2013-01-11 kl 09.00-10.00, Region Gävleborgs kansli, Gävle Sven-Åke Thoresen, ordförande Lena Roos, 1:e vice ordförande Stig Eng, 2:e vice ordförande Eva Tjernström Mats Törnquist Ulrika Brandt Mats Fransson Magdalena Berglin Eva Tjernström 1 6 Mats Fransson Sven-Åke Thoresen Eva Tjernström 1
Innehåll 1 Upprop och protokollsjustering 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Beslutsbudget 2013 anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 4 Jämställd regional tillväxt 5 RUS-seminarium 2013-02-15 6 Rapporter a) Aktuella utskottsärenden b) Kanslirapport 2
1 Upprop och protokollsjustering Upprop förrättas och Eva Tjernström utses att jämte ordföranden att justera protokollet. 2 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkänns i befintligt skick. 3
3 Beslutsbudget 2013 anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Ansvarig tjänsteman: Ulrika Brandt Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Förslaget till budget och riktlinjer för Regionala tillväxtmedel 2013, anslag 1:1 godkänns. Ulrika Brandt föredrar ärendet. Ärendebeskrivning Beslutsbudget 2013 Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder 2012 Beslutsbudgeten 2012 uppgick till 65 Mkr. Under året togs beslut motsvarande totalt 64,9 Mkr till 36 st olika projekt. Samtliga projekt bedöms bedriva verksamhet inom det Regional Utvecklings Programmet. De beviljade medlen utgör medfinansiering till EU i 6 av projekten, motsvarande 20 Mkr. 4 av projekten ligger på Norra Mellansveriges återflödeslista och blir definitivt beviljade i takt med att återflöden inkommer till programområdet. Se bilaga 3, en sammanställning över beviljade projekt 2012. Anslaget för 2012 (exkl. utnyttjad anslagskredit från 2011) uppgick till 53,1 Mkr. Utbetalningarna uppgick till 53,2 Mkr. Därmed har 0,1 Mkr av 2011 års anslagskrediten tagits i anspråk. Anslagsmedlen har alltså utnyttjats fullt ut. Vid årets slut hade vi en ianspråktagen bemyndiganderam på 82,4 Mkr, att jämföra mot tilldelad bemyndiganderam på 91 Mkr. Under året hade vi 1,5 Mkr till förfogande för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Dessa har kunnat utnyttjas fullt ut. 2013 I regleringsbrev till Verket för näringslivsutveckling anges förutsättningarna för 2013: o Bemyndiganderam 91 Mkr o Anslag 53.580.000 kr o Anslagskredit 5.358.000 kr o Anslagsbehållning från 2012 0% o Av anslaget får 1.500.000 kr användas av Region Gävleborg för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Vår bedömning är att budget avseende beslut 2013 kan läggas på 62 Mkr med de förutsättningar som i nuläget anges i regleringsbrevet. Det maximala beslutsutrymmet (se bilaga 1) utifrån bemyndiganderamen är drygt 67,4 Mkr. 4
Budgetförslag 2013 Projektmedelsbeslut Uppföljning och utvärdering TOTALT 60,5 Mkr 1,5 Mkr 62 Mkr Maximalt beslutsutrymme med avseende på bemyndiganderam (Bilaga 1) Bemyndiganderam 2013 Ianspråktagen bemyndiganderam 121231 Anslag 2013 +Anslagskredit 2013 +Anslagsbehållning/-Utnyttjad kredit från 2012 Max beslutsutrymme 91.000.000 kr - 82.426.674 kr + 53.580.000 kr + 5.358.000 kr - 87.686 kr 67.423.640 kr (Återföringar har inte tagits i beaktande. Dessa ökar beslutsutrymmet och uppgår årligen till ca 5-10%.) Utbetalningsprognos (Mkr) 2013 2014 2015 Anslag (indikation) 53,6 53,6 53,6 Prognos redan tagna 48,8 28,0 5,6 beslut (t o m 2012 års beslut) Uppskattning 2013 års 18 22,0 22,0 beslut SUMMA 66,8 50,0 27,6 Förklaring av begreppen (Bilaga 2) Bemyndiganderamen anger det maximala taket för hur stora Region Gävleborgs åtaganden får vara vid årsskiftet 2013/2014. (Beslutade medel som återstår att utbetala) Anslaget utgör de medel Region Gävleborg har till förfogande ett visst år för utbetalningar av gjorda åtaganden. Om utbetalningsbehovet understigande anslaget riskerar anslagsmedel att bli indragna. Utbetalningsbehov som överstigande anslaget kan inte tillgodoses på annat sätt än genom utnyttjande av anslagskrediten. Anslagsbehållning utgör oförbrukade medel föregående år som får nyttjas innevarande år. I 2013 års regleringsbrev är anslagsbehållningen 0 % dvs. outnyttjat anslag 2012 får inte föras över och utnyttjas 2013. (I Region Gävleborgs fall är detta heller inte aktuellt eftersom hela 2012 års anslag betalats ut.) 5
Projekt med beslutsår 2012 Bilaga 3 Diarienr NYPS Projektstart Projektslut Projektnamn Stödmottagare Beslutat År Nr idnr. belopp 12 12 166783 2012-01-01 2012-12-31 Uppföljning och utvärdering Region Gävleborg 1 500 000 8 66 117647 2012-01-01 2012-12-31 Leader Hälsingebygden TILLÄGGSBESLUT Leader Hälsingebygden 1 609 000 9 105 148439 2012-01-01 2012-12-31 Leader Gästrikebygden TILLÄGGSBESLUT Leader Gästrikebygden 722 750 2012-01-01 2012-12-31 Nu kör vi TILLÄGGSBESLUT Region Gävleborg 5 426 240 11 48 164405 2012-07-01 2014-06-30 CLIP-Centrum för logistik och innovativ produhögskolan i Gävle 5 200 000 11 56 164622 2012-01-01 2013-12-31 Verksamhetsprojektet 2012 Region Gävleborg 5 902 540 11 58 164772 2012-01-01 2014-12-31 Fiber Optic Valley - Hållbara Processer för KFiber Optic Valley FOV 5 000 000 11 59 164773 2012-01-01 2014-12-31 Fiber Optic Valley - Projekt och demonstratofiber Optic Valley FOV 4 500 000 11 28 161660 2011-03-01 2012-12-31 Vidare med Hälsingegårdar Länsstyrelsen Gävleborg 750 000 11 52 164417 2012-01-01 2014-03-31 Fiberoptiska innovationer inom processindusacreo 1 500 000 12 2 165510 2012-01-01 2014-08-31 Ekonomisk tillväxt genom gränslänken KongBorlänge kommun 300 000 12 9 166069 2012-02-01 2013-02-28 Teknikproffs Högskolan i Gävle 199 172 12 5 165596 2012-01-16 2012-12-31 Främja kvinnors företagande Region Gävleborg 3 954 000 11 60 165330 2011-12-27 2015-09-15 Leader Nedre Dalälven Leader Nedre Dalälven 1 886 157 12 1 165402 2012-01-01 2013-03-31 Digitala Destinationer Hälsingland Turism ek. förenin 2 800 000 12 10 166416 2012-05-01 2013-12-31 Kultur och naturupplevelser längs kusten vid Gävle kommun 600.000 återta 600 000 12 11 166781 2012-05-01 2014-12-31 Landsbygdsriksdagen 2014 Hela Sverige ska leva X-ing Gb 900 000 12 7 166022 2012-04-02 2013-08-30 Textilt kunskapscentrum och besöksmål De Hälsinglands museum 980 000 12 6 166021 2012-04-01 2014-12-31 Fjällvägen Bollnäs kommun 1 750 000 12 8 166024 2012-04-01 2013-12-31 Året runt på Wij trädgårdar -TrädgårdsdestinaStiftelsen Wij Trädgårdar 1 800 000 12 4 165512 2012-04-01 