Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Datum 2010-09-08 Diarienr 2010-8197 Enheten för strategisk analys Mona Pütsep 010-240 41 07 mona.putsep@msb.se Samordnad brandutredartjänst Utvärdering av brandutredarprojekt i Gävleborgs län
Jag vill tacka alla intervjupersoner som tagit sig tid och svarat på alla mina frågor och delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter om projektet. 2 (27)
3 (27) Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Bakgrund... 6 Syftet med projektet...6 Mål med projektet...7 Arbetssätt...8 Fördjupade brandutredningar...12 Syfte med utvärderingen...12 Datainsamling... 13 Sammanställning av intervjusvar... 13 Om samverkan...13 Om brandutredningars handläggningstid...14 Om åtal...14 Om kunskap om andra organisationers arbete och roller...15 Om utbildningar...15 Om ökat stöd i brandrelaterade frågor...16 Om dokumentation...17 Om rättssäkerhet...17 Om förebyggande åtgärder...18 Om styrgrupp...18 Om projektet kan rekommenderas för andra kommuner och polismyndigheter...18 Om vad som är viktigt att tänka på för dem som vill införa liknande tjänster i andra kommuner...19 Om ny teknik och nya metoder...20 Analys... 20 Måluppfyllelse...20 Uppnådda syften...21 Statistik anlagda bränder...21 Slutsatser... 24 Källor... 25 Bilaga 1. Intervjupersoner... 26 Bilaga 2. Exempel på intervjuguide... 27
4 (27) Sammanfattning Under 2008 och 2009 har ett projekt med en samordnad brandutredartjänst genomförts i Gävleborgs län. I projektet har en brandutredare haft en heltidstjänst som fördelats 50-50 mellan polismyndigheten och räddningstjänsten. Brandutredaren har utbildat brandpersonal i kriminalteknik på brottsplats och poliser i yttre tjänst i brandkunskap och spårsäkring. Vid bränder har han gjort utredningar, spridningsutlåtanden och spridningsintyg. Vid rättegångar har brandutredaren varit sakkunnig och utfört presentationer i rättssalen och även kunnat ge vittnesmål. Projektet har samfinansierats av Räddningsverket/MSB, Gästrike Räddningstjänst och Polismyndigheten i Gävleborgs län. Enligt projektplanen för den samordnade brandutredartjänsten ska en slututvärdering för projektet fastställa om den här typen av samverkan har gett resultat i önskad riktning är användbar i framtiden eventuellt också går att genomföra i andra regioner i Sverige För att få en bild av projektets genomförande och resultat har data samlats in genom intervjuer med personal vid Gästrike räddningstjänst, Polismyndigheten i Gävleborgs län, Åklagarmyndigheten, Gävle kommun och MSB. Utvärderingen visar att projektet nått de flesta mål och syften med den samordnade brandutredartjänsten och det kan därmed fastställas att projektet gett resultat i önskad riktning. Enligt intervjupersonerna har projektet lett till att Brandutredningars handläggningstider har minskat Samverkan mellan polis och räddningstjänst har ökat Polis och åklagare jobbar i högre grad med rätt ärenden Polis, åklagare och räddningstjänst har fått ökad kunskap om varandras behov, roller och myndighetskulturer Polis och åklagare har fått ökat stöd i brandrelaterade frågor Räddningstjänstens insatsrapporter och brandutredningar har utvecklats och blivit mer omfattande Rättssäkerheten ökat Antalet brandförebyggande åtgärder ökat
5 (27) Med detta som grund kan utvärderingen fastställa att den här typen av samverkan är användbar i framtiden. En stark indikation på detta är att man i Gävleborg upprättat ett avtal om fortsatt samarbete där Gästrike Räddningstjänst på 50 procent mot ersättning från Polismyndigheten tillhandahåller en brandinspektör som anlagd brand koordinator. Avtalet gäller tillsvidare och ska utvärderas efter två år. Det tredje syftet med utvärderingen var att fastställa om den här typen av samverkan eventuellt också går att genomföra i andra regioner i Sverige. Med tanke på projektets resultat och att alla intervjupersoner rekommenderar andra kommuner och polismyndigheter att jobba på detta sätt vill utvärderingen rekommendera att den här typen av samverkan genomförs i andra regioner i landet.
