Kvalitetsredovisning 2015-2016 Mikael Elias gymnasium Karlskrona
Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan 5.4 Intern och/eller extern granskning 5.5 Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet 7.1.1 Kunskapsresultat 7.1.2 Sammanfattande analys 7.1.3 Åtgärder för utveckling 7.1.2 Värdegrundsresultat 7.2.2 Sammanfattande analys 7.2.3 Åtgärder för utveckling 7.2. Upplevd kvalitet 7.2.1 Sammanfattande analys 7.2.2 Åtgärder för utveckling 7.3. Ändamålsenlig kvalitet
7.3.1 Sammanfattande analys 7.3.2 Åtgärder för utveckling 7.4. Våra utvecklingsområden under läsåret 8 Nya utvecklingsområden 7.4.1 Sammanfattande analys 7.4.2 Åtgärder för utveckling 8.1 Utvecklingsområde 1 8.1.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.1.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.2 Utvecklingsområde 2 8.2.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.2.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det) 8.3 Utvecklingsområde 3 8.3.1 Bakgrund (varför har vi valt det?) 8.3.2 Åtgärder (så här ska vi arbeta med det)
1. Information om huvudmannen Mikael Elias Gymnasium är en fristående gymnasieskola som startades 2007, som en del i bolaget NTI AB. Samtidigt som varumärket startade blev det en del av AcadeMedia. Idag är verksamheten ett eget bolag Mikael Elias Gymnasium AB och finns på åtta olika orter i Sverige; Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona, Sollentuna, Stockholm, Sundsvall och Örnsköldsvik. Vi erbjuder gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga området med högskoleförberedande målsättning. Skolorna riktar sig mot studiemotiverade elever och värdegrunden för vår verksamhet vilar på trygghet, ansvar, inspiration, kreativitet och utmaning. Visionen är "Lust att lära, mod att förändra". Mer information om Mikael Elias gymnasium hittar du på www.mikaelelias.se 2. Information om vår skola Mikael Elias Gymnasium i Karlskrona startade 2007 och har under läsåret 2015-16 haft cirka 120 elever. Mikael Elias Gymnasium i Karlskrona är en centralt belägen skola med högskoleförberedande program - Samhällsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Ekonomiprogrammet samt Teknikprogrammet. Det är en skola som präglas av stor trivsel och nära kontakt mellan personal på skolan och elever, vilket flera enkätundersökningar visar. Det är de öppna dörrarnas skola och som elev kan man alltid få kontakt med skolledning eller lärare när behov uppstår. Då skolan är liten är också delaktighet och relation till såväl lärare som skolledning väldigt god. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Under det gångna läsåret har personalstyrkan bestått av 14 lärare fördelade på 9,6 heltidstjänster. Alla har varit anställda på skolan. Dock har inte all personal varit behörig. I främst ämnen kopplade till Teknikprogrammet har det funnits obehörig personal och därav har bara visstidsanställningar skett. Skolans elevhälsa ansvarar i stort för att stärka skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete och genom våra olika kompetenser och uppdrag genomförs löpande rutiner och aktiviteter som direkt eller indirekt stödjer elevernas måluppfyllelse och välmående. Elevhälsoteamet (EHT) har bestått av rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Skolpsykolog och annan berörd personal har kallats in vid behov.
Elevhälsan ansvarar för att det finns rutiner för tidig upptäckt av elever som behöver stöd i skolarbetet. Elevernas utveckling mot utbildningens mål säkerställs genom kartläggningar, extra anpassningar och utredningar kring särskilt stöd. Åtgärdsprogram föregås alltid av en pedagogisk utredning. Beslut om detta fattas av rektor efter samråd i elevkonferens (EK). Vid EHT förs minnesanteckningar och vid EK förs protokoll. Besluten vid en elevkonferens skrivs under av rektor, specialpedagog samt vårdnadshavare. Vid EK närvarar skolledare, specialpedagog, vårdnadshavare, klasslärare och de som kallas med tanke på ärendets natur t ex kurator, skolsköterska. Vid behov kan även andra personer kallas. Skolan har haft två förstelärare under det gångna läsåret. En förstelärare har haft sitt fokus på det kollegiala lärandet. Den andre försteläraren har haft sitt fokus på matematikundervisningen och på att utveckla användandet av Geogebra och utbilda sina kollegor i detta. Målet med båda försteläraruppdragen under året har varit att utarbeta former för kollegialt lärande och hitta nya och gemensamma strategier för undervisningen, främst i matematik. Förstelärarna har förfogat över återkommande personalmöten, de har också deltagit i veckovisa ledningsmöten. Resultatet är svårt att mäta men de kollegiala samtal vi har haft har varit av positiv karaktär och har gett ringar på vattnet. Fokus har legat på att dela med sig av goda exempel på lektionsupplägg och IKT. Detta har resulterat i spontana pedagogiska samtal.