2013-03-31 Förstudie angående lokalt center för alternat Söderhamns kommun 500 000 12 16 167245 2012-03-15 2012-12-31 Bok & Biblioteksmässa 2012 Gävle kommun 200 000 12 17 167246 2012-09-01 2013-12-31 DURK Distanskommunikation och UppkopplHudiksvalls kommun/kultursko 500 000 12 19 167265 2012-06-01 2012-08-31 INAS Fotbolls-&Friidrotts-EM i Gävle 2012 SUH - Svenskt Utvecklingscen 100 000 12 22 167430 2012-08-01 2013-12-31 Metodutveckling av miljötinget arena för unlandstinget i Gävleborg 240 000 12 20 167428 2012-04-01 2013-03-31 Regional medfinansiering av kulturella projekregion Gävleborg 1 200 000 12 21 167429 2012-04-01 2012-11-30 Teater i Mellanfjärden Mellanfjärdens teaterförening 100 000 12 23 167661 2012-08-01 2013-07-31 LIST-för en innovativ region LIST Gävleborg 495 000 12 39 168676 2012-01-01 2012-12-31 Strukturfondspartnerskapet NMS Region Gävleborg 150 000 12 40 168835 2012-05-01 2012-12-31 Biologisk myggkontroll Nedre Dalälven Nedre Dalälvens Utvecklings A 166 250 11 44 163880 2012-05-22 2013-04-30 Recidence1 (TILLÄGG)Dokumentation Tilläg Movexum 63 000 12 41 169814 2013-01-01 2013-03-31 Regional handledarutbildning Gävleborg, förshudiksvalls kommun 200 000 12 43 170408 2012-11-01 2013-04-30 Validering Gävleborg Högskolan i Gävle 301 130 12 45 170410 2012-07-01 2015-06-30 FIFE-Företagsdrivna innovationer främjar expskogstekniska klustret ek. för 209 000 12 50 170418 2013-01-01 2014-12-31 Green Business Region Stiftelsen Teknikdalen 1 200 000 12 53 170424 2013-01-01 2013-12-31 Innovativ Mötesarena Creative Office Sandbacka Park Utveckling/ S 210 000 12 54 170427 2012-09-01 2013-12-31 Vägen till e-samhället Region Gävleborg 2 642 325 12 55 170430 2013-04-01 2014-12-31 GLOBES 2 Future Position X 3 000 000 12 59 170443 2012-09-01 2013-12-31 Lönsamhetsstyrning i SME företag ALMI Företagspartner GävleDa 1 333 446 12 60 170557 2012-10-15 2013-04-01 Omställning Gävleborg - Förstudie och pilotpstudiefrämjandet Gävle Dala N 150 000 12 61 2012-12-01 2013-05-31 Förstudie Transport Science Center Gävle kommun 200 000 12 62 170559 2013-01-01 2014-12-31 Ramprogrammet Främja kvinnorsföretaganderegion Gävleborg 3 954 000 12 63 170570 2012-09-01 2013-02-28 Bioenergi och logistikutredning Bilof 462 100 64 856 110 Beslutsbudget 2013: 65 000 000 Återstår av beslutsbudget: 143 890 6
Förändringar i texten markerade med rött! RIKTLINJER FÖR REGION GÄVLEBORGS BESLUT OM BIDRAG TILL PROJEKTVERKSAMHETEN Våra strateger har den initiala kontakten med de projekt som är intresserade av att söka projektmedel. Strategerna är sakkunniga inom sina respektive områden och har en god uppfattning om hur utvecklingsarbetet inom området bör bedrivas, vilka aktörer och verksamheter som är önskvärda utifrån RUP/RUS och strategier/program som grund. Här nedan beskrivs de horisontella aspekter som vi också har att beakta i samband med prioritering av projektbeslut. 1. Grunder för prioritering av insatser Bidrag till projektverksamheten utgör ett verktyg i det regionala tillväxtarbetet. Det regionala tillväxtarbetet ska bidra till en hållbar regional tillväxt och utveckling. Det ska bedrivas i enlighet med Regionalt utvecklingsprogram Gävleborg 2009-2013/Regional utvecklings strategi för Gävleborg 2013-2020 och tillhörande strategier/program samt det Regionala Strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Norra Mellansverige 2009-2013. Projekt som beviljas medel ska i så stor utsträckning som möjligt bedömas kunna skapa regional nytta. Den nationella strategin ska vara vägledande. Hållbar utveckling skall genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete och dess tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Detta lyfts fram i det regionala utvecklingsprogrammet och dess Vision 2020: Möjligheter nära dig. Där står det att Regionens styrka byggs på människorna som bor här, och därför är våra kvinnor, män, flickor och pojkar vår viktigaste resurs för framtida utveckling. En positiv utveckling kräver också att våra synsätt inriktas på att finna lösningar om en hållbar samhällsbyggnad (miljömässigt, socialt och ekonomiskt). Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla hållbarhetsdimensioner beaktas vid de prioriteringar som görs av olika projekt och insatser. Vi kommer inte att kunna uppnå en bestående ekonomisk tillväxt och utveckling om miljön försämras, om välståndet inte fördelas rättvist och om det inte sker en tillväxt också i det mänskliga kapitalet, när det gäller t ex hälsa och kompetens. Följande kriterier skall vara vägledande för genomförande av regionala utvecklingsinsatser. 1.1 Regionalt/lokalt Det regionala utvecklingsprogrammet har ett regionalt utvecklingsfokus och omfattar hela Gävleborg. Insatser som sträcker sig över flera kommuner och/eller över regiongränser prioriteras. Vi tror att sådana insatser är mer effektiva och kan bidra till en bättre fungerande arbetsmarknadsregion. Lokala initiativ kan också vara viktiga och kan prioriteras om de bidrar till att stärka regionens konkurrenskraft. 7
1.2 Jämställdhet Att ha ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att man synliggör kvinnors och mäns villkor och förhållanden, att man visar hur dessa beaktas i projektet samt hur man analyserar de planerade konsekvenserna av projektet för såväl kvinnor som män både på kort och på längre sikt. Man kan argumentera för jämställdhet utifrån olika aspekter. Dels en rättviseaspekt, vilken utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen som anger att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det vill säga kvinnor och män ska ha möjlighet att vara med och påverka samhällets utformning och vara med och dela på de offentliga medlen utifrån sina olika villkor och behov. Man kan också argumentera för att det är en fråga om resursutnyttjande som utgår från nyttan av att både kvinnor och män bidrar till samhällets utveckling gemensamt. Några frågeställningar att tänka på vid bedömning av jämställdhet: Projektets mål och mätbarhet Finns mätbara mål och indikatorer kopplade till projektets resultat där effekter på kvinnor och män kan utläsas? Kommer projektet att tillhandahålla individbaserad statistik och är den i så fall fördelad på kvinnor och män? Kompetens om genus och jämställdhet Vilka kunskaper finns kring genus och jämställdhet i projektorganisationen? Hur tänker man gå tillväga