Information till deltagare i studien Effekter av förhöjd dopaminergisk neurotransmission på resultaten av arbetsminnesträning bland friska äldre Tillfrågande om deltagande Du har anmält intresse av att delta i ovanstående studie och tillfrågas härmed om du vill delta. Studien syftar till att öka vår förståelse för huruvida fördelarna med kognitiv träning kan påverkas genom att träningen kombineras med ett intag av Levodopa (L-dopa) som är en substans som ökar halten dopamin i hjärnan. Innan du bestämmer dig för att delta är det viktigt att du läser igenom informationen noggrant. Ta god tid på dig och tveka inte att fråga om det är något du undrar över. Bakgrund och syfte med studien Det är ett välkänt faktum att kognitiva förmågor försämras när vi blir äldre. Dessa förmågor rör mentala processer som till exempel minne, mental hastighet, och beslutsfattande. Ofta märker man av de här försämringarna först runt pensionsåldern. Försök har gjorts att motverka dessa åldersrelaterade försämringar genom att låta studiedeltagare träna på kognitiva uppgifter. Till skillnad från träningsstudier av yngre individer har liknande studier av äldre individer tyvärr inte visat samma lovande resultat. Vår forskargrupp är intresserad av att förstå faktorerna som påverkar effekten av kognitiv träning hos äldre individer samt hur sådana faktorer kan påverkas. Man tror att en anledning till att träningsstudier har visat mindre effekter hos äldre individer är att hjärnan blir mindre formbar i takt med att vi åldras. Det innebär att hjärnan har svårare att anpassa sin struktur när kraven från omgivningen ökar eller förändras. Den här studien fokuserar på en av de faktorer som tros bidra till denna förändring, nämligen en lägre halt av signalsubstansen dopamin hos äldre individer. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnan och spelar en central roll i en rad funktioner såsom motorik, uppmärksamhet, motivation och inlärning. Halten av dopamin i hjärnan kan påverkas tillfälligt genom ett intag av L-dopa. L-dopa är en aminosyra som produceras naturligt i kroppen och utgör byggmaterialet för signalsubstansen dopamin. Den här studien syftar till att undersöka om intag av L-dopa precis före att den kognitiva träningen genomförs, och därmed en högre halt dopamin i hjärnan under den kognitiva träningen, kan öka hjärnans formbarhet och på så sätt förbättra resultaten av kognitiv träning hos äldre. Hur går studien till? Du har tidigare fått muntlig information om studien vid telefonintervjun samt blivit inbjuden till ett introduktionsmöte vid Hjärnlabbet, Aging Research Center. Under introduktionsmötet kommer du att få ytterligare information om studien och få dina frågor besvarade. Om du fortfarande vill medverka i studien kommer vi be dig att ta ställning till om du vill dela med dig av personlig information och besvara frågor för att se om du uppfyller kriterierna för att delta i studien, en s.k. screening. Om du samtycker till detta ber vi dig att signera en samtyckesblankett för screeningen. När den är signerad kommer du att fylla i ett frågeformulär för att bekräfta studiekriterierna, som du tidigare har blivit tillfrågad om under telefonintervjun, och genomgå en kortare minnesintervju. Du kommer också att få fylla i frågeformulär om högerhänthet och datorvana. Om du uppfyller studiekriterierna och fortfarande är intresserad av att vara med i studien kommer du bli inbjuden till ett besök på Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, för att genomgå en läkarundersökning. Läkarundersökningen är till för att ännu en gång kontrollera att du kan vara med i 1/7
