Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Relevanta dokument
Ämnen runt omkring oss åk 6

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Förnybara energikällor:

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Skogsbruk på ren svenska Lektion 3: Klimatnytta som bara växer. Tema: Klimatnytta Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

Inläsningsblad, organisk kemi

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Säkerhetsregler i kemi

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Sortera på olika sätt

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Exempeluppgift Delprov A1 Använda begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband

Min bok om hållbar utveckling

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

MILJÖBEGREPP OCH KRETSLOPP

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Klimat, vad är det egentligen?

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Kemi Kunskapens användning

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

En elevs skriftliga redovisning

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Värme, kyla och väder. Åk

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Fakta om klimatförändringar

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

* Vad händer i lådan

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

hållbar affärsmodell för framtiden

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Liv och miljö Lärarmaterial

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Svar: Extra många frågor Energi

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Grön Flagg Tema Vatten

Ämnesplan i Kemi Treälven

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Min bok om hållbar utveckling

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

1. Vad är naturkunskap?

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Utveckling och hållbarhet på Åland

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

UR-val svenska som andraspråk

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Energikällor Underlag till debatt

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

KROPPEN Kunskapskrav:

Transkript:

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter, ge exempel på hur människors handlingar påverkar miljön och visa på olika alternativ i miljöfrågor. Förstå och pröva ett ekologiskt tänkande och visa på konsekvenserna av olika handlingsalternativ i miljö- livs- och samhällsfrågor Fysik Strävansmål Eleven utvecklar kunskap om energi och energiformer, energiomvandlingar och energikvalitet samt samhällets energiförsörjning Biologi Ha insikt i fotosyntes och förbränning samt vattnets betydelse för livet på jorden. Kunna ge exempel på kretslopp och anrikning i ett kretslopp. Kemi Kunna använda såväl kemiska kunskaper som estetiska och etiska argument i frågor om resursanvändning, föroreningar och kretslopp ALTERNATIV A En ensam pedagog Tipsrundan kan göras av en lärare som snitslar en bana och placerar de inplastade frågorna vid olika kontroller. Eleverna kan då använda tipslappen och svara på frågorna. I klimatlådan finns plastband att snitsla med och inplastade frågor, material till stationerna och tipslapp att kopiera. ALTERNATIV B Med flera pedagoger, t.ex. under en kombinerad friluftsdag Ni kan då hoppa över tipsfrågorna och i stället ha en kollega vid stationen. Den kollegan måste ha läst på lite kring just det ämne frågan handlar om. Läraren kan då ställa frågan och låta eleverna resonera sig fram till ett svar. Ofta blir diskussionerna mer fruktbara MEN det kräver mer av lärarna. Naturligtvis kan ni modifiera frågorna så de passar det ni jobbar med eller ta bort det som inte passar.

FOTOSYNTES Station 1 Alternativ A Det här är ett träd. Vilka kemiska grundämnen består det mest av? 1. Syre 0, järn Fe, kol C X Kol C, syre O, Väte H 2 Syre O, Kol C, jord. Hur får trädet i sig kolet? 1 Suger kolet från marken X Från luftens koldioxid 2 Från krossat kolpulver i luften. Vad suger trädet upp med rötterna? 1 Vatten och mineraler X Kol 2 Energi i form av socker. Station 1 Alternativ B Vid ett träd. Frågor att ställa: Vad är det här för träd? Vad består ett träd av - vilka grundämnen? Varifrån får trädet ämnena som det byggts av? Hur kommer det in i trädet? Här är tanken att man skall komma in på fotosyntesen. Barnen kommer ofta fram till att det består av kol. Ni kan då ställa följdfrågan: Varifrån kommer kolet? Om man ger dem tid att resonera brukar de komma fram till koldioxiden. Frågan är då hur får de in koldioxiden i stammen? Är det på vintern och träden inte har blad får man hjälpa dem lite på traven med att träden just då inte kan ta in gasen för att det vilar. Vad använder trädet rötterna till? Om det är vinter kan man ju fundera på om trädet dricker på vintern. Det är ju fruset i marken och vattnet är bundet - det kan man ju också koppla till att trädet inte har löv och inte kan göra socker heller - det är mindre ljus dessutom. Det finns en massa att prata om ni avgör själva vad som är nog