för att eventuellt höja kunskapsnivån? Finns relevanta/uttalade stödresurser i projektet/organisationen för att medverka till ökad jämställdhet? Resursfördelning Hur har man konstruerat projektet för att göra en jämställd fördelning av projektets resultat, är det relevant? Representation inom projektorganisationen Hur är kvinnor och män representerade i projektets eventuella styr-, referens-, målgrupper? Har man tagit hänsyn till jämställdhetsaspekten vid rekrytering till projektets ledning och målgrupper? Hur kommer projektet kvinnor och män tillgodo? Hur kommer projektets effekter att påverka jämställdheten rent generellt? Vilka långrespektive kortsiktiga effekter kan/vill man se. Hur många och vilken typ av arbetstillfällen kommer att skapas? Medverkar projektet till att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden? Om inte, varför? Kan projektet ge långsiktiga samhälleliga effekter som påverkar jämställdheten, i så fall vilka? 1.3 Integration Integration innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Var och en har möjlighet att bidra med sin unika erfarenhet och kompetens så att samhällets mångfald blir en fungerande helhet och gemensam tillgång. Att bejaka mångfald, ömsesidig tolerans och respekt för varandras olikheter innebär bl a att arbetsmarknader öppnas för människor från andra länder och kulturer. Att arbeta med integration innebär bättre resursutnyttjande genom att många människor ges bättre möjligheter att använda sin kompetens. Att aktivt arbeta med integration är en tillgång och framgångsfaktor för projektet. För att tydliggöra hur projektet medverkar till en förbättrad integration ska följande frågeställningar besvaras: 8
Projektets mål och aktiviteter Finns det mätbara mål i projektet som visar att, och hur, hänsyn tagits till integration? Hur påverkar projektets syfte integrationen? Vilka aktiviteter medverkar till att skapa och förbättra integrationen? Vilka integrationseffekter kan projektet leda till på lång sikt? Integrationskompetens Finns det kompetens kring integration i projektorganisationen? Hur arbetar man för att höja kunskapsnivån? Resursfördelning Varför har projektet gjort resursfördelningen så som den ser ut? Finns det förutsättningar för att göra en resursfördelning som stödjer integration på ett bättre sätt? Har man tidigt i ett utvecklingsarbete kunskap on hur integration ska belysas blir det lättare att upptäcka och förändra strukturer och normer. Att ta tillvara kompetensen hos personer med annan etnisk bakgrund höjer kvaliteten i allt utvecklingsarbete. Representation inom projektet Finns det eller kommer det att finnas personer med annan etnisk bakgrund i projektet, ex projektledare eller deltagare i styr-, referens-, eller deltagargrupper? På vilken nivå i projektorganisationen finns personer med annan etnisk bakgrund, och hur kan man bidra till förändring? Hur tas hänsyn till detta vid rekrytering av projektets medarbetare och tillsättning av grupper? Hur kommer projektet personer med olika etnisk bakgrund tillgodo? Har personer med annan etnisk bakgrund glädje och nytta av det som görs? Ex hur många företag startas och hur många arbetstillfällen skapas? För att hålla reda på detta behövs etniskuppdelad statistik (statistik som beskriver förhållandet för utländsk och inrikesbakgrund, ålder, kön etc.) Riktas projektet eller delar av projektet till personer med annan etnisk bakgrund? Kanske behöver man möta personer med annan etnisk bakgrund på ett annat sätt för att de ska få ett likvärdigt bemötande och likvärdiga möjligheter, och hur kan det bäst genomföras? 1.4 Miljö Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers behov. Särskild hänsyn ska tas till att främja människors hälsa, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga, samt trygga en god hushållning med naturresurser. Det här området syftar till att öka medvetenheten om att insatser för miljön är en tillgång och framgångsfaktor för projektet. Några frågeställningar att tänka på vid bedömning av miljö: Miljöstyrning Finns miljöstyrning för involverade aktörer i projektet? Finns kompetens inom miljöområdet i projektorganisationen? Kommer en sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser att tillföras projektets slutrapport? Projektets mål och aktiviteter Påverkar projektets mål och aktiviteter miljön? / positiv påverkan/ negativ påverkan/ neutral? Energianvändning och materialbehov Innebär projektet att användningen av material och energi ökar/ minska/ förblir oförändrad? 9
Transporter Innebär projektet att behovet av vägburna transporter ökar/ minskar/ förblir oförändrade? Utsläpp Medför projektet att utsläppen av miljöskadliga ämnen till luft, mark eller vatten ökar/ minskar/ förblir oförändrade? Natur- och kulturmiljön, inklusive biologisk mångfald och hotade arter Medför projektet att natur- och kulturmiljön, inklusive biologisk mångfald och hotade arter påverkas? / positiv påverkan/ negativ påverkan/ neutral? Avfall Innebär projektet att avfallsmängderna ökar/ minskar/ förblir oförändrade? Buller Finns risk att projektet medför bullerstörningar? Utveckling och Tillväxt Driver projektet fram ny teknik eller nya problemlösningar som långsiktigt gynnar miljön, vilka? 1.5 Internationalisering Den ökande globaliseringen har ett allt större inflytande på samhällsutvecklingen. Aktörer att samarbeta med finns i allt större utsträckning i andra länder. En god regional utveckling bygger på erfarenhetsutbyte och samverkan även över nationsgränserna, för att hitta nya lösningar. Projektmedel kan möjliggöra att man får ihop den medfinansiering som krävs i olika EU-program som bygger på samarbete över nationsgränser, t ex i Interreg. För Östersjöländerna är specifikt även EU:s Östersjöstrategi stödjande och styrande för projektutveckling. 1.6 God genomförandeförmåga Förutom de prioriteringsgrunder som beskrivs mer ingående här ovan är det också viktigt att det ställs krav på projektägare och dennes förmåga att genomföra projektet, för att uppnå resultat och en varaktig förändring. En insats eller ett projekt ska utgå från att utveckla ett prioriterat område. Projekten skall baseras på en behovsanalys. Vidare bör en förankring hos beröra aktörer för projektet säkerställas innan projektet påbörjar sin genomförandefas. Medfinansiering i tid och/eller pengar är ett mått att utgå från när det gäller detta, men är inte per automatik ett kvitto. För att identifiera och analysera behov samt säkerställa samverkan från viktiga aktörer kan förstudier genomföras innan projektet drar i gång på allvar. De regelsystem som råder kring utvecklingsprojekt ställer krav på vem som kan vara ägare av projekt. Fördröjningar i utbetalningar av medel kräver t ex projektägare med god likviditet. Komplexa projekt, särskilt de internationella, ställer krav på god projektledning och redovisningskapacitet. Detta bör beaktas inför ett beslut. Innan ett projekt startar skall det också finnas en tanke om hur resultatet efter projektets slut skall tas tillvara och av vem. Samtliga projekt skall utvärderas. Större projekt skall utvärderas av externt anlitad utvärderare och skall ha en lärande ansats, t ex lärande utvärdering (följeforskning). I dessa fall ska en summa för utvärdering finnas avsatt i projektbudget. 10
