Teckenspråk i teori och praktik I, 30 hp LITU10 Teckenspråk som nybörjarspråk I, 30 hp LITN12 Delkurs 4: Svenskt teckenspråk II praktiskt fokus, 7 hp Kursbeskrivning HT16
2 (7) Delkursansvarig Joel Bäckström E-post: joel@ling.su.se Rum: C332 Undervisande lärare Eira Balkstam E-post: eira.balkstam@ling.su.se Rum: C336 Åsa Gustafsson E-post: asa.gustafsson@ling.su.se Rum: C370 Mats Jonsson E-post: mats.jonsson@ling.su.se Rum: C332 Nikolaus Riemer E-post: nikolaus.riemer@ling.su.se Rum: C336 Catrin Thorin E-post: catrin.thorin@su.se Josephine Willing E-post: josephine@ling.su.se Rum: C332 Kursens innehåll Delkursen utvecklar förmågan att förstå huvudinnehållet i kortare berättelser och att delta i samtal om välbekanta ämnen inom den personliga domänen. I delkursen utvecklas också förmågan att berätta enkla texter med beaktande av teckenspråkets grammatiska strukturer. Delkursen ger även en praktisk orientering i att hantera verktyg för analys och transkription av teckenspråkets struktur. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa förmåga att: - förstå huvudinnehållet i korta teckenspråkstexter om bekanta ämnen inom den personliga domänen framförda på tydligt teckenspråk - delta i samtal och kunna berätta enkla teckenspråksberättelser med beaktande av teckenspråkets grundläggande grammatiska struktur
3 (7) Kurslitteraturer Balkstam, Eira., Bäckström. Joel., Jonsson, Mats. & Ryttervik, Magnus. 2015. Övningskompendium. Grundmaterial till svenskt teckenspråk. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 20 sidor efter lärarens anvisningar. Bergman, Brita. & Björkstrand, Thomas. Teckentranskription. FOT-rapport XXIV. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 25 s. (Finns i Mondo) Mesch, Johanna. 2001. Teckenspråk så klart! Teckenspråksundervisningsmaterial. Lärobok 2. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund. 122 s. Wallin, Lars. & Mesch, Johanna. Annoteringskonventioner för teckenspråkskorpus. FOTrapport XXIV. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Ca 30 s. (Finns i Mondo) Ytterligare litteratur om högst 30 sidor kan tillkomma enligt lärarens anvisningar. Dessutom kan videoinspelade och transkriberade teckenspråkstexter för analys tillkomma. Språkresurser: Lärresurser på och om teckenspråk, teckenspråkstexter motsvarande 4 timmar. Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Svenskt teckenspråkslexikon. Elektronisk publicering genom http://teckensprakslexikon.su.se Undervisningsformer Undervisningen sker i form av övningar på teckenspråk och studiebesök. Närvarokrav Närvaro är obligatorisk på delkursen enligt nedanstående. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga examinationsuppgifter samt uppfyllt närvarokrav. Svenskt teckenspråk II (delkurs 4) tillåter frånvaro vid max fem övningstillfällen. Inga kompletteringsuppgifter krävs för dessa tillfällen. Frånvaro vid fler tillfällen än dessa medför kompletteringsuppgifter. Vid högre frånvaro än 15 lektionstillfällen får studenten gå om kursen. Kunskapskontroll och examination Delkurs 4: Svenskt teckenspråk I, 7 hp Delkursen examineras genom i) Inlämningsuppgifter, betygsätts med endast med betyget godkänt/icke godkänt. ii) språkfärdighetsprov
4 (7) Examinationsdatum Datum 12/9-16 Inlämningsuppgift 1 - Produktion 19/12-16 Färdighetsprov, samtal 20/12-16 Färdighetsprov, produktion 13/1-17 Färdighetsprov, förståelse Examinationsform Kompletteringsuppgift kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt på någon av examinationsuppgifterna. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehovet har meddelats av examinator/kursansvarig. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang används betygen något av betygen C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kursöversikt En detaljerad kursöversikt kommer att finnas i Mondo vid kursstart Kriterier för betyg på hel kurs Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Bokstavsbetygen A- E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursen poängantal. Gängse avrundningsregler tillämpas enligt nedan. 4,60-5,00 = A 3,60-4,50 = B 2,60-3,50 = C 1,60-2,50 = D 1,00-1,50 = E