Gymnasieskolan - Personalstatistik med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Valt läsår: 2015/16 Valt uttag: 2016-02-05 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt antal Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Totalt antal Andel (%) med pedagogisk högskoleexam en Andel (%) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne AcadeMedia 981,4 74,9 1 378 77,6 73,9 MEG 89,7 75,6 122 75,4 73,8 Mikael Elias Gymnasium, Karlskrona 9,6 62,5 14 71,4 64,3 Riket 15 450,0 79,1 19 973 86,6 79,5 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015. Gymnasieskolan - Personalstatistik Valt läsår: 2015/16 Valt läsår: 2014/15 Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare Antal lärare - heltidstjänster Antal elever per lärare AcadeMedia 1 565,3 15,4 1 525,0 15,2 MEG 104,7 16,4 114,1 17,3 Mikael Elias Gymnasium, Karlskrona 11,0 11,7 12,9 15,2 Riket 27 244,5 11,9 27 145,3 11,9 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgifterna avser de som var anställda i gymnasieskolan i oktober 2015 resp. oktober 2014. 3.2 Elever På skolan finns Ekonomiprogrammet, Samhällsvetenskapliga programmet och Naturvetenskapliga programmet. Det har också funnits en klass tekniker i årskurs tre. På Ekonomiprogrammet har det gått totalt 28 elever fördelat på inriktningarna ekonomi och juridik. Antalet elever har varit jämnt fördelat i de tre årskurserna. Merparten av eleverna i de tre årskurserna har läst inriktningen juridik. På Samhällsvetenskapliga programmet har det gått totalt 39 elever fördelat på tre årskurser. Merparten av eleverna har gått i årskurs tre. Skolan har inriktningarna beteendevetenskap och samhällsvetenskap. En övervägande del av eleverna på programmet har läst beteendevetenskap. På Naturvetenskapliga programmet har det gått totalt 46 elever fördelat på tre årskurser. Merparten av eleverna har gått i årskurs tre. I årskurs två och årskurs tre har samtliga elever läst inriktningen natur och i årskurs ett har samtliga elever läst inriktning samhällsvetenskap.
På Teknikprogrammet har det bara funnits en klass i årskurs tre. Dessa tolv elever har gått inriktningen informations- och medieteknik. Generellt har närvaron varit god med några markanta avvikelser. I ett par klasser i åk 3 har det förekommit mycket skolk. Mentorer, rektor och elevhälsan har haft samtal både på grupp- och individnivå för att komma till rätta med problemet. Det mest verkningsfulla har varit CSN-varningar, vilket har lett till bättre närvaro i slutet av terminen. Under det gångna läsåret slutade totalt fem elever av lite olika anledningar, såsom större valmöjlighet beträffande kurser och privata/psykosociala skäl. Vid samtliga studieavbrott har samtal med mentor och rektor hållits. Gymnasieskolan - Elevstatistik läsåret 2015/16 Program Elever i år 1 Elever i år 2 Elever i år 3 Summa program Ekonomiprogrammet 9 9 11 29 Naturvetenskapsprogrammet 8 6 26 40 Samhällsvetenskapsprogrammet 13 8 26 47 Teknikprogrammet - - 12 12 Summa årskurs 30 23 75 128 Källa: Skolverkets databas SIRIS. Uppgiften avser det totala antalet elever som var inskrivna i gymnasieskolans årskurs 1, 2 och 3 i oktober 2015. Närvaro (%), lå 2015/16, v. 35-22 Närvaro Förälderanmäld Anmäld frånvaro Oanmäld frånvaro Sen ankomst Mikael Elias Gymnasium Karlskrona 87,8 8,9 2,2 0,9 0,2 Källa: Schoolsoft 4. Viktiga händelser under året Läsåret började med en lyckad uppstart. Detta år valde vi att inte åka iväg direkt utan väntade några veckor eftersom Sa 13 hade som uppgift i kurserna Pedagogiskt ledarskap och Ledarskap och organisation att planera och genomföra en team-bildande aktivitetsdag. Denna genomfördes vid ett vackert friluftsområde. Närvaron var god och dagen blev mycket lyckad. I år arbetade vi också med ett tydligare systematiskt elevhälsoarbete med skolsköterskan, specialpedagog och kurator som stående inslag på EHT. Psykolog och läkare vid udda tillfällen. Trots inledande problem med en sjukskriven kurator kom elevhälsoteamet igång tidigt med kontaktknytning till eleverna. Eleverna fick tidigt ett förtroende och hjälp av deras kompetenser.