2. Formella krav 2.1 Förordningar som styr hanteringen I förordningen (SFS 2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken och i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete finns de bestämmelser som reglerar Region Gävleborgs möjligheter att ge bidrag till utvecklingsprojekt av olika slag. 2.2 Projekt som kan ges bidrag Varje projekt ska vara väl avgränsat. Projekttiden får överstiga tre år om det finns särskilda skäl. Ett projekt får inte avse åtgärder inom ordinarie statlig, landstingskommunal eller primärkommunal verksamhet eller avse att ensamt finansiera verksamhet som bedrivs av någon annan än Region Gävleborg. Bidrag till ett projekt får inte utgöra driftstöd. Region Gävleborgs satsningar bör vara av den art att projekten kan utvecklas långsiktigt och bidra till att skapa eller medverka till arbetstillfällen och tillväxt som är viktigt i ett regionperspektiv. Bidrag får lämnas med högst 50 % av utgifterna för projektet. Ett projekt får inte avse åtgärder som omfattas av stöd enligt förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag, förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling, förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service, förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd eller förordningen (2008:762) om statligt stöd till teknisk forskning och utveckling samt innovation. 2.3 Bidragsberättigade kostnader Bidrag får lämnas för utgifter för tidsbegränsad anställning av personal och övriga utgifter för att sätta igång starta, genomföra och avsluta projektet. 2.4 Ansökan Ansökan om bidrag för ett projekt skall ske skriftligen och på särskild blankett. Ansökan skickas till Region Gävleborg, Box 834, 801 30 Gävle. En ansökan ska innehålla uppgifter om bidragsmottagare, projektets syfte, mål, påverkan på miljö, jämställdhet och integration, genomförande samt kostnadsbudget och finansieringsplan mm. 2.5 Beslut Beslut i ärende om bidrag till ett projekt ska förenas med villkor i den utsträckning det behövs samt med uppgifter om hur projektet ska följas upp och utvärderas. Om någon annan än bidragsmottagaren ska förfoga över projektmedel, ska beslutsfattaren lämna riktlinjer för medlens användning som överensstämmer med dessa riktlinjer. 11
Generella villkor finns angivna i Allmänna villkor vid beslut om projektmedel. Ett exemplar av denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare hos stödmottagaren och återsändas till Region Gävleborg. ( Allmänna villkor vid beslut om projektmedel framgår av bilaga till dessa riktlinjer). Ett beslut om projektmedel får inte överklagas. 2.6 Utbetalning Bidraget betalas ut i efterhand efter redovisning av kostnaderna för projektet. Om det finns särskilda skäl och efter prövning av projektets ekonomiska bärkraft kan en del av beloppet betalas ut i förskott. Förskott får lämnas endast om bidragsmottagaren är en ideell förening, en ekonomisk förening i form av ett lokalt kooperativ, en allmännyttig stiftelse eller en lokal utvecklingsgrupp som drivs av bidragsmottagaren. Förskott får lämnas med sammanlagt högst 250 000 400 000 kronor och/eller med högst hälften av det totala beviljade bidragsbeloppet. I undantagsfall, om särskilda skäl föreligger, exempelvis att ett angeläget projekt kan löpa risken att haverera p.g.a. likviditetsbrist, kan frågan om annan tolkning av möjligheterna till förskott lyftas till Regiondirektör för Regionförbundet Gävleborg som i så fall kan fatta beslut om förskottsutbetalning. 2.7 Tillsyn, uppföljning och återkrav Region Gävleborg ska utöva tillsyn över att bidrag utnyttjas för avsett ändamål och i överensstämmelse med föreskrivna villkor. Region Gävleborg ska också svara för en årlig uppföljning av ärendet. Upphävande av beslut om bidrag och möjligheter till återkrav framgår av bilaga till dessa riktlinjer. 2.8 Allmänna villkor vid beslut om projektmedel Av bilaga framgår vissa villkor som ska godkännas av stödmottagaren innan bidrag betalas ut. 2.9 Internt drivna projekt För internt drivna projekt och dess hantering gäller samma riktlinjer som för externa. Bifogas: Bilaga 1 Allmänna villkor vid beslut om projektmedel 12
Bilaga 1 ALLMÄNNA VILLKOR VID BESLUT OM PROJEKTMEDEL Projektnamn Diarienummer Beslutsdatum... Denna bilaga ska undertecknas av behörig firmatecknare och återsändas i ett exemplar till Region Gävleborg, Box 834, 801 30 Gävle. Projektmedlen kommer inte att utbetalas förrän detta har skett. 1. Beviljat bidrag. - Region Gävleborgs anslag fördelas årsvis. Den del av beviljat bidrag som inte avser det kalenderår som beslutet är daterat, är beviljat endast under förutsättning att Region Gävleborg erhåller erforderliga medel. - Projektet ska drivas i överensstämmelse med innehållet i ansökan och beslut. - Förändringar i projektet skall genast skriftligen rapporteras till Region Gävleborg. - Projektägaren erinras om att följa Lagen om Offentlig Upphandling, SFS 2007:1091. - Stöd som kan betraktas som företagsstöd till enskilda företag får ej ges inom projektet. - Region Gävleborg har rätt att hos mottagaren av bidraget följa arbetet och ta del av alla handlingar som kan ge upplysningar om projektet och dess genomförande. - Projektet ska bedrivas enligt allmänt vedertagna riktlinjer för hållbar utveckling, jämställdhet, integration och miljö. 