5 (7) Delkurs 4: Svenskt teckenspråk II 10 hp betygskriterier Förväntat studieresultat 1. förstå huvudinnehållet i korta teckenspråkstexter om bekanta ämnen inom den personliga domänen framförda på tydligt teckenspråk 2. delta i samtal och kunna berätta enkla teckenspråksberättelser med beaktande av teckenspråkets grundläggande grammatiska struktur A Studenten kan, korrekt och med mycket stor säkerhet förstå det mest frekventa teckenförrådet och teckenspråk. Studenten visar att den kan uppfatta i princip hela innehållet i vanliga samtal främst inom den personliga domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett mycket stort aktivt fras- och teckenförråd och kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information, främst inom den personliga domänen och om vardagliga händelser. Studenten är inte beroende av att samtalsparterna anpassar sig genom att tala tydligt eller sänka sitt tempo. Studenten kan berätta egna anekdoter och konstruerar grammatiskt korrekta satser. B Studenten kan, med stor säkerhet förstå det mest frekventa teckenförrådet och vanliga fraser inom den personliga domänen under förutsättning att texten är framförd på tydligt teckenspråk. Studenten visar att den kan uppfatta i princip hela innehållet i vanliga samtal inom den personliga domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett relativt stort fras- och teckenförråd och kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den personliga domänen och om vardagliga händelser. Studenten är inte beroende av att samtalsparterna anpassar sig genom att tala tydligt eller sänka sitt tempo. Studenten kan berätta egna anekdoter och konstruerar i huvudsak grammatiskt korrekta satser. C Studenten kan förstå det mest frekventa teckenförrådet och teckenspråk. Studenten visar att den kan uppfatta huvudinnehållet i vanliga samtal inom den personliga domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett gott frasoch teckenförråd som omfattar den närmsta personliga domänen och vardagsmiljön. Studenten kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den personliga domänen och vardagliga händelser under förutsättning att samtalsparterna talar tydligt, anpassar sitt tempo och ger begränsat stöd. Studenten kan berätta egna anekdoter och konstruera några grammatiskt korrekta satser. D Studenten kan förstå det mest frekventa teckenförrådet och teckenspråk, men missförstår enstaka ord eller delar av sammanhanget. Studenten visar att den kan med stöd från samtalspartnern förstå merparten av huvudinnehållet i korta, tydliga och enkla samtal inom den personliga domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett begränsat fras- och teckenförråd som omfattar den närmsta personliga domänen och vardagsmiljön. Studenten kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den personliga domänen och vardagliga händelser under förutsättning att samtalsparterna talar tydligt, anpassar sitt tempo och ger visst stöd. Studenten kan berätta egna kortare anekdoter och konstruera några
6 (7) grammatiskt korrekta satser. E Studenten kan förstå det mest frekventa teckenförrådet och teckenspråk, men missförstår en del ord eller delar av sammanhanget. Studenten kan med mycket stöd från samtalspartnern förstå delar av huvudinnehållet i korta och tydliga samtal inom den personliga domänen och vardagsnära miljön. Studenten har ett litet begränsat fras- och teckenförråd som omfattar den närmsta personliga domänen och vardagsmiljön. Studenten kan delta i samtal som innebär enkelt utbyte av information inom den personliga domänen och vardagliga händelser under förutsättning att samtalsparterna talar tydligt, anpassar sitt tempo och ger visst stöd. Studenten kan berätta egna kortare anekdoter men har vissa svårigheter med att samordna den grammatiska strukturen. FX F Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning av studieresultat för Delkurs 3: Svenskt teckenspråk I 10 hp Du måste ha lägst betyg E på samtliga förväntade studieresultat, betyget Godkänt på inlämningsuppgiften samt uppfylla närvarokravet för att bli godkänd på delkursen. Det slutliga betyget på delkursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet 1 står för 40 % och 2 för 60 % av slutbetyget för delkursen. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor.
7 (7) För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel. 08-16 23 37, e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.