Matematiklyftet fortsatte även detta läsår med en ny modul. Tack vare skypemöten har mattelärarna fått möjlighet att diskutera matematik-pedagogiska frågor i ett större kollegium då det finns få matematiklärare på skolan. Inför detta läsår startades en ny kurs upp som heter Naturguidning. Kursen har byggts kring tre stora moment. Vid det första momentet fick eleverna cykla i skärgårdsmiljö, övernatta två nätter och paddla havskajak. Nästa moment bestod av problemlösning som genomfördes i mörker i vintermiljö. Här fanns ett tydligt fokus på Firo-modellen och att ge feed-back. Den sista träffen genomfördes i Sälen, där eleverna fick bedriva vinterfriluftsliv, både teoretiskt och praktiskt. Sammanfattningsvis har detta resulterat i en positiv grupputveckling som sedan har spridit sig till övriga elever på skolan. Erasmusprojektet All for a greener Europe har fortlöpt under hela läsåret och kommer även att fortsätta under nästa. Två lärare har varit på ett planeringsmöte i Italien och en lärare och fyra elever har varit i Wales. Vissa elever uppskattar verkligen möjligheten att få komma ut och resa i Europa. I slutet av mars var ettorna tillsammans med två lärare på studieresa i Bryssel. Resan inleddes bra men sedan inträffade en terrorattack under deras besök. Resan avbröts och gruppen åkte hem via Tyskland. Upplevelsen påverkade eleverna väldigt olika vilket innebar vissa konflikter inom gruppen. Dagens efter hemkomsten samlades eleverna på skolan för att tillsammans med elevhälsoteamet bearbeta sina upplevelser. Skolan kände ett bra stöd från huvudkontoret under krisarbetet. Skolans förstelärare har genomgått centralt anordnade utbildningar med bl. a John Steinberg om det goda lärarskapet. Skolans IKT-pedagog har genomgått centralt anordnade utbildningar om IT för lärande, Google Apps for Education etc. Under hela läsåret men främst under vårterminen har det funnits en oro kring skolans framtid, både bland elever och personal. Oron har dels berott på svårigheter att rekrytera nya elever, dels på ryktesspridningar och till viss del även på kommunens inställning till friskolor. Mot bakgrund av ett kraftigt sänkt intresse för skolan inför läsåret 2015-16 blev årets söksiffror inför kommande läsår en anledning till att oron kulminerade i samband med att skolans rektor bytte jobb. Ett flertal både lärare och elever lämnade skolan innan sommaren. Ny rektor tillträdde dock redan i juni och under sommaren rekryterades ny personal så att inga vakanser kvarstod till skolstart. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.
Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/ verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Med vårt systematiska kvalitetsarbete som grund pågår ett löpande arbete under året med att utvärdera och utveckla undervisningen på skolan. Detta sammanfattas i skolans kvalitetsrapport och verksamhetsplan. Skolan har en kvalitetsgrupp vari även elevrådet har representation. I juni får vi centralt framtagna resultat över slutbetyg och nationella prov som vi går igenom och analyserar på skolan. Det nya läsåret inleds sedan med att jag som rektor fullföljer arbetet med bokslut av föregående års resultat och verksamhet. Detta sammanställs i vår årliga kvalitetsrapport som skickas in till huvudman i september, som i sin tur skriver sin rapport för verksamheten på övergripande nivå under oktober. Kvalitetsrapporten fullföljs sedan av att nya utvecklingsområden och aktiviteter formuleras i skolans verksamhetsplan, som också färdigställs i början av hösten. Även denna skrivs i en version på huvudmannanivå. I oktober kommer våra elever fr.o.m. hösten 2016 att utvärdera undervisningen på kursnivå och i november gör varje lärare en betygsprognos som skickas in centralt och sammanställs. Utvärderingen av undervisningen följs främst upp på individnivå via samtal mellan rektor och varje lärare medan betygsprognosen gås igenom, diskuteras och analyseras med personalen. I januari följer vi upp våra tidigare elevers uppfattning om utbildningen vid vår skola och i februari följer vi upp våra nuvarande elevers uppfattning om såväl undervisning som trygghet och trivsel. Samtliga resultat gås igenom, diskuteras och analyseras. Vid behov sker specifika åtgärder alt förändringar som vi bedömer behövs för att utveckla och förbättra undervisningen för eleverna. I mars genomför varje lärare läsårets andra betygsprognos och i april utvärderar alla våra elever undervisningen på kurs- och lärarnivå. Dessa resultatuppföljningar följer samma process som de övriga under året. Utöver dessa större och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs kursutvärderingar höst och vår, vilka följs upp genom samtal med respektive lärare.
5.4 Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Skolan har inte haft någon intern eller extern granskning under det gångna läsåret. 5.5 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. Synpunkter och klagomål är en viktig faktor för oss att ytterligare förbättra verksamheten- från lärare, elever och föräldrar. De klagomål som inkommit har främst kretsat kring vår skolmat där eleverna önskar få fler ställen att välja mellan. Vi har haft en diskussion med eleverna och de har förstått vårt val med att fortsätta med vår nuvarande matleverantör. Det har även framkommit vissa klagomål på lärare som lett till samtal och uppföljningar har skett kontinuerligt och vid ett flertal tillfällen. För övrigt är vi förskonade för såväl anmälningar som allvarligare klagomål från föräldrar och elever. Vi försöker att ha en så öppen dialog som möjligt med alla parter i skolans miljö vilket kan leda att förekomsten av såväl klagomål som synpunkter i vår verksamhet är begränsad. 6. Vårt värdegrundsarbete Vid Mikael Elias i Karlskrona accepteras ingen form av mobbning, diskriminering eller annan kränkande behandling. Vår gemensamma syn är att varje elev ska känna sig trygg och välkommen, vara medveten om alla personers lika värde och trivas med skolans sociala miljö. Ingen ska behöva känna oro över att kränkas eller diskrimineras och alla ska ha kännedom om skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. Genom att vara en nyfiken, personlig och lärande skola med stort engagemang vill vi bidra till lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Vi jobbar tillsammans med eleverna för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. Det huvudsakliga värdegrundsarbetet har under läsåret bedrivits under ledning av elevhälsoteamet men även integrerats i vissa kurser, såsom t ex. svenska 1. En schemabrytande dag med alla elever på skolan tillägnades utformning och implementering av skolans plan mot kränkande behandling och diskriminering. En annan viktig aspekt av skolans värdegrundsarbete har varit externa föreläsare utifrån olika teman såsom Nätaktivisterna, Missing people och Oskar Sternulf.
