Regional hälsoskyddsdag Malmö 15 oktober 2014 Michael Ressner Patrik Hultstrand Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de uppgifter som Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarade för och ersätter därmed dessa myndigheter Samtidigt har större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan överförts till Folkhälsomyndigheten, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen 2 Fakta om Folkhälsomyndigheten Myndigheten har två verksamhetsorter - Solna och Östersund Myndigheten har cirka 450 anställda Webbadress: wwwfolkhalsomyndighetense Namn på engelska: Public Health Agency of Sweden 3 1
Uppgifter Folkhälsomyndigheten ska bland annat verka för likvärdiga förutsättningar för god hälsa genom att följa befolkningens hälsoläge utvärdera folkhälsoinsatser främja hälsa förebygga sjukdomar stödja smittskyddsarbetet med analyser En viktig uppgift blir att identifiera de folkhälsofrågor som behöver tydliggöras och där effektiva insatser kan göras 4 Enheten för hälsoskydd Enheten för folkhälsoanalys Enheten för samhällsekonomisk analys och utvärdering Enheten för miljöhälsa 5 Medarbetare Greta Smedje - Enhetschef Kent Bergström Lina Boström - vikare Fredrik Haux Ingrid Millet - jurist Patrik Hultstrand Helen Algelid administratör Ida Knutsson Sara Kollberg FL Karin Ljung Björklund Marianne Löwenhielm Michael Ressner Henry Stegmayr Elin Westin Ann-Sophie Merritt 6 2
Arbetsuppgifter för Enheten för miljöhälsa Upptäcka Förebygga Undanröja Uppföljning hälsorisker i den fysiska miljön Främja Uppföljning miljöns positiva påverkan på människors hälsa 7 Allmänna råden är nypublicerade 8 Nytt allmänt råd om städning i skolor och förskolor 9 3
Meddelandebladen ersätts X Uppdaterade: Ventilation, Hästhållning, Egenkontroll Handböckerna står på tur 11 11 Uppföljning Miljöhälsoenkät Görs vart 4:e år och har omväxlande varit inriktad på barn och på vuxna Nästa 2015 Undersöker exponering och besvär av olika miljöfaktorer, som till exempel buller och inomhusmiljö Data från enkäten används till Miljöhälsorapport Indikatorer inom Sveriges miljömålsuppföljning Uppföljning av folkhälsomålets målområde 5 om miljöer och produkter Rapportering till Europas miljöbyrå EEA Rapportering inom WHOs miljö- och hälsoarbete 12 4
Uppföljning Miljöhälsorapport Baseras på den nationella miljöhälsoenkät och den senaste forskningen inom området Beskriver olika miljöfaktorers betydelse för vår hälsa och visar trender i exponering och besvär Har tagits fram i samarbete med Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet 13 Miljöhälsorapporten Inomhusmiljö Hur många barn har astma och som uppger fuktskador inomhus? 2011 13 % 2003 9,6 % Hur många vuxna anger att bostäder har fuktskador Hur många vuxna anger hälsobesvär kopplat till inomhusmiljön i bostad, skola eller arbetsplats 18 % 18 % Miljöhälsorapporten Buller i skolan 15 5
Uppföljning Internationellt arbete WHO: Environment and Health Task Force bildat för att genomföra de löften som ryms inom den sk Parmadeklarationen, som syftar till att skydda barns hälsa i en föränderlig miljö Folkhälsomyndigheten är fokalpunkt tillsammans med miljödepartementet Europeiska miljöbyrån, EEA förser EU med miljödata som de kan ta beslut utifrån Folkhälsomyndigheten är nationellt resurscenter för miljö och hälsa tillsammans med Naturvårdsverket 16 Stödja Samhällsplanering Enheten ansvarar för att stödja kommunerna och länsstyrelser i frågor om samhällsplanering för god hälsa, framförallt genom kunskapsunderlag och metodutveckling och inkl den sociala dimensionen i planeringen Stödja Enheten deltar i arbetet med friluftsmålen Klimatförändringar och hälsoeffekter Stödjer SMHI i ett regeringsuppdrag kring anpassningsåtgärder i Sverige 18 6
Nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan NTP Inomhusmiljön i skolan Syftet är att inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor ska förbättras Målen Ökad kompetens hos inspektörerna Övergripande lägesbild av skolorna som tillsynats Bild av hur miljönämnderna ställer krav på skolor med brister Fokus på ventilation och städning, egenkontroll Grundskolan samt gymnasiet ingår 20 Aktiviteter och tidsplan 230 kommuner är med, REKORD! Tillsynsperiod oktober 2014 - mars 2015 Inrapportering till FoHM, april 2015 Analys och rapport, klart hösten 2015 Seminarier finns på webben wwwfolkhalsomyndighetense 21 7