6 (27) Bakgrund Under 2008 och 2009 har ett projekt med en samordnad brandutredartjänst genomförts i Gävleborgs län. Bakgrunden till projektet var att tekniska roteln vid Polismyndigheten i Gävleborgs län hade identifierat ett behov av högre teknisk kompetens vid brandutredningar och att Gästrike Räddningstjänst fått ett ökat behov av att utreda ett större antal bränder. Initiativet till projektet togs av chefen för tekniska roteln hos polisen och brandutredare vid räddningstjänsten. De hade redan tidigare ett samarbete och såg möjligheterna till att få ett än bättre samarbete och ökad kunskap. Beslut om projektet togs gemensamt av Polismyndigheten i Gävleborgs län, Gästrike Räddningstjänst och Räddningsverket. Dessa tre myndigheter samfinansierade projektet under två år. Till projektet knöts det från starten en styrgrupp bestående av räddningschefen vid Gästrike räddningstjänst, länspolischefen i Gävleborgs län samt enhetschef vid Räddningsverkets avdelning för olycksförebyggande verksamhet. Fr o m 1 januari 2009 ingår Räddningsverket som en del i Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I rapporten kommer enbart myndighetsnamnet MSB att användas förutom vid citat eller direkta hänvisningar till projektplanen för den samordnade brandutredartjänsten. Syftet med projektet 1 Förutom att kompetensen inom brandutredningar avsågs höjas genom att fler brandutredningar skulle genomföras, syftade projektet även till följande: - Att sammanföra olika myndigheters likvärdiga utredningsbehov. - Att fler bränder skall utredas. - Att brandutredningarnas handläggningstid förkortas. - Att fler anlagda bränder kommer leda till åtal. - Att polisens utredare och åklagarna får en naturlig kontakt med sakkunnig inom brand. - Att fler lärdomar från bränder kommer att leda till brandförebyggande åtgärder hos kommunerna. 1 Ringqvist, P. (2007). Projektplan. Samordnad tjänst för brandutredningar i Gävleborgs län mellan Polisen, Gästrike Räddningstjänst och Räddningsverket. Version 2.0
7 (27) - Att samordna nätverket som arbetar med att förebygga anlagda bränder genom att utbyta aktuell information och vid behov även skapa förhindrande åtgärder. Mål med projektet 2 Projektet ska till Räddningsverket - Leverera 28 brandutredningar, enligt vanlig modell, och de motsvarar fördjupade utredningar med åtgärdsförslag. - De utredningar som Räddningsverket får ska som tidigare vara kopplade till nationell nytta. Där ingår orsak, förlopp med förslag på åtgärder som kan ha ett nationellt intresse som nya företeelser eller på annat sätt kompletterar kunskaperna. - De utredningar som Räddningsverket får ska tydligare förklara skillnaden på utökad olycksutredning och dessa brandutredningar som definieras som fördjupade utredningar Projektet ska till Polisen - Utföra brandutredning i Gävleborgs län för att fastställa om det föreligger brott. - Vid behov stödja förundersökningsledarna vid brandrelaterande ärenden. - Utföra sakkunnigutlåtande åt åklagarmyndigheten. - Stödja åklagare och utredare i frågor rörande brand. Projektet ska till Räddningstjänsten - Utföra olycksutredningar med åtgärdsförslag vid bränder där behovet utökad olycksutredning föreligger. - Utföra olycksutredningar med åtgärdsförlag vid bränder där behovet fördjupad olycksutredning föreligger. - Tjänstgöra som Befäl i beredskap enligt schema (beredskap ca 5-6 dygn/månad). 2 Ringqvist, P. (2007). Projektplan. Samordnad tjänst för brandutredningar i Gävleborgs län mellan Polisen, Gästrike Räddningstjänst och Räddningsverket. Version 2.0
8 (27) - Verka som chef för den efterföljande enheten inom Gästrike Räddningstjänst. Projektet ska även - Leda underprojektet Anlagd brand där uppgiften innebär att samordna ett nätverk som motverkar anlagda bränder inom Gästriklands kommuner och i Älvkarleby kommun. Enligt tidigare enhetschefen vid Olycksförebyggande avdelningen på Räddningsverket fanns det ytterligare mål för projektet som inte finns beskrivet i projektplanen. Målen var att testa nya metoder och ny teknik om hur man fotograferar och samlar bevis. Arbetssätt Brandutredaren har en heltidstjänst som fördelas 50-50 mellan polismyndigheten och räddningstjänsten. Det innebär att han fysiskt sitter på två arbetsplatser och har tillgång till data från båda organisationerna. Brandutredaren har skrivit på om sekretess hos polisen, räddningstjänsten och SOS-Alarm. Brandutredaren utbildar brandpersonal i kriminalteknik på brottsplats och poliser i yttre tjänst i brandkunskap och spårsäkring. Vid bränder gör han utredningar, spridningsutlåtanden och spridningsintyg. Vid rättegångar är brandutredaren sakkunnig och utför presentationer i rättssalen och kan även ge vittnesmål. Figur 1 visar arbetsprocessen innan projektet startade och vilka problem som fanns. Figur 2 visar hur projektet ska lösa dessa problem. I figur 3 visas problembilden vid olyckans tre skeden och hur projektet ska lösa de problemen.
9 (27) Aktör Prestation Problembild Räddningstjänst Utför brandsläckning Brandpersonal är dåligt utbildad i kriminalteknik, vilket gör att spår går förlorade. SKL Levererar provsvar NFA Levererar provsvar Polispatrull VB/Fu led Levererar beslutsunderlag till Vakthavande Befäl Fattar initiala beslut samt utför preliminär brottsrubricering Polispatrullen är dåligt utbildad i brandkunskap, vilket gör att information till VB blir undermålig, samt att samarbetet med räddningstjänsten i att säkra spår blir lidande. VB och Fu-ledare har generellt dålig brandkunskap, samt att de får in för dåligt beslutsunderlag Teknisk undersökning Samordnings roteln Fastställer brottsrubricering och prioritering för ärendet Får in för dåligt beslutsunderlag Utför brandorsaksundersökning Söker efter teknisk bevisning (Brandhärdshund) Tekniker har kort utbildningstid och ingen fortbildning inom brand. Beskriver sällan brandförlopp utan bara orsak samt saknar ett tekniskt stöd till organisationen dygnet runt. Utredare Åklagare Informationsinhämtning Utför förhör Fastställer slutsats Tar in ett sakkunnigutlåtande Avgör om åtal skall väckas Driver målet Utredarna har generellt för dålig brandkunskap och får för lite ingångsinformation. Har oftast också för dålig kommunikation med tekniska, sitter och väntar in protokollen efter en undersökning. Har mycket sällan personlig kontakt med sakkunnig Rättegång Utfrågning av sakkunnig Fastställer dom Sakkunnig svarar på frågor. Utför ingen överenskommen presentation Att ingen har helhetssyn för de anlagda bränderna gör att viktig information går förlorad. Figur 1.Arbetsprocess innan projektstart. Källa: Gästrike Räddningstjänst