7. Resultat 7.1. Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. 7.1.1. Kunskapsresultat Gymnasieskolan - avgångselever, nationella program Andel (%) elever med examen GBP för elever med examen eller studiebevis GBP för elever med examen Program 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** 2015/16* 2014/15** Ekonomiprogrammet 100,0 93,3 16,0 15,0 16,0 15,2 Ekonomiprogrammet - riket - 90,7-14,4-14,8 Naturvetenskapsprogrammet 96,0 96,4 16,7 15,0 16,7 15,3 Naturvetenskapsprogrammet - riket - 93,9-15,5-15,9 Samhällsvetenskapsprogramm et 90,9 85,7 13,9 14,8 14,2 15,3 Samhällsvetenskapsprogramm et - riket - 90,2-14,2-14,7 Teknikprogrammet 90,9-12,2-12,4 - Teknikprogrammet - riket - 88,0-13,9-14,4 MEG Karlskrona 94,1 92,2 15,0 14,7 15,1 15,0 Nationella program totalt - riket - 89,2-14,0-14,5 *Intern insamling, **SIRIS Avgångselever: elever som tagit gymnasieexamen samt elever som fått ett studiebevis där eleven är betygssatt i kurser som totalt omfattar minst 2500 poäng. Andel (%) med examen: procentuell andel elever som fått gymnasieexamen av samtliga avgångselever. GBP för elever med examen eller studiebevis: genomsnittliga betygspoängen för samtliga avgångselever. GBP för elever med examen: genomsnittliga betygspoängen för de elever som uppnått examen från antingen ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.
Gymnasieskolan - Genomströmning (Gy 2011) Nationella program Valt startläsår: 2011/12 Program Andel (%) elever som slutfört med examen Inom 4 år (examen 2014/15) Inom 3 år (examen 2013/14) Ekonomiprogrammet - - Ekonomiprogrammet - riket 82,0 76,8 Naturvetenskapsprogrammet - - Naturvetenskapsprogrammet - riket 85,8 78,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 95,0 95,0 Samhällsvetenskapsprogrammet - riket 79,3 74,0 Teknikprogrammet - - Teknikprogrammet - riket 77,0 70,1 MEG Karlskrona 92,6 88,9 Nationella program totalt - riket 77,0 71,4 Källa: Skolverkets databas SIRIS, uppgifter för lå 2015/16 publiceras i december Gymnasieskolan - Relationen mellan nationella prov och kursbetyg, 2015/16* Totalt antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Engelska 5 28 0,0% 82,1% 17,9% Engelska 6 20 0,0% 50,0% 50,0% Matematik 1B 22 0,0% 95,5% 4,5% Matematik 2B 5 0,0% 20,0% 80,0% Matematik 2C 6 0,0% 100,0% 0,0% Matematik 3B 9 0,0% 77,8% 22,2% Matematik 3C 11 0,0% 72,7% 27,3% Svenska 1 28 17,9% 60,7% 21,4% Svenska 3 59 10,2% 50,8% 39,0% MEG Karlskrona 188 5,9% 65,4% 28,7% Riket (VT2015) 703 032 8,1% 65,5% 26,3% *Intern insamling 7.1.2. Sammanfattande analys Generellt sett fortsätter skolan en positiv trend där elevresultaten höjts något för varje år, samtidigt som resultaten ligger över snittet i riket. I år är det Samhällsvetenskapsprogrammet som höjer sina resultat mest vad gäller andel med examen, dock faller däremot den genomsnittliga betygspoängen tillbaka något. En förklaring i detta är att elever med svårigheter i ett eller flera ämnen i första hand har fokus på att klara sin behörighet, vilket gör att både stöd och arbete inriktas mot detta och att det då kan bli på bekostnad av den sammanlagda betygsnivån. För Ekonomiprogrammet blir trenden
däremot odelat positiv här lyckades alla elever komma i mål vad gäller examen och de gjorde det dessutom med goda betyg som höjde den genomsnittliga betygspoängen ett helt steg. Nationella proven utgör en likriktare i betygsbedömningen på nationell nivå. På skolan analyseras resultaten på det nationella provet i förhållande till kursbetygen i diskussionsgrupper när jämförelsen presenteras. Detta sker i början av varje läsår, då den interna sammanställningen skickas ut till skolorna i slutet av juni. I språkämnena rättar och granskar lärarna tillsammans för att säkerställa likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Matematiklärarna byter elever vid den muntliga prövningen och har rättningsmöten. Korrelationen mellan NP och satta betyg måste bli högre. Vi kan se att några kurser har markanta avvikelser (Eng 6, Ma 2b, Sv 3). Jämfört med föregående år så är det Eng 6 och Ma 2b som sticker ut. I Ma 2b hade 