2. Informationsskyldighet Projektet ska vid kontakter med massmedia och allmänheten informera om att projektet finansieras med bidrag från Region Gävleborg. Region Gävleborgs logotyp skall finnas med på trycksaker och annonser som avser projektet. I samband med att beslutet expedieras, skickas ett antal skyltar med. Dessa är avsedda att sättas upp där projektets verksamhet bedrivs. 3. Utbetalning - För projekt som beviljats projektmedel ska rekvirering (ansökan om utbetalning) ske enligt anvisningar i beslutet. Rekvireringsperioden ska omfatta minst en kalendermånad och högst sex månader. Om inte annat anges i beslutet ska rekvisition med underlag vara Region Gävleborg tillhanda enligt följande: o första rekvisitionen senast fyra månader efter projektperiodens första dag o därefter var tredje månad, om inte annat anges i beslutet o slutrekvisition senast tre månader efter projektperiodens sista dag - Rekvirering av medel ska ske på särskild rekvisitionsblankett för projektmedel. - Rekvirering av medel får ske endast mot redovisade kostnader. Resultatrapport och huvudbok ska bifogas rekvisitionen. (Eventuella kopior på verifikationer kan komma att krävas in i efterhand.) - I förekommande fall ska kopior av upphandlingsunderlag, hyresavtal, tidredovisning, verifiering av indirekta kostnader o dyl bifogas rekvisitionen. - I samband med delrekvisition av medel ska en sammanfattande lägesrapport bifogas. 13
- Stödmottagaren ska i räkenskaperna redovisa projektet separat så att projektets kostnader och intäkter direkt kan utläsas i redovisningen oavsett om annan verksamhet pågår samtidigt. - Stödmottagare som inte omfattas av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om offentlig upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster skall vid köp av varor och tjänster agera på i övrigt affärsmässiga villkor. Detta innebär att köp av varor och tjänster skall ske så att kostnadseffektivitet uppnås. (Med affärsmässighet avses att principerna om likvärdighet, ickediskriminering, öppenhet, ömsesidigt godkännande samt proportionalitet beaktas vid inköp av varor och tjänster.) - Om fråga uppkommer beträffande stödberättigade kostnader gäller de regler som EG:s strukturfonder tillämpar. - Utbetalningens storlek motsvarar den procentuella andelen av godkända kostnader som anges i beslutet. - Förskott kan i undantagsfall ges och behovet av detta ska då motiveras särskilt. - Vid slutrekvisition av medel ska en utförlig slutrapport bifogas. 4. Återkrav och upphävande av beslut - Generellt gäller att om projektet blir billigare än beräknat skall Region Gävleborgs andel av den slutliga finansieringen minskas i proportion till övriga finansiärers. - Beslutet kan upphävas och medel återkrävas om: o bidragsbeslutet har fattats på grund av oriktig, vilseledande eller ofullständig uppgift från sökanden o bidragsmottagaren har brutit mot de villkor som gäller för beslutet o bidragsmedel har använts i strid mot bestämmelserna i förordningen om bidrag för projektverksamhet inom den regionala utvecklingspolitiken (SFS 2006:1466). o Bidragsmottagaren inte upparbetat kostnader motsvarande tidigare utbetalt förskott, när projektet ska avslutas. - Återbetalning kan krävas inom tio år från det att beloppet betalades ut. - Region Gävleborgs beslut kan även upphävas, projektet avbrytas och utbetalda medel återkrävas om det inte utvecklas enligt intentionerna i den ursprungliga ansökan. Ett sådant beslut skall dock föregås av en diskussion mellan projektägaren och Region Gävleborg. Villkoren i ovanstående allmänna villkor godkänns.. Ort. Datum Underskrift av behörig firmatecknare. Namnförtydligande 14
4 Jämställd regional tillväxt, förslag till handlingsplan Ansvarig tjänsteman: Carina Löfgren/Magdalena Berglin Allmänna utskottets förslag till Regionstyrelsen 1. Förslaget till regional handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2012-2014 antas. Magdalena Berglin föredrar ärendet. Allmänna utskottet 2012-12-03 74 Magdalena Berglin medverkar vid dagens sammanträde och ger en lägesrapport över arbetet med regeringsuppdraget Jämställd regional tillväxt. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet senast 2012-02-01. Ett utkast till handlingsplan för det fortsatta arbetet finns upprättat och redovisas i översikt med bildmaterial. Allmänna utskottets uppfattning är att förslaget till handlingsplan bör bli föremål för behandling i Regionstyrelsen 2013-01-25 innan den redovisas till regeringen. Allmänna utskottet beslutade att 1. Till kansliet uppdras att redovisa förslaget till handlingsplan vid Regionstyrelsens sammanträde 2012-01-25. Regionstyrelsen 2012-06-08 62 Carina Löfgren medverkar och informerar om regeringsuppdraget Jämställd tillväxt och det regionala/lokala arbetet Jämresursen. Regionstyrelsen beslutade att 1. Informationen noteras till protokollet. 15
Ärendebeskrivning I budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utg. omr. 19) och i regeringens skrivelse Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (skr. 2009/10:221) framgår att jämställdhet mellan kvinnor och män ska ges ett stärkt fokus i det regionala tillväxtarbetet. Det framgår även i villkorsbeslut för 20121 till de aktörer på regional nivå som har ansvar att samordna tillväxtarbetet, att tillväxtarbetet ska bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i respektive län ansvarar för att perspektivet integreras i arbetet. Det innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män ska främjas vid utarbetande och genomförande av strategier, program och insatser både i fråga om representation och genom att detta perspektiv genomsyrar arbetet. Både kvinnors och mäns intressen och möjligheter till inflytande ska tillgodoses inom ramen för det regionala tillväxtarbetet. Som underlag för utarbetande av regionala handlingsplaner som varje kommunalt samverkansorgan med regionalt tillväxtansvar skall ta fram finns Regeringens handlingsplan för en jämställd regional tillväxt 2012-2014 i sin helhet samt de riktlinjer för regionala handlingsplaner som Tillväxtverket i uppdrag från regeringen tagit fram om struktur, innehåll med mera Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt ska redovisas till Regeringen senast sista februari 2013. 16