FÖRBRÄNNING Station 2 ALTERNATIV A Vid stationen lägger du ett vedträ och en burk med aska. Vart tar de flesta ämnena i veden vägen då den eldas? 1 kvar i askan X upp i luften som koldioxid och vatten 2 ut som värmestrålning Vad består aska av? 1 mineralämnen som trädet sugit från jorden X kol 2 socker Station 2 Alternativ B. Stationen har du vid en lägerplats där man gjort upp eld med ved. Eleverna får elda en liten pinne de vägt och sedan väga askan. Men man kan även stå med ett vedträ i handen och askan från ett vedträ i en burk. ) Jag tycker det brukar vara bra att ha en molekylmodell av vatten och koldioxid med. Vad bildas då man eldar ett vedträ? Vad är aska? - Aska består mest av mineraler som trädet sugit upp med rötterna. Vad är det som brinner upp när man eldar? Vart försvinner ämnena i vedträet? Ledande fråga: Vad består röken från elden av? (Svar: koldioxid och vatten) Koldioxid kan eleverna ganska snart komma fram till men vatten kan man få fram om man ber någon hälla lite vatten på elden eller lägga in ett blött vedträ.

KOL Station 3 Alternativ A På stationen hänger du 3 plastpåsar med kol och torv. Sortera kolen i påsarna 1 a- grillkol, b-stenkol, c - torv X b grillkol, a stenkol, c - torv 2 a torv, b grillkol, c - stenkol Vad är grillkol gjort av? 1 Stenar som hettats upp utan syre. X Trä som hettats upp utan syre. 2 Plast som hettats upp utan syre. Varifrån kommer värmen/energin då man eldar kol? 1 Från jorden X Från solen 2 Från vinden Hur har trädet fångat energin som kan ge värme när man eldar? 1 Genom att suga i sig det med rötterna X Genom att röra sig i vinden 2 Genom att stå i solen. Station 3 Alternativ B Läraren har t.ex. ett varmt grillkol och börjar med att resonera om vad kol är. Vad är det gjort av? Man kan även visa stenkol och resonera om vilken skillnad det är. Stenkolet är ett fossilt bränsle - varför kallas det fossilt? Gammal skog som har utsatts för högt tryck i miljontals år.

KOLDIOXID Station 4 ALTERNATIV A Häng upp 3 burkar. De ska innehålla trä, stenkol samt olja. Förnyelsebar energi Man talar om förnyelsebar energi och icke förnyelsebar energi. Här har ni 3 burkar. Vilken burk innehåller förnyelsebar energi? 1 A X B 2 C Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären mer om man eldar icke förnyelsebar energi? 1 För att det är en starkare sorts koldioxid. X För att det är lagrad koldioxid som släpps lös i atmosfären. 2 För att den inte kan återanvändas som den förnyelsebara. VÄXTHUSEFFEKTEN anser man ökar på grund av ökad koldioxidhalt. Vad är VÄXTHUSEFFEKTEN? 1 Jorden blir mer uppvärmd på grund av att koldioxiden ligger som en hinna runt jorden. X Jorden blir kallare för att koldioxiden gör ozonskiktet tunnare. 2 Jorden kan odlas mer energisnålt om man bygger fler växthus.

Station 4 Alternativ B Läraren har olika prover på bränsle. Be eleverna sortera dem i förnyelsebart och icke förnyelsebart. Be dem förklara hur de tänker. Vad är olja gjort av? Vad är stenkol gjort av? etc Vad är det för skillnad på att elda trä och olja? Ta fram jordgloben och be eleverna beskriva vad växthuseffekten är. Varför är det problematiskt om man eldar mycket icke förnyelsebar energi. Har de inte lärt sig det kan det istället bli ett resonemang med eleverna. Man kan använda en filt som symboliserar växthuslagret som värmer jorden. VAD KAN MAN GÖRA? Station 5 ALTERNATIV A Vilket sätt att resa är bäst för miljön? 1 Åka flyg X Åka bil (som drivs av bensin eller diesel) 2 Åka tåg Vissa klimatkompenserar om de reser långt. Vad gör de för att inte ha dåligt samvete? 1 Betalar bl.a. för att det skall planteras mer träd X De vrider upp värmen på elementet. 1 De andas mindre. Familjen gör av med mycket koldioxid på grund av 3 saker - vilka? 1 Grillen, Golfen Gurkan, X Bostaden Bilen Biffen 2 Tv, tåget, tulpanen