23,8% ett högre betyg än vad de presterade på det nationella provet mot 80% i år och i Eng 6 hade 22,4% ett högre betyg än vad de presterade på det nationella provet mot 50% i år. Förklaringen för matematiken har sin grund i att skolan förlagt kurser över tid på ett sådant sätt att nationella proven inte kom i slutet av kursen, utan i mitten. Det ledde till att eleverna ännu inte arbetat/arbetat färdigt med alla kunskapsmål i kursen när de skrev nationellt prov. Mycket olyckligt och åtgärdat inför kommande läsår. I engelska har åtskilliga betygsgrundande moment tillkommit innan betygssättning tillsammans med schemalagd och lärarledd resurstid, vilket lett till att den sammanlagda bedömningen av eleverna i många fall blivit bättre än enbart för de nationella proven. Vanligaste bakgrunden vad gäller andelen som fick ett högre betyg än vad de presterade på de nationella proven är att elever presterar på en högre nivå betygsmässigt i andra moment än i de nationella proven, d.v.s. att de höjer sina betyg under läsårets gång framförallt i åk 3. 7.1.3. Åtgärder för utveckling Trots de förhållandevis goda resultaten behöver arbetat fortsätta rikta in sig på att alla ska klara sina studier. Skolan behöver fortsätta att utveckla strukturer och undervisning för att snabbt fånga upp dem som riskerar att inte nå målen, samt arbeta för att säkra elevernas närvaro. När det gäller NP har vi strukturella åtgärder för att komma till rätta med korrelationen. Vi kommer att förändra hur kurserna läggs ut tidsmässigt i förhållande till när NP genomförs. Vi kommer också genomföra mer kollegiala diskussioner vid rättning och analys av NP, samt betygsättning. Under året sker också ett kontinuerligt arbete med att säkra att våra examinationer och uppgifter ligger på rätt nivå, genom att arbeta med likvärdig bedömning tillsammans med andra inom och utanför huvudman.
7.1.2. Värdegrundsresultat MEG Karlskrona MEG totalt AcadeMedia Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt 93% 86% 75% 82% 68% 71% Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt 87% 87% 79% 83% 77% 80% Andel elever som känner sig trygga i sin skola 96% 96% 91% 94% 87% 90% Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan 76% 82% 65% 66% 60% 61% Andel elever som upplever att skolans personal tar hänsyn till vad eleverna har för synpunkter 81% 83% 71% 73% 69% 71% Källa: Markör 7.2.2. Sammanfattande analys I jämförelse med såväl andra Mikael Elias gymnasium som med Academedia totalt ligger Mikael Elias Karlskrona bättre i samtliga frågor beträffande värdegrund. Ett kontinuerligt värdegrundsarbete och ett öppet klimat på skolan ger en trivsam skolmiljö. Då ingen mobbing och få andra incidenter inträffar upplevs planen mot diskriminering och kränkande behandling tidvis inte så aktuell. Det räcker oftast att hänvisa till skolans ordningsregler vid mindre konflikter. Planen är förankrad bland eleverna genom temaarbete och integrering i kurserna. Generellt finns ett intresse hos eleverna kring frågor rörande mänskliga rättigheter och rättvisa. Detta underlättar naturligtvis värdegrundsarbetet på skolan. Skolans värdegrundsresultat har stigit markant i fråga om elever känner att de blir behandlade med respekt. Då vår målsättning är att varje elev ska känna så har resultatet ändå följts upp i varje klass. Både elever och lärare har uttryck förvåning över att det finns elever som inte upplever detta fullt ut. Varken i dessa samtal eller på annat sätt har personalen kunnat finna anledning till att vissa inte känner sig trygga. Den fråga som sjunkit markant jämfört med föregående år rör studiero. Framförallt är det ett program Teknikprogrammet som sticker ut med index 50. Samtal och övriga åtgärder har vidtagits för att dels följa upp vad problemen bottnat i samt vilka åtgärder som krävts. Under resterande delen av vårterminen blev stämning och arbetsro bättre i den aktuella klassen, som även präglades av problem kring frånvaro. En fråga som sjunkit något rör elevernas uppfattning om vilket genomslag deras synpunkter får. Den förklaring som vi kan se är att lärarnas arbetsbelastning ökat under året, varför det kanske legat nära