Regional handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2012-2014. Bakgrund Regeringen har uppdragit åt Region Gävleborg att ta fram en regional handlingsplan för åren 2012-2014 för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Ett integrerat jämställdhetsperspektiv, jämställdhetsintegrering, är den strategi som valts av Sveriges regering och riksdag för att uppnå den jämställdhetspolitik man ställt sig bakom. Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 1 I praktiken innebär detta att verksamheterna ska bedrivas så att olika kategorier av kvinnor och män får del av tjänsterna utifrån sina villkor och behov. Man utgår från kvinnors och mäns levnadsmönster för att anpassa samhällets service och resurser. Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering är framtagen av Region Gävleborg, med bistånd av Länsstyrelsen. Samråd har skett med Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg. Aktörer i partnerskapet är regionalt resurscentra för kvinnor, Högskolan i Gävle, Gävle kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Gävleborg, Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg. Mål och syfte Syftet med den regionala handlingsplanen är att skapa långsiktig förståelse av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Handlingsplanen ska ge stöd och struktur för genomförande och uppföljning av de insatser som görs för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtoch utvecklingsarbete som Region Gävleborg har samordningsansvar för. Det övergripande målet med handlingsplanen är ett jämställd regionalt tillväxtarbete där kvinnor och män har samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Målet bidrar i sin tur till uppfyllelse av det övergripande målet för jämställdhetspolitiken där kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utöver detta mål finns följande fyra delmål: 1 Definitionen är formulerad av Europarådet och används även inom europeiska unionen. 17
En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män skall ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Nulägesanalys Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi (RUS) som är under framtagande slår fast att jämställdhet är en nyckel till framgång för en positiv utveckling i regionen. Strategins analys visar att Gävleborg har flera utmaningar att möta på vägen mot ett jämställt samhälle. Strategins prioriterade områden Infrastruktur och Rörlighet respektive Kompetens och Utbildning har analyserats ur ett genusperspektiv. Analysen pekar på att kvinnors och mäns livsvillkor generellt skiljer sig åt och därmed även möjligheten att ta del av utbildning, arbetsmarknad och transporter. Det innebär i förlängningen att olika kategorier av kvinnor och män inte har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nulägesanalysen omfattar generella åtgärder inom området regional utveckling samt fördjupningar i de prioriterade områdena Infrastruktur och Rörlighet samt Kompetens och Utbildning. Region Gävleborg har, sedan det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) antogs 2009, prioriterat Regionalpolitiska projektmedel utifrån RUP och dess prioriterade branscher: Informations och kommunikationsteknologi (IKT), Upplevelsenäring (Besöksnäring och Kulturella & Kreativa näringar), Miljö- och energiteknik, Stål-, verkstads- och skogsindustri samt Areella näringar. De prioriterade branscherna speglar i högre grad mäns än kvinnors arbetsliv i Gävleborg. Att just dessa branscher är prioriterade i RUP kan också ses som en återspegling av normen för vad ett riktigt företag i Gävleborg är. Dessa normer påverkar möjligheterna att driva och etablera företag i andra branscher, problematik som uppmärksammas exempelvis genom projektet Främja kvinnors företagande, se nedan. Den rådande styrningen till traditionella branscher innebär en svårighet att prioritera det regionala utvecklingsarbetet och de regionalpolitiska medlen utifrån både kvinnors och mäns livsvillkor. 18
Region Gävleborg har en ansats till genusperspektiv i handläggningen av regionala projektmedel. Detta genom att varje projektansökan ska innehålla en analys av hur projektet påverkar jämställdhet. Denna parameter har dock inte varit styrande i bedömningen av projektens angelägenhetsgrad. Trots goda intentioner fungerar inte de regionala projektmedlen som ett verktyg för regional utveckling som svarar mot kvinnors livsvillkor i lika hög grad som männens. Vår bedömning är att detta beror på såväl yttre faktorer i form av rådande normer som skapar styrdokument på regional och nationell nivå, som vår egen tolkning av styrdokument. Att arbeta med ett jämställdhetsintegreringsperspektiv är att arbeta med både och. Den regionala utvecklingsstrategin som är under framtagande har inte pekat ut särskilda prioriterade branscher. Genom att inte prioritera specifika branscher utesluts heller ingen på grund av faktorer som storlek eller genusmärkning. Behovet av att ständigt analysera Gävleborgs arbetsliv och utvecklingsmöjligheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv vid handläggningen av projektmedel kvarstår dock. För att kunna säkerställa effekter för kvinnor respektive män och i förlängningen, insatsernas effekter på den regionala utvecklingen i Gävleborg, behöver kriterier för bedömning utarbetas. Hos Region Gävleborg finns en medvetenhet kring problematiken knuten till den låga andelen kvinnor i länet som driver företag. Det finns insikt om vikten av en satsning på kvinnors företagande och ett strategiskt arbete för att integrera satsningen på kvinnors företagande i det ordinarie företagsstödjande systemet. 2 Eftersom allt fler insatser sker för att öka kvinnors företagande är det av vikt att nyansera bilden av företagare och entreprenörer. En mer nyanserad bild behövs med tanke på att föreställningar om entreprenörer och företagare bygger på manliga normer. Bilden kan nyanseras exempelvis genom att öka förståelsen för entreprenöriella processer som kvinnor och män av olika kategorier genomgår samt för hur de hanterar och identifierar sig med de roller som företagandet för med sig. Entreprenörer, företagare och människor som kan tänka sig att starta företag behöver också fler förebilder att identifiera sig med. Det är viktigt att människor som arbetar med frågor som rör företagare och entreprenörer erbjuds en nyanserad bild av just företagare och entreprenörer och speciellt marginaliserade grupper. Politiker, beslutsfattare, rådgivare och personer som arbetar med utveckling och regional tillväxt behöver få en nyanserad bild av företagande och entreprenörskap för att kunna representera kvinnor och män av olika kategorier i satsningar och åtgärder utan att återskapa en underordning av dem. 3 2 Ramböll: Förstudie: Kvinnors företagande, Gävleborg 3 Kurvinen, J (2009) Imitation och omtolkning: Entreprenörers identifieringsprocesser ur ett genusperspektiv, Umeå Universitet 19