Deltagare i Skolprojektet Skåne län 21 av 33 kommuner deltar 21 Län representerade Deltar Deltar inte Deltagande kommuner från Skåne - Bjuv - Bromölla - Burlöv - Helsingborg - Hässleholm - Klippan - Kristianstad - Kävlinge - Landskrona - Lomma - Lunds - Malmö - Perstorp - Sjöbo - Staffanstorp - Svalöv - Svedala - Vellinge - Åstorp - Ängelholm - Örkelljunga 23 Rn Nationellt tillsynsprojekt om radon i skolor och förskolor 2006/2007 8
4000 Antal fall av lungcancer 3713 3500 3000 2800 2500 1911 2000 Män Kvinnor Totalt 1500 1812 1000 500 50 450 400 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Endast Radon Radon + Rökning Andra faktorer Endast Rökning 2012 Deltagare i radonprojektet Skåne län 18 av 33 kommuner deltog 20 Län representerade Deltog Deltog inte Antal skolor Z Y X W U T S O N M K > >200 Bq/m3 H G < <200 Bq/m3 F E Ej Ej mätta D C BD AC AB 0 100 200 300 400 500 600 700 800 AB AC BD C D E F G H K M N O S T U W X Y Z > 200 Bq/m3 91 6 29 6 24 21 17 10 4 0 23 3 64 12 19 31 14 5 11 4 < 200 Bq/m3 520 82 88 89 48 227 104 19 102 11 425 72 514 111 56 37 76 105 83 9 Ej mätta 125 0 6 21 16 22 19 1 3 6 87 78 72 23 10 14 24 0 2 13 9
Radonprojektet > 200 < 200 ej mätta Bromölla Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Perstorp Simrishamn Sjöbo Trelleborg Örkelljunga Östra Göinge Bromölla 0 2 5 Eslöv 4 10 1 Helsingborg 0 93 6 Hässleholm 1 38 0 Höganäs 0 9 2 Hörby 0 8 0 Kristianstad 2 48 7 Kävlinge 0 10 0 Landskrona 0 17 9 Lomma 0 7 2 Lund 6 49 0 Malmö 7 52 39 Perstorp 0 5 0 Simrishamn 0 14 1 Sjöbo 0 18 0 Trelleborg 0 23 0 Örkelljunga 1 9 0 Östra Göinge 1 10 0 0 20 40 60 80 100 > 200 < 200 ej mätta Tillsyn i inomhusmiljön Casa Milà eller La Pedrera Arkitekt Antoni Gaudi Falling Water Frank Lloyd Wright 30 10
Villa Savoye 31 Charles-Édouard Jeanneret Le Corbusier Invigt 2005 Miljonprogrammet Skolor Förskolor Allmänna platser Funkisbyggnader (Villor) Plan- och bygglagen (PBL) Miljöbalken (MB) Inomhusmiljö Arbetsmiljölagen (AML) 11
Ventilationsråden Bostäder och lokaler för allmänna ändamål Helhetssyn Luftkvalitet Ventilationen anpassad till belastningen: Antalet människor Byggmaterial Inredning Verksamheten Människors aktivitet Egenkontroll 26 kapitlet 19 Fortlöpande motverka olägenhet 2 kapitlet 2 Kunskap Skydda mot olägenheter 3 Försiktighet Förebygga mot olägenheter 4 Produktval Undvika skador och olägenheter 5 Hushållning Hushålla med råvaror och energi 6 Platsval Minsta olägenhet 7 Rimlighet Inte orimligt att uppfylla 1 kapitlet 1 Skydda mot skador och olägenheter Hur kontrollerar man god luftkvalitet? Frisk uteluft Fungerande ventilation och lufttemperatur som är anpassad till behovet Indikationer på dålig luftkvalitet Upplevelse av dålig luft Upplevelse av ovanlig eller obehaglig lukt Inomhusmiljösymtom: Huvudvärk, Irritation i slemhinnor, trötthet, infektionskänslighet mfl Koldioxidhalt i inomhusluften över 1000 ppm 36 12
Olika krav för olika Ventilationstyper? Samma krav för alla typer FT X el P Från- och tilluft med eller utan värmeväxlare eller värmepump F P Frånluft med eller utan värmepump S Självdrag är det svårare att kontrollera luftflöden, vilket i så fall får lösas på annat sätt 37 Riktvärden för ventilation Luftomsättning I bostäder minst 0,5 rumsvolymer per timme (rv/t) Uteluftsflöde Minst 0,35 liter uteluft per sekund och per kvadratmeter golvarea eller minst 4 l/sekund och per person Riktvärden för ventilation Skolor, förskolor och allmänna lokaler mm Luftomsättning Anpassat till behov Uteluftsflöde (Frisk uteluft) Minst 7 liter uteluft per sekund och person + 0,35 l/m 2 golvarea (stillasittande) Flöde anpassas till behov beroende på aktivitet 13
Riktvärde för ventilation Fuktskillnad Inte mer än 3 g/m 3 högre absolut fukthalt (Af) inomhus jämfört med ute Radon Inte över 200 Becquerel per kubikmeter inomhusluft (Bq/m 3 ) Drag Inte över 0,15 m/s Temperaturråden Riktvärden: Luftens medelhastighet 0,15 m/s Temperatur med vanlig givare Temperatur med vanlig givare 20 0 C 24 0 C Ventilation och luftkvalitet En godkänd OVK (Obligatorisk Ventilations Kontroll) betyder inte automatiskt att det är en god luftkvalitet och att ventilationen fungerar effektivt OVK görs vart tredje eller vart sjätte år God luftkvalitet = Att ingen besväras av dålig luft Behov kan finnas att kontrollera oftare om det finns indikation på att luftkvaliteten är dålig 14
