omvärlden. Här är världen alltid nära och närvarande. I Helsingborg finns smart infrastruktur, här är avstånden korta och kollektivtrafiken en förebild. Här finns en höghastighetsbana och nära kontakt med Danmark genom en fast förbindelse till Helsingør. Här finns hållbara transportsystem, avancerade godsflöden och en konkurrenskraftig hamn. Hos oss finns det moderna livet och det globala perspektivet. Helsingborg är ett föredöme för andra städer. Övningar ÖVNING 1: Heta stolen Läraren säger olika påståenden, om eleven håller med om det som påstås ska eleven resa sig från sin stol och flytta till en annan, om eleven inte håller med sitter hen kvar. Obs! Ha en extra stol så att om bara en håller med flyttar hen sig till den. Efter förflyttningarna fråga varför och uppmuntra till samtal. Det viktiga med denna övning är att det inte finns några rätt eller fel! Alla får tycka vad de vill! Börja med enkla påståenden, led sedan in dem på det som är tematiken för diskussionen. Här är några förslag att inspireras av och sätta igång med: Glass är gott Man får se ut och vara som man vill Det har hänt att jag har känt mig missförstådd Jag har blivit behandlad annorlunda på grund av hur jag ser ut. (Detta kan vara klädstil, hårfärg, hudfärg.) Jag har önskat att jag varit någon annan (vem då?) Ibland kan jag vara som en annan person, beroende på sammanhang Det är lätt att vara sig själv Jag har någon gång känt mig annorlunda Man kan också rikta in påståendena på hur det är att leva i Helsingborg till exempel: HBG är en bra stad att bo i I HBG finns det plats för alla Jag vill bo kvar i HBG efter gymnasiet Jag vill bo i HBG hela mitt liv generationen ÖVNING 2: Tredje generationen Låt eleverna intervjua sina mor- far- föräldrar eller en äldre person (tänk två generationer bakåt i tiden.) Kontakta dina mor- eller farföräldrar eller någon annan äldre person (det vill säga en person som skulle kunna vara förälder till dina föräldrar) och fråga dem frågorna som finns i bilaga 1. Du kan också ställa frågorna så att de får svara på hur det var när de var i din ålder, till exempel vad var din största rädsla när du var i min ålder? och vad var din längtan/största önskan när du var lika gammal som jag? 6 7

ÖVNING 3: Exempelberättelserna Läs upp en av berättelserna på erovrarna.se för gruppen. Diskutera efteråt. Frågor att ställa: Hur tror du att personens syn på sitt liv och sin framtid har formats? Vad i texten upplever du som positivt? Vad upplever du som negativt? Vad får man reda på om personens familj? Känner du igen dig i något som personen beskriver? Vad i berättelsen har med Helsingborg att göra? Vad i berättelsen handlar om tidigare generationer (föräldrar/mor- eller farföräldrar)? Hur och var i berättelsen reflekterar personen över sin identitet? Vad i berättelsen handlar om framtiden? Hur ser personen i berättelsen på framtiden? Hur framkommer det? Blev du berörd av något i berättelsen? Vad? ÖVNING 4: Vår berättelse Skriv en kollektiv berättelse i klassen Vilka är VI i HBG? Låt en person börja och skicka sedan vidare till nästa ÖVNING 5: Välj ut en låt/bild Alla tar upp sina mobiltelefoner och får 5 minuter på sig ett välja ut en bild som betyder något för dem och som representerar dem på något sätt. Det behöver inte vara en bild på dem själva utan kan vara på föremål, familjemedlemmar, vänner, naturen och så vidare. Därefter får en efter en visa upp och berätta om sin bild och varför de valde just den. Hur kände de sig i stunden de tog bilden och i vilket sammanhang togs den? Varför är den betydelsefull för hen? ÖVNING 6: Intervjua varandra Dela in klassen eller gruppen två och två och låt de intervjua varandra utifrån frågeställningarna i bilaga 1. Svaren kan sedan ligga som grund när de ska formulera sina egna berättelser. ÖVNING 7: Rita dig själv på 10 minuter Rita de viktigaste attributen i ditt liv. Efter 10 minuter visar alla upp sina bilder för varandra och berättar vad de har ritat och varför. ÖVNING 8: Fyll en glasburk Fyll en glasburk med saker som du tycker visar vem du är. Berätta för resten av klassen om varför du valt just de sakerna. ÖVNING 9: Värderingarna Gå igenom läroplanens värderingar på bilaga 1, en åt gången. Läs dem och diskutera kort vad de innebär. Låt sedan klassen i grupper få samtala om dem. Vilka är självklara i ditt liv? Håller du med om dem? Om inte, vilka håller du inte med om? Varför? Vilka tycker du är svårast/lättast? Vilka hinder finns det i din vardag som gör att de inte efterlevs? Gentemot dig? Gentemot andra? Vad krävs för att alla värderingarna ska fungera i Helsingborg? Hur kan man bära sig åt för att alla helsingborgare ska följa dem? ÖVNING 10: Hur blir man en viktig person? 1. Namnge de tre rikaste personerna i världen. 2. Namnge de tre senaste vinnarna av Nobelpriset i litteratur. 3. Namnge de tre senaste vinnarna av Miss universumtävlingen. 4. Namnge tio personer som bestigit Mount Everest. 5. Namnge de tio senaste vinnarna av Bragdmedaljen Hur gick det? Dessa människor är de främsta inom sina respektive områden. De borde därmed vara jätteviktiga. Nu till några ytterligare frågor: 1. Namnge fem lärare du haft som betytt mycket för dig i skolan. 2. Namnge tre vänner som på olika sätt hjälpt dig när du behövt hjälp. 3. Namnge tre personer, förutom dina lärare och vänner, som lärt dig något du haft nytta av. 4. Namnge fem personer du tycker om att vara tillsammans med. 5. Namnge fem personer som på olika sätt ger dig inspiration. Hur gick det nu? Var dessa frågor lättare att svara på? Vad är dina reflektioner? Hur blir man en viktig person? De människor som gör störst skillnad i ditt liv är inte de med flest referenser, mest pengar eller flest utmärkelser. Det är de som bryr sig. 8 9

