Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar

Relevanta dokument
Introduktion till GNSS

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj Gunnar Hedling och Peter Wiklund Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Global Positionering System (GPS)

Global Positionering System (GPS)

GNSS-status och Galileoanvändning

SWEPOS. Studiebesök från SAMGIS Västernorrland Peter Wiklund Lantmäteriet, Geodetisk infrastruktur

Bilaga 1: GPS-teknik, en liten ordlista

GPS. Robin Rikberg februari 2009

GPS del 2. Sadegh Jamali. kredit: Mohammad Bagherbandi, Stig-Göran Mårtensson, och Faramarz Nilfouroushan (HIG); Lars Ollvik och Sven Agardh (LTH)

SWEPOS status och utveckling

GPS del 2. Sadegh Jamali

Thinning the branches of the GNSS decision tree. Sten Bergstrand Per Jarlemark Jan Johansson

MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos

Lantmäteriets testmätningar med RTK och Galileo i SWEPOS fram till januari 2017

Hur används GNSS-tekniken idag och i framtiden. GIS-Samverkan Dalarna Falun 14 mars 2018 Kent Ohlsson

Global Positioning System GPS

Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar

RADIONAVIGERINGSSYSTEM

Global Positioning System GPS i funktion

Geodetisk infrastruktur för projekt i Göteborgsområdet

Satellitsystem för kartläggning och dess status

Förtätning av nätverks-rtk i nordvästra Skåne

GNSS-mätning vid olika tidpunkter

Rätt tid i informationssamhället Verksamheten inom tid och frekvens vid SP

Realtidsmätning inom fastighetsbildning med Precise Point Positioning (PPP) Victor Kvarnström & Jessica Wallerström

Grundläggande teori om GNSS

Studie av mätosäkerhet och tidskorrelationer vid mätning med. SWEPOS 35 km-nät

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

Optimering av referensstationskonfiguration

Trimtec.se - Auktoriserad Trimble dealer för hela Sverige

Galileos utveckling till att bli en del av praktisk GNSSanvändning

Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS-nätet i Stockholmsområdet

Inledande försök till mätning med Europas navigeringssystem Galileo

Inledande försök till mätning med Europas navigeringssystem Galileo

CHALMERS LINDHOLMEN Instuderingsuppgifter Nav-E sid 1 ( 5 )

Undersökning av mätosäkerheten i det förtätade SWEPOS -nätet i Stockholmsområdet

Rapportserie: Geodesi och Geografiska informationssystem. Så fungerar GNSS. Ett samarbetsprojekt mellan. Banverket Lantmäteriet Vägverket

Per-Ole Renlund VSV (Vaktstyrman vuxen), OH6HCQ Global Navigation Satellite System

Kommunikation. Till sommarkursen Rymdteknik & Rymdfysik Uppsala, 2005 Av Petrus Hyvönen

Med fokus på FIG Commission 5 Positioning and Measurement. Katedralen i Christchurch raserades delvis i jordbävningarna

Håkan Tillander - Telenor, Networks/Radio

Förord. Gävle, april 2007

Strategi för datadistribution

Tekniken som löser framtidens utmaningar inom positionering. Martin Lidberg, Geodetisk infrastruktur,

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Föreläsning 10 - Positioneringssystem

Introduktion till GNSS

Vad är god kvalitet vid mätning med GNSS/RTK?

Validering av APV-procedurer genom flygmätning


GPS Antenn - Givare - Svensk English

Kompletterande interferensberäkningar - Digital Dividend

Leica icon gps 80 Öka produktiviteten Maximera driftstiden

Rapport från Lantmäteriverket om övergång till ett enhetligt nationellt referenssystem för lägesbestämning

Höjdmätning med GNSS vägledning för olika mätsituationer

Underlag till metodbeskrivning RUFRIS

Test av kinematisk Precise Point Positioning i realtid

Rymdgeodesy och geodynamik

GPS Precise Point Positioning An Investigation in Reachable Accuracy

Fördröjning och bortfall av nätverkskorrektioner

Studie av mätosäkerhet och tidskorrelationer vid mätning med nätverks-rtk i Swepos 35 km-nät

Tidsservrar vid svenska knutpunkter för Internet. Innehåll. Projektet Tidhållning på Internet i Sverige

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Naturgeografi. Caroline Carlsson och Matilda Tidholm. Maskinstyrning.