10 (27) Aktör Prestation Problembild Samordnad brandutredartjänst Räddningstjänst Utför brandsläckning Brandpersonal är dåligt utbildad i kriminalteknik, vilket gör att spår går förlorade. Utbildning av brandpersonal i kriminalteknik på brandplats. Polispatrull VB/Fu led Levererar beslutsunderlag till Vakthavande Befäl Fattar initiala beslut samt utför preliminär brottsrubricering Polispatrullen är dåligt utbildad i brandkunskap, vilket gör att information till VB blir undermålig, samt att samarbetet med räddningstjänsten i att säkra spår blir lidande. VB och Fu-ledare har generellt dålig brandkunskap, samt att de får in för dåligt beslutsunderlag Utbildning av poliser i yttre tjänst i brandkunskap och spårsäkring efter bränder. Vara ett stöd åt VB och FUL i brandfrågor samt skapa informationsprotokoll som ska underlätta informationen mellan räddningsledaren och polispatrullen. Samordnings roteln Fastställer brottsrubricering och prioritering för ärendet Får in för dåligt beslutsunderlag Utföra sakkunnigutlåtande till stöd för brottsrubricering samt inhämta information från Räddningstjänsten. Tex tider, iakttagelser, bilder, insatsrapport, etc. Utredare Informationsinhämtning Utför förhör Fastställer slutsats Utredarna har generellt för dålig brandkunskap och får för lite ingångsinformation. Har oftast också för dålig kommunikation med tekniska, sitter och väntar in protokollen efter en undersökning. Vara ett stöd och bollplank åt utredarna i brandrelaterande ärenden. Åklagare Tar in ett sakkunnigutlåtande Avgör om åtal skall väckas Driver målet Har mycket sällan personlig kontakt med sakkunnig Träffar ofta åklagaren redan under utredningen vilket medför att åklagaren får en tidig förståelse om branden och dess komplexitet. Rättegång Utfrågning av sakkunnig Fastställer dom Sakkunnig svarar på frågor. Utför ingen överenskommen presentation Utför som sakkunnig en presentation i ord och bild i rättssalen. Detta gör det mer lättförståligt. Tekniska roteln Kriminaltekniker har kort utbildningstid och ingen fortbildning inom brand. Beskriver sällan brandförlopp utan endast brandorsak. Utför brandorsak- och brandförloppsundersökning samt fortbildning inom brand åt kriminaltekniker. Tjänsten följer dessutom upp och analyserar alla anlagda bränder vilket medför att det finns en helhetssyn för de anlagda bränderna som inträffar i regionen Figur 2. Arbetsprocess under projekttiden. Källa: Gästrike Räddningstjänst
11 (27) Skeden Före olyckan Problembild Att arbeta förebyggande mot anlagda bränder tenderar att vara ett ansvarsproblem som hamnar mellan polis och räddningstjänst samt att ingen har helhetssyn på de anlagda bränderna i samhället. Det saknas samarbete över gränserna när det gäller att arbeta mot att förhindra anlagda bränder. Samordnad brandutredartjänst Har helhetssynen med att följa upp och analysera samtliga anlagda bränder Leder en samarbetsgrupp bestående av kommuner, polisen och räddningstjänsten med att följa upp, analysera och skapa förebyggande åtgärder mot anlagda bränder. Utförs dåligt med information och konsekvensbeskrivning till ungdomar Samordnar skolinformation och bekymringssamtal med ungdomar i riskbilden. När räddningstjänsten utför tillsyn är sällan risken för anlagda bränder med som någon punkt. Initierar händelsebaserade tillsyner med fokus på anlagd brand. Under olyckan Det saknas ofta en samlad informationsbild vid olika händelser Det förstörs mycket bevismaterial under räddningstjänstens släckningsarbete Har tillgång till både polisens, kommunens och räddningstjänstens ärendeinformation samt åker jourhavande insatsledare vilket medför att det är lätt att hitta en samlad informationsbild. Utbildar brandpersonal i kriminalteknik på brandplats. Det finns för lite lärande efter olyckan inom räddningstjänsten. Utför olycksutredningar med erfarenhetsåterkoppling. Efter Olyckan Det finns för lite utvärdering av insatser inom räddningstjänsten Det behövs en nationell samsyn på framtagna risker efter olycksutredningar Samhället måste få bättre erfarenhetsinformation både lokalt och nationellt. Utför fördjupade insatsutvärderingar Skickar utredningsrapporter till MSB. Informerar i media och branschlitteratur. Samarbetet mellan polisen och räddningstjänsten förenklas och förbättras i alla skeden Figur 3. Olyckans tre skeden Arbetsprocess under projekttiden. Källa: Gästrike Räddningstjänst
12 (27) Fördjupade brandutredningar Räddningsverkets arbete med brandutredningar började 1993 med ett brandutredningsprojekt kring samarbete mellan räddningstjänst, polis och försäkringsbolag i Linköping. 1995 genomförde Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) och Polishögskolan den första brandutredningsutbildningen för brandbefäl och polistekniker på Räddningsverkets skola i Revinge. En brandutredarkurs omfattar tre veckor. Poliserna får bland annat lära sig brandförlopp och släckteknik medan brandbefälen studerar lagstiftning och rättegångsteknik. På uppdrag av regeringen inledde Räddningsverket år 1995 ett projekt att genomföra fördjupade brandutredningar i vissa kommuner. Brandbefäl som deltagit i brandutredarkursen i Revinge erbjöds att som en del av det brandförebyggande arbetet i kommunen genomföra undersökningar på bränder som inträffade i hemkommunen. Varje utredning dokumenterades i en rapport enligt en särskild mall. Mellan Räddningsverket och varje deltagande kommun upprättades ett kontrakt som innebar att verket betalade en viss del av utredarens lön mot att denne levererar kopior av sina rapporter till Räddningsverket. År 2009 hade MSB sådana kontrakt med 37 räddningstjänster/förbund. Brandutredaren som innehaft den samordnade brandutredartjänsten vid Gästrike räddningstjänst och Polismyndigheten i Gävleborgs län var en av dessa kontrakterade brandutredarna. Syfte med utvärderingen Enligt projektplanen för den samordnade brandutredartjänsten ska slututvärderingen för projektet fastställa om den här typen av samverkan har gett resultat i önskad riktning är användbar i framtiden eventuellt också går att genomföra i andra regioner i Sverige Utvärderingen kommer inte att beröra projektets syfte att samordna nätverket som arbetar med att förebygga anlagda bränder. Då ett syfte med utvärderingen är att fastställa om den här typen av samverkan har gett resultat i önskad riktning kommer utvärderingen att inriktas på att ge svar på om projektet uppnått sina mål och syften. Resultatet av detta ska sedan ligga till grund för att ge svar på de andra två syftena med utvärderingen om den här typen av samverkan är användbar i framtiden och också går att genomföra i andra regioner i Sverige.