ÖVNING 11: Skriv en egen berättelse När ni har kommit så här långt så har alla elever ett underlag till sin egen berättelse. ÖVNING 12: Packa väskan Denna simulationsövning försöker visa vad den individuella flyktingen får gå igenom vid flykt. Att själv tänka sig in i situationen kan vara ett viktigt steg i empatin för flyktingar i världen. Instruktion Vi ska tänka oss in i följande situation: Norge har invaderat Sverige och du har en halvtimme på dig att samla ihop din familj och dina närmaste vänner, packa och sticka iväg. Om du stannar, blir du förmodligen dödad. Ge sedan instruktioner steg för steg. Summera Människor väljer inte flykten. Flykten väljer dem. De flesta som tvingas fly måste bryta upp med kort varsel och lämna kvar det mesta. Därför måste mottagarlandet bemöta flyktingarna med allra största respekt och förståelse. (Beskrivningen är hämtat från Amnesty.) ÖVNING 13: Skriv brev till dig själv i framtiden Be eleverna skriva om sig och sitt liv idag och hur de hoppas att samhället och deras liv har förändrats om 10 år. Du som lärare kan spara breven och ge tillbaka dessa till eleverna när de tar studenten. Texter länk till webbplatsen www.erovrarna.se Skriv ner namnen på de familjemedlemmar och vänner som du vill ta med dig på flykten. Du får bara 3 minuter på dig. Det är bråttom! Skriv därefter ner de saker på en lista som du vill ta med dig. Tid: 2 minuter. Du får nu reda på att lastbilen, som ni ska åka iväg med, har gått sönder. Istället måste ni fly i en vanlig personbil. Personbilen kan bara ta 5 passagerare inklusive dig själv. Stryk över de namn på personlistan som inte får plats i bilen! Allt bagage får inte plats i personbilen! Du får bara ta med dig 4 saker. Stryk över de saker du inte får ta med dig! Om gruppen är stor dela gärna in i mindre grupper, vilket underlättar diskussion och att fler kommer till tals. Det kan dessutom vara känsligt för vissa vad man tagit med sig. Vilka personer finns på din lista? Varför? Vilka saker vill du ta med dig? Varför? Samtal Hur kändes det att göra övningen? Hur reagerar vi när förutsättningar och regler förändras? Hur känns det att välja bort några nära och kära? Kan det vara så här i verkligheten? 10 11

På väg mot den skapande, pulserande, gemensamma, globala, balanserade staden för människor och företag. SFF TEAM KOM 14-080-1. Framsidesbild HD.

Bilaga 1: Frågeställningar till pedagogmaterial Erövrarna (14-080-1) Frågeställningar Tips till frågeställningar att använda sig av när ni arbetar med materialet. Vad skulle du göra om du fick ändra en sak i Helsingborg? Vad skulle du göra om du blev stadsdirektör en månad i Helsingborgs stad? Vad är det värsta som skulle kunna hända i ditt liv? Vad är det bästa som skulle kunna hända i ditt liv? Hur påverkar det ditt liv att du bor i Helsingborg (med omnejd)? Vad är din största längtan? Vad står i vägen för att du ska nå dit? Vad vill du inte att folk ska veta om dig? Vem skulle du vilja vara om du inte var du? Varför? Vad är du allra mest stolt över i din familjs historia? Är det något du tycker mindre om i din familjs historia? Vad då? Vad är din största rädsla? Vem är du mest rädd för? Vem inspirerar dig mest? Om du fick bli precis vad du ville och göra precis vad du ville i ditt liv vad skulle du göra då?