studien. Om du godkänner att genomgå denna läkarundersökning och önskar delta i studien ber vi dig att lämna ditt skriftliga samtycke igen genom att signera en annan samtyckesblankett. Denna blankett tar du med till läkarbesöket och skriver på tillsammans med läkaren. Först när denna samtyckesblankett är signerad kommer läkaren att påbörja undersökningen. Läkaren kommer att ställa frågor om din hälsa, lyssna på ditt hjärta och lungor samt ta ditt blodtryck. Efter denna läkarundersökning får du veta om du kan vara med i studien eller inte. Om samtliga kriterier uppfylls kommer du att få ett studie-id och ett schema för studiens första del: förmätningarna. I figuren nedan ges en översikt av studiens alla delar. För- och eftermätningar samt uppföljning Både innan och efter träningsperioden, samt sex månader efter studiens slut, kommer du att genomföra en rad kognitiva uppgifter uppdelade på fem besök (måndag-fredag). Dessa syftar till att mäta effekten som träningen förväntas ha på kognitionen samt varaktigheten av dessa effekter. Under förmätningens sista dag (fredag) kommer du även att få en introduktion till träningsprogrammet som du ska jobba med under träningsveckorna. Utöver dessa datoriserade kognitiva uppgifter förkommer även en del frågeformulär. Dessa besök sker på Minnesmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. På det andra förmätningsbesöket kommer du att få ett schema för träningsperioden och eftermätningarna. Uppföljningsbesöken som sker sex månader efter den första delen av studien kommer att ske på Hjärnlabbet, Aging Research Center. Då kommer du att göra samma kognitiva uppgifter som du gör under för- och eftermätningen. 2/7
Träningsperiod Under fyra veckor (måndag-fredag) kommer du att genomföra ett datoriserat kognitivt träningsprotokoll. Detta träningsprotokoll är utformat som datorspel som gradvis ökar i svårighetsgrad efterhand som du förbättras. Uppgifterna syftar till att träna ditt arbetsminne, genom att kräva att du håller mycket information i ditt minne samtidigt. Träningsperioden innefattar totalt 20 besök där varje besök tar 2,5 timme. Själva träningen pågår dock endast i en timme. Vid varje träningsbesök kommer du att få dricka ett glas apelsinjuice, antingen med 100 mg L-dopa (Madopark Quick; aktiv substans) eller utan (placebo), 45 minuter innan den kognitiva träningen börjar. En forskningssjuksköterska kommer att finnas tillgänglig hela tiden. Blodtryck kommer att tas de första två träningsdagarna precis innan träningen påbörjas och därefter vid behov. Efter samtliga träningsbesök ska du stanna kvar i 45 minuter för att säkerställa att inga biverkningar upplevs. I samband med träningsbesöken kommer du att få fylla i några frågeformulär, bland annat om hur du känner dig, hur du har sovit och om du upplever eventuella biverkningar. Vid det första och sista träningstillfället kommer du även att lämna blodprov när träningen är klar. Detta görs för att vi ska kunna studera koncentrationen av l- dopa i ditt blod. Du kommer inte att få reda på om du fick den aktiva substansen eller placebo förrän vid slutet av studien, vid avstämningsmötet som sker efter uppföljningsbesöken. Träningsbesöken sker på Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Hjärnavbildning För att kartlägga eventuella förändringar av hjärnans struktur och funktion, vilka skulle indikera att träningen haft effekt, kommer du vid ett tillfälle innan och ett tillfälle efter träningsperioden genomgå en hjärnavbildning med magnetkamera, en så kallad MRI-undersökning. MRI-undersökningarna sker på Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Under dessa undersökningar ligger du med huvudet i en magnettunnel under ca 45 min medan du vilar eller gör olika kognitiva uppgifter. Besöket tar totalt ca 1,5 timme och sker under lördagen eller söndagen samma vecka som du gör föroch eftermätningarna. 3/7