13 (27) Datainsamling För att få en bild av projektets genomförande och resultat har data samlats in genom intervjuer med personal vid Gästrike räddningstjänst, Polismyndigheten i Gävleborgs län, Åklagarmyndigheten, Gävle kommun och MSB. Totalt har 19 personer blivit intervjuade, se bilaga 1. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor enligt en intervjuguide. Guiden har sett olika ut beroende på intervjupersonens funktion och organisationstillhörighet, se Bilaga 2 för exempel. Intervjuerna har varit mellan 30 och 90 minuter långa. Sammanställning av intervjusvar Nedan beskrivs vad som framkommit vid intervjuerna. Det finns naturligtvis mycket mer information från dessa men här beskrivs de synpunkter som varit mest förekommande om projektet. Citat från intervjuer presenteras i kursiverad stil. Den person som innehaft den samordnade brandutredartjänsten omnämns i texten som brandutredaren. Om samverkan Vid intervjuerna framkommer att man upplever att samverkan mellan räddningstjänst och polis har förbättrats och fördjupats. Räddningstjänsten berättar att de genom information från polisen får höra mer om vad som är på gång i kommunen. De operativa lagen kan då göra brandtillsyner i oroliga områden. Man anser att man också har fått en bättre samverkan både vid bränder och trafikolyckor genom att man känner varandra bättre och har fått förståelse för varandras arbete. Det fanns dock åsikter om att det är enbart när det gäller anlagd brand som samspelet med polisen fungerar bra men att det fortfarande är svårt att komma in hos polisen vid andra ärenden som till exempel vid samverkansövningar. Polisen berättar om att det är lättare nu att få spridningsintyg från räddningstjänsten. Genom brandutredaren får man en kanal in hos räddningstjänsten och därmed får man lättare namn på dem som varit ute på den räddningsinsats som intresserar polisen. Tidigare hade man också enligt polisen enbart samverkan under en brand som t ex vid avspärrningarna. En annan intervjuperson vid polisen anser dock att det redan fanns ett gott samarbete mellan polis och räddningstjänst innan projektets start men att det nu har blivit än bättre. Och att det goda samarbetet innan kanske var en förutsättning för att projektet skulle fungera.
14 (27) Samarbetet har vuxit några nivåer. Förr ringde vi till räddningstjänsten och de kom med ut till brandplatsen. Sen inget mer förrän protokollet var klart och vi skickade det till räddningstjänsten. Nu skriver vi protokollet tillsammans. Om brandutredningars handläggningstid Ett syfte med projektet var att brandutredningarnas handläggningstid skulle förkortas. Intervjupersoner från polisen upplever att projektet lett till snabbare handläggningstider och ekonomisk effektivisering. Genom den nära tillgången till brandutredaren som sitter i huset snabbar det på handläggningen. De menar också att den snabbare handläggningen säkerställer att polis och åklagare hamnar rätt i ärenden. Sakkunnigutlåtanden är avgörande för brottsrubriceringen för oss, vilka tvångsåtgärder vi kan göra och hur mycket utredningsinsatser vi ska tillsätta. Om det är skadegörelse kanske vi inte ens utreder. Om man har en duktig person som gör ett bra jobb initialt kan det i slutändan bli att någon kan bli lagförd. Det innebär att vi kan lösa brott och samtidigt att vi inte utreder i absurdum. Det spar tid och pengar. Om åtal Projektet syftade också till att fler anlagda bränder skulle komma att leda till åtal. Intervjupersonerna har inte kunnat ge svar på frågan om fler anlagda bränder lett till åtal. Däremot anser många att vinsten med projektet inte ligger i ökad lagföring. Det viktiga är att brottsrubriceringen blir rätt från början. Spridningsintyget från brandutredaren kan till exempel ge information om branden är en mordbrand eller om det är skadegörelse. Jag vet inte om fler ärenden lett till åtal men att vi jobbar med rätt ärenden nu. Där ser man skillnad i att vi får brottsrubriceringen tidigt i ärenden. Tidigare har vi kunna gå in med mycket resurser även vid ingen spridningsrisk. Jag har fått några aha-upplevelser. Man får ett helt annat tänk. Och jag kan ge signaler till poliser i yttre tjänst. Det gör att förstahandsåtgärderna blir bättre idag. Och i en förlängning gör det att det är rätta saker man fotograferar och dokumenterar. Då ärenden lett till åtal har åklagare kunnat utnyttja brandutredarens vittnesmål som sakkunnig. Han har då enligt åklagare kunskap om vilka frågor de vill ha svar på och att han är förberedd i och med att han har varit med i hela processen. En polis uttryckte det som: Det är på samma sätt som när vi använder oss av rättsläkare, det ger ett visst eftertryck i det de säger.