till hands att många lärare hållit sig till beprövade koncept då man inte hunnit eller orkat pröva så mycket nytt. 7.2.3. Åtgärder för utveckling Det enda område som sjunkit jämfört med förgående läsår - men som fortfarande ligger på en högre nivå än verksamheten och koncernen i övrig - är (de dåvarande) elevernas uppfattning om arbetsro. Som tidigare redogjorts för kunde vi dock härleda sänkningen till en specifik klass som rätade upp sig under vårterminen. Men, eftersom god arbetsro alltid är en förutsättning för att lärande ska kunna ske kommer detta ändå att finnas med i våra planerade aktiviteter under nästa läsår. Under sommaren sker en kartläggning bland ett urval elever, som i dialog med skolledning och personal ska identifiera relevanta fokus och utvecklingsområden för kommande läsår. Detta då skolan till stor del kommer att ha nya elever än de som besvarade undersökningen i februari och det kommer med all särkerhet att vara så att dessa elever ser på både miljö och undervisning med nya ögon. Hittills har ett par områden identifierats, resten kommer att återfinnas i skolans Verksamhetsplan samt Plan mot diskriminering och kränkande behandling: En flytt av kuratorns arbetsrum har skett så att eleverna kan gå till elevstöd utan att känna sig utpekade. Skolans elevskåp har fördelats ut på skolan för att ta bort den tidigare samlingsyta som fanns då skåpen var lokaliserade på ett enda ställe. Syftet är att skapa lugnare elevflöden på skolan och därigenom förbättra arbetsron och minska risken för eventuella kränkningar. Ny organisation av elevhälsan gör nu att elevstödspersonal alltid är på plats och att elevhälsoteamets arbete kan löpa utan avbrott. Skolan har också inför en s.k. Supermentor, kombinerat med tjänst som Skolassistent. Denna förändring ska både bidra till ett mer aktivt främjande och förebyggande elevhälsoarbete samt till ett löpande stöd kring elevernas arbetsro och undervisning. 7.2. Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. AcadeMedia MEG Karlskrona MEG totalt Gymnasium 2016 2015 2016 2015 2016 2015 NKI 67 72 63 67 64 66 Rek. grad 73 82 66 72 66 70 Trivsel 81 90 78 83 77 80 Studiemiljö 82 82 75 77 73 75 Undervisning 66 72 65 67 66 67
Källa: Markör Upplevd kvalitet 100 80 60 40 20 90 8182 82 82 73 72 72 67 66 83 78 77 80 75 77 72 73 75 6366 67 6466 66 70 65 67 66 67 0 2016 2015 2016 2015 2016 2015 MEG Karlskrona MEG totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 7.2.1. Sammanfattande analys Resultaten ligger under förväntan då de är markant lägre än föregående år. Anledningarna till detta kan vara många men huvudsakligen ser vi tre starka skäl: Tidigare år har det förekommit instruktioner till eleverna om att en sjua är första godkända värdet. Detta har inte förekommit i år eller i fjol, vilket medför att ett lägre värde inte nödvändigtvis innebär mindre nöjda elever. Till följd av ett lågt intag inför läsåret skedde vissa neddragningar på personalsidan, vilket lett till en upplevt högre arbetsbelastning för de kvarvarande lärarna som kan ha medfört att lärarna i år inte haft möjlighet, ork eller motivation att ge det lilla extra som annars kännetecknat Mikael Elias Karlskrona. Oron kring skolans framtid har också påverkat både elever och lärare negativt. Särskilt rekommendationsgraden påverkas negativt av denna oro. 7.2.2. Åtgärder för utveckling Förändrade rutiner vid genomförande av enkäter, tillsammans med tidigare beskrivna förändringar i lokal organisation, kommer med stor sannolikhet göra skillnad i resultaten. Då vi till stor del har en ny elevgrupp utan tidigare upplevd kvalitet kommer året att präglas av ett metodiskt sätt att arbeta med alla aspekter av den upplevda kvaliteten, liksom den interna kommunikationen för att kontinuerligt säkra att vi vet vad det eventuellt finns missnöje med. Detta säkras bland annat genom skolans litenhet, men också det demokratiarbete som skolans nya rektor leder där bland annat elevrådet sitter med i skolans ledningsgrupp.