På uppdrag av Tillväxtverket ansvarar Region Gävleborg för projektet Främja kvinnors företagande, genom ett stort antal utvecklingsinsatser under åren 2011-2014. Målgrupper för detta är de aktörer som normalt arbetar för utveckling av näringslivsfrågor samt kvinnor som driver eller står i begrepp att starta och driva näringsverksamhet. Projektet syftar till att även kvinnor som är företagare anses som självklara och viktiga aktörer inom näringslivet. Ambitionen är också att det ska finnas en ökad förståelse för kvinnors villkor och förutsättningar inom näringslivet i Gävleborg och att det skapas en förändrad och breddad bild av företagandet i stort i länet, där fler branscher som framförallt tidigare ansetts som "kvinnobranscher" anses som viktiga och självklara inom länets näringsliv i stort. Förhoppningen är att projektet genom insatser för jämställdhet tagit ett steg mot en strukturförändring och ökad hållbar utveckling av såväl näringslivet som de sociala strukturer som finns i Gävleborgs län och att aktörer i det företagsfrämjande systemet har en ökad kunskap och förståelse om genusstrukturers betydelse för näringslivet och hela samhällets utveckling. Region Gävleborg har ambitioner om en jämställdhetsintegrerad regional utvecklingsstrategi som ligger till grund för allt regionalt utvecklings- och tillväxtarbete i Gävleborg. Tack vare en relativt lång tradition av strategiskt arbete för jämställdhetsintegrering finns stöd och aktiv medverkan från ledningen samt en insikt att detta är ett kunskapsområde. Genom att ledningen för Region Gävleborg, såväl bland tjänstemän som i den politiska ledningen varit mycket tydliga med att detta är en av framgångsfaktorerna för hållbar regional tillväxt och utveckling har de också banat väg för att arbetet ska kunna genomföras. Inom Region Gävleborg pågår en diskussion kring hur man kan anlägga genus- och jämställdhetsperspektiv på olika verksamheter. Fördjupad utbildning, mera kunskaper och stöd för att göra analysarbete efterfrågas inom organisationen. En rapport som behandlar könsmönstren i Gävleborg togs fram 2010-2011, Myten om kvinnorna som flyr och sanningen om männen som styr 4. Rapporten har bidragit till att bana väg framförallt för jämställdhetsintegreringsarbetet. Kunskap och medvetenhet har skapat vilja och ambition att anlägga genus/jämställdhetsaspekt på de beslut som fattas runt enskilda projekt, i samband med upprättande av planer, i det konkreta verksamhetsutvecklings-arbetet m.m. Region Gävleborg arbetar för att säkerställa ett socialt hållbarhetsperspektiv på allt utvecklingsarbete. Detta innebär bland annat att all individbaserad statistik ska redovisas könsuppdelad i första hand och samlad i andra hand. Ett exempel på riktade satsningar till stöd för jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet är projekt Jämresursen. Projektet har drivits i två omgångar, 2009-2010 samt 2011-2013 och finansieras genom HÅJ (SKL), Landstinget, Länsstyrelsen, länets kommuner 4 Hjertson, Moa: Myten om kvinnorna som flyr &sanningen om männen som styr. Jämresursen, Region Gävleborg 20
och Region Gävleborg gemensamt. Projekten erbjuder utbildning av jämställdhetsstrateger bland de deltagande aktörerna samt stödjer dem att själva jämställdhetsintegrera i sina respektive verksamheter, t.ex. göra analyser, genomföra kortare utbildningar m.m. Projektet jobbar med stöd till konkret verksamhets-utvecklingsarbete med fokus på styrning och ledning. Syftet är att öka förståelse och kunskap bland dem som ansvarar för genomförande och beslut av fördelning av offentliga medel och på samma gång kvalitetssäkra dessa verksamheter ur ett jämställdhetsperspektiv. Efter projektets slut ska det finnas ett etablerat nätverk av utbildade jämställdhetsstrateger i landstinget och kommunerna, med Region Gävleborg som stödjande nod. En permanent stödfunktion för jämställdhetsintegrering i regionen ska finnas med placering vid Region Gävleborg. Tanken med tillvägagångssättet ovan är att ökade kunskaper om genus, jämställdhet tillsammans med stöd, verktyg och metoder ska samverka för att ge jämställdhetsintegreringsarbetet kraft och genomslag. För att stärka arbetet ytterligare inrättade Region Gävleborg 2011 en tjänst med uppdrag att strategiskt verka för sociala hållbarhetsfrågor i det regionala tillväxt och utvecklingsarbetet. I det arbetet ingår även uppdraget kring jämställdhetsintegrering. Region Gävleborg är även en av initiativtagarna och tillika partner i Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg där åtta regionala aktörer med ansvar för jämställdhetsintegrering i regionalt tillväxt och utvecklingsarbete ingår. Inom ramen för det samarbetet anordnas gemensamma seminarier, konferenser etc. Dessutom anlitas partnerskapet som referensgrupp för jämställdhetsintegreringsfrågor av länsövergripande karaktär. Samarbete med Resurscentra för kvinnor har funnits bl a genom att Region Gävleborg deltagit som partner i projekt Winnet8. En risk med att inte själv äga och bedriva strategiskt jämställdhetsarbete utan istället överlåta arbetet till en extern aktör, som till exempel resurscentra, är att det inte leder till konkret jämställdhetsintegrering utan det istället förblir sidoordnat. För att frågan ska få tyngd och mandat måste den aktör som ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet äga frågan och ansvaret för processerna kopplade därtill. Resurscentra kan dock bidra genom att verka på den lokala nivån för att synliggöra kvinnors villkor. Regionala resurscentra arbetar med kunskapsförmedling och kunskapsutveckling, kunskaper som kan tas tillvara i genomförandet av handlingsplanen för jämställd tillväxt. På så sätt kan resurscentra vara en aktör i genomförandet av handlingsplanen och det regionala utvecklingsarbetet. Infrastruktur och rörlighet Transportpolitikens mål handlar bland annat om tillgänglighet och innefattar följande: Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Med utgångspunkt i kvinnors och mäns resvanor, som bland annat visar att kvinnor promenerar och åker kollektivt i större utsträckning än män och att männen åker bil i större utsträckning än kvinnor, kan genusanalys av infrastruktursatsningar göras. En genusanalys av 21