15 (27) Om kunskap om andra organisationers arbete och roller Vid intervjuerna ställdes frågor om intervjupersonerna fått ökad kunskap om de andra deltagande organisationernas behov och roller. Poliser som har intervjuats har svarat att räddningstjänsten har blivit medvetna om hur de ska gå fram vid släckning så att inte spår förstörs i onödan. I och med att vi har någon från räddningstjänsten inom väggarna blir samarbetet bättre. Vi får förståelse för varandras jobb. Det har säkert varit en kompetenshöjning för bägge parter. Vi har fått en ökad förståelse för varandras roller. Andra intervjupersoner säger att projektet inneburit att man fått en ökad förståelse för varandras myndighetskulturer. Enligt polisen har den fysiska närheten till brandutredarfunktionen gjort att deras kunskap om hur räddningstjänsten arbetar ökat. Räddningstjänsten berättar att i och med att brandutredaren för tillbaks kunskap till brandman i tjänst får man kunskap om hur man arbetar på en skadeplats. Vi har fått en förståelse för varandras organisationer. Vi har fått en ökad kunskap om hur vi ska bete oss på skadeplatsen. Det gör att vi får bättre utredningar och man vet vad man ska söka efter. Vi stövlar in med samma stövlar och kläder på andra brandplatsen och sprider från brandplats nummer ett. Vi vet bättre vad som kan vara till nytta för fortsatt utredningsarbete. Vilka kontrollfrågor vi ska ställa när vi anländer till en skadeplats. Det har lett till en ökad vakenhet hos all personal. En ökad vakenhet om vad som behövs inför dokumentationen av insatsen. Brandutredaren har utbildat räddningsledare i hur de ska skriva på det sätt som juristerna vill ha det. Det är framför allt om spridningsrisken. Det har blivit bättre. Om utbildningar Enligt brandutredaren har han lagt cirka 10 procent av sin tid på utbildning och information. Enligt figur 2 innebär det utbildning i kriminalteknik på brottsplats för brandpersonal och i brandkunskap och spårsäkring för poliser i yttre tjänst. Vid intervjuer berättas att brandutredaren även utbildat räddningstjänstpersonal i hur det går till i en domstol. Flera intervjupersoner säger också att han har spridit kunskap i hela organisationen och har bl a berättat för varje styrka i räddningstjänsten hur man släcker bränder utan att förstöra spår.
16 (27) Av det insamlade datamaterialet går det inte att utläsa hur mycket kunskap som förmedlats via regelrätt anordnade utbildningar eller genom vardagsmöten. Däremot är flera intervjupersoner av den åsikten att projektet inneburit kunskapshöjning för alla deltagande myndigheter. Det har varit till oerhörd nytta för mig. En oerhörd betydelse för mig att förstå hur en brand går till. Att förstå brandförlopp. Även om många anser att projektet inneburit en kunskapshöjning för alla finns det en efterfrågan hos polisen och räddningstjänsten efter mer utbildning och mer tid för återkoppling från brandutredningarna. Om ökat stöd i brandrelaterade frågor Intervjupersoner vid polisen och åklagare beskriver att de kan bolla teorier med brandutredaren, att han alltid är tillgänglig och lätt att diskutera med. Enligt brandutredaren har han lagt 70 procent av sin tid på stöd och produktion. Förundersökningsledare och åklagare beskriver bränder som ett svårt område och att de nu får den kunskap som krävs. Brandutredaren kan beskriva hur spridningsrisken ser ut och enligt intervjuerna förstår han åklagarnas krav. Det är skillnad på spridningsrisk och beaktansvärd spridningsrisk. Tidigare kunde det vara mer teoretisk spridningsrisk. Det här stödet behöver vi. Spridningsrisk är oerhört viktigt och det får vi jättebra stöd i. Vi förundersökningsledare tycker att det är svårt. Brandutredaren leder oss i hur vi ska brottsrubricera. Det leder till hur mycket vi ska utreda och hur mycket resurser vi ska lägga på det. Det gör att vi lägger resurser på bra saker. Jag är väldigt positiv, den kompetens som tillförs är jätteviktig. Åklagare beskriver att då brandutredaren finns med i hela utredningen förstår han deras behov. Han förstår kontexten då man för ett resonemang mot tidigare då man skickade en skriftlig fråga som man fick ett svar på. Han kan tala ett språk vi förstår och vill ha. Brand är bland det svåraste vi har. Vi ska inte bara påstå utan vi ska bevisa. Polisen berättar att det är svåra brott och att det nästan aldrig finns några vittnen till händelserna. Det innebär att det blir komplicerade utredningar och att den tekniska bevisningen blir viktig. Vid intervjuerna uttrycks att polisen behöver ta extern hjälp mer och mer och därför är det viktigt att få in brandutredarens kompetens. Han kan hjälpa till att visualisera brandförlopp. Det är en trygghet att ha en sådan back-up att kunna fråga. Man måste ha den här kunskapen för att kunna uttala sig. Är det någon från räddningstjänsten som ger ett utlåtande så väger det tungt. Det är som en rättsläkare jämfört med en allmänpraktiserande läkare.
17 (27) Vi kommer längre i brandorsaksutredningen. Vi hittar oftare orsak till brand. Det är lättare att besluta om vi ska lägga ner utredningen eller fortsätta och det är lättare att få fällande dom. Om dokumentation Vid varje insats skriver alla räddningstjänster en insatsrapport som samlas i en databas hos MSB. Insatsrapporter följer en given mall med både fasta svarsalternativ och fritextfält. Intervjupersoner från räddningstjänsten anser att de som en effekt av projektet blivit bättre på att skriva insatsrapporter och att man bl a skriver mer i fritextfälten om till exempel händelseförlopp. De berättade att de har tagit vara på den efterföljande processen, dokumenterar bättre och att brandmännen generellt förstår hur viktigt det är att dokumentera. Om vi backar 5-10 år då åkte vi på larm, släckte, åkte hem och sa att det här gick ju bra. Nu har vi öppnat upp och tittar på vår egen insats. Vi förstår varandras roller bättre. Genom att man fått förståelse för polisens roll och behov säger räddningstjänstpersonal att de förändrat sitt beteende vid räddningsinsatser. Tidigare rev vi kanske bara ut innan vi avslutade arbetet. Nu dokumenterar vi först innan vi river ut. Enligt intervjupersonerna har också brandutredningarna förändrats under projektet. De blir alltmer omfattande och går mer på djupet. Det beror dels på att polisen har större erfarenhet av att utreda ärenden och att deras sätt att strukturera utredningar kommit räddningstjänsten till del. Dels har återkopplingen från polisen lett till att brandutredningarna blivit bättre. Vi får en större uppföljning tack vare kontakten med polisen. Det är en tvåvägskommunikation. Polisen frågar också mer nu. Vår nyfikenhet ökar också, vi frågar mer om ledde våra utredningar till något. Om rättssäkerhet Vid många intervjuer pratade intervjupersonerna om att projektet inneburit ökad rättssäkerhet. De menade att tack vara brandutredarens speciella kompetens har hela processen med brandutredningar och förundersökningar till eventuella åtal och lagföring blivit mer rättssäker. Det är också en rättssäkerhetsfråga, människor ska inte bli misstänkta för brott när det inte är det, plus vice versa. Det bästa är att det går snabbare. Vi får information, förhandsbesked om det är anlagd brand. Det gör att vi kan släppa frihetsberövande personer om det visar sig att det inte är anlagd brand. Tidigare fick vi vänta på det skriftliga protokollet. Vi kan gå ner till brandutredaren och ställa sådana frågor.