Ryggvätskeprov När eftermätningarna är gjorda finns det möjlighet att lämna ryggvätskeprov. När du lämnar ett ryggvätskeprov får du ett stick i nedre delen av ryggen med en mycket tunn, ihålig nål. Provet samlas in för att vi vill studera markörer för hjärnans formbarhet och markörer för neurodegenerativa sjukdomar och på detta vis kan vi undersöka om interventionen påverkar dessa markörer. Detta är av vikt för att fördjupa vår förståelse av dopaminsystemets roll i hjärnans formbarhet och kommer att bidra med betydande information inför tolkning av vilka mekanismer som ligger bakom resultaten. Om du väljer att inte lämna ryggvätskeprov har det ingen påverkan på din medverkan i resten av studien. Provtagningen sker på Minnesmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, och detta besök tar ungefär en timme. Vilka är riskerna med intag av L-dopa? L-dopa har länge används för behandling av Parkinsons sjukdom men då i mycket högre doser (500 mg 2000 mg) och under mycket längre tid (flera år) än vad som är fallet i denna studie (100 mg per dag under fyra veckor). Vanliga biverkningar vid långvarig behandling av Parkinsons sjukdom innefattar illamående, yrsel, sömnlöshet och störd hjärtrytm. L-dopa i låga doser under kort tid anses vara säkert och biverkningar förväntas vara ovanliga och milda i de fall där de förekommer. Tidigare studier med liknande doser L-dopa hos friska individer har inte kunnat påvisa några allvarliga biverkningar. Däremot kan mildare biverkningar såsom illamående och yrsel förekomma även om de är övergående. Eventuella biverkningar kommer bevakas noggrant under studiens gång, både genom personlig kontakt med forskningssjuksköterskan, frågeformulär och blodtrycksmätningar. Vid svårare illamående och kräkningar kommer du erbjudas behandling för detta men tyvärr kommer du inte kunna fortsätta i studien. Ditt deltagande i studien kommer också avslutas om du upplever svåra biverkningar av annat slag. Det är viktigt att komma ihåg att du när som helst kan välja att avsluta studien utan att uppge orsak. Skulle du uppleva att biverkningar som besvärande kan du därför välja att avsluta ditt deltagande. L-dopa innebär en större risk för personer som lider av vissa åkommor, såsom glaukom (grön starr), hjärt-kärlsjukdomar och urinationsproblem. Om du är intresserad av att delta i studien kommer du genomgå en noggrann medicinsk bedömning, s.k. screening, där du kommer få frågor om dessa och andra åkommor som kan innebära en ökad risk. Du kommer tyvärr inte kunna delta i studien om du har någon av dessa åkommor. Skulle du utveckla någon av dessa åkommor under studiens gång är det av stor vikt att du berättar detta för forskningssjuksköterskan. Vilka är riskerna med hjärnavbildningen? MRI-tekniken har använts i drygt 20 år och är en icke-invasiv undersökningsmetod och i likhet med L- dopa så anses det vara säkert och är inte förenat med allvarliga biverkningar. MR-tekniken innebär ingen joniserande strålning och betraktas som ofarlig. Flera MRI-studier har tidigare genomförts eller pågår i forskningssyfte på den aktuella utrustningen. Av säkerhetsskäl kan du dock inte delta om du har inopererade metallimplantat eller elektronisk utrustning i kroppen. En del individer kan uppleva obehag då de under undersökningen ligger med huvudet i en relativt smal tunnel. Om du lider av klaustrofobi eller vet med dig att du har lätt för att känna dig instängd kan du därför inte delta. Kameran ger också ifrån sig en hel del oljud vilket kommer dämpas till lämpliga nivåer med hjälp av 4/7