7.3 Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? Skulle du rekommendera din skola till någon som ska börja gymnasiet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? År MEG Karlskrona MEG AcadeMedia Gymnasium 2015 88% 83% 71% 2014 80% 82% 63% 2015 78% 81% 74% 2014 100% 75% 69% 2015 77% 83% 65% 2014-71% 55% 2015 60% 46% 42% 2014-40% 34% Källa: telefonintervjuer av elever genomförda av Markör under 2015. Leverans av resultat skedde januari 2016. Ändamålsenlig kvalitet Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommende ra din skola till någon som ska börja gymnasiet? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskol a i sin helhet, hur nöjd är du då? 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 0% 20% 40% 60% 80% 100% AcadeMedia Gymnasium MEG MEG Karlskrona 7.3.1. Sammanfattande analys Skolan har, och har haft historiskt, god ändamålsenlig kvalitet. Detta oavsett om vi jämför med riket, Academedia som helhet, eller med våra systerskolor inom Mikael Elias Gymnasium. Detta är elever som gick ut skolan för tre år sedan, och vi upplever att arbetet på skolan idag är mer inriktat också på arbete. 7.3.2. Åtgärder för utveckling
Vi fortsätter att förbereda våra elever för högre studier, men har också fokuserat mer på hur vi förbereder för arbetslivet. Detta görs genom att vi inom ramen för elevernas studier också har kontakt med arbetslivet. Detta sker både med hjälp av studie- och yrkesvägledning, men också genom att olika moment genomförs i praktiken, se mer nedan. 7.4 Våra utvecklingsområden under läsåret 2015-16 Förstelärarna Likvärdig bedömning och betygsättning Elevhälsa Ökad andel elever med examen efter årskurs tre Tydligare ansvarsfördelning Enklare studievägledning 7.4.1 Sammanfattande analys Förstelärarna Målet var att de två förstelärarna tillsammans skulle utveckla kollegialt lärande på skolan. Resultatet är svårt att mäta men de kollegiala samtal vi har haft har varit av positiv karaktär och har gett ringar på vattnet. Fokus har legat på att dela med sig av goda exempel på lektionsupplägg och IKT. Detta har resulterat i spontana pedagogiska samtal. Likvärdig bedömning och betygsättning För att säkerställa likvärdig bedömning och betygsättning var ambitionen att samtlig personal efter detta läsår skulle ha genomgått Skolverkets webkurs Betyg och bedömning. Tyvärr hann inte alla lärare fullfölja kursen under läsåret men det har lett till många fler samtal kring bedömning och samarbete kring betygssättning. Elevhälsa Elevhälsan har fått än mer tydligare struktur under detta läsår i och med att tre enheter funnits på plats under en dag i veckan. Specialpedagogen har i ett tidigt stadium uppmärksammat vissa svårigheter och omgående satt in hjälpmedel och stöd för att underlätta skolsituationen för de med särskilda behov. Tack vare detta snabba ingripande så har det medfört att eleverna utvecklats mycket positivt och klarat av sina studier. Samtliga inom EHT hade som önskan att vara en del av den vardagliga verksamheten men på grund av mycket administration har antalet lektionsbesök tyvärr varit begränsade till några få. Målet för nästa år kommer att vara att få ut EHT än mer i elevernas vardag i klassrummet samt att synliggöra deras främjande och förebyggande insatser. Det vardagliga mötet mellan elever och personal samt den löpande undervisningen är viktiga delar i att skapa så goda och ändamålsenliga förutsättningar som möjligt för elevernas lärande. Genom ökad närvaro i klassrummet ökar möjligheterna att kartlägga vilka behov som finns i olika ämnen och moment.
Ökad andel elever med examen efter årskurs tre Under förra året uppnådde 80% av eleverna i årskurs tre gymnasie-examen efter tre läsår. Målet för detta läsår sattes till 90%, vilket är markant ökning. Glädjande nog uppfylldes detta mål med viss marginal. Dessutom finns en tydlig plan för två av de elever som inte färdigställt sitt gymnasiearbete. Anledningarna till den ökade andelen elever med examen är många. För andra året i rad har det funnits ett gemensamt EWS (Early warning system). Lärarna har kommit in i arbetssättet ordentligt och det finns en samsyn kring hur detta ska skötas. Det har lett till bättre uppföljning kring elever som hamnar efter. Kollegiet har jagat elever som ligger efter på ett mer effektivt sätt och dubbelt mentorskap har också varit till fördel. Till viss del har elevhälsoteamet bidragit till ökad måluppfyllelse när det gäller de elever som har särskilda behov. Schemalagd resurstid har satts in under vårterminen för de elever som legat efter. Varning om indragning av studiemedel har också bidragit till bättre närvaro och måluppfyllelse. Tidigare år har många elever haft problem med att bli godkända på sina gymnasiearbeten, därför fick två lärare ansvaret att driva processen och stötta kollegorna i handledarrollen. Det har skapat en tydlighet för hur arbetet ska bedrivas vilket gjort att eleverna känt trygghet i arbetet och kunnat slutföra sina arbeten. Endast fyra elever slutförde inte sitt gymnasiearbete i juni. Två av dessa har fått uppskov till augusti. Tydligare ansvarsfördelning Beträffande tydligare ansvarsfördelning ägnades flera möten åt att identifiera, dela upp och tidsätta olika ansvarsområden. Exempel på områden är gymnasiearbetet, omprovstillfällen, ämneskvällar, läromedelsbudget och friluftsdagar. Detta har tydliggjort och effektiviserat arbetet. Risken att uppgifter hamnar mellan stolarna är mindre med tydlighet. Enklare studievägledning En ny studie- och yrkesvägledare anställdes inför läsåret som varit på plats en dag i veckan. Utöver återkommande genomgångar har eleverna också haft löpande tillgång till individuell vägledning utifrån behov. Vidare sker studie- och yrkesvägledningen också integrerat i undervisningen på flera av våra program, som bjuder in gästföreläsare från näringsliv och högskola. Det är ofta egna företagare eller tidigare elever på skolan som delar med sig av sina erfarenheter i branschen och från universitetsstudier. Likaså har vi kontinuerliga besök av olika externa organisationer. 7.4.2. Åtgärder för utveckling Då detta arbete är ett långsiktigt arbete kommer skolans nya ledning att fortsätta utveckla dessa utvecklingsområden. Det kommer till stor del att vara som en del av det löpande arbetet med skolans verksamhet. Speciellt fokus kommer att läggas på likvärdighet och elevhälsa, se nedan.