18 (27) Om förebyggande åtgärder Ett syfte med brandutredarprojektet var att fler lärdomar från bränder skulle komma att leda till fler förebyggande åtgärder. Vid intervjuerna berättade man att de som jobbar operativt har kunnat insatsplanera på ett annat sätt. Genom att de har fått kunskap om objekt där det föreligger hot har de kunnat mer grundligt insatsplanera. Genom kopplingen mellan brandutredare och polis anser man att projektet lett till fler förebyggande åtgärder. Under 2008 och 2009 har räddningstjänsten gjort händelsebaserade tillsyner. Efter att brandutredaren informerat räddningstjänsten har brandgrupperna kunnat göra ronderingar. Sen skickar de vidare foton och skrivelser till tillsyn som åker ut. Det är där det funnits risk för anlagd brand, till exempel lastpallar och containrar. Det hände flera gånger. Det är tack vare brandutredaren och hans breddade syn på samarbete. Vid intervjuerna berättade man också om bekymringssamtal som genomförs med ungdomar. Tillsammans med polisen hittar man ungdomar som anlagt bränder från papperskorg till containrar. Vi fångar upp lärare och familjer. Vi går igenom konsekvenserna med dem. De måste förstå konsekvenserna av sitt beteende. Av alla vi haft inne på bekymringssamtal har ingen kommit åter. Under 2009 hade vi 16 stycken. Det bygger på att lärarna är med och helst föräldrarna. Om styrgrupp Till projektet knöts det från starten en styrgrupp bestående av räddningschefen vid Gästrike räddningstjänst, länspolischefen i Gävleborgs län samt enhetschef vid Räddningsverkets avdelning för olycksförebyggande verksamhet. Styrgruppen träffades bara ett par gånger i början av projektet och där brandutredaren var föredragande. Enligt en intervjuperson var man efter dessa två möten överens om att projektet fungerade bra. Detta argument plus att Räddningsverket lades ner i samband med MSBs bildande gjorde att det inte blev några fler möten med styrgruppen. Projektet har i stället följts upp genom kontakter med brandutredaren och vid informella möten mellan räddningschef och länspolischef. Om projektet kan rekommenderas för andra kommuner och polismyndigheter Vid alla intervjuer ställdes frågan om intervjupersonen skulle rekommendera andra att jobba på samma sätt som i projektet med en samordnad brandutredartjänst. Samtliga intervjupersoner har svarat att det skulle de göra. Ett argument för detta var att det är ett bra sätt att höja kompetensen på brandutredningar och att utnyttja brandutredarkompetens. Ett annat
19 (27) argument var att om man jobbade så här i hela landet skulle man kunna samarbeta mellan länen också. En polis uttryckte det som Ja, det har så många mervärden. Det visar att vi samarbetar. Det visar att vi är villiga att utveckla och förbättra. Jag är väldigt positiv. Våra tekniker kan inte uppnå den kompetens som brandutredaren har. Den praktiska delen skaffar man sig inte som tekniker. Det är viktigt att kunna prata med en specialist som brandutredaren. Jag tror att det är en fördel att han inte är polis och inte har någon prestige. Han har ett annat synsätt och friska idéer. Om vad som är viktigt att tänka på för dem som vill införa liknande tjänster i andra kommuner En följdfråga var vad intervjupersonerna ansåg vara viktigt för andra kommuner och polismyndigheter att tänka på om de skulle börja arbeta på samma sätt och införa en samordnad brandutredartjänst. De vanligaste svaren på den frågan var att det skulle vara rätt man/kvinna till tjänsten och att den skulle vara delad mellan polis och räddningstjänst. Med rätt man/kvinna på tjänsten menade man att den som ska ha en sådan tjänst ska ha en gedigen bakgrund och ha jobbat och ha en god förankring inom räddningstjänsten. Intervjupersoner menade också att den som anställs till en sådan här tjänst måste ha social kompetens och vilja, förståelse och förmåga att förstå andra myndigheter. Många av intervjupersonerna pekade på vikten av att tjänsten är delad i tid mellan polis och räddningstjänst. Det ska inte vara någon som jobbar 100 procent på ett ställe utan helst 50-50. Detta för att behålla kompetensen och kontakten med räddningstjänst. En synpunkt var att tjänsten bör finnas på tekniska roteln hos polisen för att den där kan överföra kompetens dagligen. Om andra kommuner och polismyndigheter vill göra ett liknande projekt anser många att det är viktigt att man gör ett projekt som räcker över flera år. Detta för att det tar tid att komma igång och få rutiner. Det kan finnas murar och motstånd till förändringar i början och det krävs mer än ett år för att få många utredningar och bredd. Inom räddningstjänsten pekade man på att det är viktigt att ersätta den tid som försvinner från dem. Det har inte skett hos Gästrike räddningstjänst vilket innebär att man tycker att projektet tagit tid från dem trots att räddningstjänsten fått ersättning för den tid brandutredaren varit i tjänst hos polisen. Andra synpunkter på vad som är viktigt är att tänka på det arbetsrättsliga. Det måste göras klart vem som är arbetsgivare och att brandutredaren vet när han/hon företräder den ena eller den andra. Man bör ha en gemensam verksamhetsplan där det tydliggörs hur man ska jobba och vilka mål man har.