Reserapport från CGSIC:s 57:e möte vid ION GNSS+ 2017, Portland, Oregon, USA, september 2017

Omtentamen i Trådlös Internet-access

RUFRIS vs Trepunktsmetoden

Position Nokia N76-1

EXAMENSARBETE. Maskinstyrning, pistmaskin, Storklinten, Boden. Fredrik Henriksson Mikael Johansson Högskoleexamen Samhällsbyggnad

Införande av APV (approach procedures with vertical guidance)

Faktorer som påverkar osäkerhet hos digitala terrängmodeller från UASdata

Morgondagens geodetiska infrastruktur i Sverige

Koordinatsystem och transformationer. Tina Kempe Lantmäteriet Informationsförsörjning geodesi tel

GPS-SYSTEMET. Vetenskapsmetodik, CDT212 Mälardalens Högskola, Västerås Magnus Andersson, CIDEV4

Förväntad mätosäkerhet vid realtidsuppdaterad fri stationsetablering

Metodbeskrivning RUFRIS

performance by NEXUS NETWORK GPS Antenn Installation Manual

Jämförelse av olika GNSS-mottagare

Galileos påverkan vid Nätverks-RTK satellitpositionering i svåra miljöer

Klubbledarpärm. 5. Spektrumövervakning vid större meeting och tävlingar. 6. Sändarinlämning vid större meeting och tävlingar

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Leica MNS1200 GNSS Tuffa GNSS-lösningar för tuffa arbetsmiljöer

Teknik kommande och förekommande

Praktisk GNSS-mätning. Tips och tricks Ronny Andersson, Metria

Jämförelse av höjdmätning med olika GNSS-mottagare i SWEPOS nätverks-rtk-tjänst

Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Mot effektivare och säkrare navigering i FAMOS-projektet

Digital Runway Incursion Warning System DRIWS

Tentamen i Trådlös Internet-access

Augmentation Techniques for Satellite-Based Maritime Navigation in the Baltic Sea

EXAMENSARBETE. En jämförelse mellan traditionell RTK och nätverks-rtk på uppdrag av Skellefteå kommuns lantmäteriavdelning. Jon Söderqvist 2013

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Analoga metoder, IRIG rekommendationer Till en början användes FM/FM - system, frekvensmultiplex, enligt IRIG (Inter-Range Instrumentation Group) 2

APV info. APV i relation till PBN (Performance Based Navigation)

Reserapport från CGSIC:s 51:a möte vid ION-GNSS 2011, Portland, Oregon, USA, september 2011

SSM, Ericsson AB

Transkript:

Framtida satellitsystem och signaler - fördelar och utmaningar G P S Jan Johansson Rymd och geovetenskap med Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola & SP Sveriges tekniska forskningsinstitut jan.johansson@sp.se 1

GNSS-utvecklingen (något tillspetesad) dm-nivå med veckors fördröjning, m-nivå i realtid på 1980-talet cm-nivå med veckofördröjning, många cm i realtid på 1990-talet mm-nivå med veckofördröjning, cm-nivå samma dag, realtid några cm på 2000-talet mm-nivå i nära realtid, cm-nivå i realtid 2010-talet Sub-mm i efterberäkningar och mm-nivå i realtid???

Framtid Galileo Beidou/Compass GLONASS Moderniserad GPS

Hur fungerar GNSS? X 1, Y 1, Z 1, T 1 c(t 1 -T 1 ) = R 1 t 1

Flera satelliter behövs! X 2, Y 2, Z 2, T 2 X 1, Y 1, Z 1, T 1 c(t 1 -T 1 ) = R 1 R 2 = c(t 2 -T 2 ) Signalen går ungefär med ljusets hastighet dvs 300 000 000 meter/sekund Avståndet till satelliten är 20 000 000 meter eller mer För att kunna mäta avstånd med en noggrannhet av 3 meter krävs att tidmätningen i mottagaren kan göras med en noggrannhet av 10 nanosekunder

Med 4 satelliter fungerar det! Mottagaren erhåller: Latitud, Longitud, Höjd, och Tid

Overview, Satellite Navigation Systems Global Navigation Satellite Systems (GNSS) System Country Coding Orbital height & period Number of satellites Status United GPS CDMA 20 200km, 12.0h 27 operational States GLONASS Russia FDMA 19 100km, 11.3h 24 operational, CDMA in preparation in preparation; 4 IOV sats lauched; Galileo Europe CDMA 23 222km, 14.1h 27 1st FOC launch 2013; Compass/ 21 150km, 12.6h in preparation China CDMA 35 Beidou (and 5 in GEO) Regional Satellite Navigation Systems System Country Frequency Orbital height & period Number of satellites Status QZSS Japan L1, L2, and L5 HEO 3 in preparation, in operation 2013 IRNSS India L5 and S-band GEO (3) + GSO (4): 24,000 km 7 Regional Satellite Based Augmentation Systems (SBAS): WAAS(US), EGNOS (EU), MSAS (Japan) and GAGAN (India).

v = 4 km/s Felkällor 20200 km 1000 km Satellitklockor Satellitbanor Jonosfär Troposfär Lokala effekter 50km 10 km Mycket svag signaler Olika störningar Men GPS (GNSS) sänder ut signaler på 2 (3) olika frekvenser!