Länsplanen för regional transportinfrastruktur 5 visar att satsningar i högre grad följer männens val av färdsätt och i något lägre grad kvinnornas val av färdsätt. Länsplanens mest prioriterade åtgärdsområde är biltrafik, där männen har högre nyttjandegrad än kvinnorna. Kvinnor gå och cyklar i högre grad än vad män gör. Länsplanens satsningar på gång- och cykel, är dock alltför låga i förhållande till såväl kvinnors som mäns resmönster. Analysen visar att Länsplanen inte fullt ut uppfyller det transportpolitiska målet om jämställt transportsystem som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov och livsvillkor. För att få en bättre balans mellan olika slags åtgärder så skulle fler åtgärder behöva prioriteras inom kategorierna gång- och cykel och färre åtgärder inom kategori bil. Kunskap är ett första steg för att utveckla en verksamhet till att bättre svara upp mot både kvinnors och mäns behov. Kunskap i den egna organisationen är dock inte alltid tillräcklig. Vi är beroende av omkringliggande system som sällan har tagit hänsyn till jämställdhetsfrågor. Det finns en målkonflikt mellan samhällsekonomiska nyttor och det transportpolitiska målet om ett jämställt transportsystem. De samhällsekonomiska kalkylmodellerna som används vid bedömning av åtgärder har svårt att värdera långsiktiga faktorer som exempelvis hållbar utveckling. Däremot är inbesparad körtid i bil en framträdande parameter, som ger starkt utslag. Detta får till följd att manliga åtgärder som ex. nya vägsträckor som förkortar restider ofta ger en mycket god samhällsekonomisk lönsamhet. Gång- och cykelåtgärder är dock svåra att värdera till samhällsekonomisk lönsamhet. Dessutom är modellerna inte anpassade till mindre åtgärder, vilket gör att i många fall får denna typ av åtgärder använda sig av schabloner som dels inte speglar de verkliga förhållandena, dels inte klarar av att mäta alla effekter (ofta kvinnliga, ex. vad är trygghet i trafikmiljön värt?). När de samhällsekonomiska modellerna inte tar motsvarande hänsyn till manliga resp kvinnliga värden skapas en målkonflikt mellan det samhällsekonomiska kravet och kravet på ett transportsystem som likvärdigt svarar upp mot kvinnors respektive mäns behov. För att verkligen åstadkomma ett transportsystem som svarar likvärdigt mot både kvinnors och mäns levnadsvillkor behövs styrmedel som klarar av att värdera den samhällsekonomiska förlusten av ett transportsystem som INTE svarar likvärdigt mot kvinnors och mäns levnadsvillkor. Ett aktivt jämställdhetsarbete på Region Gävleborg har medfört att kommande Systemanalys av regionala transportinfrastrukturen ska genomföras med ett genusperspektiv. Detta i syfte att skapa bättre underlag för politiska beslut om infrastruktursatsningar i den kommande åtgärdsplaneringen som likvärdigt svarar mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Under 2012 har Regionstyrelsen beslutat om nya infrastrukturinvesteringar utifrån kriterier som i högre grad än tidigare motsvarar kvinnors resandemönster. 5 Berglin, Magdalena: Jämställdhetsanalys inom transportpolitiken, exempel Länstransportplanen. (2011) 22
Analyser med ett jämställdhetsperspektiv är och ska vara en självklar del i beredningsarbetet inför politiska beslut inom infrastrukturområdet. Utbildning och kompetens Förslaget till den regionala utvecklingsstrategins delmål för utbildning och kompetens handlar bland annat om att öka andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning. I Gävleborg har kvinnor i högre grad än män eftergymnasial utbildning, 36 procent jämfört med männens 23 procent. Flickors skolresultat har blivit bättre i fler ämnen medan pojkars legat på samma nivå de senaste tio åren. Detta är ett mönster som är tydligt även i Gävleborg. Genom grundskola och gymnasium har flickor högre betyg och kvinnor påbörjar i högre grad än män eftergymnasial utbildning. Av de som avslutat en högskoleexamen i Gävleborg flyttar en högre andel män än kvinnor, men eftersom kvinnorna är fler så flyttar ett större antal kvinnor än män efter avslutad högskoleutbildning. 6 I en analys från 2011 problematiseras utbildningsbegreppet utifrån rådande normer. Det visar sig att den utbildning som kvinnor har inte värderas. 7 Att utbildning värderas lågt i Gävleborg blir därmed ett jämställdhetsproblem både ur ett demokratiskt perspektiv och även ett resursperspektiv, genom att inte ta tillvara den kompetens som kvinnor i länet har. Ett strategiskt arbete för att höja utbildningsnivån och statusen för utbildning innebär därmed att arbeta både för jämställdhet och tillväxt. Gävleborg uppvisar en relativt hög arbetslöshet, samtidigt som regionen har problem med kompetensförsörjning. I syfte att få en bild av dessa obalanser har Kompetensforum Gävleborg påbörjat ett arbete för att kartlägga arbetslivets kompetensbehov, på kort och lång sikt. Resultatet av kartläggningen ska utgöra underlag för vidare diskussioner med utbildningsanordnare och arbetsliv i länet. Resultatet ska visa prognoser över rekryteringsbehovet på tio års sikt samt mer kortsiktiga bedömningar av konjunkturläget, rekryteringsbehov, bristkompetenser och utbildningsbehov. Kartläggningen genomförs dels inom de branscher som är utpekade i RUP, Skog & Trä, Stål & Verkstad, Upplevelsenäringen, IKT, Miljöteknik, dels i två kompletterande branscher, Utbildning samt Vård och Omsorg. De två kompletterande har lagts till för att bredda branschstrukturen så att helheten bättre ska spegla såväl kvinnors som mäns arbetsmarknad. Ovanstående exempel visar att det regionala utvecklingsarbetet inom kompetensområdet har ambitioner att integrera ett jämställt perspektiv. Arbete för ökad kompetensförsörjning i form av matchning mellan efterfrågan och utbud utgår dock från nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden. Förhållanden som uppvisar en könssegregerad arbetsmarknad och en lika 6 Nya Möjligheter Region utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020. Region Gävleborg 7 Hjertson, Moa: Myten om kvinnorna som flyr &sanningen om männen som styr. Jämresursen, Region Gävleborg 23