20 (27) Om ny teknik och nya metoder Brandutredaren har använt sig av ny teknik som tredimensionell fotografering. Resultatet från fotograferingen har använts vid förevisning för förundersökningsledare och i rätten om hur en brand uppstått och utvecklats. Brandutredaren har också använt sig av en brandförloppssimulator vid en rättegång. Där har han utgått från digitala foton och utifrån det visat hur han ansett att en brand gått till. Projektet har också arbetat med att ta fram ett analysprogram som klarar av att följa upp och analysera inträffade anlagda bränder, samt att presentera dessa på en geografisk kartbild. Programmet har sedan utvecklats från ett analysprogram för anlagda bränder till ett komplett uppföljnings- och analyssystem för räddningstjänstens hela utryckningsverksamhet. Detta analysprogram kommer att driftsättas under hösten 2010. En metod som testats av brandutredaren är att använda sig av en brandhärdshund. Det är en tjänstehund hos polisen som försöker identifiera var en specifik brand uppkommit och letar då oftast efter resterna av de ämnen som används vid antändningen av den anlagda branden. Analys Måluppfyllelse För projektet fanns målet att leverera 28 brandutredningar till Räddningsverket/MSB. Under 2008 levererades 17 brandutredningar och under 2009 levererades 16 stycken. Summan blir då en leverans av 33 brandutredningar från projektet. Detta skulle kunna tolkas som full måluppfyllelse för målet leverans av 28 brandutredningar. Men vid ett samtal med enhetschef vid MSBs avdelning för risk- och sårbarhetsreducerande arbete framkom att tanken var att projektet skulle leverera 28 brandutredningar per år. Att projektet då inte nått full måluppfyllelse förklarades med att: I Gävles fall fick brandutredaren möjligheten att också vara med djupt i polisens utredningar, som ibland var under förundersökningssekretess så då kunde han inte leverera innan utredningen var klar så flera utredningar drog ut på tiden. De två andra målen om leverans till Räddningsverket/MSB är svårare att bedöma måluppfyllelse för. Det finns inte någon på MSB som har gjort bedömningar om brandutredningarna har varit till nationell nytta eller om utredningarna tydligt förklarar skillnaden mellan utökad olycksutredning och fördjupade utredningar. Däremot har det vid intervjuerna framkommit att brandutredaren har levererat brandutredningar som håller god kvalitet. Utredningarna behandlar orsak, brandförlopp, brandtekniskt skydd samt allmänheten och räddningstjänstens släckinsatser.
21 (27) De fyra mål som beskriver vad projektet ska leverera till Polisen har alla full måluppfyllelse. Brandutredaren har utfört brandutredningar för att fastställa om det föreligger brott, stöttat förundersökningsledare vid brandrelaterade ärenden, utfört sakkunnigutlåtande åt åklagarmyndigheten samt stöttat åklagare och utredare i frågor rörande brand. Målen anger inte i vilken omfattning som detta skulle ske och kan därmed inte heller bedömas. De fyra mål som beskriver vad projektet ska leverera till räddningstjänsten har också alla full måluppfyllelse. Brandutredaren har utfört olycksutredningar med åtgärdsförslag vid bränder där behovet utökad olycksutredning och fördjupad olycksutredning föreligger. Han har även tjänstgjort som befäl i beredskap och verkat som chef för den efterföljande enheten inom Gästrike Räddningstjänst. Som det har beskrivits tidigare fanns det ytterligare mål för projektet som inte finns beskrivet i projektplanen. Målen var att testa nya metoder och ny teknik om hur man fotograferar och samlar bevis. Brandutredaren har nått full måluppfyllelse genom användning av ny teknik som tredimensionell fotografering, analysprogram för anlagda bränder, brandförloppssimulator och brandhärdshund. Uppnådda syften Utvärderingen visar att projektet nått fyra av sex syften - Att sammanföra olika myndigheters likvärdiga utredningsbehov. - Att brandutredningarnas handläggningstid förkortas. - Att polisens utredare och åklagarna får en naturlig kontakt med sakkunnig inom brand. - Att fler lärdomar från bränder kommer leda till brandförebyggande åtgärder hos kommunerna. Om projektet uppnått syftet att fler bränder ska utredas är svårt att bedöma då det inte finns någon statistik hos Gästrike Räddningstjänst som visar på hur många utredningar som gjorts tidigare. Till Räddningsverket/MSB har dock inte fler brandutredningar levererats jämfört med tidigare år. Det finns inte heller någon statistik som visar om fler anlagda bränder lett till åtal. Men enligt de intervjuer som gjorts är det inte ökad lagföring som är det viktiga med projektet utan att brottsrubriceringen blir rätt från början. Statistik anlagda bränder Det finns inget syfte eller mål för projektet om hur det ska påverka antalet bränder i kommunerna. Det är ändå intressant att titta på statistiken över antalet anlagda bränder i de kommuner som ingår i Gästrike räddningstjänst och att följa det framgent. I intervjuerna fanns funderingar över om projektet bidragit till minskningen av antalet bränder från 2008 till 2009.