8. Nya utvecklingsområden Mikael Elias Gymnasium i Karlskrona läsåret 2016/17 är i stora delar en helt ny skola. Eleverna är till största del nya, personalen är till största del ny och skolledningen är ny. Ny skolledning har inlett med att analysera tidigare verksamhet, samt (gemensamt med en elevgrupp) att bygga en ny organisation utifrån de erfarenheter som finns av tidigare verksamhet. De utvecklingsområden som definierats är likvärdighet, elevhälsa, IT för lärande samt studiemiljö. 8.1 Utvecklingsområde 1; Likvärdighet Då stora delar av skolans arbetsgrupp är ny är det av största vikt att säkra likvärdigheten. Det innefattar arbete med examens- och kursmål, men också bedömning. 8.1.1 Åtgärder Det är inte acceptabelt att NP inte korrelerar med satta betyg annat än med mindre avvikelser. Vår analys har visat att ett svar kan vara kursutläggen i tid, då främst i matematik då NP har skrivits lång tid innan kursen ska vara slut. Annan åtgärd är studiedagar med gemensam rättning och analys. Även i samarbete med andra skolor inom Academedia. 8.2 Utvecklingsområde 2; Elevhälsa 8.2.1 Åtgärder Elevhälsans arbete ändras genom att supermentor anställs som mentor för alla elever (max 150). Supermentor är alltid på plats och tillgänglig. Supermentor ingår i EHT. EHT träffas minst varannan vecka. I EHT ingår rektor, bitr. rektor, kurator, skolsköterska, samt vid behov skolpsykolog och fördjupad kompetens inom specialpedagogik. Rektor leder EHT. Specialpedagogisk kompetens finns inom ramen för EHT. En utbildningsplan har satts upp för bit. rektor, som påbörjat specialpedagogisk fortbildning. Från huvudmannen stöds elevhälsans arbete under läsåret med att lokal EHT varje kvartal har medverkande specialpedagog och skolspykolog från huvudmannen. Detta för att säkra alla kompetensers medverkan i både elevärenden samt i det förebyggande och främjande arbetet. Senast läsåret 17/18 ska lokal organisation ha dessa kompetenser anställda i egen regi. Mikael Elias Gymnasium i Karlskrona har under många år varit en trygg liten skola där elever alltid kunnat få stöd i sin utveckling mot målen. Av naturliga skäl har då en större andel av våra elever haft ett sådant stödbehov, vilket också visar sig i resultaten med flera elever (av olika skäl) med anpassad studieplan. EHT kommer att arbeta mycket noggrant med att kartlägga dessa elever. Det är oerhört viktigt att arbeta förebyggande med anpassad studiegång, detta innan eleven kommer efter i sitt skolarbete. 8.3 Utvecklingsområde 3; Studiemiljö. Studiemiljön är god och elevtryggheten är hög. Olika fysiska åtgärder i skolmiljön genomförs för att arbeta för fortsatt hög trygghet.
8.4 Utvecklingsområde 4; IT för lärande. Ny IKT-pedagog är anställd. Huvudmannen leder gemensamt utvecklingsarbete för IKT-pedagoger. Lokalt används nu Google Classroom i all undervisning. Digitala prov ska införas under läsåret. Bibliotekstjänster på nätet utvärderas lokalt och planeras att införas under läsåret. 8.5 Övrigt På huvudmannanivå har startats samarbetsprojekt där alla förstelärare inom MEG ska skapa en gemensam grund för det fortsatta kulturarbetet. Lokalt ska förstelärare initiera och leda tvärvetenskapligt arbete med Case-studies där programmålen ska vara synliggjorda i det tvärvetenskapliga arbetet. Elevrådet ska ha representation i skolans Ledningsgrupp. I Ledningsgruppen ingår också en personalrepresentant. Ledningsgruppen är den funktion som tar alla lokala beslut som rör skolans långsiktiga verksamhet. Elevrådets arbete stödjs av Skolvärdinnan. Det är viktigt att elevrådet har ett fungerande arbete med kommunikation till de enskilda klasserna. De kanaler som beslutats för extern kommunikation ska alltid var uppdaterade och inkommande frågor ska besvaras skyndsamt. Elevambassadörer utbildas, och dessa är (utanför skoltid) timanställda för att skilja på skola och arbete. Skolan ska, enligt beslutat årshjul, synliggöras genom olika offentliga arrangemang som anordnas av kommunen.