Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04
Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Preciseringar till Giftfri miljö Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga. Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa. Kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning av hälsa eller miljö. Information om hälso- och miljöfarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Nytt om Giftfri miljö Regeringen har beslutat om åtta etappmål för Farliga ämnen. Riksdagen har beslutat om en kemikalieproposition: På väg mot en giftfri vardag plattform för kemikaliepolitiken (prop. 2013/14:39) Vilken betydelse kan dessa två beslut ha för behoven av att följa upp hälsotillståndet?
De åtta av regeringen beslutade etappmålen för att minska riskerna med farliga ämnen 1. Särskilt farliga ämnen*, 2. Ämnens hälso- och miljöfarliga egenskaper*, 3. Information om farliga ämnen i varor*, 4. Utveckling och tillämpning av EU:s kemikalieregler, 5. En effektivare kemikalietillsyn inom EU, 6. Giftfria och resurseffektiva kretslopp, 7. Minska barns exponering för farliga kemikalier*, och 8. Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt.
Minska barns exponering för farliga kemikalier Etappmålet om att minska barns exponering för farliga kemikalier är att senast 2018 har beslut fattats avseende befintliga och vid behov nya regelverk och andra styrmedel, vilka medför en betydande minskning av hälsoriskerna för barn till följd av den samlade exponeringen för kemikalier. Riskminskningen ska bedömas i jämförelse med situationen 2012.
Särskilt farliga ämnen: hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen betraktas som särskilt farliga ämnen i relevanta regelverk senast 2015, uttrycket "särskilt farliga ämnen" i relevanta regelverk även inkluderar ämnen med andra allvarliga egenskaper än de som omfattas av nuvarande specifika kriterier och som inger motsvarande grad av betänklighet senast 2018. Kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper: relevanta regelverk ställer krav på kunskap samt uppgifter om förekomst gällande nanopartiklar och nanomaterial som är tillräckliga för att bedöma och minimera hälso- och miljöeffekter av sådana senast 2015, förutsättningar finns för att relevanta regelverk kan beakta kombinationseffekter vid exponering för kemikalier senast 2015.
Vad är nytt eller prioriterat i kemikaliepropositionen? HÄLSA: Fortsatt satsning på handlingsplanen för giftfri vardag, Fokus på hälsa och i synnerhet barn, Uppdaterade eller nya EU-strategier för Cd, hormonstörande, perfluorerade, Nya/nygamla problemområden som hormonstörande, kombinationseffekter, nano, barn etc., Översyn av gränsvärden etc. dricksvatten, livsmedel och förpackningar,
Fler exempel på insatser och prioriteringar i prop Större fokus på varor, Kopplingen kemikalier kretslopp, Ambition att integrera områden med egen lagstiftning och där andra myndigheter än KemI har ansvaret i Giftfri miljö-arbetet, t.ex. Läkemedel och Kosmetik, Försvar av det som uppnåtts i EU:s kemikaliepolitik Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier, Loggbok för farliga ämnen i byggnader, Kunskapscentrum för ökad substitution, EU-strategi för giftfria och resurseffektiva kretslopp, Prioriterade varugrupper (byggprodukter, inredningar, elektriska och elektroniska produkter, elektronik, textil, leksaker samt andra produkter för barn), Branschdialoger, Div. insatser gällande läkemedel, bl.a. fullskaleförsök avloppsrening, Antibakteriella ämnen i varor. Betoning av nationella insatser, men även globalt arbete, Andra styrmedel än regler framhålls ev. tydligare (skatt, offentlig upphandling, branschdialog, kunskap och information), Forskning
Vad ska HÄMI göra? HÄMI ska långsiktigt övervaka miljöfaktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa Övervakningen av miljöfaktorer görs genom att uppskatta människors exponering för hälsofarliga ämnen i den omgivande miljön mäta markörer för människors exponering utföra analyser som kopplar samman miljöexponering och hälsoproblem Härigenom kan miljöövervakningsprogrammet ge underlag för att följa upp miljökvalitetsmålen ge möjlighet att visa på trender i människors exponering visa om åtgärder för att begränsa exponeringen får avsedd effekt http://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i- Sverige/Miljoovervakning/Miljoovervakning/Halsorelaterad-miljoovervakning/
Uppföljning av Giftfri miljö- vad ska vi göra? Situationen för den miljökvalitet eller det tillstånd som målet eller preciseringen beskriver. Vilka nya data finns och vad visar de? Var finns de data som kan spegla ett föränderligt kemikaliesamhälle och hur det påverkar hälsan? - Förändrade hotbilder? - Förändrad exponering?