22 (27) 25 20 Antal insatser 15 10 2005 2006 2007 2008 2009 5 0 Gävle Hofors Ockelbo Sandviken Älvkarleby Kommun Diagram 1. Antal insatser till brand i byggnad med orsak anlagd i kommuner ingående i Gästrike räddningstjänst 2005-2009. Källa: MSBs insatsstatistik Diagram 1 visar att antalet anlagda bränder i byggnad minskat i Gävle och Sandvikens kommun mellan 2008 och 2009 men också att 2008 var ett exceptionellt år om jämför bakåt i tiden. 40 35 30 Antal insatser 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 År Diagram 2. Antal insatser till brand i byggnad med orsak anlagd i Gästrike räddningstjänst 2005-2009. Källa: MSBs insatsstatistik
23 (27) 1600 1400 1200 1000 År 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 Antal insatser Diagram 3. Antal insatser till brand i byggnad med orsak anlagd i riket 2005-2006. Källa: MSBs insatsstatistik Diagram 2 och 3 visar antalet anlagda bränder i byggnad i Gästrike räddningstjänst och i riket. I riket har antalet insatser till brand i byggnad med orsak anlagd varit i stort sett oförändrad under 2006-2009. I jämförelse med år 2005 har det varit en ökning med mellan 6 (år 2006 och 2007) och 10 procent (år 2008). I Gästrike räddningstjänst har det varit en större variation i antalet insatser till brand i byggnad med orsak anlagd under 2005-2009 men då det är ett färre antal sådana bränder över huvud taget gör att varje enskild brand påverkar hela bilden i större grad. I jämförelse med år 2005 minskade antalet anlagda bränder 2006 och 2007 med 13 respektive 30 procent. Antalet anlagda bränder ökade 2008 och 2009 med 56 respektive 4 procent jämfört med år 2005. Om man bortser från år 2008 har antalet insatser till brand i byggnad med orsak anlagd varit i stort sett oförändrad, det har varierat mellan 16 (år 2007) till 24 bränder (2009). Projektet med samordnad brandutredartjänst startade år 2008 då räddningstjänsten gjorde 36 insatser till brand i byggnad med orsak anlagd. Sedan minskade det till 24 anlagda bränder år 2009. Utvärderingen kan inte påvisa om det är starten till en minskande trend. Utvärderingen kan inte heller avgöra om det höga antalet anlagda bränder under 2008 jämfört med åren innan beror på en större noggrannhet i utredningar så att fler anlagda bränder redovisats korrekt i insatsrapporteringen. Det är av intresse att följa utvecklingen i Gästrike räddningstjänst medlemskommuner om projektet tillsammans med händelsebaserade åtgärder, bekymringssamtal mm leder till färre antal anlagda bränder.
24 (27) Slutsatser Utvärderingen hade som syfte att fastställa om projektet har gett resultat i önskad riktning är användbar i framtiden eventuellt också går att genomföra i andra regioner i Sverige Då projektet nått de flesta mål och syften med den samordnade brandutredartjänsten kan utvärderingen fastställa att projektet gett resultat i önskad riktning. Enligt intervjupersonerna har projektet lett till att Brandutredningars handläggningstider har minskat Samverkan mellan polis och räddningstjänst har ökat Polis och åklagare jobbar i högre grad med rätt ärenden Polis, åklagare och räddningstjänst har fått ökad kunskap om varandras behov, roller och myndighetskulturer Polis och åklagare har fått ökat stöd i brandrelaterade frågor Räddningstjänstens insatsrapporter och brandutredningar har utvecklats och blivit mer omfattande Rättssäkerheten ökat Antalet brandförebyggande åtgärder ökat Med detta som grund kan utvärderingen fastställa att den här typen av samverkan är användbar i framtiden. En stark indikation på detta är att man i Gävleborg upprättat ett avtal om fortsatt samarbete där Gästrike Räddningstjänst på 50 procent mot ersättning från Polismyndigheten tillhandahåller en brandinspektör som anlagd brand koordinator. Avtalet gäller tillsvidare och ska utvärderas efter två år. Det tredje syftet med utvärderingen var att fastställa om den här typen av samverkan eventuellt också går att genomföra i andra regioner i Sverige. Med tanke på projektets resultat och att alla intervjupersoner rekommenderar andra kommuner och polismyndigheter att jobba på detta sätt vill utvärderingen rekommendera att den här typen av samverkan genomförs i andra regioner i landet. För de kommuner och polismyndigheter som planerar en sådan samverkan rekommenderas att de tar tillvara erfarenheter från Gävleborg om vad som är viktigt att tänka på om man ska starta ett samarbete på samma eller liknade sätt.
25 (27) Källor Ahlqvist, M. (2008). Polishundverksamheten i Skellefteå. Polisutbildningen vid Umeå universitet. Moment 4:3. Fördjupningsarbete. Vårterminen 2008. Rapport nr. 512 Erlandsson, U & Bengtsson, L-G. (2005). Brandutredning. U30-643/05 Räddningsverket Gästrike Räddningstjänst. (2010). Avtal mellan Gästrike Räddningstjänstförbund och Polismyndigheten i Gävleborg. Haglund, S. (2009). Utvärdering av projekten samordnad tjänst för brandutredningar och Anlagd brand. Gästrike Räddningstjänst Ringqvist, P. (2007). Projektplan. Samordnad tjänst för brandutredningar i Gävleborgs län mellan Polisen, Gästrike Räddningstjänst och Räddningsverket. Version 2.0
26 (27) Bilaga 1. Intervjupersoner Gästrike Räddningstjänst Tommy Törling Lars Sigfridsson Håkan Andersson Robert Strid Martin Johansson Per Ringqvist Kristina Sjöström, ordförande direktionen Polismyndigheten i Gävleborgs län Christina Forsberg Magnus Olsson Kenneth Andersson Anders Hellberg Åklagarmyndigheten Mikael Hammarstrand Christer Sammens Gävle kommun Arne Andersson Jens Gagge MSB Mette Lindahl Olsson Ulf Erlandsson Mats Granat, tidigare räddningschef vid Gästrike Räddningstjänst Gunnar Keventer, tidigare länspolischef vid Polismyndigheten i Gävleborgs län
27 (27) Bilaga 2. Exempel på intervjuguide 1. Har mål och syfte nåtts? 2. Har projektet gjort att samverkan mellan polis o räddningstjänst ökat/förbättrats/förändrats? 3. Har polisen fått ökat stöd i brandrelaterade frågor? Om ja, på vilket sätt? 4. Har tekniska rotelns brandutredningar förändrats kvalitetsmässigt beroende på projektet? 5. Spridning vidare inom polisorganisationen i/utanför länet? 6. Annan nytta för polisen? 7. Har fler brandrelaterade ärenden lämnats till åklagare under projekttiden? 8. Nytta för samhället? 9. Skillnad före-efter projektet? 10. Styrkor? 11. Förbättringsområden? 12. Rekommenderas för andra polisdistrikt och kommuner? Om ja, vad är viktigt att tänka på?