Digitalisering och tillgänglighet Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att se hur digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning. Kulturrådet har gjort arbetet tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Myndigheten för handikappolitisk samordning Handisam, och Post- och telestyrelsen. Det här är en sammanfattning på lättläst svenska av rapporten. I rapporten visar vi exempel på hur digitala lösningar har ökat tillgången till kultur för personer med funktionsnedsättning.
Digitala lösningar hjälper många Det finns digitala lösningar som tar bort en del av de hinder som tidigare har hindrat personer med funktionsnedsättning att ha tillgång till kultur. Digitala lösningar kan öka tillgängligheten till kulturlivet. Men de digitala lösningarna kan aldrig ersätta de grundläggande kraven på tillgänglighet. Digitala lösningar hjälper inte heller alla personer. Exempel på digitala lösningar som finns är: Hörslinga Datorer och internet Audioguider Smarta mobiltelefoner och läsplattor Digitala böcker Hörapparat Uppläst text Streaming via internet Viktigt att följa standarder för digital teknik Det är också viktigt att de digitala lösningarna följer tekniska standarder för tillgänglighet. Det gäller till exempel standarder för tillgänglig webb och e-tjänster. Tekniken måste också fungera bra och skötas på rätt sätt för att tillgängligheten ska vara bra. Målgruppen ska ha rätt och bra information om hur den digitala tekniken fungerar. Den fysiska tillgängligheten måste också vara bra. 2
Exempel på digitala lösningar och metoder Det finns många bra exempel på projekt som har hjälpt till att utveckla nya digitala lösningar. Kulturrådet tycker det är viktigt att fortsätta arbeta med sådana projekt för att kulturlivet ska bli ännu mer tillgängligt för alla. Digitala lösningar för alla Här berättar vi om några digitala lösningar som gör kulturen mer tillgänglig för många. Vi berättar också hur vi tycker att lösningarna kan utvecklas och bli ännu bättre. Digital distribution av scenkonst Det har blivit vanligare att visa olika sorters scenkonst digitalt. Folkets Hus och Parker direktsänder operaföreställningar från Metropolitan i New York. Föreställningarna är textade på svenska för att bli mer tillgängliga. Föreställningarna skulle vara ännu mer tillgängliga om de blev syntolkade eller hade uppläst text. Vissa lokaler kan också bli mer fysiskt tillgängliga så att fler kan uppleva föreställningarna på plats. Stockholms konserthus och Göteborgs symfoniker är exempel på institutioner som sänder konserter via tjänster på webben. Digital distribution av musik Nästan alla inspelad musik distribueras nu digitalt. Musiktjänster som Spotify och Wimp är vanliga. Men tjänsterna är inte tillgängliga för alla. Personer med synnedsättning har till exempel svårt att använda tjänsterna. 3
E-böcker Digitalt inlästa böcker har ökat tillgängligheten till litteratur för personer som har svårt att ta till sig texter som inte är omarbetade. Formatet Epub är en internationell standard med bra tillgänglighet. Med Epub går det att ta del av texten på flera vis. Det går att få texten uppläst eller i punktskrift. Det går också att använda Epub för rörliga bilder. Samlingar av kulturarv på webben Många samlingar av vårt kulturarv går att ta del av på webben. Åren 2006 till 2008 fanns Access-projektet som gav stöd åt institutioner för att bearbeta och göra samlingar tillgängliga digitalt. Att ha bilder eller andra delar av utställningar tillgängligt på webben är bra och roligt för många. Livrustkammaren vid Stockholms slott har lagt ut sina samlingar av bilder. Bilderna har bra upplösning och det finns bra information, metadata, om bilderna. Bilderna finns också på Wikimedia commons. Där de går att ladda ner fritt. Men personer med synnedsättning har ändå svårt att ta till sig information om bilderna. Särskilt svårt är det till exempel med kartor som innehåller mycket information. 4
Digitala lösningar för tillgängliga kulturmiljöer och utställningar Även om ett naturområde eller kulturområde är långt bort från el eller mottagning går det att ha audiell information, alltså information man kan lyssna till. Det finns till exempel mp3-spelare som går att driva med en vev. Sjöfartsmuseet i Göteborg har använt sig av QR-koder i sina utställningar. Besökaren skannar in en kod med sin mobiltelefon och får texten till utställningen direkt till mobiltelefonen. Men det kan vara svårt att göra sådana här lösningar som är både pedagogiska och enkla att använda. Projektet TiNaKul! arbetar med att ta fram en app som är tillgänglig för personer med till exempel kognitiva funktionsnedsättningar. Appen ska göra naturmiljöer och kulturmiljöer mer tillgängliga. Inkluderande utställningar Tekniska museet i Stockholm arbetar med att ta fram ett nytt science center, ett vetenskapscenter. Det ska öppna år 2015. Meningen är att unga besökare ska lära sig mer om vad hjärnan kan göra. Besökarna ska utforska utställningen tillsammans, i stället för en och en. I utställningen finns det mycket ny teknik till exempel för att kunna styra datorer med ögonen. En del av tekniken är utvecklad för tv-spel. Utställningen ska utgå från att det inte ska finnas särskilda lösningar för personer med funktionsnedsättning. Alla ska kunna vara med på samma villkor. 5