naturvardsverket.se : Miljöövervakning, forskning och tidiga varningssignaler Miljöövervakningen, som till största delen följer kända miljöproblem med kända metoder och indikatorer, är i stor utsträckning beroende av forskning för att kunna identifiera nya miljöproblem. För att upptäcka om vissa kemiska ämnen kan orsaka hälso- och miljöproblem görs inom miljöövervakningen undersökningar genom så kallade screeningprogram. Utöver nämnda undersökningar är miljöövervakningens möjlighet att upptäcka nya miljöhot begränsad. Därför är samarbetet med forskningen betydelsefullt. Kemi anser att screeningprogrammet är mycket viktigt bl.a. för att beskriva nya hot och ny exponeringssituation i uppföljningen av Giftfri miljö
Ämnen som skapats i samhället 3 1. 30.000 kemiska ämnen 2. Ämnen i teknosfären 3. Ämnen i miljön 4. Ämnen i människor 4 B 2 A 1
Giftfri miljö: Förebygga skador på hälsa och miljö Sätt in åtgärder tidigt i flöde: Reglera SFÄ och farliga ämnen, helst vid (1) men också (2 och 3)
Vilka data har vi för att följa upp situationen? 1. Farliga ämnen som används i kemiska produkter: KemI:s produktregister. 2. Farliga ämnen i varor, byggnader och teknosfären? Föränderligt! 3. Farliga ämnen i miljön. MÖ 4. Farliga ämnen som påverkar hälsa. HÄMI. Vi saknar mätningar och data om farliga ämnens förekomst i teknosfären.
Vad skulle vi kunna mäta i teknosfären? - Ämnen i varukorg - Inomhusmiljö. - Damm. - Ämnen i hudnära produkter.
Vilka data behöver vi för att kunna förebygga skador av farliga ämnen? - Vi behöver veta mer och vi behöver alla data från alla delar av kemikalieflödet.
Indikatorer för Giftfri miljö Vilka indikatorer har vi och hur kopplar de till hälsa? Vilka indikatorer vill vi utveckla, vilka har relevans för hälsa?
Kemikalieinspektionens indikatorer för Giftfri miljö Indikator Miljöföroreningar i modersmjölk CMR-ämnen i varor Allergiframkallande kemiska produkter Hälsofarliga kemiska produkter Konsumenttillgängliga kemiska produkter Växtskyddsmedel Växtskyddsmedel i ytvatten Beskrivning Procentuella förändringar i halter av vissa långlivade organiska ämnen i modersmjölk från förstföderskor i Uppsalaregionen, i relation till 1996 års värde. Mängd CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen) som finns i varor producerade i Sverige. Antal konsumenttillgängliga kemiska produkter som innehåller kända allergiframkallande ämnen i förhållande till samtliga konsumenttillgängliga kemiska produkter. Mängd hälsofarliga kemiska produkter per person och år som Sverige tillverkar eller importerar. Petroleumbaserade bränslen redovisas separat. Antal konsumenttillgängliga kemiska produkter som är hälsofarliga respektive som inte är klassificerade som hälsofarliga. Riskindikatorer jämfört med antal hektardoser för växtskyddsmedel uttryckt som ett index med 1988 som basår (index1988=100). Toxicitetsindex för uppmätta halter av växtskyddsmedelsrester i ytvatten i förhållande till sina respektive riktvärden. Indexet visar trenden för de sammanlagda förekomsterna av växtskyddsmedelsrester i förhållande till ämnenas respektive riktvärden (index för år 2002 är satt till 100). Mål/delm ål
Förslag till utveckling av nya indikatorer med prioritet 1: Kadmium i livsmedel eller urin. Farliga ämnen i varor varukorg eller stickprov. Kemikalier i vatten och slam från reningsverk. Metaller, utsläpp från reningsverk. HBCDD och dioxiner i sillgrissleägg. Kvicksilver i biota. Strömmingsmuskel, olika ämnen. Kvalitetsökning på data i Reach. Miljö- och hälsoegenskaper, nya studier.
Förslag till utveckling av nya indikatorer med prioritet 2: Farliga ämnen i dricks- eller råvatten. God kemisk status i olika vatten. Överskridande gränsvärden i föda. Kemikalier i dagvatten. Förslag till utveckling av nya indikatorer med prioritet 3: Samhällets användning av växtskyddsmedel. Kemikalieintensiteter.
Andra intressanta spår för övervakning och uppföljning? Mätningar i inomhusmiljö. Damm. Mätningar i barns miljö. Mätningar i urin, blod, etc. Non target screening?
Tack!