Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Relevanta dokument
I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Ljus och strålning. Klass: 9H

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

LPP Energi och elektricitet År 7

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Lokal pedagogisk plan

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lokal pedagogisk plan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Ljus, syn & strålning

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Ljus snabbare finns inte

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Livets myller Ordning i myllret

Ämnesplanering Levande organismer 7H

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Förmågor och Kunskapskrav

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Statens skolverks författningssamling

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Atomer och det periodiska systemet

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Förslag den 25 september Fysik

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Fysiken i naturen och samhället

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

OPTIK läran om ljuset

Kursplanen i ämnet fysik

ATOMFYSIK PÅ GOTT OCH ONT

Ljud njutning eller plåga

Optik. Läran om ljuset

Instuderingsfrågor extra allt

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Pedagogisk planering

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Ämnesplan i Fysik Treälven

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Krafter märkbara men osynliga

Astronomi, kraft och rörelse

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Koppling till kursplaner

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Ekologi Så fungerar naturen

Kretsar kring el årskurs 4-6

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Förslag den 25 september Biologi

Transkript:

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning Vi kommer att arbeta med ljus och strålning samt ögats uppbyggnad. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll: Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för-och nackdelar för miljön. Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Aktuella samhällsfrågor som rör fysik. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik. De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Arbetsform: Vi kommer med genomgångar, laboration, diskussioner och film sträva efter att nå kunskapskraven inom ämnet. Detta kommer vi arbeta med: - Ljuskällor - Hur ljuset sprider sig - Skuggor - Ljusets hastighet i ämnen med olika täthet mellan molekylerna - Reflektionslagen; infalls- och reflektionsvinkel, normal - Speglar; plana, konvexa, konkava, användning, rita bilder 1

- Brytningsvinklar i ämnen med olika täthet; - Fiberoptik; funktion, användningsområden, fördelar/nackdelar mot tidigare metoder - Linser; konvexa, konkava, användning, rita bilder - Färger och våglängder - Strålning och energi - Ögats uppbyggnad och funktion - Synskador såsom över-, när- och ålderssynthet Källor: Bok: Spektrum Fysik kapitel 5. Film länk: http://v1.se/qap Utvärderingsform/bedömning: 1. Inlämning av labbhäfte och Inlämningsuppgift. 2. Fredag 10/3 Prov Kapitel 5 Ljus, strålning, ögats uppbyggnad. 2

Program Lektioner Måndag 6/3 9.30-10.50 80 min Materialutdelning, del av kap 5.1, Laboration Måndag 6/3 11.40-12.40 60 min Måndag 6/3 12.50-13.40 50 min Tisdag 7/3 11.00-11.40 40 min del av kapitel 5.1, kapitel 5.2 Tisdag 7/3 12.30-13.30 60 min Onsdag 8/3 9.30-10.20 50 min kapitel 5.3, snabbgenomgång kapitel 5.4 Onsdag 8/3 12.00-12.50 50 min Onsdag 8/3 13.00-14.20 80 min Torsdag 9/3 9.30-10.20 50 min kapitel 5.4 och repetition Torsdag 9/3 10.30-11.20 50 min Torsdag 9/3 12.10-13.00 50 min Torsdag 9/3 13.10-14.00 50 min Fredag 10/3 10.00-10.50 50 min Inlämning Bok och Inlämningsuppgift, repetition Fredag 10/3 11.40-13.00 80 min PROV 11.40-13.40asd Fredag 10/3 13.10-14.00 50 min PROV 3

Måndag Måndag 6/3 9.30-10.50 80 min Kvittera ut fysikboken per elev. Utdelning: Ämnesplanering samt Blad om film inför laborationen. Utdelning: Labbhäfte Lämnas in efter labben måndag em. Inlämningsuppgift Lämnas in på fredag. Arbeta med på lektion vid Eget arbete samt hemma. Blad Blinda Fläcken Testa själv och behåll bladet. Presentation av Ämnesplaneringen Arbetsmetod: Jobba med Sammanfattningen s162-163 parallellt med (samtidigt med) att du läser texten i kapitlen. Genomgång (snabbgenomgång) Kapitel 5.1 Ljusets utbredning och reflektion 1. Vad är ljus? Hur ser vi saker runtomkring oss? s132-133 2. "in-vinkel" och "ut-vinkel" s134 3. Speglar; typer, brännpunkt, brännvidd, reflektion s134-135 Film, Introduktion till laborationen. Se utdelat Blad. Viktigt inför laborationen Läxa till tisdag: Kolla bladet Blinda Fläcken. Läs s132-135. Titta på frågorna s137. Organisera Labben; material per grupp. Måndag 6/3 11.40-12.40 60 min Måndag 6/3 12.50-13.40 50 min Vi slår ihop lektionerna: Laboration Laboration ljusbrytning med laserljus. Följ och Fyll i labbhäfte. Lämna in labbhäfte. Namn på framsidan. Ställ iordning materialet. 4