International Terrestrial Reference Frame (ITRF) Satellitbanor och klockor beräknas baserat på markstationer

GNSS är extremt svaga ( brusliknande ) Satelliteffekt: P T = 27 W Antennförstärkning: G T ~ 10 dbi Utsänd effekt~ 250 W Avstånd ~ 20 000 km Avstånd ~ 26 000 km Mottagen effekt(minimum): P R = 10-16 W = - 130 dbm = - 160 dbw

GNSS Signals (excl. Galileo) GPS Modernisation (USA) - Block II-RM: New L2C signal (7 in orbit) - Block II-F: New L5 signal (2 in orbit) - Block III: New L1C signal (similar to Galileo E1bc) Glonass (Russia) - CDMA signals planned in the L1 and L5 bands - New atomic clocks - New tracking network (IGS?) BeiDou (China) - CDMA signals planned in the L1, L5, and E5b bands

Future GNSS open signals E5a Band Frequency (MHz) Signal Type GPS L5 1176.45 BPSK(10) data and pilot GALILEO E5a 1176.45 BPSK(10) data and pilot GLONASS L5 1176.45 BPSK(10) data and pilot COMPASS B2a 1176.45 BPSK(10) data and pilot E5b Band GALILEO E5b 1207.14 BPSK(10) data and pilot COMPASS B2b 1207.14 BPSK(10) data and pilot L2 Band GPS L2C 1227.60 BPSK(1) data L1 Band GPS L1C/A 1575.42 BPSK(1) data GPS L1C 1575.42 BOC(1,1) data and pilot GALILEO L1 1575.42 BOC(1,1) data and pilot GLONASS L1 1575.42 BOC(1,1) data and pilot COMPASS B1-C 1575.42 BOC(1,1) data and pilot

BOC modulation signals Can co-exist with the GPS C/A-code signal Autocorrelation function has narrower main peak Improved code-tracking and multipath mitigation Frequency Spectrum Correlation Function 10 1 5 0 GPS C/A BOC(1,1) GPS C/A Spectral density (db/hz) -5-10 -15-20 -25 Autocorrelation 0.5 0 BOC(1,1) -30-35 -40-3 -2-1 0 1 2 3 Frequency (MHz) -0.5-1 -0.8-0.6-0.4-0.2 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 Delay (chips) 15

GNSS-utvecklingen (signal) Nya atomklockor => mer stabil signalgenerering => bättre signalbrusförhållande => ökad tillförlitlighet samt något förbättrad snabbhet + noggrannhet Nya signaler med ny kodning och större bandbredd => bättre signalbrusförhållande => ökad tillförlitlighet och snabbhet samt något förbättrad noggrannhet Fler signaler och fler satelliter => större redundans => möjlighet till fler signalkombinationer => minskad risk för felaktig hantering av periodobekanta

Differentiella (relativa) metoder för att eliminera gemensamma felkällor v = 4 km/s 20200 km 1000 km 50km 10 km Distance?? km

Nätverks RTK RTCM VRS NMEA

SWEPOS Stationerna 41 klass A stationer 238 klass B stationer 5 IGS- och 7 EPN-stationer

GPS och SWEPOS 1993-2012 Det går inte att visa bilden för tillfället. Orbits & Clocks Ionosphere Troposphere

L1 - Processing Total 27 mm

Det går inte att visa bilden för tillfället. GNSS GPS, GLONASS, GALILEO, BEIDOU? Orbits and clocks Ionosphere Troposphere

GNSS-utvecklingen (infrastruktur) Fler permanenta markstationer och fler satelliter => förbättrad behandling av felkällor (t ex atmosfär) => ökad snabbhet och tillförlitlighet även i svåra miljöer Nya markstationer i t ex Galileo (samarbete med IGS) => förbättrad referenssystem => förbättrad noggrannhet och tillförlitlighet Eventuella problem vid fullständig integration av alla GNSS t ex referenssystem, periodobekanta och antennfascentrum

Galieo etc What are the effects?

PPP Precise Point Positioning Absolut positionering? För cm-nivå krävs kännedom om Satellitbanor Satellitklockor Troposfär Jonosfär Kan all nödvändig information fås från SWEPOS?

Precise Point Positioning (PPP) vs Network-RTK VS

Nytt CLOSE -Projekt 2014-2015 Jämförelser och simulering av VRS (NRTK), MAC, PPP Vad finns idag? Hur bra är metoderna? Kan man i framtiden få alla metoder baserade på SWEPOS Förbättrade troposfär- och jonosfärmodeller Kalibreringsmetoder för hela stationen inkluderar t ex antenner, radomer och master Utveckling av nya SWEPOS-referensstationer inkluderar t ex master, antenner och radomer

Solcykeln

Calculating TEC: Some equations. The refractive index depends on frequency, number of electrons, and the electron charge and mass Refractivity Total Electron Content (TEC) in number of electrons/m 2 (1 TECU = 10 16 electrons/m 2 ) Propagation path delay in the Ionosphere

Linear Combinations Notice that the closer the frequencies, the larger multiplying factors. For GPS frequencies, 2.546 1.546

Ionospheric free electron content Differences between night and day Annual differences

Electron density in the ionosphere utilizing SWEPOS

http://swepos.lmv.lm.se/jonomon/index.asp