Exempel på digitala lösningar som tar bort specifika hinder inom kulturen Grundtanken i funktionshinderspolitiken är att alla ska ha tillgång till kultur på samma villkor. Men ibland behövs en särskild lösning för att avhjälpa ett särskilt hinder. Sådana lösningar är ofta bra för alla personer, också för de utan funktionsnedsättning. Här berättar vi om några exempel. Textning av teaterföreställningar I början av 2000-talet skaffade Göteborgs Stadsteater ett system med särskilda displayer som visar text. Besökaren får låna displayen på föreställningen. För att textningen ska fungera bra behöver en person se till att textningen följer samma tempo som personerna i föreställningen pratar. Det är också viktigt att hela organisationen arbetar med frågor om tillgänglighet för att det ska fungera. Alla har ett gemensamt ansvar, från kommunikationsavdelningen som sköter webbplatsen till personerna som tar hand om displayerna och ser till att de är laddade när det ska vara föreställning. Den tekniska personalen måste också se till att systemen fungerar och att de utvecklas om de kan. Riksteatern har tillsammans med företaget Dogood IT tagit fram appen Rikstext. Med appen kan man ladda ner text eller syntolkning till sin mobiltelefon, till en läsplatta eller till en monitor som alla i publiken kan se. 6
Tillgänglig bio Svenska Filminstitutet och Post- och telestyrelsen har tillsammans tagit fram en teknisk lösning för att ha ljudspår med syntolkning och uppläst textremsa som fungerar på en digital utrustning på en biograf. Det hjälper både synskadade och personer med lässvårigheter. Biobesökaren kopplar upp sig till ett trådlöst nätverk på biografen och använder en app i sin telefon för att kunna använda de extra ljudspåren. Taktila fotografier Projektet Taktil foto handlar om att fyra personer med syn- och hörselnedsättning ska lära sig fotografera och hitta nya metoder för att ta fram taktila bilder. Med taktil bild menar vi en bild som personen tar på för att känna formen och utseendet. Ett mål med projektet är att hitta nya sätt att ta fram taktila bilder. Museer, konsthallar och utställare ska kunna använda teknikerna i framtiden så att dövblinda kan ta del av utställningarna. Taltidningar, talböcker och inlästa kulturtidskrifter Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har ansvar för att personer med läsnedsättning har tillgång till medier på det vis som passar dem bäst. DAISY är en standard för digital inläsning. Med appen Legiums kan man använd sin smarta mobiltelefon eller läsplatta för att låna inlästa böcker eller hämta inlästa tidskrifter som man prenumererar på. 7
Information om vad som finns tillgängligt För att ha god tillgänglighet i kulturen är det viktigt att det finns information om vad som är tillgängligt, och vad som inte är tillgängligt. Appen Öppen Handel är ett bra exempel utanför kulturområdet på teknik som ger bättre tillgänglighet. Användaren får information om tillgänglighet på till exempel kaféer eller restauranger genom bilder som andra har laddat upp. Det ger också ägarna en bild av hur tillgängligheten är i deras verksamhet. Staten behöver ge mer pengar för att öka tillgängligheten till kultur Många som arbetar med kultur vill att kulturområdet ska bli ännu mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. I ett av regeringens delmål för kulturområdet står det att webb och e-tjänster ska vara tillgängliga senast år 2016. Men det är också viktigt att komma ihåg att nya sätt att distribuera kultur inte kan ersätta möjligheten att besöka ett evenemang. Det är viktigt att de som arbetar med kultur kan fortsätta att ta fram fler och bättre lösningar som ökar tillgängligheten. Det kan vara både digitala lösningar och andra insatser. Därför tycker Kulturrådet det är viktigt att det ska finnas statliga pengar att söka till sådana projekt. Kulturrådet tycker att det behövs särskilda insatser för utbildning och information kring tillgänglighet. Antagligen behöver staten ge mer pengar för att kunna genomföra de här insatserna och för att följa upp arbetet både på regional och på lokal nivå. 8