Tisdag Tisdag 7/3 11.00-11.40 40 min Genomgång Kort repetition s132-135 Genomgång strålkastare och trafikspeglar fördjupning fråga 4 s136 s137 s137 4. Läxa till onsdag: Frågorna s137 Tisdag 7/3 12.30-13.30 60 min Genomgång Kapitel 5.2 Ljusets brytning 5. Gula texten - inledning; optiska fibrer s138 fiberoptik s140 fiberoptiska kablar, gastroskopi, höghastighetsinternet s141 6. Olika material (t.ex luft och vatten) s138 a. olika vinklar, brytning mot resp. från normalen s138 b. hur är strålen ut till luften efter vattnet? bilden s138 jfr prisman s139, fråga 6 s143 c. det avbrutna repet s139 d. totalreflektion, totalreflektion i glas s139, 140 e. ljus i glas s139 7. Linser a. konvexa och konkava s142 b. fråga 3 (plankonkav, konvexkonkav etc) s143 c. lupp, skenbild och verklig bild s142, 144 Läxa till onsdag: Läs kapiten 5.2 samt gör frågorna s143. 5

Onsdag Onsdag 8/3 9.30-10.20 50 min Genomgång Kapitel 5.3 Optiska instrument 1. Lupp s144, 142 2. Astronomisk kikare s144 3. "Vanlig" kikare, prismakikare s144 4. Mikroskop s145 5. Delarna i spegelreflexkamera s145 6. Ögat; närsynthet, översynthet, samband med ålder s146-147 Start Arbeta med frågorna s148 Onsdag 8/3 12.00-12.50 50 min Snabbgenomgång Kapitel 5.4 Ljus och färg 7. Inledning; vitt ljus resp. laserljus bild s155, s159, regnbåge s149 8. Ljusvågor s149 9. Spektrum s150 10. Regnbågen s151 Var skall man stå, i förhållande till solen för att se regnbågen? Hur rör sig solen? väderstreck för soluppgång och solnedgång 11. Hur ser vi färger, på saker och på papper? s151 12. Läxa: Reflektera: s152-153 (hemuppgift) 13. Olika "vågor" a. röntgen, ultraviolett, synligt ljus, infraröd, mobiler, radio, mikrovågsugn s154-155, 156 b. solens strålning s161 Kapitel 5.5 14. Ozonskiktet s157 15. Polaroidglasögon, opolariserat och polariserat ljus s158 16. Laser s159 Onsdag 8/3 13.00-14.20 80 min Arbeta med frågorna s148 samt kapitel 5.4 s160. 6

Torsdag Torsdag 9/3 9.30-10.20 50 min Genomgång; repetera Arbeta med frågorna kapitel 5.4 s160. Torsdag 9/3 10.30-11.20 50 min Genomgång; repetera Arbeta med frågorna kapitel 5.4 s160. Torsdag 9/3 12.10-13.00 50 min Genomgång; delar som eleverna vill ta upp Eget arbete; med frågor och Inlämningsuppgift. Torsdag 9/3 13.10-14.00 50 min Eget arbete; med frågor och Inlämningsuppgift. Läxa till fredag: repetera samt Inlämningsuppgiften 7

Fredag Fredag 10/3 10.00-10.50 50 min Repetition Inlämning Inlämningsuppgiften. Namn på framsidan. Inlämning Bok. Elev kollar att läraren markerar att elev lämnat tillbaka boken. Fredag 10/3 11.40-13.40 120 min PROV Slå ihop lektionerna Fredag 10/3 11.40-13.00 80 min Fredag 10/3 13.10-14.00 50 min 8

Kunskapskrav: Fysik LGR11 Kunskapskrav för betyget i ämnet fysik i slutet av årskurs 9: E C A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar och med viss anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar och med relativt god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar och med god anpassning till syfte och målgrupp. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring ur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 9