Kontroll av God luftkvalitet Fråga människor om de upplever besvär Luftflöden Luftomsättning Omblandning av tilluft Temperatur: ute, inne, ventluft, förändring Koldioxidhalten Tryckskillnader Balans till- och frånluft Fukthalt Underhåll av ventilationssystem Hur luften strömmar Fuktmätning Exempel på andra kontroller Att tillufts- och frånluftsdon fungerar som avsett Placeringen av tillufts- och frånluftsdon i rummet Hur luften rör sig över tillufts- och frånluftsdon Att luft strömmar in från kök eller badrum Att överluftsdon fungerar mellan rum Att tilluftskanaler eller tilluftsdon inte är förorenade Om det finns lukt som inte härrör sig från bostaden eller lokalen Om matos finns kvar länge i kök eller bostaden Om synlig växt av mögel finns på ytor Eventuell kontroll vid misstanke Vid behov kan mätning av inomhusluften eller tilluften behövas för att avgöra förekomsten av onormalt höga halter av: Gaser VOC (flyktiga organiska ämnen Partiklar (PM) 15
Kontroll/Mätning När görs kontrollen? Var görs kontrollen? Hur görs kontrollen? Varför görs kontrollen? Vad blir nästa åtgärd? Det ska fastighetsägaren kunna svara på innan kontroll görs Buller Buller Folkhälsomyndighetens roll Folkhälsomyndighetens vägledning Mätmetoder Översyn av vägledningen om buller inomhus Förändringar i lagstiftning och annan vägledning 48 16
Folkhälsomyndighetens ansvar i bullerfrågan: Folkhälsomyndigheten ska verka för att skydda miljön och människors hälsa utifrån miljöbalken Inom ramen för tillämpning av miljöbalken ansvarar Folkhälsomyndigheten för tillsynsvägledning om hälsoskydd i bostäder och lokaler (Miljö- och hälsa) Folkhälsomyndigheten ska verka för att de generationsmål och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås genom att följa upp, utvärdera och sprida kunskap samt ge förlag på åtgärder Deltar i styrgruppen och arbetsgrupperna i den Nationella bullersamordningen Exempel på stöd och råd om buller Mätmetoder höga ljudnivåer SP INFO 2004:45 Snabbguide 51 17
Ny mätmetod Buller inomhus 52 Övrig vägledning om buller wwwfolkhalsomyndighetense 53 Buller inomhus FoHMFS 2014:13 Tabell 1 Buller Maximalt ljud L AFmax1 45 db Ekvivalent ljud LAeqT2 30 db Ljud med hörbara tonkomp LAeqT2 25 db Ljud från musikanläggningar LAeqT2 25 db 1 Den högsta A-vägda ljudnivån 2 Den A-vägda ekvivalenta ljudnivån under en viss tidsperiod (T) 18
Buller inomhus FoHMFS 2014:13 Tabell 2 Lågfrekvent buller Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå Leq [db] 31,5 56 Några små förändringar 40 49 50 43 63 42 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Rubrik: Century Gothic, bold 33pt Översyn av buller inomhus Punktlista nivå 1: Century Gothic, bold 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt Hälsoeffekter Andra vägledningar Skillnader mellan BBR kap 7 och FoHMFS 2014:13 Nya regler gällande trafikbuller och industri Tydliggöranden Viket buller omfattas av FoHMFS 2014:13 Efterklangstid i skola/förskola Mätmetoder och hur länge ska man mäta? Konsekvensanalys Ny Handbok? 56 Miljöbalken 2 januari 2015 9 a /Träder i kraft I:2015-01-02/ I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap 4 a plan- och bygglagen Lag (2014:901) 57 19
Buller ute men inte inne Definition av omgivningsbuller i PBL: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar, Av förarbetena framgår: I detta sammanhang är det dock viktigt att framhålla att de nya bestämmelserna inte bör omfatta sk inomhusbuller utan bara omgivningsbuller Därmed ska den nya tillsynsregeln inte gälla tillsynsärenden som rör buller från tex högljudda grannar eller nöjeslokaler inom den fastighet som bostaden ligger i Utgångspunkten vid tillsyn enligt miljöbalken bör som tidigare vara att riktvärden för buller inomhus ska uppfyllas kravet på bullerbegränsning inomhus säkerställs av bestämmelserna i 8 kap 4 PBL, 3 kap 13 PBF samt Boverkets byggregler (BFS 2011:6) 58 Förordning om trafikbuller Remissförslaget fick många synpunkter Förslagen innehåller bara riktvärden utomhus Ny vägledning om industribuller Remissversion industribuller november 2014 Delvis gemensam vägledning från Naturvårdsverket och Boverket Övrigt: Standarder inom buller ändras 59 20