öronproppar. Om du är särskilt ljudkänslig rekommenderar vi trots detta inte att du deltar i studien. Om du ändå skulle känna obehag under undersökningen så avbryts den omedelbart. Vid undersökningen har personal hela tiden kontakt med dig via mikrofon. Det finns en liten risk att man vid MR-undersökning av hjärnan upptäcker någon sjuklig förändring som inte givit några symptom. Om fynden visar sig kräva medicinskt övervägande kommer du att kontaktas för att diskutera eventuella vidare åtgärder. Vilka är riskerna med ryggvätskeprov? Ryggvätskeprov är en vanlig och säker metod inom sjukvården och det är mycket ovanligt med besvär efter ett ryggvätskeprov. Huvudvärk och ryggvärk kan dock förekomma hos en del personer. Provtagningen är frivillig och kommer att tas av överläkare Niels Andreasen enligt rutinerna på Minnesmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Eftersom provet tas först efter läkarbesöket och MRI-eftermätningen minskar risken att några biverkningar eller komplikationer skulle uppstå efter provtagningen. Vilka prover kommer tas från mig? Blodprov kommer att tas under det första och sista besöket under träningsperioden för att se koncentrationen av l-dopa i ditt blod. Den totala mängden blod som tas under hela studien är 10 ml. Ryggvätskeprov (10 ml) tas för att studera markörer för neurodegenerativa sjukdomar och för att se om interventionen påverkar dessa markörer. Man kan dock välja att inte lämna ryggvätskeprov och ändå delta i studien. Hur hanteras mina prover? De blodprover och frivilliga ryggvätskeprover som samlas in i samband med studien registreras i en biobank, Stockholms mediciniska biobank (nr:914) och hanteras i enlighet med Biobankslagen (2002:297). Alla prover kommer vara kodade med ditt studie-id. Kodlistan som kopplar dina personuppgifter till proverna kommer förvaras hos prövaren, åtskilda från proverna och skyddade från åtkomst av obehöriga. Proverna insamlade i studien kan skickas till laboratorium inom eller utanför EU/EES för förvaring i väntan på analys i upp till 10 år. Därefter destrueras proverna. Länder utanför EU/EES kan ha en annan dataskyddsnivå än inom EU/EES. Du har rätt att när som helst och utan närmare förklaring dra tillbaka ditt samtycke att delta studien och att begära få dina prover kasserade. Den information som samlats in fram till dess att du drar tillbaka ditt samtycke att delta i studien kommer dock finnas kvar. Proverna kommer endast att användas på det sätt du givit medgivande till. De kan endast användas för annat forskningsändamål än det som angetts i denna information efter godkännande från Etikprövningsnämnden och/eller nytt samtycke från dig. 5/7
Finns det några fördelar med att delta? Ditt deltagande i studien är framförallt möjligheten att bidra till äldreforskning. Du får också en hälsoundersökning samt en MRI undersökning av din hjärna. Det är viktigt att vara medveten om att inga garantier kan ges för att din kognitiva förmåga faktiskt kommer att förbättras under studiens gång. Vem betalar studien? Studien finansieras av Europeiska forskningsrådet (ERC) och genomförs endast i forskningssyfte och inte för kommersiell utveckling av något läkemedel. Hantering av data och sekretess Dina personuppgifter, dvs. ditt namn, adress och personnummer och all information som kan kopplas till din person, kommer att lagras i ett dataregister. All information som samlas in under studiens gång kommer att förvaras på en säker server. För uppgifterna gäller sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen vilket innebär att endast behöriga personer får ta del av uppgifterna. Samtliga personuppgifter, inklusive den kodnyckel som kopplar samman dina personuppgifter med studieresultaten, kommer arkiveras och förvaras i upp till 10 år. Om du väljer att avsluta studien i förtid så kommer din data att förstöras, om du inte uttryckligen meddelar något annat till någon i forskargruppen. Studieresultat kommer behandlas och analyseras i anonymiserad form. Dina personuppgifter kommer endast användas för studien som den här informationen avser och du kommer inte att kunna identifieras i eventuella vetenskapliga publikationer. De digitala bilderna från MR-undersökningen arkiveras under ditt namn och personnummer i det digitala bildarkivet på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som även