Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november 2015 Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Miljö, ekonomi och politik seminarium 10:e december (anmälan 30:e november): Utsläppsminskningar på väg ett klimatekonomiskt seminarium om vägtransporter Konsumtionens Klimatpåverkan (ur Miljö, ekonomi och politik 2013) Linda Sahlén Östman
Konsumtionens Klimatpåverkan För Sveriges del leder konsumtionsbaserad utsläppsstatistik till högre nationella utsläpp jämfört med produktionsbaserad statistik: framförallt ökande snarare än minskande utsläppstrend. Detta har lett till en debatt: The emissions omitted Sverige slänger skräpet till grannen! Byt mätsätt! Snabba slutsatser leder in på nya styrmedelsförslag Från andra håll kritiseras konsumtionsperspektivet, både principmässigt och för brist på konsekvens i metod och data.
Konsumtionens Klimatpåverkan Utgångspunkter: Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? Hur konsistenta är metoder och data bakom beräkningar av konsumtionsbaserade utsläpp? Vilka slutsatser kan dras? Givet måttet, hur kan det användas och vilka styrmedel kan motiveras utifrån konsumtionsperspektivet?
Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? Konsumtionens klimatpåverkan beräknas genom att de globala utsläppen fördelas utifrån slutanvändning av varor och tjänster istället för utifrån produktionen av varor och tjänster i ett visst geografiskt område. På global nivå och över tid är konsumtionsbaserade utsläpp lika med produktionsbaserade (territoriella) utsläpp.
Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? På nationell nivå skiljer sig perspektiven åt till följd av internationell handel: Om importen skulle innehålla samma mängd utsläpp som exporten skulle måtten på nationell nivå bli lika.
Hur mäts konsumtionsbaserade utsläpp? Trend växthusgasutsläpp från konsumtionens klimatpåverkan http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/statistik-a-o/vaxthusgaser--utslapp-av-svenskkonsumtion/
Hur konsistenta är metoder och data? Beräkningsmetoder Beräkningar av konsumtionens klimatpåverkan görs i ökande grad med hjälp av Input-Output-Analys (IOA) eller Multi-Region-Input-Output- Analys (MRIOA). Metoden garanterar konsistens i definitioner och möjliggör aggregering till global nivå.
Hur konsistenta är metoder och data? Data Den officiella utsläppsstatistiken har aldrig syftat till att redovisa utsläpp till följd av handel mellan länder. Det innebär att det krävs bearbetning av flera osäkra datakällor för att beräkna utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv. Informationsproblemet utgör ett stort hinder för global tillämpning. Det är avgörande för beräkningarnas trovärdighet att osäkerheten minskar.
Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Måttet visar att industriländers import är mer koldioxidintensiv än deras export. Den ökande skillnaden beror på den ökande handeln mellan i- och u-länder och att utsläppen ökar i u-länder men minskar i i-länder. Orsaker till detta säger måttet inget om! Slutsats: Sverige slänger skräpet till grannen! För denna slutsats krävs ett kausalt samband mellan ökad handel och minskad koldioxidintensitet i produktionen. Forskning ger inget entydigt stöd för detta. Forskning ger heller inget entydigt stöd för att produktionen flyttar till länder med mindre miljöregleringar (direkt läckage). Det tyder på att koldioxidsläppen endast följer handelsmönster som formas av andra faktorer.
Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Vi måste byta mätsätt! Problemet är inte att vi mäter på fel sätt problemet är att vi inte har ett globalt täckande avtal för samtliga utsläpp. Det problemet kvarstår om vi skulle övergå till det konsumtionsbaserade måttet på utsläpp. Medan vi skulle ta ansvar för exempelvis Kinas utsläpp skulle vår exportindustris utsläpp vara andra länders ansvar. Måttet leder enbart till omfördelning av ansvar av de totala globala utsläppen.
Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Konsumtionsperspektivet kan låsa upp klimatförhandlingarna! Det viktigaste budskapet från måttet är att den globala utsläppsökningen till stor del är inbäddad i rika länders konsumtion. Kan ansvarsfördelningen enligt detta mått möta större acceptens än redan beprövade ansvarsfördelningar? Knappast. De lösningar som diskuteras kommer drabba u-länder snarare än hjälpa dem.
Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Styrmedel baserade på produktionsperspektivet räcker inte vi måste ändra beteende! Det råder missuppfattning om att styrmedel riktade mot produktionsbaserade utsläpp inte påverkar beteenden! Tvärtom är beteendeförändringar syftet med skatter och utsläppshandel. Styrmedel baserade på produktionsbaserade utsläpp påverkar både produktionsmetoder och beteende (sammansättning av konsumtionen).
Vilken information ger måttet vilka slutsatser kan dras? Slutsats: Det är handeln (importen) som utgör problemet! Det är inte handeln i sig som är problemet, utan de utsläpp som inte är internaliserade (prissatta eller på annat sätt reglerade). I de fall utsläppen från importen är internaliserade bör de inte betraktas som ett problem. I princip återstår tre källor till utsläpp som inte är internaliserade: Utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid från jord- och skogssektorerna Internationella flygresor (utanför EU) Import från länder utan klimatpolitik
Hur kan måttet användas och vilka styrmedel kan motiveras? Konsumtionsperspektivet visar än tydligare på att globala miljöproblem behöver globala lösningar: nationella eller regionala åtgärder får inte så stor effekt om utsläppen fortsätter öka i resten av världen. Många förordar konsumtionsbaserad statistik som komplement. - Ok så länge det används för illustration, dock dubbelräkning. - Problematiskt att sätta upp mål och styrmedel. Att utveckla styrmedel i konsumtionsledet som kan fungera tillsammans med befintliga styrmedel är komplext.
Hur kan måttet användas och vilka styrmedel kan motiveras? Konsumtionsbaserade styrmedel för att minska utsläppen kan, under vissa förutsättningar utgöra ett second best-alternativ (exempelvis då det är svårt att direkt mäta utsläppen). En konsumtionsskatt kan utformas i syfte att internalisera de utsläpp som man inte lyckats beskatta, eller på annat sätt reglera, i produktionen. Detta bör vara en grundläggande utgångspunkt i styrmedelsanalyser utifrån konsumtionsperspektivet. - Importtullar? - Köttskatt? - Internationell flygtrafik?