Station 5 ALTERNATIV B Det är viktigt att se att man kan göra något. Än finns det tid. Sluta att prata om alternativ transporter och uppvärmning.. En del klimatkompenserar - vad gör de? Svar: Köper skog. På vilket sätt minskar man koldioxidhalten då? Vilka uppfinningar tror ni man kommer att göra snart för att vi skall få ett bättre liv utan att öka koldioxidutsläppen? Man säger att det är bilen bostaden och biffen som gör att en familj släpper ut mycket koldioxid- kan ni förklara hur? Vad kan du göra på din fritid som inte kräver en massa energi?

TIPSFRÅGORNA ATT SKRIVA UT. FOTOSYNTES Det här är ett träd. Vilka kemiska grundämnen består det mest av? 2. Syre O, järn Fe, kol C X Kol C, syre O, Väte H 2 Syre O, kol C, jord. Hur får trädet i sig kolet? 1 Trädet suger kolet från marken. X Trädet får kolet från luftens koldioxid. 2 Det finns krossat kolpulver i luften. Vad suger trädet upp med rötterna? 1 vatten och mineraler X kol 2 energi i form av socker.

FÖRBRÄNNING Vart tar de flesta ämnena i veden vägen då den eldas? 1 stannar kvar i askan X försvinner upp i luften som koldioxid och vatten 2 ut som värmestrålning Vad består aska av? 1 mineralämnen som trädet sugit upp ur jorden X kol 2 socker

KOL Sortera kolen i påsarna 1 a grillkol, b stenkol, c - torv X b grillkol, a stenkol, c - torv 2 a torv, b grillkol, c - stenkol Vad är grillkol gjort av? 1 Stenar som hettats upp utan syre. X Trä, som hettats upp utan syre. 2 Plast, som hettats upp utan syre. Varifrån kommer värmen/energin då man eldar kol? 1 Från jorden X Från solen 2 Från vinden Hur har trädet fångat energin som ger värmen när man eldar? 1 Genom att suga i sig det med rötterna. X Genom att röra sig i vinden. 2 Genom att stå i solen.

KOLDIOXID Man talar om förnyelsebar energi och icke förnyelsebar energi. Här har ni 3 burkar. Vilken burk innehåller förnyelsebar energi? 1 A X B 2 C Varför ökar koldioxidhalten i atmosfären mer om man eldar icke förnyelsebar energi? 1 För att det är en starkare sorts koldioxid. X För att det är lagrad koldioxid som släpps lös i atmosfären. 2 För att den inte kan återanvändas som den förnyelsebara. Växthuseffekten anser man ökar på grund av ökad koldioxidhalt. Vad är VÄXTHUSEFFEKTEN? 1 Jorden blir mer uppvärmd på grund av att koldioxiden ligger som en hinna runt jorden. X Jorden blir mer kall för att koldioxiden gör ozonskiktet tunnare 2 Jorden kan odlas mer energisnålt om man bygger mer växthus..

VAD KAN MAN GÖRA? Vilket sätt att resa är bäst för miljön? 1 Åka flyg X Åka bil (som drivs av bensin eller diesel) 2 Åka tåg Vissa klimatkompenserar om de reser långt. Vad gör de för att inte ha dåligt samvete? 1 Betalar för att det bl.a. ska planteras fler träd X De vrider upp värmen på elementet. 2 De andas mindre. Familjen producerar mycket koldioxid på grund av tre saker - vilka? 1 Grillen, golfen, gurkan X Bostaden, bilen, biffen 2 Tv, tåget, tulpanen