används för lagring av patientbilder. Dina bilder är där sekretesskyddade på samma sätt som patientbilder. När bilderna bearbetas av forskarna är de anonymiserade och ingen obehörig har tillgång till dem. Din MRundersöknings resultat kommer att kontrolleras av klinisk neuroradiolog. För att säkert kunna bedöma ett undersökningsresultat behövs tillgång till eventuellt tidigare relevant röntgenundersökning och journal. Genom att ge ditt samtycke till deltagande i studien ger du också tillstånd till journaltillgång. För den händelse kontrollen av undersökningen påvisar något som kräver medicinskt övervägande kommer du att kontaktas av studieansvarig läkare Miia Kivipelto för att diskutera eventuella vidare åtgärder. Karolinska Institutet är ansvarig för behandlingen av dina personuppgifter (se kontaktuppgifter nedan). Du har rätt att få veta vilka personuppgifter om dig som behandlas inom studien. Ett utdrag visande dessa uppgifter kan du få kostnadsfritt en gång per år efter skriftlig begäran ställd till Hjärnlabbets labbchef, Marie Helsing (marie.helsing@ki.se) eller direkt till Karolinska Institutet. Skulle någon uppgift vara felaktig har du rätt att få uppgiften rättad, blockerad eller raderad. Vänligen kontakta Marie Helsing för mer information och eventuellt utdrag (tel: 08-690 59 69; marie.helsing@ki.se). All hantering av dina uppgifter regleras av personuppgiftslagen. För att granska studiens genomförande och för att säkerställa att datainsamling sker på korrekt sätt kommer en oberoende person (monitor) att kvalitetsgranska din patientjournal och jämföra dina studiespecifika uppgifter med dina journaluppgifter. 6/7
Hur får jag information om studiens resultat? Det sista besöket är ett avstämningsbesök där du kommer att få all den information som vi inte kunnat delge dig under deltagandet, som vilken träningsgrupp du tillhörde och huruvida du fick L-dopa eller placebo. Om du önskar ta del av resultaten av studien efter att den är avslutad kan du kontakta Hjärnlabbets labbchef, Marie Helsing. Försäkring Medan du deltar i projektet omfattas du av läkemedelsförsäkringen och patientförsäkringen. Ersättning Du kommer att få 50 kr för varje genomfört besök i för- och eftermätningen och uppföljningen. För träningsperioden där intag av L-dopa ingår kommer du få 100 kr för varje besök. Genomgår du de två MRI-undersökningarna kommer du få 500 kr per tillfälle. Om du även väljer att göra lämna ryggvätskeprov får du 500 kr. Du kommer även att få 30 kr per besök i ersättning för resa. Ersättningen betalas ut för de besök som genomförts dittills vid två tillfällen: vid sista eftermätningsbesöket innan uppföljningen samt vid avstämningsbesöket. Notera att denna ersättning, inklusive de 30 kr per resa, är skattepliktig. Om du skulle välja att dra tillbaka ditt deltagande från studien innan den är slutförd kommer du få den ersättning som du intjänat vid tidpunkten för tillbakadragandet. Frivillighet Du deltar helt frivilligt och kan när som helst avbryta din medverkan i studien utan att behöva ange någon anledning. Om du önskar dra dig ur studien har det inga konsekvenser för behandling vid eventuella framtida sjukdomstillstånd. Ansvariga Huvudansvarig för projektet är Karolinska Institutet, 171 76 Stockholm. Kontaktpersoner är labbchef Marie Helsing och studieansvarige professor Miia Kivipelto. Har du frågor är du välkommen att i första hand vända dig till Marie Helsing och i andra hand till Miia Kivipelto. Marie Helsing Labbchef vid Hjärnlabbet Hjärnlabbet, Aging Research Center, Karolinska Institutet Gävlegatan 18A, plan 4 113 30 Stockholm Tfn: 08-690 59 69 e-post: marie.helsing@ki.se Miia Kivipelto Professor Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle (NVS), H1, Sektionen för neurogeriatrik, Novum plan 5 141 86 Stockholm Tfn: 08-585 801 36 e-post miia.kivipelto@ki.se 7/7